REGISTER — Universums Historia

REGISTER TILL FYSIKEN OCH MATEMATIKEN I RELATERAD FRAMSTÄLLNING 2007XII15 | en produktion | LastUpdate: 2024-11-20 · Universums Historia ♦ HumanRight is a knowledge domain

innehåll denna sida · webbSÖK äMNESORD på denna sida Ctrl+F · sök ämnesord överallt i SAKREGISTER · förteckning över alla webbsidor

TNED · universums historia

Fysikens Allmänna Förklaring | KALKYLKORT | SärskildaNoteringar |

SAKREGISTER registrets disposition

OBSERVERA BETRÄFFANDE EVENTUELLA TYPISKA SMÅFEL:

oanslutna länkar (rester från originaldokument) · ojusterade suffix (nedsänkta-upphöjda tecken har missats) · …

Arbetet fortgår löpande med att försöka upptäcka och tillrättalägga dessa försmädliga småfel (med vidare).

*sakregisterBegin

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

3D-GEOMETRINS GRUNDER — den tredimensionella geometrins absolut mest elementära grundbegrepp

Aberrationen — Förtydligande beskrivning

Aberrationen — Inledning: experimentella bekräftelser på ljusets friställning från kinetiken

Aberrationen — Den konventionella beskrivningen

ABERRATIONSHYPERBELN

Aberrationskurvan — Aberrationskurvans ljushyperbel

Absoluta g-verkan — Gravitationens absolutverkan

ABSOLUTA PERIODGRÄNSERNA — Solfysiken

Absoluta temperaturskalan

AbsolutAcc — Divergensens absoluta acceleration

Absoluta Metriken — elektrogravitationen, om tyngdpunkt och ljushastighetens absoluta toppvärde

Absorbatorer materialfysiken

ABSORPTIONSKOEFFICIENTEN Stjärnfysiken

Abstract_Efield — Den matematiska uppkomsten av den magnetiska fältvektorn

Accelerationen — alternativ beskrivning

Accelerationsbegreppet — utförlig beskrivning

Addend, Minuend, Subtrahend, Summa, Faktor, Produkt, Täljare, Nämnare, Dividend, Divisor, Kvot, Bråk — konventionella termer i räknelagarna

AddSub — Matematiken 1

AddSubMulDiv_ill — Matematiken 1

Adhesion och kohesion — Elektronen, Van der Waals krafter

AGW eng. Anthropogenic Global Warming, sv. Antropogen (av människan förorsakad) global uppvärmning — ORIGINALFÖRFATTNINGEN Okt2009

AGW-beviset enligt relaterad fysik — Kompletterande, utvidgad beskrivning Aug2010

AGW-beviset Del 1 — författningen 2010

AGW-beviset Del 2 — författningen 2010

AGW-beviset Del 3 — författningen 2010

AGW-beviset Slutform — författningen 2010

AGW-beviset — de 5 punkterna i sammanställningen 2015/16

AI — artificial intelligence: not one word human right recognition; proof: ask the machine — to Relate.

Alfaradionukliderna — punktdiagram

Alfaradionukliderna — allmänna radioisotopbilden

AllKeplerMath — the complete mathematical description on Solar System BuilUp

Alla kroppar vämeläcker — allmän satsbild, utförlig beskrivning

Alla Tal — Oändlighetsbegreppet · Gränsvärdesbegreppet · Kontinuitetsbegreppet

Alla Våglängder — alla våglängder, även närmast större direkt från noll, innefattas i Plancks strålningslag

allaWebbsidor

Allm_Fältstyrkan — Solfysiken, Solmagnetismen

ALLMÄN DELNINGSKLASSIFICERING — Galaxbildningarna

Allmän inledande beskrivning till Universums Historia

Allmän Inledning Till Stjärnfysiken

Allmän magnetisk nomenklatur — Solfysiken

Allmänna bekräftelser — stjärnfysiken

Allmänna expansionshastigheten — K-cellens expansion

Allmänna gaskonstanten

Allmänna Gaslagen — utförlig grundbeskrivning

Allmänna Gaslagen härl — allmänna härledningen

Allmänna Gaslagen_konstanterna

Allmänna Gaslagen_konstanterna_tab

Allmänna Gaslagen_momentEkv

Allmänna Gaslagen_ref sambandsformen

Allmänna Gaslagen_vSambandet hastigheterna

Allmänna Materieinduktansen

Allmänna Referenser till Matematiklitteraturen

Allmänna Resultat — atomkärnan, atomvikterna, kollisioner mellan spinnpolariserade protoner

Allmänna Samband_IndMag

Allmänna svängningsekvationen

Allmänna stjärnkonstanten

Allmänna Tillståndslagen — även allmänna (kosmiska) tillståndsekvationen

Allmänna teorin för ferromagnetiska material enligt relaterad fysik

Allmänna TillståndsEkvationen — universums allmänna fysik, K-cellens allmänna tillståndslag

Allmänna Transienteffektens Funktion — universalsamband

Allmänna uppgifter_NASA — Solfysiken

Amperes kraftlag

Amperes kretslag — eng. Ampère’s circuital law

Amplitudfunktionen_ref — Solens allmänna vågfunktion

ANALYSEN — den högre analysen, matematiken

ANALYSEN Exempel — Matematiken, integraler genom universalerna och deras varianter

Andragradsekvationens lösning

ANDROMEDA TEST — K-cell details

ANNIHILATIONSSTRÅLNING — grundbegrepp enligt relaterad fysik

ANMÄRKNINGAR_SolytanB

Antalet masselement i elektronmassan — [ElektronenLEC.htm Nov2010]

Antalet Solfläckar

Antidipol — elektriska lddningens fält

ANTIPARTIKEL

Antropogen Jordrotationsminskning

APARC — Absolute physical reference

arbetet — grundbegrepp i mekaniken, samma som (rörelse-)energin (E), eller kraften (F) öven vägen (r), Fr=E, i vissa sammanhang även kallat vridande moment

Arbetet_Gaslagen

Arcusbegreppet — Matematiken, trigonometrin

Artificial Intelligence — not one word human right recognition; proof: ask the machine — to Relate ”Whereas recognition of the inherent dignity ..”.

ATA — blixtbildningen, allmän kort beskrivning

ATLANTIS — ett Aug2019 uppdagat möjligt geologiskt principbevis finns inte omnämnt i etablerad litteratur (fortfarande under prövning Okt2019+)

GeoATLANTIS — ett geologiskt fragmenteringsalternativ till ISLAND på Atlantiska Kontinentalryggen: alla spår borta senast 13 000 f.Kr. [CitatCG1984]

GeoAlternativet

Kontinentaldriften

UTSAGORNA TESTAS

ATOMENS CENTRALT REGLERANDE DYNAMIK

AtomensExaktaElektrKonfig

AtomensResonStrukt — periodiska systemet

Atomens totala energitransferering — ATA/CAT, experimentkopplingen

Atomfys_impulsekvationen

Atomfys_kraftekvationen

Atomfysikens Två Kungsekvationer

ATOMIC NUCLEUS — comprehensive Jul-Aug2023 ¦ ReHofstadter, Angeli2004, DeducingTHErZ, NuclearSize

AtomNucleus — general text description Maj2008-Aug2023, comparing theory and experiment

Atomkärnan bekräftelser — diagram i jämförelser HOP/TNED/MAC, Bekräftelser på atomkärnan enligt TNED

Atomkärnan dim — atomkärnans dimensioner

Atomkärnan — [Blixturladdningens fysik, allmän översikt]

Atomkärnan Dynamiken

Atomkärnan ElektroGravEgensk — atomkärnans elektrogravitella egenskaper

Atomkärnan enligt TNED — allmän illustrerad översikt i Blixturladdningens fysik

Atomkärnan härl II — atomkärnans gravitella härledning

Atomkärnans härledning ¦ Main — atomkärnans geometriska härledning från Planckringen h = mcr

Atomkärnan np-strukturen — kärnstrukturen

ATOMKÄRNAN refLink — rubriker till atomkärnans härledning

ATOMKÄRNANS PARTIKELLÖSA NATUR — direkta naturillustrationer (de främst synliga)

Atomkärnans Partikellösa Natur — direkt naturillustration 5Jul2012 ill. energilagen

Atomkärnans Partikellösa Natur — direkt naturillustration urpartiklarna

Atomkärnans Partikellösa Natur — direkt naturillustration naturen —

¦ JoeBey ¦ TNEDbegin ¦ NEGEhrl ¦ GBterm ¦ Genombrotten i TNED ¦ 19JulE20Bild8—17Jun2013E19Bild169VattenA

Atomkärnan Tyngdcirkeln — atomkärnans tyngdcirkel

Atomkärnans Ekvivalenta Geometri vid deformation — illustrerad beskrivning

Atomkärnans formbevarande kraft

Atomkärnans Fraktala F och L i TNED — Atomkärnans fraktala F frekvens- och våglängdsspektrum L

Atomkärnans Geometri — Rubriker

Atomkärnans Geometri under axiell deformation — Planckringens dimensioner, utförlig beskrivning

Atomkärnans Impulsekvation

ATOMKÄRNANS INKOMPRESSIBILITET — Planckringens dimensioner, illustrerad beskrivning

Atomkärnans inkompressibilitet basic — Planckringen, grundteoretisk beskrivning

Atomkärnans Inkompressibilitet ref — Universums Historia Inledning, atomkärnan kan inte komprimeras

Atomkärnans Kraftekvation

Atomkärnans sönderdelning

Atomkärnans utseende — Planckringen, Hur atomkärnan framträder

Atomkärnans utseende — Nuklidradierna DelII, Generalgenomgång av Kärnfysiken

Atomkärnans vågnatur — vågmekaniken

Atomkärnans åskådning i MAC

ATOMTRIANGELN — dokumentrubrik till hela nollformsalgebran

Atomtriangeln_inl — inledande allmän beskrivning

Atomtriangeln_rubr — inre artikeln, intervallets oförstörbarhet, integralernas aritmetik

Atomvikten

Atomvikter_JämförandeTabell — referenstabell HOP Table 2.1 s9-65–9-86

Atomvikterna i jämförelse mellan TNED och modern akademi — övergripande inledande huvudorientering

Atomvikternas allmänna precision i Neutronkvadraten — allmän beskrivning

Atomära Massdefekten_ekv

Atomära Massdefekten_förkl

Atomära Massdefekten_härl — utförlig beskrivning med atomära massenheten u inkluderat

Atomära Massdefekten — inledande samband

Atomära Massdefekten_inlDef — grundbeskrivning med korsreferens mot föreställningarna i modern akademi

Atomära Massdefekten_inlDefII — i beskrivningen till Grundkartan — nuklidkartan med atomvikter via masstal

Atomära massenheten — utförlig beskrivning

Atomära massenheten littRef

AvgörandeTNEDtest — Solfysiken, Solmagnetismen

B A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

B I LÅNG RAK SPOLE magnetiska fältstyrkan i lång rak spole

bakgrund_Solmagnetismen

Ballonganalogin universums form

Basdata K-cellen

Basdata Månen

BASKARTA_GRUNDÄMNESFÖRDELNINGEN Kort beskrivning av Jordens, Månens och Solens materiegrunder

Basnuklider_olika nKvoter grundämnesbildningen

Bastablån Integraler och derivator

BEKRÄFTELSER PÅ ATOMKÄRNAN ENLIGT TNED — Nuklidradierna Del II inledning

Bestämda och obestämda integraler

Betasönderfall

Beviset för atomkärnans elektronemissioner i spinnriktningen det revolutionerande experimentet från 1956 av Wu et al som rev upp paritetens förmodade bevarande

Beviset för multipla c

Beviset för e_härl

Beviset för oändlig massa

BFLS_graferna

BILDEKVATIONEN från 3D till 2D, linjärperspektiven i relaterad matematik

BILDROTATION 3D-geometrin, samma som rotation av föremål kring en motsvarande biosalongs fasta rotationsaxlar xyz till skillnad från systemrotation där axlarna följer med

BinomialTeoremet

Binomlagarna Matematikens grundlagar, Första Binomlagen, Andra Binomlagen, Konjugatlagen

Binära Solfläcken

BIOEKVIVALENTERNA — (eng. TheTEN) 2020+ — isotopsammansättningen i Jordens AtmosBiosLitos enligt tabellverk

BIOKEMISKA GRUNDMATRISERNA — TNED-fysikens förklaring (CAP) genom primära neutronbaserade matrisblock: klorofyll, hematin, glukos, stärkelse, cellulosa ..

Biot-Savarts lag

BKL

BKL_ref

BLIXTURLADDNINGENS FYSIK 2008

Blixturladdningens fysik 2008, resumé med uppkomsten av gammastrålning från blixturladdning

Blixturladdningens fysik i modern vetenskap och akademi, citatsammanställning

BLIXTURLADDNINGENS FYSIK 2011, utvidgad beskrivning från resumén 2008

Bohr_Atommodellen

Bohrekvivalenten — Bohranalogin Spektrum

Bohrmagneton konv. kärnmagnetiska moment

Boltzmanns H-teorem

Boltzmanns konstant — b = 1,3805502 t23 J/°K

BOLTZMANNS KONSTANT — hur den beräknas i relaterad fysik

B(Ps) Magnetismen

Brewsters vinkel Ljusfysiken

Brottgränsen (Rm), materialfysiken

Brotthållfasthet, materialfysiken [VdWbegin]

Brytningsindex elementära vågmekaniken

Brytningslagen Ljusfysiken

BT_form binomialteoremet

BT_ref

BT-fältet atomkärnan, elektronmassans komponenter, elektronemissionerna

BT-fältet Atomkärnan, Planckringen

BTK — biotermiska konstanten

C A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

c0_bevarandet bevarandet av c0 oberoende av gravitationens inverkan

c0_def ljusets toppvärde — c₀ = 2,99792458 T8 M/S

c0Jber Aberrationen

c0-kroppen Kosmologin

c0-kroppen Universum NU

Cantor, Dedekind Alla Tal

Cantors fel

CAP — concentric atomic production, basic related cosmology

Carbo — compiled vital parts Jun2022 on “carbon sink”: The World’s BioTechnical Situation Worsens

Casimireffekten [KVALITATIVA FÖRKLARINGARNA]

Casimirgraferna — Jämförelsens grunder

CAT Kapacitiv Transmission (eng. Capacitive Transmission), atomkärnans fullständiga upplösning

CAT beskrivning

CAT definition

Catenarian även sv. Katenarian, kedjelinjen

cDerivatan ljusets g-beroende

Celciusskalan

CentralAcc Periodiska systemet, Keplermomentet

Centralaccelerationen fysikaliska grundbegrepp

CENTRALKONTAKTERNA

Centralkraftsverkan

Centralmassivet 1818e

centraltätheten_def Solfysiken

Centrifugalaccelerationen

Centrifugalkraften

CEPH-ekvationen de fyra klassiska kägelsnittens ekvation (samma som Koniska sektionernas ekvation), allmänt inledande beskrivning med vidare länkar

CEPH-ekvationen utförlig beskrivning med tillämpningar

CGRO Compton Gamma Ray Observatory

CHEOPS REKTANGEL formella sambandet i matematikens fem grundlagar

CHEOPS REKTANGEL utförlig termbeskrivning

Cheops Rektangel DGD, ljusets gravitella beroende

Cheops Rektangel Syntes 2008

CHEOPS RECTANGLE — perspective PROOF of circle-ellipse-circle; how — and Why (UtahUnivQuest) — plane circles are drawn as plane ellipses in linear perspectives

CHEOPS RECTANGLE — simple geometrical calculating METHOD of linear perspective XYZ horizon index lengths

Cheops Rektangel — HEMLIGHETEN BAKOM CHEOPS REKTANGEL UPPDAGAS 15Nov2017.kl.18:30 GENOM TNED — syntes 5Jan2018

Historisk bakgrund — termbegreppet 2008-2017

CIRKELNS EKVATION OCH TANGENT

CIRKELNS GRUNDBEGREPP omkrets, yta, talet pi, plantriangelns vinkelsumma

Cirkelns integral

Cirkelns Talsystem

cKinetiskaFriheten ljusfrihetssatsen

COEI Induktionsfysiken, Ljusfysiken, Elektrofysiken

COMA — consequential mathematics

COMPTONEFFEKTEN

COMPTONGRÄNSEN

Corioliseffekten — first UniverseHistory-text on the Coriolis effect — archive descriptions and examples, Aug2012

CORIOLIS EFFECT — general treatise May2022, see also on WIND fundamentals: in part, Coriolis effect's foremost application

Coriolis first — basic connection and application

Coriolis analogies — what the Coriolis effect pertains

CORIOLIS TWO THEOREMS — from Persson1998, a thorough related analysis

Coriolis first theorem — verifications with examples

Coriolis second theorem — examples with »hidden aspects»: Coriolis in quotes from several independent sources

COR2 — Coriolis acceleration basics on a two disc thorough mathematical application

CosmoA — related physics relates cosmic K-cell constants

Coulombkraften kraften i Elektriska kraftlagen

Coulombtätheten Max Solfysiken

CWON — complete whole numbers solution , Earth crust isotopic compositions

D A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

dBbasic Magnetismen, expansionsintegralen

De7UniversellaPrinciperna_förkl

Dedekind, Cantor Alla Tal

Dedekinds låda punktbegreppet i modern akademi

Dedekinds snitt

DEEP

DEFENSE — a concurrent UDHR10Dec1948 formulated definition — in concern of all human right recognizing world nations, societies, cultures and civilizations (Eng., defence).

