BlixtTGF2012JPG | 2013II a BellDHARMA production  |  Senast uppdaterade version YearMonthDayTime 2017-09-06

 

innehåll  denna sida | webbSÖK äMNESORD på denna sida Ctrl+F · sök ämnesord överallt i SAKREGISTER · förteckning över alla webbsidor

BILDKÄLLA: Författarens arkiv ·  MONTAGE [Miljö2012]  21Mar2012  Bild2Viken  • 15Sep2012  E32  Bild153  •  Nikon D90 · Detalj

 

 

 

URLADDNINGSSERIERNA 123 — För beskrivning i huvuddokument se Blixturladdningens fysik 2012.

 

 

Blixturladdningens Fysik 2012 | IMPULSANALOGINbasic | IMPULSANALOGIN — fullst., Härledn. | XYcoAlFEDU | LuftBASIC | 

 

 

URLADDNINGSSERIERNA 123 från 2Feb2013

 

AVGÖRANDE BIDRAG TILL KLARLÄGGANDET AV TEORIN FÖR ATOMKÄRNANS FULLSTÄNDIGA UPPLÖSNING ENLIGT TNED — av BellDHARMA Feb2013

Nu finns: Fotografier på GLÖDSPÅREN OCH LJUSBULAN från experimenturladdningarna till CAT-teorin enligt TNED

 

 

Serie1 1/10 S            • minilänkar Serie1 

Serie2 1/5 S              • minilänkar Serie2 

Serie3 1/2 S              • minilänkar Serie3 

 

Urladdningshålen

Urladdningsfolien i serierna ovan nedan (foto med USB-mikroskop) av en något tjockare typ [0,01995 mM — Toppits GLAD Ugn/Grill- och Frysfolie med Vaxkakemönster] än i originaltesterna [0,017mM]; De bägge första raderna nedan är testrader; Serie1 böjar på rad 3:

— Hålavstånd = 0,5mM [1 varv via M3-skruv] — Se särskild beskrivning i DE STORA URLADDNINGSHÅLEN:

— För anordningens elektriska och mekaniska detaljer, se XYcoAlFEDU.

 

Från foto med USB-mikroskop — 2Feb2013 • Serie123

 

— ANLEDNINGEN till att de sista hålen fattas är smärre metriska (på tiondelar/hundradelar) avvikelser i den inspända aluminiumfolien [folien buktar också inåt mot deformationerna, alltmer, i takt med den täta hålbildningen; olika smärre ytspänningar uppkommer som i princip demolerar hela den ursprungliga tanken om en helt SLÄT, plan, folieyta; annan anordning (större avstånd mellan hålen) krävs, tydligen, för det].

— Anordningen lämpar sig (således) inte för mera exakt hålanalys — endast den övergripande fenomenformens detaljer med glödspår och ljusbula.

— Däremot uppfyller anordningen (utmärkt) ändamålet att VISA det faktum ATT glödpartiklarna stöter emot andra partiklar i luften med följd i tydliga, abrupta spårändringar. Se t.ex. typexemplet i Serie2Bild7 (m.fl.) — med »extraherat exempel» i Serie1Bild4.

— För anordningens elektriska och mekaniska detaljer, se XYcoAlFEDU.

 

 

USB-mikroskopfoto 2Feb2013; FotoSerierna 1 (tredje raden uppifrån) till 3 (sista raden).

— Ljusreflexerna visar hur folien är deformerad (inåt) av summan hålbildningar — som ett papper som fuktas på ett litet område och sedan torkar.

 

 

 

 

Följande bilder tagna 2Feb2013 finns nu som underlag för den grundläggande inblicken i hur glödspår och ljusbula framträder från elektriska urladdningar genom Aluminiumfolie (nom. 0,017 mM tjocklek).

— Fenomengrunderna framträder här i experiment via [XYcoAlFEDU] olika exponeringstider (1/10S; 1/5S; 1/2S) till jämförelse med urladdningsenergier via matningsspänning från 3st 9V-batterier (26-27 V) och en 50V/100µF elektrolytkondensator som laddas upp (under grovt RC=0,1S av ett 1KΩ-motstånd).

— För hela experimentanordningen, se XYcoAlFEDU.

 

MiniSerie1

Serie1En10_001-020.JPG Exponeringstid 1/10 S — missade 9 av 19 tagna

 

 

Varje bild i vidstående länknät är en förminskning av HELA originalbilden;

— Bildlänken leder till en EXTRAHERAD CENTRALDEL av originalet — extraktet TÄCKER LÄNGDEN PÅ WEBBFÖNSTRET [Standard UniversumsHistoria, hela fönstret med marginaler, är (ca) 1033 pixels [mitt WORD-dokument, klassisk vy], eller ca effektivt med 96dpi drygt 27 centimeter på bredden]; Internet Explorerfönstret visar totalbredden 1036p; Google Chrome visar 1026; (osv.).

 

MiniSerie2

Serie2En5_001-020.JPG Exponeringstid 1/5 S — missade 3 av 19 tagna

 

 

Varje bild i vidstående länknät är en förminskning av HELA originalbilden;

— Bildlänken leder till en EXTRAHERAD CENTRALDEL av originalet — extraktet TÄCKER LÄNGDEN PÅ WEBBFÖNSTRET [Standard UniversumsHistoria, hela fönstret med marginaler, är (ca) 1033 pixels, eller ca effektivt med 96dpi drygt 27 centimeter på bredden].

 

MiniSerie3

Serie3En2_001-020.JPG Exponeringstid 1/2 S — missade 3 av 19 tagna

 

 

Varje bild i vidstående länknät är en förminskning av HELA originalbilden;

— Bildlänken leder till en EXTRAHERAD CENTRALDEL av originalet — extraktet TÄCKER LÄNGDEN PÅ WEBBFÖNSTRET [Standard UniversumsHistoria, hela fönstret med marginaler, är (ca) 1033 pixels, eller ca effektivt med 96dpi drygt 27 centimeter på bredden].

 

 

 

 

EXTRAHERAT DETALJOMRÅDE

— lådöppningen, vertikalled 16 mM — lådan avancerar 0,5mM per bild nerifrån (001&2) och uppåt (0020) i serierna — katodstiftets spets Ø0,5mM: bildbredden i bilderna Serie1-3 motsvarar grovt 3-4cM i real spårlängd

[983p×423p] [1219;758] [50-80KB JPG-bilder] från Windows FOTOVISARE i Windows 7 —

BildSERIERNA 1-3 CAT2 Al-folieurladdningarna 26-27V (3×9V) 100µF —  2Feb2013 via XYcoAlFEDU;

— Notera att vissa av bilderna är tomma: antingen på grund av manuell synkroniseringsmiss från min sida (speciellt i första serien), eller på grund av (särskilt i slutet för alla tre seriernas) en delvis ofullständigt inspänd Aluminiumfolie (det måste stämma på hundradelar). FÖRSTA BILDEN alltid referensbild utan urladdning.

:

Serie1 • Serie2 • Serie3

Serie1En10_001 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/10 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie1En10_002 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/10 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie1En10_003 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/10 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie1En10_004 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/10 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

— Uppljusning av fotografier av denna typ visar att de till synes plötsligt uppkomna spåren föregås av betydligt svagare (osynliga) primära raka spår: Glödpartklen färdas snabbt — låg kameracandela per meter — för att plötsligt visa hög kameracandela (stark spårbild) då partikeln plötsligt bromsas upp — med efterföljande betydligt lägre hastighet. Se även speciellt matematikbeskrivningen i IMPULSANALOGIERNA.

 

Serie1En10_005 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/10 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie1En10_006 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/10 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie1En10_007 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/10 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie1En10_008 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/10 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie1En10_009 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/10 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie1En10_010 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/10 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie1En10_011 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/10 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie1En10_012 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/10 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie1En10_013 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/10 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie1En10_014 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/10 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie1En10_015 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/10 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie1En10_016 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/10 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie1En10_017 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/10 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie1En10_018 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/10 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie1En10_019 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/10 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie1En10_020 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/10 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

:

Serie1 • Serie2 • Serie3

Serie2En5_001 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/5 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie2En5_002 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/5 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie2En5_003 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/5 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie2En5_004 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/5 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie2En5_005 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/5 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie2En5_006 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/5 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie2En5_007 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/5 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie2En5_008 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/5 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie2En5_009 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/5 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie2En5_010 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/5 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie2En5_011 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/5 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie2En5_012 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/5 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie2En5_013 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/5 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie2En5_014 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/5 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie2En5_015 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/5 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie2En5_016 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/5 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie2En5_017 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/5 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie2En5_018 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/5 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie2En5_019 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/5 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie2En5_020 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/5 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

:

Serie1 • Serie2 • Serie3

Serie3En2_001 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/2 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie3En2_002 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/2 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie3En2_003 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/2 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie3En2_004 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/2 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie3En2_005 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/2 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie3En2_006 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/2 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie3En2_007 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/2 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie3En2_008 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/2 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie3En2_009 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/2 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie3En2_010 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/2 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie3En2_011 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/2 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie3En2_012 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/2 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie3En2_013 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/2 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie3En2_014 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/2 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie3En2_015 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/2 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie3En2_016 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/2 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie3En2_017 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/2 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie3En2_018 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/2 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie3En2_019 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/2 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

Serie3En2_020 · NIKON D90 · Extraherad Detalj · Bländartal: F/20 — Exponeringstid: 1/2 S — Filmkänslighetstal ISO: 400

 

 

 

 

 

APPENDIX:

 

 

 

 

 

 

Molbegreppet: — MKSA-systemets internationella grundhistoria, MKSAhist ¦ Författningen 2014

Molbegreppet:  5Sep2017 -- Mera fullständigt efter föregående författningar 2014.

 

 

 

  MOLBEGREPPET I MKSA-SYSTEMET

 

 

  Begreppet molmassa med exempel

 

1 mol      = 6,02 T23 molekyler:

Ref. @INTERNET CHEMISTRY LibreTexts — The Mole and Avogadro’s Constant (5Sep2017)

”  One mole is equal to 6.02214179 × 1023 atoms, or other elementary units such as molecules.”.

                          = 1/1000û         ; û = u/1KG

 

MKSAkJ/mol:

MKSA-systemets enheter — etablerade termen ”kJ/mol”:

 

u           = 1,66033 t27 KG ....   MKSA-systemets universella atomära massenhet, 1/12 av Kol-12-atomen.

û           = 1,66033 t27  ..........   = u/1KG: MKSA-systemets numeriska u-ekvivalent, här u-flex.

mKG      = NUuKG ...................   allmänna gaslagen, u = 1,66033 t27 KG; U atomvikten/molekylvikten

N          = mKG/UuKG ..............   antalet

NU       = mKG/uKG .................   m = 1KG:

NU       = 1KG/uKG ................   uKG/1KG = 1/û (u-flex): û = MKSA-enhetens numeriska värde för u:

             = 1/û ..........................   1 Kmol i etablerad litteratur: antalsformen varierar något beroende på olika u-källvärden:

             = ~ 6,023 T26 atomer eller molekyler

             = 1000 mol                   ;

1 mol    = 6,023 T23 atomer eller molekyler

Ref. @INTERNET CHEMISTRY LibreTexts — The Mole and Avogadro’s Constant (5Sep2017)

:

X KJ/mol           = X·T3 J / (6,023 T23 atomer eller molekyler)

                          = X·T6 J / (6,023 T26 atomer eller molekyler)

                          = X·T6 J · (u/1KG) / 1(atom eller molekyl)

                          = X · MJ · (u/1KG) / 1(atom eller molekyl)

                          = X · 1.000.000 J · (u/1KG) / 1(atom eller molekyl)

                          = ENERGIN(Joule)/1(atom eller molekyl)

MJû      = KJ/mol                      ;

MJ        = KJ/ûmol

             = 1000 KJ                     .

MKSA-systemets internationella grundhistoria:

 

MKSA-SYSTEMETS INTERNATIONELLA GRUNDHISTORIA

MKSA-systemet:

Molbegreppet — i MKSA-systemet eg,: M-KG-S-A-°K-candela: SI-systemet

INTERNATIONELLA ENHETSSYSTEMET FRÅN 1960 — Systéme International d’Únités

——————————————————————————————————————

Bakgrund, historia och utveckling:

Citatet nedan från FOCUS TEKNIKEN 1975 s386, MÅTTSYSTEM sp2m:

 

”  MKSA-systemet  har som grundenheter 1 meter för längd, 1 kilogram för massa (vikt) och 1 sekund för tid jämte 1 ampere för elektrisk strömstyrka, samt 1 kelvin för temperatur och 1 candela för ljusstyrka.

Härigenom har skapats ett enhetligt tekniskt och fysikaliskt avpassat måttssystem, innefattande mekaniska, elektriska och magnetiska storheter.”,

:

”  Internationella kommittén för mått och vikt i Paris (se Måttjustering) rekommenderade det 1948 som ett likformigt tillämpningssystem för måttenheter att antas i samtliga meterkonventionens signatärstater. 10:e  Allmänna konferensen för mått och vikt i Paris 1954 antog systemet, och vid 11:e konferensen 1960 fastställdes att det skulle kallas Systéme International d’Únités förkortat SI, dvs. Internationella enhetssystemet.”,

:

”  Internationella fysik- och kemiunionerna  (IUPAP resp.  IUPAC) samt internationella elektriska kommissionen (IEC) och internationella standardiseringskommissionen (SIS) har enats om att rekommendera detta system.”,

:

”  SI utgör sedan 1964 svensk standard.”.

 

Med slarvigheten i användningen av @INTERNET har allehanda »folkligt språkfria enhetssystem» — i stort sett allt utom SI-systemets enkla enhetliga MKSA-form — exponerats, och som ofta försvårar, förkrångligar och komplicerar presentationssättet i naturvetenskapliga sammanhang.

   Alla författningar i Universums Historia baseras helt och konsekvent på MKSA-systemets enheter.