Definitioner — atomtriangeln

Den Globala Uppvärmningen historisk snabbgenomgång med huvudfakta

Den Globala Uppvärmningen under 1900-talet

Den Högre Analysen Matematiken

Den Inducerade Rotationens Uppkomst Galaxbildningarna

Den MängdOberoende

Den Mängdoberoende_def utförligt

Den MängdOberoende_intro

Den MängdOberoende_introAtomtr

Den MängdOberoende_main

Den MängdOberoende_mainNollf

Den MängdOberoende_nollf

Den MängdOberoende_ref K-cellens värmefysik

Den mörka materien den osynliga materien, 1/355 av totala massan, allmän grundbeskrivning via J80-massan

Den mörka materien detaljerad djupbeskrivning via K-cellens inre fysik, fraktaldelningsexempel

ÐP induktionen

Deplacementet_inl laddningsdeplacementet, kärnfysiken

Deplacementet_Neutronringen samma artikel som ovan fast litet längre ner

derivata och integral

DerivataExempel

Derivatan tangensformen

Derivatan_main

Derivatans Definition

Derivatans Metod

Derivata Sammanfattning

Det Ekologiska Universumet Universums historia, primära genomgången; Jämförelsen med modern akademi

Deuteriumfrågan

Deuteronens Hemlighet Deuteriumbildningen

Deuteronradien_HOP

DGD_frekvGber (DGD, DivergencesGravitationalDependency, DivergensensGravitellaBeroende)

NEUTRONKVOTENS EKVATION

J-massor större än 80 Solmassor

Nuklidseparationen

De mindre J-kropparna — damm, sand, småstenar, grus och större block, meteoriter

DIAMANTER

Mörka materien

J80-massan

DIAKVADRATEN OCH JORDBIOSFÄRENS ORGANISKA KEMI, generalgenomgång

Diamanter Nuklidbildningarna

DiaParaFerroMagnetism

differens intervall

differential punkt

DIFFERENTIALBEGREPPET I MODERN AKADEMI — Varför missade Newton Differentialen

DIFFERENTIALEKVATION_allm

DIFFERENTIALEKVATION_inl

differentialelementet_MAC induktionen och magnetismen

Differentialtransformation matematiken, exempelreferenser i IndMag_Magnetismen

DIFFERENTIALTRANSFORMATIONER I EXEMPEL — alla förekomster i Universums Historia

Dipol elektriska lddningens fält

Dipolbegreppet, induktionen

Distributiva_lagen

DIVERGENSEN den korta definitionen från Ljusfysiken

Divergensen divergensens princip utförligt i Fysikens 7 Principer

Divergensen divergensprincipen, beskriven i inledningen till Universums Historia

divergensen hastighetsanalogin i Spektrum, Bohranalogin

Divergensenergin mc²

DIVERGENSENS EXPANSIVA G-BEROENDE

Divergenskraften samma som Elektriska Kraftlagen

Divergensnollzonen nolldivergenszonen

Divergenständning

Divisionsalgoritmen utförlig beskrivning

Divisionsalgoritmen_alg

Divisionsalgoritmen_ekv

DIVISIONSBEGREPPET

DivMod matematiken

dJ v-kroppens g-dominans från Jordvärdet, aberrationen

djupgående tvistigheter magnetismen

Dmax — maximala neutrontätheten för en sfäriskt massiv kropp enligt TNED N3m20 [Härl1993] från den härledda NEUTRONATOMKÄRNAN: 1,82 T17 KG/M³

Dm_ref tilläggsmassan, Jordens femte ekvation

DNA-molekylens dipolkaraktär

Dokumentöversikt till MATEMATIKEN i Universums Historia

DOPPLEREFFEKTEN illustrerad härledning ExpBekr.htm

Dopplereffekten konventionella z-sambandet med v/vR-relationen, artikeln om K-sambandet

Dopplereffekten allmän kortare beskrivning, Hubbles upptäckt

Doppler MAC mera utförlig beskrivning med jämförelser

Drifthastighet — samband för elektriska laddningars strömhastighet genom elektriska ledare, härledning

dT innebörden Elektriska laddningens härledning

Dubbelstjärnornas matematiska jämviktssystem exempel med Sirius A och B

dxÛ0

Dynamik

Dynamikens princip

E A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

e härledningen till e, den naturliga logaritmen, den naturliga logaritmbasen

E = LQ²/t²

EarthMASS — and the gravitational constant (Dec2021)

EARTHWind FUNDAMENTALS — Jul2022 UH a detailed exemplified work-out on a related Vortex and Coriolis mathematics basis

EFFEKT elektrisk

EffektEnergiAGW

EFFEKT luminositet och intensistet termisk, illustrerad

EFSLIC samma som fältstyrkefrihetssatsen

e-fysiken förenklat skrivsätt för elektro-fysiken

e-Fältets Frihetssats samma som fältstyrkefrihetssatsen

e-Fältets Geometri

Einsteins mc2

Einsteins ekvivalensprincip, acceleration = gravitation

Einsteins Ekvation_grav

Einsteins relativitetsprincip, synintrycken, inte krafterna, bestämmer fysiken (»Einsteins inertialsystem»)

Einsteins speciella relativitetsprincip:

” ”Är K’ ett i relation till K i likformig och rätlinjig rörelse befintligt koordinatsystem så förlöper skeendet i avseende på K’ efter exakt samma allmänna lagar som i avseende på K.

Detta påstående kallar vi relativitetsprincipen (i trängre mening).”

Denna sista sats ger den berömda speciella relativitetsprincipen (SRP).”,

VAD ENSTEIN VERKLIGEN SAGT, Josef Wagner, Tema 1972, s44

Einsteins Relativitetsteori

Einsteins Samband Einsteins och Schwarzschilds samband för ljusets g-beroende härleds

ekvation

EKVATIONSLÄRAN

EKVATIONSKONSTANT Analysen

Ekvivalensprincipen Einsteins relativitetsteori, förklaring

EKVIVALENTA GEOMETRIN VID DEFORMATION kärnfysiken

Electric Field Basic e-fysiken

Elektrisk effekt

Elektrisk polarisation

Elektriska elementarkvantat — e=1,602 t19 C, Case History

Elektriska fältet elektriska fältstyrkan, definition

ELEKTRISKA LADDNINGEN huvuddokument

ELEKTRISKA LADDNINGEN_härl

Elektriska förskjutningen kvanttalen

Elektriska förskjutningen härledningen, planeternas perihelierotation

Elektriska konstanten induktionen och magnetismen — ε₀ = 8,8543 t12 C/VM ¦ Dielektricitetskonstanten för vakuum, FOCUS MATERIEN 1975s666

Elektriska kraftlagen definitionen i Elektriska laddningen

Elektriska kraftlagen_ref inledningen till Universums Historia

Elektriska laddningen_ref inledningen till Universums Historia

Elektrisk fältstyrka [definition, fältstyrka och potential]

Elektrisk fältstyrka [sambandsblock]

ELEKTRISK FÄLTSTYRKA — uppkomst: utförligt komprimerat, mera sammanfattat detaljerat (2024)

Elektrisk potential

Elektrisk resistans

Elektrisk resistivitet

Elektrisk spänning äv. Coulombpotential (från Elektriska kraftlagen som Coulombs lag)

Elektrisk strömstyrka

Elektrokinetiska strålningstrycket

Elektromekanikens grundbegrepp

Elektromekaniska induktionslagen

Elektromekanisk induktion elektromekaniska induktionen

Elektromotorisk induktion begreppsreferenser

Elektronbindningskriteriet

Elektrondegenerationstryck

Elektronemissionerna från atomkärnan experimentella påvisandet från 1950-talet

ELEKTRONEN elektronen i TNED, allmän översikt

ELEKTRONEN [utvidgad, mera utförlig beskrivning Nov2010]

Elektronen i modern akademi tillåts ha oändlig massa, är oändligt liten

ELEKTRONENS BUBBELKAMMARSPÅR huvuddokument

ELEKTRONENS BUBBELKAMMARSPÅR ENLIGT TNED huvudbeskrivning

Elektronens g-faktor [KVALITATIVA FÖRKLARINGARNA]

Elektronens laddning — e=1,602 t19 C, Case History

ELEKTRONENS MASSÖKNING inledning

ELEKTRONENS MASSÖKNING sambandet för laddningshastigheten u genom accelerationsspänningen U i vakuum

Elektronexperimentet från 1957 elektroner och positroner avges företrädesvis i atomkärnans spinnriktning

Elektronladdningen — e=1,602 t19 C, Case History

Elektronmassans momentrelaterade tyngdpunktsavstånd från Vätekärnan

ELEKTRONMASSANS KOMPONENTER

elektronmobilitet — delvis diffust begrepp, omnämns här i samband med drifthastighet,(eller »laddningshastighet») i exempel från lärobok

Elektronmobilitet laddningsmobilitet — mera relaterad beskrivning med vissa webbreferenser

Elektronringens dimensioner — TAU-ringen i översikt (LEC); se Tau-ringen för ytterligare

Elektronringens magnetiska moment

Elektronringens spinn

Elektronringens toppspinn

ELEKTRONSKIKTETS TJOCKLEK

Elektronskiktets tjocklek i Solytan

Elektrontätheten blixturladdningens fysik

ELEKTRONVOLT — E=UQ ¦ E/Q=U: Exempel (t = 10^–; T = 10^+): (9,5884 t19 J)/(eQ=1,602 t19 C) = 5,985268414 eV

Elektriska KraftLagen med Elektriska Laddningen (Q)

ELEMENTARYTORNA yta och volym för sfär och kon, klassiska grundbegrepp

ELEMENTÄRA VÅGMEKANIKEN

ELEMENTÄRA VÅGMEKANIKEN Tillämpning 1 Kompakta kulor som träffar en solid idealt plan elastisk kropp

ELEMENTÄRA VÅGMEKANIKEN Tillämpning 2 Generering med Observation av en Reflekterande Puls

ELEMENTÄRA VÅGMEKANIKEN Tillämpning 3 Observation av Reflexion hos repetiva pulser genom Stående vågor

ELEMENTÄRA VÅGMEKANIKEN Tillämpning 4 Observation av Reflexion av Vågor i vatten

ELEMENTÄRA VÅGMEKANIKEN Tillämpning 5 Observation av Objektens Reflexion i vatten

ELEMENTÄRA VÅGMEKANIKEN Vattnets Gränsvinkel

Elementär Vågmekanik

ELLIPSEKVATIONERNA TILL ATOMVIKTERNA från NEUTRONKVADRATEN härledningar

Ellipsen — grundbeteckningar

ELLIPSENS EKVATION OCH TANGENT

ELLIPSENS OMKRETS — polygonserien, formella sambandet i Planckringens dimensioner

Ellipsens omkrets — samband med kalkylkort

Ellipsens reflektivitet

ELLIPSERNA I HPG — ellipserna i HorisontalPerspektivGeometrin

ELLIPSERNA I UNIVERSUMS HISTORIA

em-strålning »em» är i denna författning en ofta förkortad akronym för elektromagnetisk, används uteslutande i samband med typen em-strålning

Emissionslösa tillståndets princip Solfysiken

Energicirkeln Spektrum och Kvanttalen

Energifördelningssätt likaberättigade

Energi Arbete Effekt

Energiformen i Väteatomens Enkla Spektrum

Energilagen kortare referens

Energilagen utförligt

ENERGILAGEN I RELATERAD FYSIK mera utförligt komplement till ovanstående, från K-cellens värmefysik

energireferens Solfysiken

Energigrunderna CAT

ENERGIRÄKNINGEN CAT-experimentet

Energizonen Potentialbarriären

Energy Law — CLARIFYING The Energy Law IN RELATED PHYSICS

ENERGY TRANSFER BETWEEN COILS

ENHETSSYSTEMET

Entropibegreppet i relaterad fysik

Entropibegreppet i modern akademi, inledande citat

Eulers Ekvivalenter_hist

exempel periodiska systemet, enkla kemiska kopplingar

exempel Solen-Merkurius grundämnesbildningen

EXOTERMISKA KÄRNREAKTIONSLAGEN

Exotermiska kärnreaktionslagen Härledning med utförliga exempel och länk till kalkylkort

Expansionshastigheten, allmänna Expansionsmatematiken, K-cellen

Expansionshastigheten genom tätheten

Expansionsintegralen Magnetismen

Expansionsintegralen_inl Magnetismen

EXPANSIONssambandet expansionsmatematiken, K-cellen, artikeln

EXPANSIONSSAMBANDEN Divergensens expansiva g-beroende, förklaringen till G och G/4

Expansionssambanden — ekvivalensen mellan kinetiska och gravitella energin

Expansionssambandet ekvationerna till K-cellen

EXPANSIONSSAMBANDET rubrik med Keplermomentet

ExpansionsTangentEkvivalenterna Magnetismen

Expansionstiden K-cellens expansion

EXPERIMENTANORDNINGEN CAT-experimentet

EXPERIMENTELLA BEKRÄFTELSER allmänna observationer som bekräftar den relaterade fysikens framställning

Experimentella bekräftelser Planckringens dimensioner

exponentderivatan_allm

exponentderivatan_spec

exponentialderivatan_härl

EXPONENTIALEKVIVALENTERNA samma som Eulers Ekvivalenter

ExRef exempel inom induktionen och magnetismen

F A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Faktorlagen

Fakultet matematiken, 1·2·3·4·5…·n = n!