   Mycket vore vunnet i enkelhet och klarhet om också människor i SERIÖST naturvetenskapliga sammanhang kunde hålla sig till SI-systemet, med ev. hänvisningar till korsrefererande särskilda avsnitt för personer som önskar bekantskap med mera folkligt lokala system, typ ”fot”, ”arm”, ”tumme”, ”hink”, o.dyl.

Molbegreppet:

Ett sådant olyckligt exempel — historiskt olyckligt utvecklat — är begreppet mol.

 

FOCUS TEKNIKEN 1975 som ovan vittnar själv om sitt eget bidrag till språkförbistringen i det ämnet:

 

”  Atomvikten för 12C är således 12,00. Antalet atomer i 12 g av nukliden 12C är 6,0226 · 1023. Detta tal kallas Avogadros tal och anger antalet atomer per mol, dvs. det antal gram av ämnet som motsvarar ämnets atomvikt.”, s71sp1m. Se vidare INkorrekt nedan.

:

MKSA-fakta: De något olika värdena för atomära massenheten u ger något olika s.k. Avogadrotal.

I Universums historia används u=1,66033 t27 KG som ger 1/u = 6,022899 T26.

Focuskällan ovan använder u =1/(6,0226 T26) = 1,6604124 t27 KG.

 

MKSAterminologin:

I MKSA-systemet gäller enhetligt — ALLMÄNNA GASLAGEN antal = mängd per mängdenhet — att

 

N          = mKG/UuKG     = 6,022899 T26 stycken atomer eller molekyler, beroende på sammansättningen

Avogadrotalets MKSA-enhetliga kilogramversion från 1/û:

Notera att något olika källverks u-värden ger motsvarande något olika AvogadroTal.

Här används genomgående u=1,66033 t27 KG.

 

N          antalet

mKG      ämnets totala massa

U          atomvikten numeriskt värde hos ämnesmassans atomära eller molekylära enhet:

U=mKG/(N=1)uKG;

— Enhetliga beteckningar, eller beteckning över huvud taget för atomvikt, saknas i etablerad litteratur — har eftersökts, inget enda exempel ännu upphittat.

   I Universums Historia har därför antagits den närmast bekväma beteckningen U för begreppet atomvikt

— enskilda atomindivider eller medelvärden av sådana, eller grupper av atomer sammansatta i molekylära ämnesenheter.

   Närmast engelska motsvarighet i olika tabellverk är ”Atomic Weight”, ”Molecular Weight” — här veterligt ALDRIG enhetsbetecknat.

u           atomära massenheten — se utförlig Härledning enligt TNED:

”  En atoms massa (se d.o.) är liten, mindre än 10–21 gram. Man har därför infört en speciell enhet, universell massenhet (betecknas u), som är 1/12 av massan hos kolisotopen med masstalet 12.”,

”  1 u = 1,66041 · 10–27 kg.”,

”  Ofta används benämningen atomvikt, som är ett något oegentligt uttryck för relativa atommassan. Atomvikten är ett dimensionslöst tal och är lika med beloppet av atommassan (uttryckt i u).”,

FOCUS TEKNIKEN 1975, s71sp1m.

— I Universums Historia (se HOP-referenserna) används genomgående ett kursiverat u med värdet

(Encarta 99: 1,66033; Van Nostrand’s Scientific Encyclopedia Fourth Edition 1968: 1,6603)

u = 1,66033 t27 KG — förenklade exponentbeteckningar: t för 10^MINUS, T för 10^PLUS:

1KG/uKG = 6,022899 T26 atomer eller molekyler, beroende på sammansättning.

MKSABeskrivningsExempel: Molbegreppet i MKSA-systemet

INkorrekt beskrivning — MKSA-systemets enhetsformer beaktas INTE se citatet ovan:

Avogadros tal anger antalet atomer per mol — en i princip helt obegriplig mening:

Korrekt beskrivning — MKSA-systemets enhetsformer BEAKTAS, se Bevis nedan:

GRAMVERSIONEN           AV Avogadros tal är 1    mol = 6,022899 T23 stycken antal atomer/molekyler;

KILOGRAMVERSIONEN AV Avogadros tal är 1 Kmol = 6,022899 T26 stycken antal atomer/molekyler;

Notera (standardiserade) tusenprefixen K-kilo M-mega G-giga T-tera, resp.  10^ 3¦6¦9¦12

Bevis:

— Varken FOCUS TEKNIKEN eller FOCUS MATERIEN (ännu värre)

 

FOCUS MATERIEN 1975, s156sp1m:

”En mol av ett ämne är så många gram av ämnet som den sammanlagda atomvikten anger.”

— Citatet beskriver en molmassa

 

Bevis med härledning:

mol-massan från MKSA-systemets grundform N = mKG/UuKG:

mKG/1000u        = UKG  ; N = 1

mG  /1000u        = UG    ; N = 1 : u/1KG=1,66033 t27 = û (u-flex);

                          = (6,0229 T23)mG

— MolMassa är (»ATOMVIKTSMASSAN» U) GramMassan (mG) av ämnet, per 1000(u=1,66033 t27),

eller GramMassan i AvogadrotalsGramVersionsAntalsEnheter 6,023 T23 atomer eller molekyler:

— MKSA-u-enheten KG flyttas över på U-talet — vilket för uKG i realiteten kräver ett û=uKG/1KG,

mKG/1000u        = 1KG·UKG

mKG/1000u        = U      ;

m1000G/1000u     = U      ;

mG/1000u          = U/1000

mG/1000u          = UKG/1000 = G ;

mG/1000u          = UG    ; Vi kommer Automatiskt tillbaka till utgångspunkten.

 

Vad boktexten borde ha upplyst studenten om:

:

En mol av ett ämne är det konstanta antal atomer eller molekyler i en ämnesmassa som ges av

resultatet av grundsambandet N = mKG/UuKG som följer av insättningen

mKG = U(Gram)

— så många gram av ämnet som den sammanlagda atomvikten anger

— och som undantagslöst alltid leder till ett och samma antal atomer eller molekyler:

— N = U(0,001)KG/UuKG = 1/1000u = avr. 6,02 T23 atomer eller molekyler.

   En mol är ett dimensionslöst talvärde — helt utan association till fysikaliska enheter.

— Focusmeningen blir i relaterad mening med andra ord bara strängt taget djupt förvirrande;

— 1 mol = 6,02 T23 atomer eller molekyler. Inget annat.

 

kan förklara begripligt vad termen eller

begreppet 1 mol står för, citat som ovan. Se CHEMISTRY-källan nedan, den ger korrekt beskrivning.

— Det närmaste (min referens) vi kan komma i eftersökandet av NÅGOT ANNAT (”klassiskt tillgängligt”) BOKVERK som förklarar eller beskriver »DEN MODERNA VERSIONEN AV termen» eller begreppet ”mol” är OM vi hittar ett konkret sifferexempel som visar HUR detaljen används, praktiskt — typ (GFåk2, Liber1978, s160):

 

”  N = 6,02 · 1023 molekyler = Avogadros konstant”;

”  Vi antar därför att gasvolymen innehåller 1 mol eller N molekyler”

:

— 1 mol = 6,02 · 1023 molekyler = Avogadros (GRAM) anTal atomer eller molekyler

 

Med det klargörandet blir nästa steg:

— Vi ser, citatexemplen ovan, att MKSA-systemets enheter INTE respekteras, inte erinras eller ens omtalas i den s.k. referens- och lärobokslitteraturen. Det SLARVAS FÖRFÄRLIGT.

— »Enhetssullet» exemplifierat ovan i FocusTekniken/Materien uppvisar — tydligen, bevisligt — rena rama KAOS i terminologin: ingen kan förklara innehållet enhetskonsekvent med MKSA-systemet.

   Det blir i slutänden bara den starkt ansatta ELEVEN och STUDENTEN som får betala priset för slarvet från svensk akademisk elit: »obegriplig smörja». Läromedlet (FocusTekiniken/Materien i detta särskilda fall) kan inte användas som UNDERVISNINGSMATERIAL.

   »Gissa Lösning». Jämför:

— Mina föräldrar har ett JätteKulBibliotek hemma i vårat EnormaSlott. Så vi VET det redan från femårsåldern EFTERSOM VI KAN JÄMFÖRA MELLAN MÅNGA OLIKA KÄLLVERK, HEMMA I LUGN OCH RO JÄTTELÄNGE.

— Arbetarbarnen i slumbarackerna längre Neråt Gatan däremot, »veta intet». Ständigt oväsen.

— Jättemycket undervisning på lika villkor. Studenter som gynnas (tid, lugn och ro) får de högsta betygen. Alltid.

Så:

1 mol = 6,02 T23 molekyler:

Ref. @INTERNET CHEMISTRY LibreTexts — The Mole and Avogadro’s Constant (5Sep2017)

”  One mole is equal to 6.02214179 × 1023 atoms, or other elementary units such as molecules.”.

:

Inte MKSA-enheter:

1      mol = GRAMVERSIONEN           AV Avogadros tal = 6,022899 T23 stycken antal atomer/molekyler;

MKSA-enheter:

1   Kmol = KILOGRAMVERSIONEN AV Avogadros tal = 6,022899 T26 stycken antal atomer/molekyler;

1mKmol = GRAMVERSIONEN           AV Avogadros tal = 6,022899 T23 stycken antal atomer/molekyler;

Notera (standardiserade) underprefixen m-milli µ-mikro n-nano p-pico, resp.  (t =10^ –) 3¦6¦9¦12;

Notera (standardiserade) tusenprefixen K-kilo M-mega G-giga T-tera,   resp.  (T =10^+) 3¦6¦9¦12.

 

Härledningen från MKSA-systemets grundform — atomer eller molekyler här förenklat molekyler:

 

             N          = mKG/UuKG     molekyler       :  mKG = 1 KG:

             NU       = 1KG/uKG       molekyler       = 1/û = 6,023 T26 molekyler

                          = 1 Kmol                                   ;

— Alla atomära och molekylära enheter, oberoende av sammansättning, kan beskrivas så:

— PRODUKTEN AV Antalet N enheter i 1 KiloGram — av ämnet med atomvikten U — OCH U är ALLTID avr.

             NU       = 6,02 T26 molekyler eller med modernt redan väl invanda termer i MKSA-systemets enheter:

                          = 1 Kmol

                          = 1000 mol

 

 

MKSA-systemets enheter konsekvent, exakt, kort och gott.

 

MKSAäldre:

DE ÄLDRE (associativa) TERMERNA grammol och kilogrammol:

 

”  Antalet M.  i 1 kbcm. gas vid 0° och atmosfärtryck är 2,7 · 1019 (Loschmidts tal), antalet i 1 grammolekyl 6,06 · 1023 (Avogadros tal, stundom även kallat Loschmidts tal).”,

BKL VIII 1926 sp165n, Molekyl; Sp166n.

 

Allt ser ut att ha börjat på rätt sätt [1600-1800: Gaslagarna; Ångmaskinerna], här i MKSA-enheter:

N = m/Uu:

   MKSA-AvogadroNumber, Avn:

   Äldre citerbara referenskällor utom ovanstående saknas här, följande enbart ur sammanhanget:

— Antalet molekyler i 1 KiloGram ..... — ”en kilo(gram)molekyl”:   Na = 1KG/UuKG = 6,023 T26 = 1    Avn (=1    Kmol).

— Antalet molekyler i 1 Gram ............ — ”en grammolekyl”: .........  Nb = Na/1000     = 6,023 T23 = 1 mAvn (=1 mKmol).

   Vi ser att det i beteckningssättet redan ligger »en tickande beteckningsbomb»:

   Kilo är ett numeriskt prefix. Gram är en fysikalisk enhet.

   Det hade varit bättre från början OM (enligt MKSA-systemets enheter) man hade betecknat ”Antalet molekyler i 1 KiloGram”

1   Mol (=1    Avn = 6,023 T26). Och därmed konsekvent

1mMol (=1 mAvn = 6,023 T23) — en milliMol — för ”Antalet molekyler i 1 Gram”.

   Historien har i stället visat det här — helt bakvänt, Modern Akademi:

1 mol    = ”1 mMol”;

1 Kmol = ”1    Mol”;

— Tillsammans med (också) begreppet molmassa (M) har språkförbistringen mer eller mindre visat rent explosiva tendenser.

 

FOCUS MATERIEN 1975, s156sp1m:

”En mol av ett ämne är så många gram av ämnet som den sammanlagda atomvikten anger.”

— Citatet beskriver en molmassa — inget dimensionslöst talvärde:

mol-massan från MKSA-systemets grundform N = mKG/UuKG:

mG/1000u          = UG    ; N = 1 : u/1KG=1,66033 t27 = û (u-flex);

                          = (6,0229 T23)mG

— MolMassa är (»ATOMVIKTSMASSAN» U) GramMassan (mG) av ämnet, per 1000(u=1,66033 t27),

eller GramMassan i AvogadrotalsGramVersionsAntalsEnheter 6,023 T23 atomer eller molekyler:

 

— Förmågan att beskriva sammanhangen verkar — som vi tydligt ser — mer eller mindre helt obefintlig, trots dyra verk. Hur ska det då inte se ut från den elevs eller students sida som ska försöka avancera i naturvetenskapen?

— »Studieplanen medger inget utrymme för sådana efterforskningar».

   Vad fattas från LÄRARSIDAN?

— Strävan att härleda. MODET att erkänna Det: vi vet inte. Då hamnar man alltid rätt. Men det skulle just se ut det i Högskolan: ”Vi VET inte”. Lektion in. Lektion ut. »UniversitetaInteVeta». Grundat 1800. Jag kan inte hålla mig.