FARADAY- OCH KERREFFEKTEN

Faradayeffekten ljusfysiken

Faradays lag räkneexempel

Faradays lag induktionsbegreppet i modern akademi, jämförande beskrivning

Faradays lag elektromekaniska induktionen i parallellexperimenten

FERMISATELLIT BEKRÄFTAR TNED

Fi(Φ) = BA magnetismen

FSC — Finstrukturkonstanten [eng. Fine Structure Constant]

FIZEAUS EXPERIMENT

Fjäderkonstant — mekanisk fjäder, svängningsekvationen

Fjäderanalogin, k-bestämningen — TNED-kosmologin, primärmassornas bestämning ur kärnfysikens parametrar

Fjäderanalogin, K-cellens detonation

Fjärilsdiagram_referens Solfysiken

Fjärilsdiagrammet

fLIM_härl gränsfrekvensen för primär egenrotation, stjärnfysiken

FLYKTHASTIGHETEN FysikaliskaGrundbegrepp.htm

FLYKTHASTIGHETEN Nuklidbildningarna.htm

FN-avstegen från UDHR10Dec1948 ¦ MOTSÄTTNINGEN ¦ 2017 | 2019

FOLKRÄTT SKYMFAR MÄNNISKORÄTT — uförligt detaljerat med referenser och exempel

Formlagarna Matematiken, översikt

FORMLAGARNA utförligt med härledningar

FOTOELEKTRISKA EFFEKTEN utförlig beskrivning TermofysikensMatematik.htm

FOTOMETRISKA EFFEKTEN — TNED-begreppet i Solfysiken, mätvärdets sambandsform: utförlig beskrivning med härledande samband

Fotometriska effekten — aktuellt uppmätta grovvärdet (2009 ¦ NASA, Wikipedia)

Fotometriska effekten — aktuellt uppmätta grovvärdet (2018 ¦ IAU)

Fotometriska effekten — IAU testet Oct2018 i TNED, tabellerna utförligt med testets metodbeskrivning

Fotometriska effekten — sammanställd resultattabell av IAU testet i TNED Nov2021

Fotosyntesen — NaturRelaterat (2020+)

Foucaults pendel

FREKVENSENS_TÄTHETSVARIATION

Frekvensfunktionen kosmologin, ljusfysiken

FREKVENSFÖRSKJUTNINGEN

Frekvensrelationen Solfysiken

Fria fallets g-fysik

FRITT FALL MED LUFTMOTSTÅND

Fullständiga magnetiska 3D-vektorkroppen

Fundamentala gaskonstanten

Fundamentalintegralen Matematiken

Fundamentalringen massans fundamentalform (via Keplermomentet)

funktion

Funktionsbegreppet generellt i matematiken från Leonhard Euler (1707-1783)

FUNKTIONSKLASSERNA Matematiken

FUNTOP

Fusion

fusionens cykel Solfysiken

FUSIONSBILDNINGEN GENOM EXEMPEL

Fusionsfasen fusionsbildningen genom exempel

Fusionsfasens omfattning Solfysiken

Fusionsgränsmassa_def illustrerad utförlig beskrivning

Fusionsgränsmassan_beskr

FUSIONSGRÄNSMASSAN härledning

fusionslängden nuklidbildningarna, K-cellens historia

fusionsmantel Solfysiken, Solkärnan

fusionsperioden Solfysiken

fusionsperioden_detaljer

fusionsperioden_kortaste

fusionsperioden_längsta

fusionsperioden_NASAref

fusionsperioden_praktiska_Solvärdet

fusionsperioden_synkronisering

fusionspulsen Solfysiken

Fusionsring nuklidbildningarna

Fusionstidens beräkning nuklidbildningarna

fusionsvågen_def Solfysiken

Fusionsvågen Börjar Vid Polerna Solfysiken

Fusionsvågens period Solfysiken

Fusionsvågens svephastighet Solfysiken

Fysik

FYSIKALISKA GRUNDBEGREPP

FYSIKENS ALLMÄNNA FÖRKLARING omfattande syntes för hela den relaterade fysikens elementära förklaring

Fysikens 7 Principer 1 allmän orienterande beskrivning

Fysikens 7 Principer 2

Fysikens 7 Principer 3

Fysikens 7 Principer 4

Fysikens 7 Principer 5

Fysikens 7 Principer 6

Fysikens 7 Principer 7 massans principiella struktur

Fysikens 7 Principer

Fysikens7_1APARC_III kompletterande allmän beskrivning

Fysikens7_2FUNTOP_III

Fysikens7_7PASTOM_III

FYSIKENS 7 PRINCIPER rubrik

Fysikens 7 Principer_I kortfattad förenklad beskrivning

Fysikens 7 Principer_II mera utförlig beskrivning

Fysikens 7 Principer_III mera fullständig beskrivning

Fysikens Första Princip Allmän referens

FYSIKENS VIKTIGASTE BEGREPP — lista i jämförelse TNED/MAC

FÄLTSTYRKA OCH POTENTIAL

FörfRef_EnergiTemp Planckbegreppen generellt

Förord till Planckringen

Förskjutningssatsen — grundbeskrivning till Keplers ytmoment

Förskjutningssatsen — med tillämpningar för matematikens elementarytor

FÖRSTÅNDETS BIOMARKÖRER ¦ 2019

Förtydligad beskrivning — Kosmiska Tillståndslagen

Förtydligandet till Faradays EMI — induktionsfysiken

G A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Galaktiska koordinater

GALAXBILDNINGEN Galaxbildningarna

GALAXER (Vintergatan), superhopar, galaxhopar, galaxgrupper, stjärnhopar illustrerad delningsbild

Galaxernas Rödförskjutning

Galileiskt gravitationsfält — samma som Galileiskt rum

Galileiskt rum — grundbeskrivning i Inertia: ett begränsat fysikaliskt rum med en och samma tyngdkraftsacceleration överallt — våra vardagsrum

GAMMAPROJEKTET — förteckning över projektets alla webbsidor nedan:

Gammaprojektets alla dokument — Maj2012- Jul ¦ Okt2016 ¦ Jun2018 ¦ Nov2021

PemEappGS ................. GammaSensorn — projektet inleds Maj2012 — inledande test med TIA-förstärkare.

PemEappGP ................. Gammaprojektet med Översikt.

PemE1 ......................... Elektronikgrunderna.

PemE1a ......................... Spänningsregulatorer — Orientering | OP-Zener | Likriktning .

PemE1aOpSR .............. Spänningsregulatorer — OPERATIONSFÖRSTÄRKARBASERADE emitterstyrda

PemE1b ....................... 2TGamma

— De första fungerande GammaSensorKretsarna med PiN-diod och 2st transistorer — inga lödningar, inget ytmonterat, inga etsningar.

PemE1c .......................... DSO-manual för nybörjare | Användarmanual DSO — för nybörjare på digitala oscilloskop |.

Pem1d ........................... GammaOP — Utvidgade Gammasensorkretsar med PiN-diod och Operationsförstärkare.

PemEreg ..................... Separat sakregister till Elektroniken i Praktisk Elektromekanik.

PemEref ...................... Referensgrunderna till Elektroniken.

PemE2Krets .................. Kretsteknik med Koppartrådsvalsning och Kontakthylsor

— Kretskonstruktioner som medger hög packningstäthet med hålkomponenter — utan lösning och utan etsning.

PemEappNchFB ........... AUTOMATISKA ELEKTRONISKA STRÖMSÄKRINGAR— Överbelastningsskydd.

PemEappNoise ............. SIGNALSTÖRNINGAR — BRUSBEGREPPET — BrusLådan.

PemEappTOUCH ........... MOSFET-Touch.

PemSO8DIL ................... Ytmonterat till Hålmonterat — 7 st exempel med MAX4475.

Gammaprojektet 2016 .......... gammasensorernas allmänna diskreta halvledarelektronik (PemE1b)

Gammaprojektet 2017 .......... CHEOPS REKTANGEL I ................. kulturellt antydda äldre kopplingar till ATA/CAT

Gammaprojektet 2018 .......... CHEOPS REKTANGEL II ................ ATA/CAT i mänsklighetens framtid — »The Final Countdown», allmän genomgång Jun2018

Gammaprojektet 2018 .......... CHEOPS REKTANGEL III ............... ATA/CAT i mänsklighetens framtid — »The Final Countdown», allmän genomgång Jul2018

Gammaprojektet 2020¦21 ... CHEOPS REKTANGEL 5¦a-e ........... DOKUMENTÖVERSIKT i 5a — Urladdningsexperimenten i djupanalys — Staten Attackerar Naturen (SAN ¦ SAL)

Gammastrålning från blixturladdning

Gasbollarnas medelhastighet

Gaskonstanten

GcQ-teoremet

GcQteoremet

g-divergens ljushastighetens gravitellt lokala punktvärde

Geometrin

Geometriska Serien härledningen till reciproka geometriska serien, atomtriangeln

Geometriska Serien, orientering i Tangenskvadraten

g-fysiken förenklat skrivsätt för gravitations-fysiken

Globala vattenflödets allmänna ekvation

GLOBALRÄKNINGEN ¦ sammanställning 2015 AGW

GM ¦ Geometrisk Mängd

GMR — GRUNDLÄGGANDE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER, Universella Fri- och Rättighetsförklaringen från 10Dec 1948 UDHR10Dec1941

LAGBEGREPPET ¦ 2014

Staten attackerar gestaltningen ¦ 2015

Webbdiktaturen ¦ 2016

KINA ¦ Antropogen Jordrotationsminskning ¦ Fascism kontra människorätt ¦ 2019

G-potentialen ingår i sammanställningen med elektromekanikens grundbegrepp

GOOGLES Exempel

Googles explicita minnesvåldtäkter på mänskligheten — av bevisbart sjukligt förblindad maktutövande drift, inte plan

GOOGLES GLOBALA MINNESVÅLDTÄKTER

GOOGLES MÄNNISKORÄTTSLIGA INBROTT

GOOGLES MÄNNISKORÄTTSLIGA INTERNETINTRÅNG

Googles människorättsliga kompetens- och sekretesssvarning

GOOGLES VILSELEDANDE HACKER-INFORMATION — ”Ditt internetanvändande genererar information”. Korrekt: ”GOOGLE-hacket ..”.

GPS-exempel

GPS-exemplet inl

GRANEKVIVALENTEN

Gravitationens Absolutverkan

Gravitationens unika särställning i relaterad fysik satsen om gravitationsfältets konvergens

Gravitationsenergin allmänt

Gravitationsenergin jämförande exempel

GRAVITATIONSKONSTANTEN — allmän beskrivning genom gravitationslagen 6,67 t11 JM/(KG)²

Gravitationskonstanten — instrumentepokens (»1960-1999») standardvärde citerat i HOP1967 och FOCUS MATERIEN 1975

Gravitationskonstanten — I DELVIS JÄMFÖRANDE ANALYS (Nov2021: IAU-testets resultat för Fotometriska effekten)

Gravitationslagen — utförlig härledning

Gravitationslagen_def

Gravitationspotential

Gravitella Rödförskjutningen K-cellens expansion

Gravitell potential

Gravitell fältstyrka

GRB-objekten utförlig beskrivning via K-cellens expansion

GRB-objektens ursprung i TNED utförlig beskrivning — se även separat sammanfattande artikelinnehåll här i K-cellens inre fysik

GRIP gravitationsprincipen

grunddata_Solmagn

grunddata_Solmagn_TNED

grunddata_Solmagn_TNED_el

GRUNDKARTAN atomvikterna via masstalet

Grundläggande elektriska storheter kommunicerande samband mekaniken-elektrofysiken

GRUNDLÄGGANDE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (GMR) Rättighetsförklaringen från 10Dec 1948 i svensk relaterad översättning

GMR i Sanningsbegreppet

Regeringskansliets Diktatpropaganda om Mänskliga Rättigheter (2013)

UDHR10Dec1948 — Kungörelsen med alla artiklar

Relaterad genomgång — den officiella svenska översättningen är en katastrof

DEMOKRATIBEGREPPET

Våldsvägrarens rätt

Våldsvägrarens existensrätt

Frihetsartikeln

Kunskapsbegreppet

GMR2016 — Internetattackerna som förstör privat datoranvändning

Grunder Policy Universums Historia, framställningens allmänna grund

Grundkärnradierna ( de fyra) grundkärnornas atomvikter med deras radie enligt neutronkvadtaten, även grundnukliderna

grundteori Spektroskopiska jonvärmegraden Solfysiken

GRUNDÄMNENAS PERIODISKA SYSTEM Periodiska systemet genom Keplerresonanserna

GRUNDÄMNESBILDNINGEN_inl K-celles allmänna fysik

GRUNDÄMNESBILDNINGENS TVÅ BASGRUPPER K-celles allmänna fysik

GRUNDÄMNESFÖRDELNINGEN K-celles allmänna fysik

Grundämnesmetallernas brotthållfasthet — jämförelse Uppmätt-Beräknat, Diagram Rm 1-3

Gränsfrekvensen för primär egenrotation Stjärnfysiken

GRÄNSMASSORNA Stjärnfysiken

Gränsspänningen U(G) referenssambandet i Blixturladdningens fysik

Gränsspänningen U(G) utförliga härledningen

GRÄNSVÄRDESBEGREPPET Alla Tal

Gränsvärdesresonemang Atomtriangeln, matematiken

G-skuggning grundämnesbildningen i universum

G-skuggning_beskr

G-skuggning_härl

GTaction — Allmän genomgång av KRAFTLÄRAN I RELATERAD FYSIK med jämförande exempel mellan TNED och MAC i sammanställning Okt2012

Gravitationens Tidsabsoluta Ekvivalent

AktionReaktion Grunderna i relaterad fysik från Newtons tredje rörelselag

Corioliseffekt Funktionsbeskrivning, kort

CORIOLISVERKAN Allmän beskrivning, inledande länkad genomgång

Corioliskraft CoriolisBASIC

Coriolisacceleration Härledningen (med stöd av Gaspard Coriolis ursprungliga två teorem) i relaterad fysik

Foucaults Pendel Princip, funktion, mönsterfigurer i relaterad fysik

Tekoppsfenomenet Tesumpen som samlas mot mitten i botten när man rör om — ingen Corioliseffekt

LISTAN

GTBevis1¦ABCDE — GT-Bibelns ursprung kräver ett GeoAtlantis

GT-Bibeln-Atlantis : HUR FÖRKLARAS HELHETENS SAMMANHÄNGANDE RESULTATBILD?

Den Unika Skriften

RESULTATBILD — GT-ursprunget-Atlantis

Notera Preferenserna

GT-urkunden i summering

SUMMERING

SYNTESEN I SAMMANDRAG

INTE TVÅ EXAKT LIKA

GT-Bibelns ursprung — GT Gamla Testamentet — generalgenomgång med Jesuspersonens sanningsutsagor som advokatoriskt sanningsvittne

GTlagExempel — SVERIGES URKUNDSFÖRFALSKNING här uppdagat först Okt2019 AV GAMLA TESTAMENTETS LAGSKRIFTER 1999:

— SVERIGE utnyttjar — advokatoriskt bevisbart i detalj — GT-Bibeln för att (bl.a.) hävda eget detaljerat bevisbart satanistiskt uppfunnet hävdåberopat ”Lagar för könsumgänge”:

— befolkningen stängs in i bevisbara vanföreställningar om liv, tillvaro och existens med hänvisning till ”Guds Ord” — AV bevisbart förståndslös DRIFT, INTE PLAN. Observera det noga, särskilt.

— Finns relaterbara bevisbara sakfel i här framställda påståendeformer ska rättelse oeftergivligt ske: sakfel får inte förekomma här.

ANTIKRIST — Kristenheten

ANDEMENINGEN SPECIAL — särskilt starkt GT-Bevis

DOMEN — Sveriges urkundsförfalskning av Gamla Testamentes advokatoriskt bevisbara sanningsinnehåll (originalen: Bibeln 1917, King James Bible), med flera — i exempel (Jan2021)

Guldhyperbeln max masstal i kärnfysiken enligt TNED

Guldins Regler

Gyllene Snittet matematiken

GyroBASIC — experiment, principer och resultat med ett gyroskop

GYROFYSIKEN — rubrik med avsnitt

GYROLAGEN — härledd experimentell beskrivning

H A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Halveringssambandet radioaktiva sönderfallet

Halveringstidssambandet härledningen enligt relaterad fysik

Halveringstidssambandet inledande beskrivning

Halveringstidssambandet modern akademi

Hamakerbrottgränsen, materialfysiken

Hamakerkonstanten

Hamakers konstant, innebörd

HarmoniskaTrianglarna_art

Harmonisk vågfunktion harmoniska vågfunktioner

Havets uppvärmning

Heisenbergs osäkerhetsprincip

Helioseismologi, allmänna konventionella grunddata Solfysiken, jämförande exempel

HELIUMLINJEN Neutronkvadraten, nuklidkartan

Heliumpreferensn

Heliumnivån

Helium_ex beräkningsexempel, H+-jonisationen, Solfysiken

HELTALENS SERIESUMMA

Heltalspotenserna_seriesumman

Herrefolksattityden den underförstådda indelningen av mänskligheten i A-människor och B-människor

Herrefolkscitatet den moderna matematiska akademins självupphöjda intelligensförklaring

Himlakropparnas bildningstid himlakroppsbildningen

Himlakropparnas bildningstid allmSamb

Himlakropparnas bildningstid_graf

Himlakropparnas primärmassor

Historia Grundämnenas periodiska system

Historia Plancks strålningslag

Historia JohannesKepler

Historia Trigonometrin

HOP Handbook of physics, allmän referenslitteratur under 1900-talets senare hälft

HOP_Citat_Aberration

HP-kroppen — perspektivkroppen i linjärperspektiven

HPG-Hekv — HorisontalPerspektivGeometrins horisontalekvation

H-trianglarna harmoniska trianglarna, komplexa algebran

HR-DIAGRAMMET Hertzsprung-Russel-diagrammet, Stjärnfysiken del 2

HR-DIAGRAMMETS GRUNDER

HubblesLag

HUMAN RIGHTS HEADLINES

UDHR10Dec1948 — UNIVERSAL DECLARATION OF HUMAN RIGHTS

The 1-8 introductory Proclamation Paragraphs with the following, The 30 Articles

This UH WebDomain is: 100% A3 Certified accordingly — CERTIFIERAD Säkerhet enligt UDHR10Dec1948: ”Everyone has the right to life, liberty and security of person”:

Verksamheter — GOOGLE+ — utom människovärdighetens erkännande attackerar mänskligheten. Se särskilt INTRÅNGSSKYDDSLAGEN — UDHR10Dec1948 A12.