   Så:

— Med referens till NÅGON strävan att reda ut begreppen — möjligen erinra om vetenskapshistorien — genom att använda ursprunget (i koppling till det internationella MKSA-systemets enheter), blir den rent retoriska termen grammol naturlig (men ingalunda klargörande) i referensen till det (mera slarvigt använda) ”mol”: MKSA-enheten för mol är inte Avogadrotalets 23-exponent utan dess 26-exponent med kilomol = 1000 mol efter universella atomära massenheten i KiloGram, inte Gram:

 

1/û        =  1 Kmol i etablerad litteratur: antalsformen varierar något beroende på olika u-källvärden:

             = ~ 6,023 T26 atomer eller molekyler

             = 1000 mol                   ;

:

Webbkällor @INTERNET finns (Sep2017) som påstår att mol är en SI-enhet:

— Korrekt — relaterbar som ovan — mening är att 1 mol är milli-delen av den egentliga — relaterbara — SI-molenheten som är

1 Kilomol enligt den MKSA-antagna universella atomära massenheten u=1,66033 t27 KG;

1KG/uKG = 1/û = ”1 Mol” = 1 Kmol; 1 mol = ”1 mMol”.

   Men något ”Mol” finns inte (än) i SI. Men det borde — tydligen — göra det.

 

 

Sammanställt Sep2017.

 

 

Författningen 2014:

FÖREGÅENDE FÖRFATTNING (2014)

— Språkförbistringen i mol inom modern akademi

 

Se även från tidigare i

KJ/mol — ElektronenVdW

Molbegreppet — Allmänna gaslagen

 

MOLBEGREPPET — 1 mol

2014III17

WIKIPEDIA med många andra är EXPERTER på att INTE I enkel KLARTEXT KUNNA förklara vad ENHETEN typ ”kJ/mol” betyder — TusenPrefixen skrivs f.ö. enhetligt med stora bokstäver — KJ för kJ. Men det slarvas frekvent med den delen också, vilket bara gör reklam för ännu värre.

— KJ — kilojoule till att börja med — vet vi betyder 1000Joule. Men:

Per mol?

— Vad betyder PERmol?

Se det utförliga svaret i artikelns början MKSAmolbegreppet.

 

Vad visar en genomletning på webben?

— Kolla läsarens utdragna lidande — inget svar ges:

 

@INTERNET Wikipedia Joule per mole [2014-05-14]

http://en.wikipedia.org/wiki/Joule_per_mole

Per Amount of Material:

1: inget svar:

”The joule per mole (symbol: J·mol−1) is an SI derived unit of energy per amount of material. Energy is measured in joules, and the amount of material is measured in moles.”;

.. quantities .. context-depemdent ..:

2: fortfarande intet svar:

”Physical quantities measured in J·mol−1 usually describe quantities of energy transferred during phase transformations or chemical reactions. Division by the number of moles facilitates comparison between processes involving different quantities of material and between similar processes involving different types of materials. The meaning of such a quantity is always context-dependent and, particularly for chemical reactions, is dependent on the (possibly arbitrary) definition of a 'mole' for a particular process.”;

.. these quantities ..  usually ..:

3: fortfarande noll respons: — SNÄLLA: FÖRSÖK KOMMA TILL SAKEN NÅGON GÅNG (!, please):

”For convenience and due to the range of magnitudes involved these quantities are almost always reported in kJ·mol−1 rather than in J·mol−1. For example, heats of fusion and vaporization are usually of the order of 10 kJ·mol−1, bond energies are of the order of 100 kJ·mol−1, and ionization energies of the order of 1000 kJ·mol−1.”;

1KJ/mol = 1,04 t2 eV per partikel:

4: viss ledtråd:

”1 kJ·mol−1 is equal to 0.239 kcal·mol−1 or 1.04×10-2 eV per particle. At room temperature (25 °C, 77 °F, or 298.15 K) 1 kJ·mol−1 is equal to 0.4034 kBT.”, ”kBT” ingen förklaring; artikeln slutar där.

:

X”kJ/mol” = X· 1000 J · (1 mol = 1/1000û = 6,02 T23 molekyler)–1 :

1 ”kJ/mol” = 1· 1000 J · (1 mol = 1/1000û = 6,02 T23 molekyler)–1  = 1,66112 t21 J/molekyl = E/”mok”:

E/”mok” = UQ/”mok”; (E/[Q=1,602 t19 C]) = U(eV)/”mok” = 0,010369 eV/”mok”.

 

SVAR —

se även vidare RELATERAT i efterföljande huvudtext:

 

— PER 1KG/1000u.

   Enhetsnormaliseringen med ”KG” för att få numeriska kvantiteter (u/1KG=û);

— Samma som PER 1KG(1000 · 1,66033 t27 KG)–1 = GÅNGER 1,66033 t24;

— Samma som PER Avogadros (Gram) tal:

MKSA-GRAMVERSIONEN AV Avogadros tal = 1KG/1000u = PER 6,02289 T23.

 

PRÖVNINGSEXEMPEL MOT WIKIPEDIAARTIKELNs PÅSTÅENDE

för att styrka samhörigheterna:

 

— 1KJ/mol = 1000J·1000u/KG = 1,66033 t21 J; 

— 1,66033 t21 (J=V·C)/(e=1,602 t19 C) = 0,0103641 eV ~ 1,04 t2 eV.

— Enda ”problemet” är: enheten (1,66033 t21 J). Enheten (1,66033 t21 J) gäller

1. per atom om, och endast då, den materiella enheten också är en atom och

2. per molekyl om, och endast då, den materiella enheten också är en molekyl:

— en molekyl är samma som flera atomer som förenats (elektroKemisk bindning) till en enda materiell enhet.

— Enkelt uttryckt: per MOL betyder »per AvogadrosGRAMtal för de materiella enheterna, whatever».

— Men AKTA, se vidare nedan i MAC-fasonerna (Molbegreppet, språkförbistringen i MAC).

AtomviktRef:

Utförligt — relaterat:

RELATERAD FYSIK (TNED):

— Atomvikten (U) för ett atomslag är medelvärdet för de experimentellt uppmätta atomernas medelmassor i det atomslaget (mATOM) dividerat med atomära massenheten (u = 1,66033 t27 KG i denna framställning), vilket ger U som en dimensionslös numerisk kvantitet:

 

mATOM/u = U     ; atomviktens definition med bestämd dimensionslös numerisk beteckning U

Svar på frågan VARFÖR SEPARAT BETECKNING FÖR ATOMVIKTEN INTE INGÅR I ETABLERADE VERK har eftersökts men ännu [Mar2014] inte påträffats. Däremot anges U-värdena frekvent i olika etablerade tabellverk. Exempel nedan.

 

— Atomvikterna anges i internationellt standardiserade atomviktstabeller (eng. atomic weight, eller relative atomic mass), men (ännu utan upphittat undantag) utan separat beteckning; Man använder istället — med kaotiskt resultat — identiteten typ ”Atomic weight, u” med u korrekt som ”Atomic mass unit”, men vilket sammanhang INTE varken är (eller visas vara) tydligt, entydigt eller förklarande. Se refererande exempel nedan från Wikipedias tabell List of elements.

 

Notera i engelsk litteratur (numera):

— ENGELSKA Webbkällor verkar ha YTTERST SVÅRT för att relatera det ytterst enkla begreppet atomvikt — ANTALET ATOMÄRA MASSENHETER (u=1,66033 t27 KG), värdebokstaven U, för en specifik atom — till det lika ytterst enkla begreppet atomär massa, samma som produkten av U och u i MKSA-enheter — eng. atomic mass.

— Tabellexempel finns

[http://www.lenntech.com/periodic/mass/atomic-mass.htm] [2014-03-26]

som använder den engelska termen Atomic Mass för motsvarande (vars beteckning INTE skrivs ut) atomvikten U [webbkällan anger heller ingen motsvarande term för Uu].

WikipediaList

— Wikipedia (Relative atomic mass) använder beteckningen A(r) för den relaterade fysikens U=m(ATOM)/u

(U, själva den numeriskt ENHETSASSOCIERADE atomviktsbeteckningen)

och benämner denna korrekt [traditionellt] ”atomic weight”.

— MEN på ett annat ställe — LIST OF ELEMENTS

[http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_elements][2014-04-01] —

anges i kolumnen för ”Atomic weight” [Relaterat U=m(ATOM)/u] beteckningen ”u [Atomic mass unit]”:

— DEN UPPENBARA OFÖRMÅGAN ATT ANVÄNDA EN BETECKNING FÖR atomic weight

[Relaterat U=m(ATOM)/u] fördunklar BARA YTTERLIGARE den helt enkla presentationsformen: Vad, exakt, menar tabellförfattaren? Ingen beskrivning finns.

 

— Så här skulle kolumnen i Wikipediatabellen List of elements ha betecknats KORREKT med motsvarande upplysande, fullständigt relaterbar, text:

 

Atomic weight

U — med Hinten [peka på U:et, en liten ledtext kommer fram]: ”Atomic weight U in units of The Atomic Mass Unit u”:

U = m[ATOM]/u ; m[ATOM] experimentally measured ;  u = 1/12 of mass of Carbon12-atom [= 1,66033 t27 KG]

Inte med mindre.

— U anger atomviktens numeriska värde i u-enheter. Så enkelt — men TYDLIGEN helt orepresenterat i MAC.

 

 

— Och det är samma visa i stort sett överallt i etablissemangets atomära festligheter: numerisk [U] beteckning för atomvikt saknas.

— Man kan [stillsamt] undra varför typ etablissemanget generellt INTE KAN FÖRMÅ SIG ATT ANTA ENTYDIGA BETECKNINGSSÄTT FÖR redan väl [under 1900-talet] etablerade begrepp — t.ex. beteckningar U för atomvikt — utan envisas att [ständigt] införa en flora av RETORISKA ersättare.

 

— Dessa detaljer bidrar ytterligare till att ämnet försvåras: floran »standardbeteckningar».

— Mer eller mindre måste man genomgå en LISTA för VARJE tillämpningsområde för HITTA igen någon ENHET som begripligt passar till MKSA-systemet.

 

Molbegreppet:

Varför sysslar (typ) Wikipedia (vetenskapsetablissemanget generellt -2014) med den här typen,

 

”Mole is a unit of measurement used in chemistry to express amounts of a chemical substance, defined as the amount of any substance that contains as many elementary entities (e.g., atoms, molecules, ions, electrons) as there are atoms in 12 grams of pure carbon-12 (12C), the isotope of carbon with relative atomic mass 12. This corresponds to the Avogadro constant, which has a value of 6.02214129(27)×1023 elementary entities of the substance.”

 

Jämför rakt, korrekt, kort och gott:

1 mol      = 6,02 T23 molekyler:

Ref. @INTERNET CHEMISTRY LibreTexts — The Mole and Avogadro’s Constant (5Sep2017)

”  One mole is equal to 6.02214179 × 1023 atoms, or other elementary units such as molecules.”.

                          = 1/1000û         ; û = u/1KG

 

utan att klargöra exakt samma kvantitet enligt standardiserade universella enheten i MKSA-systemet

MeterKilogramSekundAmpere;

 

1 mol    = U·1KG/1000Uu         ; u atomära massenheten 1,660[33] t27 KG

             = 1KG/1000u                = 1/û

             = 6,022[89] T23           ; AvogadrosGRAMtal; Se Webbkällan ovan i citat

”amount of any substance that contains as many elementary entities as there are atoms in 12 grams of pure carbon-12”

             = Avogadros tal            ; ρ = m/V = tätheten

Wikipediaförfattningens RETORISKA anda — att ALDRIG FÖRST OCH FRÄMST klargöra genom kvantitativa beräkningsbara matematiska samband, utan istället försöka ARTIKELPRATA SIG FRAM — gör ämnesbeskrivningen svårfattlig, klumpig, tvetydig: ”Amount”? Endast med ledning av talvärdet hittar vi [i detta fall] rätt lösning. Så fungerar INTE en naturvetenskaplig encyklopedi:

— FÖRST Chokladbiten på bordet. SEDAN underhållningen. Inte tvärtom.

 

Det är i och för sig inget fel på framställningen i sak i exemplet. Den är bara väldigt mycket TRÄAKTIG.

— ÄNNU VÄRRE blir det (i Wikipediaartikeln, sektionen The mole as a unit) när författarskaran börjar med den här utläggningen — efter att har upplyst om att det framförts viss kritik även från EN DEL ETABLERADE vetenskapsled angående molbegreppets status:

 

”In chemistry, it has been known since Proust's law of definite proportions (1794) that knowledge of the mass of each of the components in a chemical system is not sufficient to define the system.”

 

— Och vem atom hade nu påstått något sådant att ”massan enbart skulle räcka”?

GaslagenEkv

 

— Allmänna gaslagen [E=pV=kT; energi (E), tryck (p), volym (V), OBS hydrostatisk konstant (k) typ vid STP, temperatur (T)]

 

 

pV         = kT                 ; k  fundamentala gaskonstanten = 370,95002 J/°K vid STP

             = bN·T             ; b  Boltsmanns konstant = 1,38[055] t23 J/°K vid alla möjliga tillstånf

             = b(mρ/Uu)·T   ; N  Loschmidts tal = 2,68697[22T25] antalet ideala gasbollar i 1 M³ vid STP

             = b(ρV/Uu)·T   ; ρ gasens täthet KG/M³; U gasens atomvikt i antal u; u atomära massenheten 1,660[33] t27 KG

             = NuR·T           ; R allmänna [konv. universella] gaskonstanten = 8314,9148 (J/°K)/KG = k/Nu

; R anges R i originalförfattningen, fetstilen här enbart för att underlätta den visuella navigeringen:

             = (mρ /Uu)uR·T ; Notera också R-formen mot den i modern akademi, se R* — samt den förhärskande språkförbistringen i mol 

             = (mρ /U)R·T    ; = kT ;   mρ /k = U/R :

             = (ρV/U)R·T   

Notera att allmänna gaslagen bara gäller specifikt INOM ett bestämt HYDROSTATISKT  [av Jordgravitationen bestämt] område: fundamentala gaskonstanten k är specifik för en bestämd volym [1M³] där alla 1M³p/T=konstant. Vid havsytan [STP] gäller k=370,95002 J/°K [Se Beräkningen av k från hydrostatiska trycket], medan lägre k-värden gäller med växande höjd över markytan [alla Tpρ avtar med  växande höjd — upp till grovt ca 10 KM, troposfären]. Se vidare från Allmänna gaslagen, om ej redan bekant.