ACCORDINGLY in concord: universal definition of oppression — P1 UDHR10Dec1948:

” Whereas recognition of the inherent dignity and of the equal and inalienable rights of all members of the human family is the foundation of freedom, justice and peace in the world, ..”

everything else defines oppression. Not freedom. Not justice. Not peace. Specifically dedicated to United Nations; decisions have no authority over human rights.

Huvudkvanttalet definition

Huvudrubriker i Universums Historia

Hydrostatiska trycket basic

Hydrostatiska tryckets ekvation

Hytrostatiskt tryck

HYPERBELNS EKVATION OCH TANGENT

Hyperbelns reflektivitet

Hållfasthet, materialfysiken

Hållfasthetslära, grundbegrepp

Hållfasthetsreferenser på Webben — Grundläggande hållfasthetsbegrepp

Hävstångslagen utförlig beskrivning med härledning — men notera att det här htm-dokumentet är ett experimentdokument som upptar 1,6MB enbart i textdelen — ingenting för mobilen

Högerhandsregeln Planckringen

HÖGERHANDSREGELN definition

högerhandsregeln_ref Solfysiken

I A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

IAU-testet — (Oct2018): Solens fotometriska effekt[‡]

IAU-testet — (Nov2021) vidare sammanställt med tillkommet jämförande basdata

illustration_BAs145 Solfläckarnas uppkomst

illustration_FMs559 Solfläckarnas polaritet med Solhemisfärens magnetiska polväxling

Illustrerade Grundbegrepp_IndMag

Imaginära enheten

IMPULS p=mv

IMPULSMOMENT p=mvr

Impulsekvationen atomfysiken

Impulsekvationen_grundform mvr + –mvr = 0 = J₀+NJ₁, Planckfraktalerna, atomkärnans härledning

IMPULSMOMENT definition

Individkriteriet Universums expansion, samma som Strukturkriteriet

IndMag — Maj2008 induktion och magnetism, uppkomsten enligt relaterad fysik, utförligt med matematik från början, elektriska konstanten, begreppet rymdkompakthet

Inducerade rotationens uppkomst

INDUCTION — mainIntro — Apr2007 illustrerad inledande principbeskrivning enligt relaterad fysik

INDUCTION onThe PRIMARY conductor surface — Apr2007 Jämförande moderna resultat inom Induktionen

induktansen — Maj2008 grundbegreppet i relaterad matematisk fysik

induktansen — Maj2008 allmänna induktansen i universella induktionslagen

INDUKTION — Jun2024, uppkomst: utförligt komprimerat, mera sammanfattat detaljerat

induktion — matematiken — Maj2008 snabbgenomgång av magnetismens och induktionens matematik i relaterad fysik

induktion — elektromekanisk — Apr2007 magnetismen, elektromekaniska induktionen

induktionen — Maj2008 definition via rymdkompaktheten

induktionen—magnetismen — Maj2008 referens till den nära matematiska analogin mellan induktion och magnetism

INDUKTIONEN och MAGNETISMEN — Maj2008 huvuddokumentet för illustrerad allmän översiktlig kvalitativ begreppsbeskrivning enligt relaterad fysik

Induktionen och Magnetismen — Maj2008 handillustrationen i ovanstående

Induktionen och Magnetismen — Maj2008 vågillustrationen i ovanstående

Induktionen och Magnetismen — Maj2008 illustration Electrogeneric till uppkomsten, kortare kvalitativ inledning efter ovan

INDUKTIONEN — Apr2007 — utförligt med samband och principer

Induktionslagen

INDUKTIONENS GRUNDMATEMATIK

Induktiva dipolfältstyrkan (Ð)

Betydelsen och verkan av DEN INDUKTIVA DIPOLEN

NÄRVERKAN OCH FJÄRRVERKAN

Den primära induktansen

PRIMÄRA INDUKTIONEN

Primära induktansen

ELEKTRISK INDUKTANS MOTSVARAR MEKANISK TRÖGHET

Primärinduktansen i sammanfattning

Sekundära induktionen

Specifika Ð-ekvationer

RINGEN

Den generaliserade ringintegralen

Allmänna ringspoleinduktansen

Punktintegralen

PunktIntegralDifferentialen

RAKLEDAREN

Den raka sekundärledarens induktion

RELATIVA MAGNITUDEN Sekundära induktionen

Induktionen på primärledarens yta

JÄMFÖR MODERN AKADEMI

Inre sekundärinduktionen

UPPSKATTNINGEN AV RINGENS INRE SEKUNDÄRA INDUKTION

Transformatorlagen

Ferromagnetiska material

Järntransformatorn

Induktionen — Nov2007 Planckringen ¦ referens i samband med COEI

Induktionsbegreppet — Maj2008 allmän kvalitativ, textbaserad kortbeskrivning

Induktionsbegreppet i relaterad fysik — Aug2011 genom parallellexperimenten

Induktionsdipolens uppkomst — Aug2011

Induktionsdipolens uppkomst — Jun2024 mera utförligt koprimerat detaljerat

Induktionslagen — Apr2007 allmän kvalitativ formulering

induktionslagen — Maj2008 integrala analogin, universella induktionslagen, matematiska formen

Induktionsmatematiken — Maj2008 snabbgenomgång av induktionens matematik i relaterad fysik

Induktionspotentialen — Maj2008 Genereringen av rymdpotentialen i induktionen, illustrerad kvalitativ beskrivning

Induktionsspänningen i raka sekundärledare — Aug2011

Induktiva dipolfältstyrkan — Maj2008 matematik

Induktiv reaktans — Dec2008

INERTIA

INERTIALSYSTEM

Inertialsystemets relaterade definition — etablerad litteratur påstår Newtons som upphovsman, men Newtons egen mening innehåller ingen sådan beskrivning, här ges referenser

Inertialsystemets etablerade definition — enligt uppslagsböckernas sätt

Den absoluta vilans begrepp

INERTIE i Sammanfattning

Referensen är jämvikt och balans

Varför missade Newton Differentialen?

Inledande citat entropibegreppet i modern akademi

Införandet av den moderna akademins allmänna auktoritära överhöghet — införande av lydnadstvång

Inledande Soldata Solfläckarnas uppkomst

Inledning Periodiska Systemet

Inledning Universums Historia

Inledning II den allmänna kosmiska masskroppen UniversumsHistoriaInledning.htm

Inledning MAC teorin för magnetismen i modern akademi är i princip obefintlig

Innebörden av LQ² i K-cellens värmefysik energikopplingen med E=LQ²/t²

Innehåll Allmän inledning UniversumsHistoriaInledning.htm

Insättningsgränser

INTEGRAL grundbegreppet från nollformsalgebran (mest upplysande beskrivningen för den som inte är bekant)

Integral_atomtrDef Integralens ekvivalenta definition genom Atomtriangeln

INTEGRAL_nollfBeskr Integralens formella sammansättning

integrala analogin elektrofysiken kontra mekaniken

Integrala Aritmetikens Första och Enda Huvudsats Atomtriangeln

INTEGRALA EXEMPEL_atomtr

INTEGRALBEGREPPET Integralens definition genom derivatans omvändning

INTEGRALBEGREPPET i den högre analysen, Integralkalkylen genom rangterminologin

IntegralBeviset

Integralen genom Derivatan

Integralen_nollf

Integralen_numBer

Integralen Exempel

Integralens bestämda form bestämda och obestämda integraler

INTEGRALKONSTANTEN

INTEGRALKONSTANTEN exempel

INTEGRALVERKTYGET — Microsoft förbjuder programanvändning av tidigare inköpta Microsoftprogram

Integrationsgränserna för variabla induktionssymmetrier

Integrationskonstant

Intermolekylära krafter — webbreferenser

Intensitet, luminositet och effekt illustrerad

intensiteten_MACref Solfläckarnas uppkomst

Internet Mar2019

Internetreferenser_Solfilmer

INTERVALL def. nollformsalgebran

INTERVALLETS OFÖRSTÖRBARHET

INTERVALLETS OFÖRSTÖRBARHET_II

INTRODUCERANDE EN Q-RÖRELSE magnetismen

Intrångsskyddslagen — enligt A12 UDHR10Dec1948

Inversbegreppet

IoM-implikationen den klassiska ömsesidiga förmodan mellan induktionen och magnetismen

IPCC-cementeringen, om atmosfärens CO2-innehåll

IPCC-felet, IPCC-samfundets AGW-feluppfattning från 1973

IPCC kontra AGW, differensen i matematik

IPCC-SAMFUNDET TILLDELAS EN SKARP KOMPETENSVARNING FRÅN NATURFYSIKEN — såvitt korrekt uppfattat

IronCORE — Earth central primary material development

Irradians och Radians

Iterationsteknik allmän beskrivning med exempel (Dec2008) — general solutions to real and imaginary roots

ITERATION — the hidden book of naturally appearing mathematics, and the reason why (.. all we ever wanted to know ..)

Iteration Theorem — studying examples

Iterator Mechanics — defining the sharp difference between convergence and divergence: »like — and dislike»: ”good” and Bad — and why it works

TIT — The self locking iterative iterating Iteration Theorem

Application: 9May2023

CLARIFYING The Energy Law IN RELATED PHYSICS

J A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

J-kropparnas värmefysik

J-kroppens expansion J-kropparnas expansion

J80-massan allmänt med samband

J80-massan samband med förklaring

J-kropp_def

J-kropparnas värmefysik

J-kroppen_id hur J-kroppens identifieras

J-massor Större Än 80 SolM

Jenkinseffekten observerade ändringar (från 2006) i radioaktivt betasönderfall med variationer i avståndet till Solen

Joniseringen i Solkoronan

Jordatmosfären — illustrerad sammanställning

JORDAXELNS PRECESSION — härledande principiell förklaring

JORDENS FEM EKVATIONER

Jordens 5 Ekv_1ref termogravitella

Jordens 5 Ekv_2ref fusionsgränsmassan

Jordens 5 Ekv_3ref Solsystemet

Jordens 5 Ekv_4ref diakvadraten

Jordens 5 Ekv_5ref primärmassorna

JORDENS INRE VÄRMEGRUNDER se även i J-kropparnas värmefysik

JORDENS MAGNETISKA FÄLT Jordmagnetismen enligt TNED

JORDENS ÅLDER allmänt enligt relaterad fysik

Jordens ålder sammanfattning Feb2012 via radiometriska metoder

Jordkroppen, baskarta nuklidbildningarna, grundämnesbildningen

JORDMASSAN — värdet 5.975 T24 KG som framträder ur kvantiteterna lösningen för Jordytans isotopiska sammansättning (BioGASEN) via i TNED-analysen från BioEK1-10 (2020: TheTEN)

Jordmassan — värdet som framgår (3 sammanställda värden i härledningen) genom CAP (complete whole number) versionen

Jordmassan — ytterligare ekvivalent kvitterande värde via Sc-komponenterna i BioEKVIVALENTERNA (BioEK1-10, 2020)

Jordytans isotopiska sammansättning — ordningen (BioEK1-10 ¦ CWON) som framgår ur (bio-) geologiska tabelldata genom 1900-talets geologiska forskning för AtmosBiosLitos

Jordytans termiska resistans Globala uppvärmningen (atmosfären)

JORDYTANS VATTENBANK — datatabell FM1975

Jordytans Vattenbank — datatabell FM1975, kortare referens

Jordytans Vattenbank — datatabell FM1975, aktuella tabellvärdena

Jordytans Vattenbank — allmänna samband (BioEKVIVALENTERNA 2020¦21)

Jumboneutron

Jämför MAC-TNED allmänt jämförande uppställning — induktionen och magnetismen

Jämför_NomRef den magnetiska nomenklaturen

jämförande grunddata_solfl Solfysiken

Jämförande Källor periodiska systemet

Jämförande Observationsdata Solfysiken, koronaövergången

Jämförelse MAC_Neutronkv neutronkvadraten, atomfysiken, kärnfysiken

jämför MAC dx=Dx, matematiken

Jämvikt

Järnkärnan — Jordens centralt primära materialtveckling, detaljerat

JÄRNKÄRNETRANSFORMATORN

Järntoppen neutronkvadraten, atomvikterna

K A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

K-cellen K-cellens Allmänna Tillståndslagen

K-cellen allmännaVärden

K-cellen detonation K-cellens kontraktion, detonation och expansion

K-cellen detonation_I

K-cellen detonation_II

K-cellen expansion K-cellens expansion, hur K-cellen utvecklas, allmän beskrivning

K-cellens expansion_allm

K-cellen halvperiod_ref K-cellens period

K-cellen halvperiod_värde

K-cellen kontraktion

K-cellen resultatNU

K-cellen resultatredovisning

K-cellen tillståndsDiagram

K-cellen värmefysik sammanfattande kortare beskrivning, K-cellens värmefysik

Synliga och totala massan

Innebörden av h-faktorn

K-cellens brytning Den Primära Himlakroppsbildningen

K-cellens expansionsfysik

K-CELLENS INRE FYSIK — Universums fullständiga förklaring i matematisk fysik — enligt TNED

K-cellens inre

Snabbsammanfattning relaterad koppling till modern akademi (2009 | 2014)

K-cellens övergång i c₀-kroppen

Formgeometrin

G-potentialer och tätheter i och utanför K-cellen

Divergenständningen i detalj

GRB

G-faktorerna

tK-faktorn — Täthetsändringens funktioner

Iterationerna till K-cellens synliga c₀-gräns

Divergensenergins gravitella beroende

MÖRKA MATERIEN

Kosmiska partikelstrålningens ursprung

SANDKORNSANALOGIN — Mörka materiens upphov

J-moderkropparnas praktiska uppdelning — J80-kroppens begränsade neutronfysik

Utvecklingen i K-cellens expansion

DGD-samband i översikt

Gravitella rödförskjutningen

Expansionssambandets koppling till fria fallets g-fysik

Ljusvägens integral

J-kropparnas hastigheter

TRANSITFUNKTIONEN

MODELLERINGSEXEMPEL med Transitfunktionen

Primära v-formen

Primära v-formen — K-cellens expansionshastighet

Zonpassagen

Atomkärnans inkompressibilitet — Sammanställning med vidare jämförande beskrivning

UNIVERSUMS SYNRAND

Upphovet till GRB-objekten

Divergenständningarna som GRB-källor

K-CELLEN I ÖVERSIKT

Nomenklatur — nova, supernova, GRB

INLEDANDE ÖVERSIKT till universums synrand

Sammanfattande översikt med K-cellens variabla inre masstäthet relaterad koppling till modern akademi (2009 | 2014)

Akromatiska brytningen

AkroJet

LightCurveMath — ljuskurvornas allmänna matematik

GRB-URSPRUNGEN

PrimeEnergy

Principen bakom GRB-objekten enligt relaterad fysik

GRB-objektens lokaler

Strålningstryckets roll för mörka materiens härledning

Exempelreferens Vintergatans primära expansion

K-cellens allmänna tillståndsekvation

K-cellens expansion_allm

K-cellens expansionsfysik

K-cellens massa berRef

K-cellens värmefysik | Härledningar utförlig beskrivning med härledningar och kalkylkort

K-cellens ålder Universums ålder sett härifrån

K-cellens återvinning Hur K-cellen återvinns

K-radien K-cellens expansion

K-sambandet dopplerförskjutningarna, K-cellens värmefysik

K-värdet K-cellens värmefysik

Kalkylkort — särskilt register i slutet

Kallplasma se även Neutronkallplasma

KamLAND-projektet Kort beskrivning

Kamioka-referenser

Kapacitans

Kapactiv reaktans

Kaplan-Ottlerund Bidraget

Kausalsambandet

Kausalsambandet_uvFormen

Kausalordningen [entropibegreppet]

KBestämningen nuklidbildningarna

KEELINGKURVAN

Kelvinskalan

Kemikopplingen

Keplermomentet fullständiga härledningen, Periodiska systemet

Keplermomentet_inl inledning till Periodiska systemet

Keplermomentet_ref expansionssambandet i nuklidbildningarna

KEPLERMOMENTET_rubr Keplers ytmoment, rubricerande beskrivning till fullständiga Härledningen, Periodiska systemet

Keplerresonanserna systemkartan till härledningen av periodiska systemet

KeplerRing Keplermomentet i ringströmmar, allmän beskrivning

Keplers tredje lag härledning

Kerreffekten ljusfysiken

Kinematik traditionellt läran om kropparnas rörelse utan hänsyn till kraftens inverkan

Kinetik traditionellt läran om kropparnas rörelse med hänsyn till kraftens inverkan

Kinetisk energi rörelseenergi

KJ/mol energifysiken

KJ/mol materialläran, utförligt

Kohesion och adhesion

Kollektiva Jfi kvanttalen, kollektiva impuls- och magnetiska moment i atomer

KOLLIDERANDE NANOPARTIKLAR folieurladdningarna

KOLLISIONER MELLAN SPINNRIKTADE PROTONER

Kolsänka-begreppet, IPCC-felet från 1973

Kommutativa energiekvivalenten

KOMPLETTA HELTALIGA LÖSNINGEN — Jordytans AtmosBiosLitos isotopsammansättning (CWON)

Komplexa Algebran_art kort presentation

KOMPLEXA ALGEBRAN allmän utförlig genomgång

KONCENTRISK ATOMÄR PRODUKTION — (CAP)

Kondensatorlagen

Kondensatorn och Spolen

KONJUGATLAGEN

KONSTANTEN i Stefan-Boltzmanns strålningslag rubr

KONSTANTEN i Stefan-Boltzmanns strålningslag sambandet

KONTINUITETSBEGREPPET Alla Tal

Konventionell beskrivning av de två rotationskomplexen inom 3D-geometrin

Konvergensen_ref

KONVOLYMEN Elemenatarytorna

KONYTAN Elemenatarytorna

Koronafysiken

Koronafysiken_berEx

Koronafysiken_MAC

Kosmiska Strålningen Den kosmiska partikelstrålningen genom multipla ljushastigheter enligt redan genomförda experiment — Beviset för multipla c

Kosmiska Strålningen_citat Beviset för multipla c, räkneexemplet

Kosmiska Strålningen_citat Cosmic Rays Webbcitat

Kosmiska Strålningen, Sambandsformen (ekvation 2) Beviset för multipla c

Kosmiska strålningen, energiandelen på Jorden Globala uppvärmningen

Kosmiska strålningen, ursprung enligt TNED

Kovalenta bindningsgeometrin

Kraftchokning massökningseffekten inom elektrofysiken

Kraftekvationen atomfysiken

Kraftjonisation även kalljonisation

KRAFTLAGEN allmänt omnämnande ElektriskaLaddningen.htm

KRAFTLAGEN kraftlagens allmänna ställning i fysiken InduktionenOchMagnetismen.htm

KRAFTLAGEN_härl kraftlagens härledning, även kraftvägen, arbetet eller vridande momentet

Kraftvektorledet grundbeskrivning via ljusets g-beroende i Elektriska Laddningen

KRAFTVEKTORLEDET referens i detta dokument, fysikens allmänna förklaring

Kristallhörnet

Kubanalogin kubgrafens härledning

Kubgrafen kubgrafens härledning, kubanalogin

Kubgrafen_historia

KVADRANTBEGREPPET matematiska xy-planets utsträckning

Kvadratrötterna

Kvadratrötterna_art

Kvantelektrodynamiken i modern akademi [QED]

Kvanttalen

kvanttalet n — huvudkvanttalet

kvanttalet q — vågformernas finstruktur

kvanttalet s(τ) — s-tau — elektronringens spinn

kvanttalet µ(τ) — my[mikro]-tau — elektronringens magnetiska moment

kvanttalet Φ(τ) — FI-tau — elektronringens toppspinn

KVARKTEORIN allmänt angående den moderna akademins uppfattning om kärnfysiken

Källa källgrunder, allmänna klarlägganden, Universums Historia

Källuppgifter_grunddata SolfysikenEnergiproduktionen.htm

KÄRNFRAGMENTRING K-cellen, Neutronbasens återvinning vid K-cellens kontraktion

Kärnfysikens_grundsatser

KÄRNIKONERNA

kärninduktiva värmemotståndet Solfysiken

kärninduktiva värmemotståndet Termofysiken

kärninduktiva värmemotståndet_härl Termofysiken

KÄRNMAGNETISKA MOMENTET utförlig beskrivning

Kärnmagnetiska Momentet_modernTeori

KÄRNMAGNETISKT MOMENT grundläggande begrepp enligt TNED

KÄRNMAGNETISKT MOMENT_konv

KÄRNMATRISISKA ALGORITMEN_main

Kärnmatrisiska Algoritmen

KÄRNRADIERNA — redovisning, Kärnradierna Del 1

KÄRNRADIERNA genom Planckringen Kärnradierna del 1

KÄRNRADIERNA DEL II Generalgenomgång av atomkärnans storlek och utseende | se särskild notering till Kärnradierna Del II |

KÄRNREAKTIONSLAGEN

Kärnspektrum neutrinospektrum, termofysikens matematik

Kärnstrukturen atomkärnans (ekvivalenta) np-struktur

Köksexperimentet Ljusets polarisation

L A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Laddningen elektriska laddningen

Laddningsdeplacementet kärnfysiken, grundform

Laddningsdeplacementet neutronsönderfallet illustrerat, laddningsdeplacementet samlat i sammanfattad illustrerad beskrivning

Laddningsdeplacementet deplacementets strukturdjup i kärnytan, protonen, NuklidradiernaII

LADDNINGSHASTIGHETEN u FRÅN ACCELERATIONSPOTENTIALEN U I VAKUUM

Laddningshastigheten i praktiska elektriska ledare beror av elektronmobiliteten (n_e/M³) [ref I=Avne]

Laddningsmobilitet elektronmobilitet — relaterad beskrivning med vissa webbreferenser

Laddningstätheten jämförande stapeldiagram, Hofstadters experiment, kärnfysiken

LAGEN — ingående relaterad djupbeskrivning med korsrefererande praktiska jämförande exempel

Lagen i grundläggande mänskliga rättigheter — Om Naturprinciperna i din fredliga rätt, samvaro och utveckling

LAGEN I ÖVERGRIPANDE MENING — hur Lagen finns integrerad i mänskliga rättigheter

Lagen i syntes

Kompetent Domstol

I Allmänhetens Tjänst

I Allmänhetens Intresse

Relaterad Framställning

LagenFörYtkvantBev periodiska systemet

Lagerqvistsyndromet perspektivgeometrin

Lambväxlingen [KVALITATIVA FÖRKLARINGARNA], även Lambskiftet, Lambövergången

Likaberättigade energifördelningssätt

Likfrakten — 160 mil Sverigeväg under ett par augustidagar 2019: naturvetenskapens grunder

Likhetstecknet matematiken

LINJÄRPERSPEKTIVENS ELEMENTÄRA MATEMATIK

LISTAN

Ljusbrytningen allmän beskrivning med grunderna till elektriska laddningens härledning, ljusets grundläggande fysik

Ljusbrytningen i vatten allmän beskrivning med grunderna till elektriska laddningens härledning

Ljusbrytningen i vatten ljusbrytningens matematik, utförligt illustrerat

Ljusbågsfysiken från 1902

Ljusets Absoluta Acceleration divergensaccelerationen, ljusets absolutacceleration

Ljusets AbsolutAcc_ref

Ljusets friställning från Kinetiken

Ljusets Gber_beskr

Ljusets Gberoende_art kopplingen till Cheops Rektangel

Ljusets Gberoende_ref illustrativ grundform i sammandrag

Ljusets gravitella avböjning Solrandsobservationerna från 1919-

Ljusets Gravitella Beroende_grundform

Ljusets Gravitella beroende huvudbeskrivning, mest utförligt från start

Ljusets gravitella beroende räkneexempel som beskriver motsv. konv. ”svart hål”

LJUSETS GRAVITELLA BEROENDE allmän orientering med kurvorna från Einstein och Schwarzchild

LJUSETS GRAVITELLA BEROENDE resultatredovisning

LJUSETS GRAVITELLA FREKVENSBEROENDE allmänna frekvensformen

Ljusets Gravitella Frekvensberoende speciella sambanden för K-cellens expansion, Gravitella Rödförskjutningen

Ljusets Interferens hur ljusvåglängden kan beräknas från hyperboliska interferensgeometrin

Ljusets optiska acceleration

Ljusets optiska natur

LJUSETS POLARISATION

Ljusets polarisation — brytning (refraktion)

Ljusets polarisation — reflexion

Ljusets polarisation — polarisation

LJUSETS REFLEXION OCH BRYTNING

Ljusets ändliga hastighet

Ljusfrihetssatsen

LJUSHASTIGHETEN — c₀ = 2,99792458 T8 M/S

Ljushastigheten innanför sfäriska skal — relaterade och härledda samband utanför och innanför sfären

Ljushastigheten i strömmande vatten Fizeaus experiment

Ljusvägarna i G

Ljusvägarna i G_ekv

Ljusvägens integral K-cellen

ljusår — (c₀=2,99792458 T8 M/S)×(årets sekundantal=3600×24×365,25) = 9,4607304 T15 M; BA1978s9 anger 9,4605 T15 M

logaritmderivatan_härl Logaritmderivatan med Beviset för e

logaritmderivatan_res

Logaritmlagarna

Logikens grundsats

LOGISTISKA TILLVÄXTEKVATIONEN

Luftens täthet

Luminositet, effekt och intensitet termisk, illustrerad

Lösningen_DGD

M A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

m0SLIM_ber Stjärnfysiken

MAC_allmänt modern akademi (Modern ACademy), Solfysiken

MAC_Ampere, Maxwell och B i MAC — ALLMÄNNA STYCKEN SOM BESKRIVER KONFLIKTEN mellan Modern Akademi och Relaterad Fysik speciellt angående magnetismen

MAC atomkärnans åskådning citat Lund 1996

MAC citat_main citatet från Sveriges Radio Vetandets Värld 1988

MAC citatTermodynI

MAC_ingenTeori

MAC_Modern_Solteori

MAC_skildaTeorier Sol- och Stjärnfysiken, allmänt illustrerad genomgång

MAC_Solteorin Allm allmänna helioseismologiska grunddata, Solfysiken

MAC_uteslutningen

MAC_värmegrunderna

MAC_ytdata

MAFEM MassForceExchangeMechanism, mekanismen som förklarar elektronens massökning

Magnetiska Expansionsintegralen matematiken föregående Biot-Savarts lag

Magnetiska fältintegralen

Magnetiska fältvektorns matematiska uppkomst — Apr2007 B-vektorns matematiska uppkomst

Magnetiska fältvektorns matematiska uppkomst — Jun2024 B-vektorns matematiska uppkomst mera utförligt detaljerat: expansions- och tangentialvektorernas matematik

Magnetiska fönstret magnetismen

magnetiska konstanten µ0

Magnetiska kraftlagen formella sambandet

Magnetiska kraftlagen — direkt från Kausalsambandet utförlig, detaljerad härledning

Magnetiska kraftlagen — genom Q utförlig, detaljerad härledning

Magnetiska laddningsfältspotentialen magnetiska expansionsintegralens differentialekvation

Magnetiska Q-Fönstret

Magnetiska vågfunktionen Solfysiken

Magnetisk polarisation

Magnetiskt Moment

MAGNETISM — 2024 uppkomst: utförligt komprimerat, mera sammanfattat detaljerat

Magnetism — matematiken — Maj2008 snabbgenomgång av magnetismens och induktionens matematik i relaterad fysik

Magnetismen — Maj2008 allmän uppkomst, delbeskrivning i Magnetiska Expansionsintegralen

Magnetismen — Maj2008 (induktionen och magnetismen) allmän illustrerad översikt

MAGNETISMEN — Apr2007 — utförligt med samband och principer

B-vektorn

DET MAGNETISKA KRAFTFÄLTET — Hur B-vektorn förstås

Högerhandsregeln

PRINCIPEN FÖR DEN CIRKULÄRPOLARISERADE B-VEKTORN

VÄXELVERKANDE LADDNINGAR I RÖRELSE

Magnetiska Q-Fönstret

SUMMERING

Summerande B-fält

Praktiska magnetiska kretsar

Elektrodynamikens Grundläggande Matematik

NÄRVERKAN OCH FJÄRRVERKAN

Grundläggande magnetmatematik

GRUNDBEGREPPENS INNEBÖRD I MATEMATISK FYSIK — elektrisk och magnetisk fältstyrka

Q-rörelsen

Mobilt Q som genererar ett stationärt B —

NÄRVERKAN

DEN MAGNETISERANDE KRAFTEN

B-fältet inuti Q

FJÄRRVERKAN

MAGNETISMENS SPECIFIKA EKVATIONER — rakledaren, ringen, konen

DEN magnetiska YTSTYRKAN

Stationärt B som påverkar Mobilt Q — elektromekanisk induktion

Faradays lag

DEN MAGNETISKA KRAFTEN

Mekanisk-elektriska sambandet

Magnetisk och Elektrisk polarisation

Järnkärnetransformatorn

magnetismen — Maj2008 definition via rymdkompaktheten

Magnetismen — Apr2007 cirkulära konen

Magnetismen — Apr2007 ringen

Magnetismen i MAC — Maj2008 expansionsintegralen utförligt

Magnetismen och Induktionen — Maj2008 illustration till uppkomsten, kortare inledning

Magnetogram_ref — Feb2008 Solfysiken

Markören

Massa-luminositetsrelationen

MASSAN

massans fundamentalform (PASTOM) fysikens sjunde princip

massans fundamentalform Planckringen, atomkärnans inkompressibilitet

Massavyttringens allmänna enkla vågfunktion för K-cellens brytning

massbegreppet

Masschokning se även kraftchokning, massökningseffekten inom elektrofysiken

Massdefekten för Solen

Massdefekt_MAC

Massdefekt_MAC_allm

Massdefektens maxgräns neutronkvadraten, atomvikterna

Massdefekterna

Massdefekterna i grafisk sammanställning

Massdefektsekvationen allmänna formen

MASSDESTRUKTION_main massförintelsen (m®g)

Massdestruktionen energilagen

Massfrihetssatsen

MASSFYSIK TermofysikensMatematik.htm, utförlig allmän beskrivning

MASSTÄTHETSDISTRIBUTIONEN

massvärmet_TNED

MASSÖKNINGSEFFEKTEN inom elektrofysiken — v-formen

Härledningen — Mass-Force-Exchange Mechanism

Planckekvivalenterna — modern akademi och relaterad fysik

MATEMATIKEN — Dokumentöversikt i Universums Historia

Matematiken 1 Matematiken från början

Matematiken 2 Formlagarna

Matematiken Från Början

Matematikens fem grundlagar — Matematiken 5 Grundlagar

Materialens hållfasthet

Materiallära, grundbegrepp

MATERIEFYSIK TermofysikensMatematik.htm, utförlig allmän beskrivning

Materiefysik och massfysik TermofysikensMatematik.htm, utförlig allmän beskrivning

MAUNA LOA BEVISET — ingår inte i etablerad vetenskap

Grundbeviset

Summerande enkel sammanfattning ¦ Jul2019

Maximala tätheten_neu atomkärnans geofysik

MAXIMALRINGENS KOMPONENTER

Max masstal nuklidkartans gränsvärde enligt TNED

MaxTätheten

Maxwells analogier jämförande generalgenomgång i relaterad fysik av Maxwells arbeten i magnetismen 1855-1861