 

 

innehåller SOM VI SER ALLDELES TYDLIGT OCH KLART redan alla fullständiga — kemiska — parametrar i det internationella MKSA-systemet. Så vadan invändningen?

   Mitt förslag endast baserat på denna skrifts ytterst trånga framställning, och inget annat — jämför WikipediaStilen nedan med ”molar mass unit” som definitivt bevisar angelägenheten året 2014 — författarna kan inte hantera begreppen:

— Ta bort molbegreppet — HELT; anpassa det FÖRST till MKSA-systemet med enheten Kmol (se nedan) och ersätt det sedan med DET FULLSTÄNDIGT DIREKT BEGRIPLIGA

 

1Kmol = 1KG/uKG                    ; u atomära massenheten 1,660[33] t27 KG: mol är numeriskt:

1 mol    = 1KG/1000uKG

 

DÄRFÖR ATT DET ÄR I VILKET FALL SÅ VI MÅSTE RÄKNA (och Tänka i termer av ett Enhetligt MKSA-system) I DET PRAKTISKA FALLET FÖR ATT KUNNA UTFÖRA BERÄKNINGAR i reda kvantiteter.

— Sluta upp med att envisas göra krokigt det som är rakt.

 

— Människor som läser »nuvarande mol-standard» i typ Wikipedia (-2014) har (jag är övertygad) ett h-e att komma någonvart i grundstudierna. ENBART på grund av den allmänt klassiskt kemiskt etablerade latheten att INTE specificera ovanstående.

— Men det kanske (också) finns en annan anledning:

— Atomära massenheten (u) är INTE väldefinierad i MAC.

— Dvs.: Man hänger kvar vid en definitionsbas som i grunden är överflödig, men som inte förstås vara det på grund av brist på härledande preferenser — TNED, Planckringen.

MolmassaBegreppet:

EXEMPEL — Wikipedia (Barometric formula)

 

”M = Molar mass of Earth's air (0.0289644 kg/mol)”;

:

Molmassan

mG/1000u          = UG = UKG/1000

                          = mG · mol

för luft (Umedel = 78%N2[28]+21%O2[32]=28,56~29) blir 29/1000;

                          = 0,029 KG/mol

                          = 29 Gram/mol

                          = 29 KG/Kmol

 

— I MKSA-enheter skriver vi istället DIREKT

 

»M = Atomvikten hos luft vid Jordytan är 28,9644u», u=atomära massenheten [konv. (2014) 1,66053 t27 KG].

I UniversumsHistoria har antagits u = 1,66033 t27 KG genomgående för samtliga kvantitativa beräkningsgrunder, för att kunna ge allmänna konkreta exempel [med början FÖRE anknytning till Internet]:

— 29 · u = 29 KG · û = 29 KG · 1/1Kmol = 29 G/1mol.

Molbegreppet, språkförbistringen i MAC:

Wikipediaexemplets formbutik SKULLE alltså också KUNNA skrivas (citatet nedan) kvantitativt:

 

molar mass unit            = KG/mol                     

                                       = KG/(1KG/1000u=1/û)

                                       = 1KG·1000û                            ; 1/1000û = AvogadroGRAMNumber

                                       = 1KG/AvogadroGRAMNumber

 

Wikipedia — MOLAR MASS [2014-03-26]

http://en.wikipedia.org/wiki/Molar_mass

”In chemistry, the molar mass M is a physical property. It is defined as the mass of a given substance (chemical element or chemical compound) divided by its amount of substance.[1] The base SI unit for molar mass is kg/mol.”,

— Försök sedan slå upp vad »amount of substance» betyder, och man hamnar definitivt i trubbel: ”size of an ensemble of elementary entities”.

— Vad ska det föreställa för något? Är det CircusGuitar som har anlänt?

   Size?

— Stämmer det?

— ”The base SI unit for molar mass is kg/mol”.

— Nej. SI-enheten för molar mass är U/1000 · KG/mol, = U/1000 · KG·1000û = U/1000 · KG·1000u/1KG = Uu:

— Ett konkret exempel klargör:

molar mass unit            = (U/1000) · 1KG/AvogadroGRAMNumber

med exemplet för luften vid Jordytan

M                                   = 0,0289644 KG/mol  

                                       = 0,0289644 KG/(6,02289 T23)

                                       = 4,80905 t26 KG

                                       = (U[luft]=28,9644)·(u=1,66033 t27 KG)

               = Uu

Och alltså: Generellt för godtyckliga atomärt sammansatta material med bestämda atomvikter U;

 

molar mass unit            = U · 1KG/1000AvogadroNumber

                                       = (U/1000) · 1KG/AvogadroNumber

                                       = (U/1000) · 1KG/mol                           ; Konv. »molar mass unit» sv. »molMassEnheten»

                                       = (U/1000) · 1KG/(6,02289 T23)

                                       = U · 1KG/1000mol

                                       = U · 1KG/Kmol

                                       = AtomicWeight · 1KG/Kmol

                                       = AtomicWeight · 1KG/1000AvogadroNumber

                                       = AtomicWeight · 1KG/1000(6,02289 T23)

                                       = AtomicWeight · 1KG/(6,02289 T26)

                                       = AtomicWeight · u

 

NOT — svenska INTE (ej, icke, nopp, osv.) — ”kg/mol”. Utan »ATOMVIKTEN dividerat med 1000 GÅNGER» ”kg/mol”.

— Då stämmer det perfekt i kassaräkningen.

 

— Föregående uttryckta ståndpunkt upprepas därför bestämt : ta bort mol-begreppet ur standardformerna: molbegreppet har inte där att göra (Se Mol). SAMT INFÖR rekommendera BETECKNINGEN U FÖR ATOMVIKT som u-komplementet. Galant.

 

— Molbegreppet, som i exemplet ovan, bevisligen bara förkrångligar, missleder, skapar oklarheter och är oändligt knöligt, rent träaktigt att använda — utom för inbitna experter: de som redan etablerat sin privata domäns tempelcirkel, på väl upptrampade stigar och är helt oförmögna, som ovan, att få fingrarna ur.

 

Molbegreppet kan tydligen inte klargöras — relateras — i den etablerade samlingens regi.

 

— Vari, egentligen, består haken?

   Sett från relaterad fysik, TNED:

— Alldeles tvärsäkert i varje fall delvis består haken i det här:

— atomära massenheten (u). Den som modern akademi har VELAT med under hela kemins vetenskapshistoria (först från Väte1, sedan Syre16, sist rätt träff på Kol12):

— man förstår inte preferenserna; ingen kan relatera grunderna; MOTIVET fattas.

   Se utförlig relaterad härledning i Atomära Massenheten.

   Se även grundformerna i härledningarna till grundsambandet N=m/Uu i Allmänna Gaslagen.