Maxwells hydrostatiska virvelanalogi

Maxwells magnetiska fältmekanik

Maxwells magnetiska mekanik

Maxwells Regel elektrofysiken

mcc, Einsteins mc²

mE_ref maximala tilläggsmassan, Jordens femte ekvation

medeltätheten_def Solfysiken

Mekanik

MEKANIKEN

Mekanikens indelning

Mekaniska Reflexionsytan

MEKANISK-ELEKTRISKA SAMBANDET

meny induktionens och magnetismens matematiska fysik, snabbgenomgång

Metod dÛ0 positionspunkter och värdemängder, matematiken

METODOPERATORERNA div och mod

Meteoriternas ursprung enligt relaterad fysik

m-Faktorn atomkärnans geometri

MIC Mass Interactive Connection, konv. de Broglies vågekvation

MIC-ekvivalenterna Neutronfragmenten, huvudvy

MIC-ekvivalenterna Neutronfragmenten, komplement, partikeldelningen i TNED

Michelson-Morleys experiment resultatbild

micro0 orsaken varför µ₀ förknippas med magnetismen

µ0 magnetiska konstanten i modern akademi

Microsoft författarens allmänna synpunkter

mikroL primärinduktansen i sammanfattning

MILLERS EXPERIMENT

MIT-exemplet, coriolismatematiken i modern vektoralgebra

MKSA-systemet allmän beskrivning 2014 med länk till nedan:

MKSA-systemet utförlig beskrivning 2017 med historia

MLR massa-luminositetsrelationen, stjärnfysiken

MLR_ref

M&Ms Experiment Michelson och Moleys experiment

Molbegreppet — enklare (äldre, gaslagen) beskrivning utan fördjupning, med länkar till nedanstående:

MOLBEGREPPET — samband i korthet från nedanstående mera utförligt:

Molbegreppet — MKSA-exemplifierad genomgång med utförlig generalbeskrivning

Multiplikation och Division matematiken

Multiplikation

Månen Basdata

Månens recession — föregående: Månrecessionen, originalförfattningen från Apr2009

Månens recession — föregående: komplement, mest utförligt, förf. Okt2011

Månens recession — fullständigt: författning Jul2017

MÄNSKLIGHETENS ENERGIPROBLEM LÖST — Sammanställning 2016 med Gammaprojektet

MÄSTARLOGIKENS HUVUDSATS matematiken

MästarlogikensHuvudsats_rubr

Mörka materien den osynliga materien, 1/355 av totala massan, allmän grundbeskrivning via J80-massan

Mörka materien detaljerad djupbeskrivning via K-cellens inre fysik, fraktaldelningsexempel

Mörk energi, pseudoMAC-begrepp med TNED-förklaring, (länkar till Universums Kritiska Täthet) — allmänna kosmiska gravitella rödförskjutningens natur ingår inte i MAC: tas för extra rörelse

N A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

N3m20 rubrik

N3m20 avsnitt

N3m20-deriveringen

Nationernas oavsiktliga Kunskapsförakt — om bakgrunden till Universums Historia och Den Relaterade Fysikens Innehåll

Naturliga Logaritmbasen — e = 2,718 281828459045 ...

NATURNORMEN — i exempel: Staten avvecklar detaljer som hela livet utvecklats på — för det enda här veterliga synbara tillfället att få utöva makt och myndighet, inget annat

NATURSKOGEN — referens MLN1812IPCC2013Graf284ppmvCO2 senast bevarade ”pre-industrial” (ForestWORLD2012) 100% naturskog — MaunaLoaBevisets version (Feb2017)

Naturvård i relaterad fysik

Hur Kommunavverkningarna 2013 bidrar till den globala uppvärmningen

AGW Och Framtiden

t|E + tHav = tNASACRU

GlobalaUppvärmningskurvan

STATEN ATTACKERAR NATUREN — 2020+ — FACITSep2020

NEAR application

Negativ divergens

Negativt Kärnmagnetiskt Moment

NEONS Newtons tre rörelselagar

Neutrinobegreppet, Snabbguide till Neutrinobegreppet MAC / TNED

Neutrinobegreppet — Neutrinobegreppet i modern akademi

Neutrinobegreppet — Neutrinobegreppet i relaterad fysik

Neutrinoproblemet allmänt

Neutrinoproblemet Solära Neutrinoproblemet i modern akademi

Neutrinoproblemet i Modern Akademi

Neutrinodeficiten Solära Neutrinodeficiten

Neutrinodiskrepansen Solära Neutrinodiskrepansen

Neutrinooscillation Kort beskrivning

NEUTRINOSPEKTRUM

Neutrinostrålning_basic

Neutrinostrålning_def

Neutrinostrålningen från Solen enligt TNED

Neutrinounderskottet Solära Neutrinounderskottet

NEUTRONEN

Neutronen 1818-18

Neutronen_negMom

Neutronens Nolladdning neutronsönderfallet illustrerat, laddningsdeplacementet samlat i sammanfattad illustrerad beskrivning

NEUTRONENS SÖNDERFALL elektronmassan, uppträdande

Neutronens sönderfall — illustration med laddningsdeplacementet

Neutronens sönderfall tid

Neutronsönderfallet tid

NEUTRONFRAGMENTEN

Neutronfragmenten i relaterad fysik

Neutronkallplasma

NEUTRONKVADRATEN — introduktion: hur neutronkvadraten framträder genom analysen i atomfysiken

Neutronkvadraten — grundform: Heliumlinjen, Protonradien, Neutronradien, Deuteronradien (från KÄRNRADIERNA)

Neutronkvadraten — basvärden — Kalcium, Kol Helium, Litium, Väte, Järntoppen

Neutronkvadraten — ellipsfunktionen i exempel från lätta nuklidgruppen: 2He3, 3Li6, 5B11, 7N14, 7N15

Neutronkvadraten — 60-skalan

Neutronkvadraten — ellipsfunktionernas härledning, neutronkvadratens absoluta kärnfysikaliska matematikgrunder — tvärellipsernas geometriska lösningsmatematik

Neutronkvadraten — neutronkvadratens elliptiska funktioner, hela nuklidkartan, sammansatta vågekvationer, massdefektsekvationen

Neutronkvadraten — mönsterkroppen för hela nuklidkartan, allmän utförlig genomgång

Neutronkvadraten — neutronkvadratens absoluta grunder, härledningen via CEPH-ekvationen

Neutronkvadraten — FUSIONSELLIPSERNAS KOPPLING TILL TUNGA NUKLIDGRUPPEN KLARLAGD, Apr2020

FUSIONSELLIPSERNAS FULLSTÄNDIGA FÖRKLARING — neutronkvadraten förklarar/innesluter hela atomfysiken

DIFFGRAFERNA — experimentellt uppmätta atomviktsvärden: resultatbild som redovisar skillnaderna mellan TNED/neutronkvadratens resultatbild och den etablerade teorins

Neutronkvot basexempel med olika neutronkvoter

Neutronkvot Järnexempel

NEUTRONKVOTEN

Neutronradien

Neutronstjärnans Pulsarförklaring Varför Modern akademi utelsuter den roterande-pulserade stjärnfysiken, Pulsarerna

NeutronSönderfallet

Newton 3 Induktionen och Magnetismen

Newtons 3 Principia

Newtons berömda ämbarförsök

Nolldivergenszonen

Nolldivergenszonens konstanta hastighet K-cellens expansion

Nolldivergenszonens radie ur tätheten allmänt

NOLLDIVERGENSZONENS RADIE beskrivande härledning

NOLLFORMSALGEBRAN

NOLLINTEGRALEN utförligt med exempel

NOMENKLATUR

NOMENKLATUR_Bfältet

NOTERING_aP

np-Strukturen kärnstrukturen, nuklidstrukturen

Nuclear radius — explaining all the details (Jul2023)

Nukleon

Nukleära Massdefekten

Nukleära spinnkriteriet

NUKLIDBARRIÄREN

NUKLIDBARRIÄREN_inl

NUKLIDBILDNINGARNA — huvuddokument

Nuklidbildningarna förklaring

K-cellens expansion allmän beskrivning

Solsystemets uppkomst

Exotermiska kärnreaktionslagen

K-cellens expansionsfysik

Grundämnesbldningen

Fusionsgränsmassan

Termogravitella jämviktstrycket

GRUNDÄMNESFÖRDELNINGEN

Baskarta

Himlakropparnas primärmassor

Himlakropparnas bildningstid — J-kropparnas expansion

Den exakta k-bestämningen

G-skuggning

NUKLIDBILDNINGARNA förklaring

Udda och Jämna Nuklidgrupperna

Tunga nuklidgruppen

Basnuklider med olika neutronkvoter

Nuklidbildningens fördjupning

Maximalringens komponenter

NUKLIDBARRIÄREN

DIAKVADRATEN

Nuklidbildningens fördjupning

Nuklider_jämna härledningen till fusionsserierna

Nuklider_udda härledningen till fusionsserierna

Nuklidkarta_Ae

Nuklidkarta_AZ

NUKLIDKARTAN inledande beskrivning till AZ-kartan

Nuklidkartans gränsvärde max masstal i fysiken enligt TNED

Nuklidklassificering 1818 enligt centralmassivet 1818e

NUKLIDRADIERNA DEL II den allmänna generalgenomgången i begreppen om kärnradierna, atomkärnans storlek och utseende

nuklidseparation illustrerad

nuklidseparation definition

Nuklidstatiska Medelvärdeslinjen nuklidkartan AZ

Nuklidstrukturen

närverkan_ref Magnetismen

O A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Obegränsad massa Kosmos

offsetvärdet för T K-cellens expansion

omvändande skiktet

omvändande skiktet_def

opaciteten elektrontätheten i Solytan

OPERA-projektet Kort beskrivning

Operatorerna

ORGANISKA KEMINS RELATERBARA GRUNDER — MaunaLoaBevisets Organiska Kemi

Syrefrågan

Examination 1-3

Kolmatriserna (2020+)

P A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

PARABELNS EKVATION OCH TANGENT

Parabelns reflektivitet

parabelytan

paraboloidvolymen

parallellexperimenten_resultat

PARALLELLEXPERIMENTET 1994

PARALLELLEXPERIMENTET 2024 — rakledargrunderna mera i detalj: ytavstånd, inte centrumavstånd, fördjupade insikter i induktionsfysiken

Parannihilation verkningssätt

parsec — 1 pc = 1AU/tan(1/3600) = (1,49598 T11 M)(206.264,8067) = 206.264,8062AU = 3,0856802 T16 M, BA1978s9ö

Parenteslagen

Partiell integration

Partiell integration METOD 1

Partiell integration METOD 2

PARTIKELBEVISET FÖR ATT ENERGI INTE KAN SKAPA MASSA

Partikelnomenklaturen atomkärnans fragment

PASTOM massans principiella struktur, massprincipen

PEFECT kort beskrivning SolfysikenTemperaturfysiken.htm

PEFECT utförligt TermofysikensMatematik.htm

Perihelierotationerna

Periodernas Aritmetik Grundämnenas Periodiska System

periodfunktionerna Solens fyra periodiska funktioner

Periodisk funktion harmoniska vågfunktioner

Periodisk pulsning

PERIODISKA SYSTEMET från Keplerresonanserna

PeriodiskaSystemet från Spektrum och Kvanttalen

PeriodiskaSystemet_samnst

PERSONA MEMORATA — angående globala läkarfolkets angrepp på mänskligheten ¦ 2019

Photosynthesis — most compiled comprehensive with links and comparing established (Jun2024) — IPCCversusRelated —— in order of importance:

THE COMPLETE — Jul2020 comparing modern academic

TheTOTAL — Apr2021 the total biogas

CAP — Mar2020 the physical base, comparing modern academic

CWON — Apr2021 complete whole number solution, proving the Earth crust biological atomic origin (chemical matrices)

BioEK1-10 — Nov2020 The TEN — the CWON-foundation, compressed with internal links, General cosmological treat

PhotoSYNTHESISsynthesis — added Oct2024 — comparing predicted IPCC results and others ..

PILOTSYSTEMET 3D-geometrins grunder

Planck

PlanckEkviv_ref

Planckekvivalenterna

Planckekvivalenterna_beskr

PLANCKEKVIVALENTERNA_ekv

Planckekvivalenterna_inl utförligt beskrivande med samband

Planckekvivalenterna_utf

Planckenergin

Planckfraktalerna

Planckimpulsekvationen Planckenergins massekvivalent, äv. impulsekvationen

Planckimpulsen

PlanckLaw_refCit1 — strålningslagen via hf-sambandet

PlanckLaw_refCit2 — strålningslagen

PLANCKRINGEN

PlanckRingen I — atomkärnans geometriska härledning

PlanckRingen II — atomkärnans gravitella härledning

PLANCKRINGENS DIMENSIONER

Plancks entropisamband — inte Boltzmanns, citatblock

Plancks entropisamband härledningen genom likaberättigade energifördelningssätt

Plancks entropisamband härledningen genom allmänna gaslagen

Plancks konstant_ref — h = 6,62559 t34 JS

Plancks konstant_Strukturkonst_def

Plancks Strukturkonstant_beskr

Plancks strålningslag härledningen från Plancks entropisamband

PLANCKS STRÅLNINGSLAG_härl härledningen från Stefan-Boltzmanns strålningslag

PLANCKS STRÅLNINGSLAG_inl Plancks allmänna strålningslag från Stefan-Boltzmanns strålningslag

Plancks strålningslag i praktisk fysik utförlig beskrivning med jämförande webbexempel

PlanckToroiden_ytform

PLANETROTATIONERNAS UPPHOV

Planets Reguljära Indelning — separat sektion från PassagenVersionen

PLANETS REGULJÄRA INDELNING — komplement

PLANETSYSTEMENS GRUNDFORMER

Plantriangelns vinkelsumma

Planvektorsumman magnetismen, elektrogravitella fältfysiken generellt, ekvivalensen mellan expansioner och tangenter

Planvektorsummans identitetskriterium

PO4 — why plants¦life prefer 8O16 before 8O18 — the deforestation complex and Earth’s natural biological health care

Polarisation ljusfysiken

Polarisation elektriska

Polarisation magnetiska

Polygonserien ellipsens omkrets, atomkärnans dimensioner

Polära koordinater

POM Principle of motion, rörelsens princip

Positionsformen

Positionsformens metod

Positionspunkter till värdemängder differentialens kontinuitet mot noll (ersättningstecken i Symbol Û [Alt+0219, Û — men vissa webbläsare läser inte den typen])

Positionssystemet beskrivning

Positionssystemet_allmForm

Positionssystemet omvandling mellan olika talsystem

positiv divergens

Positron, förekomst observerad via gammastrålning från blixturladdningar Nov2009

Positronbollen blixtbildningens fysik, blixturladdningens fysik

Positronmassa_ref

positronmassans latitudella variation Solfysiken

positronmassans uttömning_Solytan

POTENSDERIVATAN

Potensderivatan_ex

Potenslagarna

POTENTIAL CONCEPT potentialbegreppet

Potentialbarriären

Potentialbarriären, inledning mest utförligt

Potentialbarriären mellan Atomkärnorna

Potentialbegreppet

potentialfältet

potentialimpulsen grundläggande beskrivning

Praktiska magnetiska kretsar

PraktiskaObservationer_ref förteckning till Experimentella bekräftelser

Praktisk Elektromekanik — finmekanik för hobby och amatörer (2013I7)

MEKANIKEN ORIENTERING: Alla dokument [PemM1]

Borrnomenklatur reder ut en del MaskinSpråkliga oklarheter specifikt för Sverige [PemM3]

Verktygen som krävs och hur de fungerar I PRAKTIKEN [PemA1] — Pelarstativ, Koordinatbord, Borrmaskin, Maskinskruvstycke

Formkontroll av rakhet hos Borrar, Axlar, Rör, Stänger och Borrchuckar [PemM3]

Grundläggande arbetsmoment beskriver Borrning, Sågning, Slipning, Filsvarvning, Gängning, Fräsning [PemM2]

ELEKTRONIKEN Elektronikgrunderna beskriver Fysiska Flöden och deras Motstånd; Dioden, Transistorn,Tyristorn, Grindar, Operationsförstärkare, Spänningsreglering, Skyddskretsar, RC-oscillatorer, Laddningspumpar, VCO:n, RC-basics [PemE1]

Elektronikreferenser beskriver Strömförsörjning, Grafitresistanser, Kontaktresistanser, VärmeTest, Data på genomslagshållfasthet ... [PemEref]

Gammasensorn beskriver ett FÖRSÖK till avancerat PIN-diodbaserat gammasensorbygge [PemEappGS]

Säkringslådan beskriver ett FÖRSÖK att bygga en avancerad elektronisk säkring [PemEappNchFB]

TouchSwitchen beskriver funktionen för induktionsverkan hos en elektronisk omkopplare som manövreras med fingervidrörning [PemEappTOUCH]

8-Pinnars sockel från ytmonterat till hålmonterat beskriver en mekanisk konstruktion som omvandlar en ytmonterad 1,25mM raster OP till en 2,5mM-rasteranpassad dito [PemSO8DIL]

PREFIX förenklad notation för tiopotenser

PREFIXxSIN utförligt i Matematiken

PREFIXxSIN allmän kompletterande referens i detta dokument

PRIMARY INDUCTION Primära induktionen

PrimaryInduction_Integral

Primära Genomgången Universums Historia, inledande generalgenomgång

Primära massförstöraren

PRIMÄRINDUKTANSEN I SAMMANFATTNING

PRIMÄRMASSORNA Jordens femte ekvation — limited, based on direct iterations

PRIMÄRMASSORNA Genom direktberäkningar, orientation with the below:

PRIMARY MASSES from present— the actual direct calculable connection

Primärstjärna nuklidbildningarna

principalpartikeln

Principalringen

Principle of CircPol_Bvector

Produktderivatan_härl

Protonradien HOP-källan

Protonradien Neutronkvadratens mönsterkoppling

prövningsmodellen Solfysiken, magnetismen

pτ-svepet (pTau-svepet, proton-Tau-ring-svepet, elektronmassans komponeneter)

PULSARERNA kompaktstjärnornas pulsfysik enligt TNED

PULSARERNA_exempel

PULSARMATEMATIKEN

Punktens nollform punktbegreppet

punktens Kontinuitet Mot 0

PYTHAGORAS SATS formella delen

Pythagoras sats fullständiga illustrationen

Pärlbåtssnäckan

Q A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Q elektriska laddningen — Nov2007

Q elektriska laddningens härledning — Nov2007

Q elektriska fätstyrkans uppkomst — Jun2024 TheQmove, utförligt detaljerat

Qmove — Jun2024 — on the phenomenal appearance of electric field strength

QmoveCaseHistory — the UniverseHistory compiled description, Nov2024

Q_ref huvudrubriker som kopplar till elektriska laddningen

Q_ref allmänna egenskaper, elektriska laddningen

R ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

r0c DGD1_dens nolldivergenszonens radie ur täthete, K-cellens expansion

r0SLIM_ber

Radianbegreppet allmänt

Radianbegreppet illustration med sinuskurvan

Radianer samband

Radians och Irradians

Radioaktiva Sönderfallets Fysik — ett kortare översiktligt registerblock i syntes (Feb2012)

Radioaktiva sönderfallets matematiska fysik huvuddokument (Okt2011)

RadioMath kort inledande termbeskrivning för ovanstående (Nov2007), och som leder tillbaka hit

RADIOAKTIVA SÖNDERFALLETS ALLMÄNNA SAMBANDSFORMER — modern akademi, halveringstidssambandet

Halveringstidssambandet härledningen enligt relaterad fysik

Halveringstidssambandet inledande beskrivning

Halveringssambandet radioaktiva sönderfallet

RADIOAKTIVA SÖNDERFALLETS ALLMÄNNA SAMBANDSFORMER — relaterad fysik

Atomens bildning termbegreppen i sönderfallet enligt relaterad fysik

Sönderfallstyperna

Sönderfallsteorin i TNED

Sönderfallsstyrkan

Sönderfallstillfället

Delningstillfället

Neutrinoinfluenserna

Jenkinseffekten observerade ändringar (från 2006) i radioaktivt betasönderfall med variationer i avståndet till Solen

Meteoriternas ursprung enligt relaterad fysik

RADIOSÖNDERFALLETS RELATERBARA MATEMATIK — sammanställd orientering

Reaktans, kapacitiv och induktiv

RECIPROKA GEOMETRISKA SERIEN

reduktion kausalsambandet

reduktion ordreferens sammanställd med g-divergens

referens allmän policy, högskolematematiken

Reflektorer materialfysiken

Reflexion Reflektion, ljusets optiska fysik

Reflexionsgränsen Solfysiken

Reflexionslagen Mekaniken

Refraktion Ljusbrytning

Rectascension

Rektangulära koordinater

Rekyleringen statiska detonationsgränsmassan i stjärnfysiken

rekylvågen Solfysiken

http://www.universumshistoria.se/PLANCKRINGEN.htm#PlanckRingen1

RELATED PHYSICS ATOMIC NUCLEUS DEDUCTION — Nov2007 UH The PlanckRING h=mcr ¦ Swedish original

http://www.universumshistoria.se/PLANCKRINGEN.htm#PlanckRingen2

RELATED PHYSICS ATOMIC NUCLEUS DEDUCTION — Nov2007 UH The fundamental form of gravitation ¦ Swedish original

http://www.universumshistoria.se/ElektronmassansKomponenter.htm#SPEKTRUM_OCH_KVANTTALEN

RELATED PHYSICS SPECTRUM AND QUANTUM NUMBERS — Nov2007 UH comparing established terms ¦ Swedish original

relaterad beskrivning exempel mänskliga rättigheter

relaterad fysik allmänt i TNED

relaterbar framställning lagen

RELATIVITETSTEORIN

RELATIVITETSTEORIN_ekv

Relativitetsprincipen, pseudoMAC-begrepp med TNED-förklaring, (länkar till EARP Einsteins Allmänna RelativitetsPrincip) — »synintrycken, inte krafterna, bestämmer fysiken»

Relativitetsteorins grundmatematik r-teorins grunder

Resistans elektriskt motstånd

Resistivitet

RESISTIVITET ledningsresistanser, tabell

Resolution 217 — Addition Jan2024 in CheopsAtlasGalciation

Resonanserna Periodiska systemet, även generellt illustrerande exempel på naturlig resonansverkan

Resonansvillkoret

Resultatredovisning för vinkelsummateoremet

resultatredovisningKcellen K-cellens värmefysik

Riktkuben linjära perspektivgeometrins grunder

Riktningarna i magnetismen riktningsgrunderna

Riktningsbegreppens upphov för magnetismen — magnetismens detaljer i relaterad fysik MED Maxwells Analogier

Riktningsprincipernas förklaring magnetismen

ringfältstyrkan Solfysiken

rJCIRCLE — the device and the math: rJ = (hc₀)(3[EarthMASS ¦ mJ = 5.975 T24 KG]/π[mN = 1.0086652 · 1.66033 t27 KG]⁴)^1/3 — read it and weep : 198.57 21 548 M : derivation:

Dmax = (mN)⁴(c₀/h)³/4 ¦ V = mJ/D = 4πr³/3 ¦ r³ = 3mJ/4πD = 3mJ/π(mN)⁴(c₀/h)³ ¦ r = [3mJ/π(mN)⁴]^1/3(c₀/h) = 198.57 21 548 M. See also: TheLIE — comparing origin of early civilizations

PyramidAgent

Discovery (1Nov2017) — the math with the Planck Constant on the TNED deduced Neutron Dmax

PETRIE BREAKS THE ENIGMATIC ICE — testing the golden section math on the (1881-1883) Flinders Petrie Cheops Pyramid measured tolerances

PROVING THE CONTRACTED CONSTRUCT — revealing the geometrical plan

THE MAIN CONSTRUCT

rJref — rJCIRCLE sections

ROTATIONERNA I 3D-GEOMETRIN

Rotationens inverkan_stjärnfys

Rotationskomplex I 3D-geometrin

Rotationskomplex II 3D-geometrin

Rotationskomplex II — ursprunget i författarens härledande historia, Engelsk text

ROTATIONSSATSEN 3D-geometrin

ROTATIONSSATSENS BEVISFORM

Rotationstransformationen_samb Solfysiken, stjärnradierna

Rotcykloiden pulsarerna enligt TNED

ROTEXEMPLET numerisk rotudragning med negativa värden

Rymdinduktansen för vakuum

rymdkompakthet

Rymdlängdskompaktheten

Rymdmotstånd

RÄKNELAGARNA

RÄKNELAGARNA FÖR OÄNDLIGT

Röntgenstrålning från blixturladdning

Rörelseenergi

S A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Sakfel grundläggande policy

sambandet Plancks strålningslag

Samband i sammandrag K-cellen, ekvivalenta stålytan

SAMBANDET FÖR LADDNINGSHASTIGHETEN u GENOM ACCELERATIONSSPÄNNINGEN U

sammandrag Solens centrala energifysik

Sammansatta vågfunktioner

Sammanställning Källdata Solytan

Sanningen sanningsbegreppet

Sanningen ex tillämpningsexempel

SANNINGENS FILOSOFI — sanningsbegreppet

Sanningsbegreppet

LAGEN och LAGBEGREPPET sanningens filosofi

LAGEN I SKRIFTEN GENOM EXEMPEL sanningens filosofi

EUROPAS FRÄMSTA FILOSOFER sanningens filosofi

VÄSTERLANDETS FILOSOFER sanningens filosofi

VÄSTERLANDETS MORALGRUND sanningens filosofi

LYDNADSBEGREPPET — PAULUS GUDSVISDOM sanningens filosofi

MOTSATSERNA JESUS-PAULUS sanningens filosofi

LÖGNPARADOXERNA sanningens filosofi

UTSAGORNA FRÅN JEHOVAS VITTNEN sanningens filosofi

JUDAISM sanningens filosofi

KÖTTSJUDARNA sanningens filosofi

KÖTTSJUDENDOM sanningens filosofi

MÄNSKLIGHETENS ENANDE sanningens filosofi

JESUS sanningens filosofi

BIBELN sanningens filosofi

BUDDHA sanningens filosofi

DHARMA sanningens filosofi

DHARMAPADA sanningens filosofi

NIRVANA sanningens filosofi

TJEJERNA sanningens filosofi

SEX och EROTIK sanningens filosofi

VÅLDTÄKTERNAS ORSAKER sanningens filosofi

VÅLDSVÄGRARENS EXISTENSRÄTT sanningens filosofi

NAZISM sanningens filosofi

VARDAGSNAZISMEN I EXEMPEL sanningens filosofi

scolium Solens fyra värmegrader

SDkonstanten — Jun2024 utförlig genomgång med förklaring och länkar — detalojer till relaterad photosyntes med jämörelser

sekund TransitMassan

Sekundära induktionen

Seriesummor

Sformen_ref kärnmagnetismen

Sfärvolymen Atomtriangeln, sfärens volym

SFÄRVOLYMEN Elementarytorna

SFÄRYTAN Elementarytorna

sin nA allmänna trigonometriska samband

Sinus och Cosinus Serier_MEDi

Sinus och Cosinus Serier_UTANi

Sinuskurvan elementär beskrivning i kinematiska trigonometrin

Skalär generellt negationen till begreppet vektor; en skalär är varje storhet som inte kan associeras med någon bestämbar riktning

SKAPELSE ELLER DELNING — Neutronfragmenten, avgörande genomgång för kärn- och partikelfysiken

Skrivätten för addition och subtraktion

Skärmdumpar av testresultatet

skärmeffekten

snabbgenomgång INDUKTIONEN och MAGNETISMEN

Solen kapacitansvärdet

Solen Råeffekten

Solens 22årsperiod

Solens allmänna magnetfält Solmagnetismen

Solens allmänna vågfunktion

Solens andra ekvation

Solens effekt konventionellt från spektroskopiska mätningar, fotometriska effekten, mätvärdet

SOLENS EFFEKT råeffekten enligt TNED

SOLENS EFFEKT fotometriska effekten enligt TNED

Solens energiproduktion Innehåll i sammanfattning

Solens energiproduktion HUVUDILLUSTRATIONEN allmänna fördelningen

Solens energiproduktion inre fusionsmanteln

Solens energiräkning

SOLENS experimentellt uppmätta FOTOMETRISKA EFFEKT — TNED-matematiken bekräftar — se särskilda avsnitt i FMEref

Solens Fotometriska Effekt härledningen

Solens fusionsperiod Solcykeln

Solens första ekvation

Solens gravitella radie Solens g-radie

Solens Helioseismologiska grunder — enligt TNED

Solens kapacitans Konstantströmmen och Solens Kapacitans

Solens livstid

Solens magnetism

Solens massdefekt

Solens Temperaturfysik

SOLENS TRE EKVATIONER Solens 3 ekvationer

Solens tredje ekvation

Solens vågmekaniska reflexionsrand

SOLENS VÄRMEGRADER ENLIGT TNED

SOLENS 4 VÄRMEGRADER — sammanställd kalkylversion Aug2017

Solens ålder

Solens ämnessammansättning

Solfläckarna 70% Binära

Solfläckarna från1700 BA

Solfläckarna_utseende

Solfläckens bildning_ref

Solfläckens form

Solfläckens polaritet

Solfläckens umbra

Solfläckens umbra_bildexempel

Solfläckens uppkomst

Solfläckens uppkomst_123

Solfläckens uppkomst_2

Solfläckens uppkomst_main

SOLFYSIKEN

SOLFYSIKEN_ENERGIPRODUKTIONEN

Solfysiken grunddata, täthet-temperatur i jämförelse med MAC

SOLFYSIKEN_SolfläckarnasUppkomst

SOLFYSIKEN_STJÄRNORNAS_OMFÅNG

SOLFYSIKEN_Temperaturfysiken

SOLFYSIKEN II stjärnornas allmänna spridning, utveckling och förekomst

Solgalaktiska koordinater

Solgränsmassan

Solklotets elektronfrihet

Solkoronans Jongräns

Solmagnetiska Grundbegrepp

Solmassan från Keplers tredje lag

Solperioden fusionsperioden, Solcykeln

Solradien_härl beskrivning från början, Solens radie

Solradien_härlEkv allmän förklaring, Solens gravitella radie, Solens g-radie

Solranden

Solrandsavböjningarna

Solrotationen

Solrotationen_exempel

Solrotationen Sirius_exempel

SOLSYSTEMEN I VINTERGATAN — TNED-kosmologins förklaring till Vintergatans allmänna bildning och struktur

Solsystemets Uppkomst

Solsystemets Uppkomst_härl

Solsystemets ålder

Solvinden

Solytan_ämnestabell

Solära ytenergikoefficienten

Source_SoltabellG1

specific Ð equations induktionen

Spegellagen

SPEKTRALA JONVÄRMEGRADENS FUNKTION

Spektral radians

Spektroskopiska värmegraden Spektroskopiska Jonvärmegraden

Spektrum härledningen till Väteatomens spektrum

SPEKTRUM OCH KVANTTALEN

Spinnbegreppet_MAC

Spinn-Massa-Kompensationen kärnradierna, atomfysiken, kärnfysiken

Spinnriktade Kolliderande Atomkärnor experimentella bekräftelser

SPINNSYNKRONISERING atomkärnan

SPINNSYNKRONISERING_ill

Spiralformens kosmiska ursprung

Spänning elektrisk

Spökpartikeln 1/3 Fermi

STATE ATTACKS NATURE — a general overview May2022+ with photo documents from Sweden (2012+) — on DRIFT. Never plan.

Statik

Statiska detonationsgränsmassan stjärnfysiken

Rekyleringen

STATSRÄTTSMÄNNISKANS GUDOMLIGA SÄRART I TRE STRÅLANDE EXEMPEL

Stefan-Boltzmann-Approximationen, AGW-effektens linjära approximation

STEFAN-BOLTZMANNS STRÅLNINGSLAG härledningen

Stefan-Boltzmanns strålningslag ekvationen

Stegad ledare Stegcellens bildning

Stjärnans absoluta gränsmassa

Stjärnans egenproducerade rotation illustrerad beskrivning

Stjärnans egenproducerade rotation matematiska samband

STJÄRNFYSIKEN I Solfysiken, stjärnfysikens absoluta grunder enligt TNED

STJÄRNFYSIKEN II stjärnornas allmänna spridning, utveckling och förekomst

Stjärnfysiken_grund

Stjärnfysikens Fundamentalteorem_ekv

STJÄRNFYSIKENS FUNDAMENTALTEOREM_inl

Stjärngränsmassan

Stjärnhopar och Galaxbildningar

Stjärnmassans radiella variation

Stjärnmassans radiella variation_ekv

STJÄRNORNAS ALLMÄNNA TRYCKEKVATION

Stjärnornas egenproducerade rotation

Stjärnornas effektförbrukning

Stjärnornas gränsmassor allmänna samband, J-80-massan

Stjärnornas histogram

Stjärnornas omfång stjärnradierna, primärrotationens inverkan

Stjärnornas omfång_räkneexempel

STJÄRNORNAS PRAKTISKA GRÄNSMASSA 15 Solmassor enligt TNED

STJÄRNORNAS YTTEMPERATUR

STJÄRNSTÄDET

Stjärnstädet_beskr jämförelse med de skilda modellerna TNED/MAC

Stjärnstädet_defBasic_ill

STP Standard Pressure and Temperature, sv. normaltryck- och temperatur

Strukturkriteriet

STRÅLNINGSTRYCKET

Strålningstrycket_allmEkvGe

Strålningstrycket_ekv

Strålningstrycket i MAC

Strålningstrycket i modern akademi elektrokinetiska strålningstrycket, vad betyder det?