 

 

 

 

 

BILDKÄLLA: Författarens arkiv · 27Jun2012  E10  Bild9  •  Nikon D90 · Detalj

 

 

 

END — Blixturladdningens Fysik 2012 Urladdningsserierna 123

 

 

 

 

 

Blixturladdningens Fysik 2012 | JPG |  — Universums Historia

 

innehåll: | SÖK äMNESORD på denna sida Ctrl+F · sök ämnesord överallt i SAKREGISTER

 

Blixturladdningens Fysik 2012 — URLADDNINGSSERIERNA 123

ämnesrubriker

                      

 

innehåll

              URLADDNINGSSERIERNA 123

 

                                                                            URLADDNINGSSERIERNA 123

 

                                                                            Urladdningshålen

 

                                                                            MiniSerie1

 

                                                                            MiniSerie2

 

                                                                            MiniSerie3

 

                                                                            Serie1

 

                                                                            Serie2

 

                                                                            Serie3

 

                       Appendix

 

                       MOLBEGREPPET I MKSA-SYSTEMET

 

                                                                            MKSA, kJ/mol

 

                                                                            MKSA-systemets internationella grundhistoria

 

                                                                            MKSA-systemet

 

                                                                            Molbegreppet

 

                                                                            MKSA terminologin

 

                                                                            MKSA BeskrivningsExempel

 

                                                                            MKSA, Bevis

 

                                                                            MKSA, äldre

 

                                                                            Författningen 2014

 

                                                                            ATOMVIKT

 

                                                                            WikipediaList

 

                                                                            Molbegreppet Wikipedia

 

                                                                            Molbegreppet direkt

 

                                                                            Gaslagen, Ekvationerna

 

                                                                            MolmassaBegreppet

 

                                                                            MolMassbegreppet i MAC, språkförbistringen

 

 

 

referenser

[HOP]. HANDBOOK OF PHYSICS, E. U. Condon, McGraw-Hill 1967

Atomviktstabellen i HOP allmän referens i denna presentation, Table 2.1 s9–65—9–86.

mn        = 1,0086652u  ......................    neutronmassan i atomära massenheter (u) [HOP Table 2.1 s9–65]

me        = 0,000548598u  ..................    elektronmassan i atomära massenheter (u) [HOP Table 10.3 s7–155 för me , Table 1.4 s7–27 för u]

u           = 1,66043 t27 KG  ..............     atomära massenheten [HOP Table 1.4 s7–27, 1967]

u           = 1,66033 t27 KG  ..............     atomära massenheten [ENCARTA 99 Molecular Weight]

u           = 1,66041 t27 KG ...............     atomära massenheten [FOCUS MATERIEN 1975 s124sp1mn]

u           = 1,66053886 t27 KG  ........     atomära massenheten [teknisk kalkylator, lista med konstanter SHARP EL-506W (2005)]

u           = 1,6605402 t27 KG  ..........     atomära massenheten [@INTERNET (2007) sv. Wikipedia]

u           = 1,660538782 t27 KG  ......     atomära massenheten [från www.sizes.com],

CODATA rekommendation från 2006 med toleransen ±0,000 000 083 t27 KG (Committe on Data for Science and Technology)]

c0          = 2,99792458 T8 M/S  ........     ljushastigheten i vakuum [ENCARTA 99 Light, Velocity, (uppmättes i början på 1970-talet)]

h           = 6,62559 t34 JS  .................    Plancks konstant [HOP s7–155]

e           = 1,602 t19 C  ......................    [ref. FOCUS MATERIEN 1975 s666]

ε0          = 8,8543 t12 C/VM  .............    [ref. FOCUS MATERIEN 1975 s666]

 

[BA]. BONNIERS ASTRONOMI 1978

[BKL]. BONNIERS KONVERSATIONS LEXIKON Band I-XII med SUPPLEMENT, Alb. Bonniers Boktryckeri, Stockholm 1922-1929

t för 10–, T för 10+, förenklade exponentbeteckningar

 

PREFIXEN FÖR bråkdelar och potenser av FYSIKALISKA STORHETER — alla med stor bokstav MeterKiloGramSekundAmpere

Här används genomgående och konsekvent beteckningarna

 

förkortning       för        förenklad potensbeteckning

 

d                       deci      t1

c                        centi     t2

m                      milli      t3

µ                       mikro   t6

n                       nano     t9

p                       pico      t12

f                        femto   t15

 

Alla Enheter anges här i MKSA-systemet [Se International System of Units] (M meter, KG kilo[gram], S sekund, A ampere), alla med stor bokstav, liksom följande successiva tusenprefix:

 

K                      kilo       T3

M                     mega     T6

G                      giga       T9

T                       tera       T12

 

Exempel: Medan många skriver cm för centimeter skrivs här konsekvent cM (centiMeter).

— I förekommande fall (ytterst sällsynt här) då enheten gram används — för att undvika onödig sammanblandning med Giga-prefixet — används enhetsbenämningen gram; 1 gram = 1KG/1000, eller alternativt mera tydligt Gram.

 

tT         t för 10–, T för 10+, förenklade exponentbeteckningar

MAC   ofta använd förkortning för modern akademi i Universums Historia (eng. Modern ACademy)

 

TNED — Related PHYSICS And MATHEMATICS

 

 

  

 

(Toroid Nuclear Electromechanical Dynamics), eller Toroidnukleära Elektromekaniska Dynamiken är den dynamiskt ekvivalenta resultatbeskrivning som följer av härledningarna i Planckringen h=mnc0rn, analogt Atomkärnans Härledning. Beskrivningen enligt TNED är relaterad, vilket innebär: alla, samtliga, detaljer gör anspråk på att vara fullständigt logiskt förklarbara och begripliga, eller så inte alls. Med TNED förstås (således) också

RELATERAD FYSIK OCH MATEMATIK. Se även uppkomsten av termen TNED i Atomkärnans Härledning.

 

 

SHORT ENGLISH — TNED in general is not found @INTERNET except under this domain

(Universe[s]History, introduced @INTERNET 2008VII3).

TNED or Toroid Nuclear Electromechanical Dynamics is the dynamically equivalent resulting description following the deductions in THE PLANCK RING, analogous AtomNucleus’ Deduction. The description according to TNED is related, meaning: all, each, details claim to be fully logically explainable and understandable, or not at all. With TNED is (hence) also understood RELATED PHYSICS AND MATHEMATICS. See also the emergence of the term TNED in AtomNucleus’ Deduction.

 

 

 

Senast uppdaterade version: 2017-09-06

*END.

Stavningskontrollerat 2013-04-12 | 2017-09-06.

 

rester

*

 

 

 

 

 

 

 

√ τ ρ π ħ ε UNICODE — often used charcters in mathematical-technical-scientifical descriptions

σ ρ ν ν π τ γ λ η ≠ √ ħ ω → ∞ ≡

Ω Φ Ψ Σ Π Ξ Λ Θ Δ  

α β γ δ ε λ θ κ π ρ τ φ ϕ σ ω ϖ ∏ √ ∑ ∂ ∆ ∫ ≤ ≈ ≥ ˂ ˃ ˂ ˃ ← ↑ → ∞  ↓

ϑ ζ ξ

Arrow symbols, direct via Alt+NumPadKeyboard: Alt+24 ↑; Alt+25 ↓; Alt+26 →; Alt+27 ←; Alt+22 ▬

Alt+23 ↨ — also Alt+18 ↕; Alt+29 ↔

 

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

PNG-justerad

åter till portalsidan   ·   portalsidan är www.UniversumsHistoria.se