Strålningstrycket_radVar

Strålningstrycket Värmegrad_härl

Strålningstryckets Funktion

Strålningstryckets kraftekvivalent

Strålningstryckets radiella variation

StrålnTryck_MAC

Stråltryckstemperaturens radiella variation sambandet

Stråltryckstemperaturens radiella variation rubr

Städet Solfysiken

Städradien_härledning

Summa, aritmetiska serien (korollarium Tangenskvadraten)

Summa, geometriska och reciproka geometriska serien

Summa, heltalens seriesummor

Superpositionsprincipen

Supraledning

SVARTA HÅL den moderna akademins svarta hål och Schwarzschildradiens upphov

Svängningsekvationen

Symboliska Algebran_sammanf

Symboliska Algebran matematikens fem operatorer, matematikens 5 operatorer

Synliga och totala massan 1/355 K-cellen

SYNTES av induktionen och magnetismen

Syrefrågan — Mauna Loa Beviset uppdagar en kosmologisk djupkonflikt mellan natur och etablerad akademi

System 32Bit periodiska systemet

SYSTEMET PÅ NÄTET

SYSTEMROTATION 3D-geometrin, samma som kroppsrotation till skillnad från bildrotation

SÄMSTA FALLETS KRAFTPOTENTIAL Koronafysiken

T A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

T_beskr Solytans skalvärmegrad

Tabell_himlakropparna

Tabell 1 magnetiska fältstyrkans begrepp

Tabell 2 magnetiska fältstyrkans begrepp

TAOP — The Act Of Perception, varseblivandets natur

Tau-ringen — elektronmassans komponent i TNED

Tau-ringen — antal Grundräkningen i Elektronmassans Komponenter (2007), 177062

Tau-ringen — antal Resultatet från Casimir-Lamb-effekterna (2010), 673026, beräknad diameter r₀/190

Tau-ringen — dimensioner Jämförande sammanställning (2010)

Tau-ringen — storlek Grundräkningen i Elektronmassans Komponenter (2007), sämsta fallets maxdiameter via N3m20, r₀/50

Tau-ringen — tjocklek Grundräkningen i Elektronmassans Komponenter (2007), sämsta fallets maxdiameter via N3m20, r₀/50

Teckenlagarna

TEMPERATUREN UR VÄRMET

TemperaturEnergiEkvivalenten Solfysiken

TEMPERATURFYSIKEN Solfysiken

Teoretiska strömvärdet energiproduktionen Solen

Teoretisk Grund 1818-massivet

Teoretiskt-Praktiskt_tPvärde Solfysiken

Teorin i TNED Koronafysiken

Terminologi — harmoniska svängningar, harmoniska vågfunktioner

TERMISKA EKVIVALENTER allmän form i TNED

Termiska EnergiEkvivalenter från Wiens förskjutningslag

Termisk resistans Globala uppvärmningen

TERMODYNAMIKENS PRIMÄRA ENERGIEKVIVALENTER tabell

TERMOFYSIKENS MATEMATIK — Plancks strålningslag, strålningstryckets termonukleära ekvivalent

TERMOFYSIKENS MATEMATIK — Solens 4 värmegrader i sammanställd kalkylversion Aug2017

Termogravitella jämviktstrycket allmän beskrivning

TERMOGRAVITELLA JÄMVIKTSTRYCKET utförlig härledning

TERSAFE Solfysiken

T-gamma_beskr Solfysiken, värmegraderna

T-gamma_härl Solfysiken, värmegraderna

TGF (eng. Terrestrial Gammaray Flashes)

The Act Of Perception — TAOP, varseblivandets natur

The B Vector B-vektorn, magnetismen

TheBASIC — central action basic mathematics related, as including the Coriolis complex ¦ THE MODERN ACADEMIC LACK of basic insight into elementary mathematical physics, TheBASIC related

THE ELECTRIC FIELD Elektriska fältet

The First Way Första sättet, magnetismen

The generalized ring integral den generaliserade ringintegralen, induktionen

TheLIE — related details on the script (Old Testament) origin, comparing texts and claims (Dec2023)

The Magnetic Window Magnetiska fönstret, magnetismen

THE MAGNETIZING FORCE Magnetiserande kraften

THE NEUTRON SQUARE — Nov2007 UH how related physics is connected to the calculating mathematics of atomic masses ¦ Swedish original

The Primary Inductance Primära induktansen

http://www.universumshistoria.se/AAALib/DELPHI4/HTM/T2014TextBi.htm#TheREVELATION

TheQmove — Jun2024 — on the phenomenal appearance of electric field strength

THE REVELATION — Feb2023 UH summing up the related resons how and why modern academy 1800+ never got (to) the point ..

THE RING AND CIRCULAR COIL Ringen och den cirkulära spolen

The Right Hand Rule Högerhandsregeln, induktionen och magnetismen

The transformer law Transformatorlagen

THE WILL OF THE PEOPLE — A SOCIETY IN DISINTEGRATION (Dec2023)

The World Democracy Crisis Phenomena — Jun2023 The world crisis on the HumanRight Recognition Complex — a UniverseHistory view

Tidsdilationen_mymeson

Tidsdilationen äv. tidsdilatationen

Tidsdilationen_ex relativitetsteorin

Tidsekvationen_ekv stjärnfysiken, ekvationens form

Tidsekvationen stjärnfysiken, ekvationens härledning

Tidsfären K-cellens expansion, äv. tidssfären

Tillståndets Princip mainRef

Tillämpning_Q Atomtriangeln

Tillämpningar Periodiska Systemet

Titius_refSLUMP

Titius Serie

Titius Serie_hist

Tjockleken på fusionsskalet Fusionsskalets tjocklek, Solfysiken

TNED

TNED-Genombrotten i Universums Historia

TNED/MAC illustrativ allmän jämförelse — stjärnfysiken, himlakroppsbildningen

TNEDteorin

Toppdivergensen ljushastighetens gravitellt lokalt högsta möjliga värde

TOPPDIVERGENSKRAFTEN — härledningen till ljusets g-beroende

Toroidradierna_råform Kärnradierna Del I

Toroidytan_ref beräkningsgrunder i Solfysiken

Toroidytan — utförligt Kärnradierna Del II

TP_beskr temperaturfysiken Solen

Traditionella Systemet traditionella periodiska systemet

TRANSFORM Matematiken, den högre analysen

Transformatorlagen

Transientfunktionen

Treatise exempel i induktionen och magnetismen

Treatise_ex1 Induktionen och magnetismen

Treatise_ex2

Tredimensionella geometrins absolut mest elementära grundbegrepp

Tre Jämförande Exempel — EXEMPLIFIERING AV DEN MODERNA AKADEMINS FATALITETER INOM INDUKTION OCH MAGNETISM

Triangelytan Atomtriangeln

Trigonometrin — grundtermer

Trigonometrin — trigonometrins formella grundteorem

TRIGONOMETRINS GRUNDBEGREPP I — genom plangeometrin

TRIGONOMETRINS GRUNDBEGREPP II — genom kinetiken

Trigonometrins tangensformer — arcusformerna, formlagarnas härledning

t-Ringen Elektronmassans komponenter

t-Ringens egenskaper Ljusfysiken

t-Ringen_kraftverkan

Truth — its conceptual related significance, exemplified

TRYCK — hydrostatiskt tryck p = F/A: 1Pa = 1Pascal = 1N/M²

Tryckverkan i Jordens centrum

Trådstråleröret_ref

TRÄDDÖDEN — sammanställda artiklar 2008-2018 i länkbas — samhörande miljötermer och begrepp:

Avskogningsbeviset Jul2018

BTK, biologiska tillväxtkonstanten

Hetvågor, konventionell beskrivning (2017) genom citat

Hetvågor, uppkomst enligt MaunaLoaBeviset i beskrivning (Jan2017)

Hetvågor Jul2018, vidare i möjlig förklaring och sammanhang

Hetvågor Aug2018, helhetsbild i vidare länkblock

Kalhygge

Nattlysande moln

Skogsfältet, eg SkogsMarksLuftsFältet

Syrefrågan — Växter tar [SkogsfältsRelaterat endast] syre direkt från luften endast i dött tillstånd

Träddöden detaljerat

TRÄDEN DÖR — Kort länkad sammanfattning Dec2016

Träddöden 2015 — Dokumenterat fältarbete Mellansverige

Därför dör träden — Förtydligande Jan2017 från Globalräkningen

TRÄDDÖDEN I DETALJ — förklaring enligt Mauna Loa Beviset

Träddöden 2017 — kalhyggesresan genom Sverige; drastiskt förvärrat tillstånd

Tröga och tunga massan, sammanfattning i MACmasses

Tröga och tunga massan, sammanfattning enligt relaterad fysik

Trög massa — Einsteins egen beskrivning i Ekvivalensprincipen

Tung massa — Einsteins egen beskrivning i Ekvivalensprincipen

Tunga nuklidgruppens certifiering Nuklidbildningarna

TW — TWien, Solfysiken, g-energins Wienekvivalenta värmegrad, Solfysiken

Tvillingarna Uranus-Neptunus

TYNGDCIRKLARNA — Statiska och Dynamiska, och hur de bestäms

Tyngdpunkt — tyngdpunktens definition i mekaniken

TYNGDPUNKT — definitionen enligt ljusets gravitella beroende

Tyngdpunktssatsen — Guldins regler, beräkning av rotationsytor

Täthetens Radiella Variation Solfysiken

U A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

UDHR10Dec1948 — Universal Decalaration of Human Rights

Umbrateorin Konventionellt

Universal Matematiken

Universalsatsen

universella dagkonstanten 23 tim 30 min 7,288 sek = Ö 3/2pG, K-cellens expansion

Universums expansion dopplereffektens samband, utförligt i korsreferens

UNIVERSUMS FORM universums homogenitet och isotropi

UNIVERSUMS FÖDELSE

Universums Historia Inledning

Universums kritiska täthet (2009 | 2014)

Universums radie jämförande värden TNED/MAC

Universums ålder

UNsanctioned — Jun2024 the United Nations sanctioned surpreme human race

Uppdagandet The Revelation vektorkalkylens grunder i modern akademi

Uppkomsten av T Allmänna gaslagen

uppströmningen e+ Solfysiken, solfläckarna

Utanförnuklidprincipen Om beräkning av speciella fusioner via exotermiska kärnreaktionslagen

Utvecklingsexempel Formlagarna, matematiken

V A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Vakuumets polarisation, grundbegrepp i modern akademi

van der Waals krafter

van der Waals krafter inom kemin

Variant nollformsalgebran, matematiken

Varianternas allmänna klassifikation

Varseblivandets natur — TAOP, The Act Of Perception

Vattenrekylens spinn Galaxbildningarna, primära rotationernas upphov

Vattenvågornas interferensmönster

Vattenånga empiriska samband

Vektor generellt varje storhet som kan uppvisa någon bestämbar riktning (ds)

Vektorfelet i MAC

Vektorkalkylens regelbrott vektorfelet i modern akademi, varför expansionsintegralens differentialekvation och kausalsambandet inte kan härledas av modern akademi

Vektorkalkylens sammanbrott i MAC magnetismen

Vektorprodukt den moderna akademins begrepp, utförlig beskrivning

v-Funktionen Ljusfältets gravitella v-funktion, aberrationen

vG-parabeln gravitationsparabeln för Ljusfältets gravitella v-funktion, aberrationen

VIBRATORERNA den moderna akademins förkastande av elektronmassans komponenter från år 1927

vic skrivsätt v+ic, allmänt för den komplexa algebrans skrivsätt

vicFelet

vicFelet_inledning

vicFelet_main

Vinkelfrekvens — w = 2pf från v=d/t = 2pr/t ; v/r = 2p/t =2pf = w; f anger frekvensn i Hz medan w anger vinkelfrekvensen i 2p Hz

Vinkelmultiplicitet grundbegrepp i harmoniska vågfunktionerna

VINKELSUMMATEOREMET enbart de första delarna för härledningen till serierna för sinus och cosinus

Vinkelsummateoremet — fullständiga 14 sambanden

Vintergatan stjärnfysiken del II, visuell översikt

Virvelbildningens elementära fysik

VolymEnergin_ref

Vågenergin Solfysiken

Vågenergin_ref

VÅGENERGINS TÄTHETSOBEROENDE

vågenergin = strålenergin Solfysiken

Vågfunktionen neutronkvadraten

Vågfunktionen illustrerat, medelellipsvägarna med vågfunktionen integrerad

Vågmekanik

Våg-Partikeldualiteten det finns ingen våg-partikeldualitet i TNED

Våg-Partikeldualiteten om bakgrunden till uppkomsten av föreställningen att partiklar skulle besitta vågegenskaper — atomkärnans vågnatur i TNED

vänsterhandsregeln_ref

Värdegrunderna — allas lika värde och rätt — grundläggande mänskliga rättigheter

Värmebildningen

Värmegraderna

Värmegrunderna mest utförligt illustrerade med länkar från grunden, Planckstrålningens uppbyggnad

Värmekapacitet

Värmekapacitivitet

Värmeteorin i det allmänna lärosystemet

Väteatomens jonisationsenergi

Väteatomens spektrum Sambandsformen i Spektrum

Väteatomens spektrum — energiformen Sambandsformen i Spektrum

Vätebindningen H—H

Väteytan

växelverkansfrihetssatsen

W A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

WebbTestRapport Olika enklare tester med Bild&Text i olika webbläsare

Weierstrass kontinuerligt fragmenterade funktion

WEIZSÄCKEREKVATIONEN

Weizsäcker equation details — the established idea of ”binding energy per nucleon”, theoretically calculated atomic masses

WIENS FÖRSKJUTNINGSLAG

WIKIPEDIA Wikipedias allmänna policy, referensexempel

WIND — fundamentals May2022+: in part, Coriolis effect's foremost application: wind fundamentals on established quotes, basic physical principles and related math: our environment

Earth wind fundamentals — detailed with subsections

Basic vortex — simple kitchen example, how it works

XsXr_ref, X_s/X_r syntes av induktionen och magnetismen

Xylem-Floem

Y A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

YTMOMENTET Keplers ytmoment

yttätheten_def stjärnfysiken

Yttäthetsekvivalenten

YTTÄTHETSKOMPENSATIONEN

Yttäthetskonstanten i samband med beräkningen av Solens g-radie

Yttäthetskonstanten_ber

YTTÄTHETSKONSTANTEN_main

Yttäthetskonstanten och Solradien_ref

Z A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Zenons Aforism

Zenons Teorem kontinuitetesbegreppet, kontinuitetens natur

Zero integral — absent in modern academy, compilation Jul2022

Zonbarriären K-cellens expansion

Zonbarriärens radie K-cellens expansion

ZONBARRIÄRERNAS HASTIGHET K-cellens expansion

Zonskärningarna hur K-cellen utvecklas med de olika c-skärningarna

Åldrandets princip

Ändringslagarna kortare intro

Ändringslagarna III

Ändringslagarna_ref mesta översikten

Ändringslagen 3

Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

överflyttningslagen för addition

överflyttningslagen för division

Överflyttningslag För Add_ill

översikt induktionens och magnetismens matematik

*sakregisterEnd. 2008VI2 | 2010IV8

KALKYLKORT — Allmänt om öppningsmanualen —

Gå direkt till den aktuella öppningsmanualen via länken nedan:

Manual — hur kalkylkorten öppnas från olika webbläsare — trixigheter med det OCH — OpenOffice

På grund av att endast vissa webbläsare accepterar Windows katalogterminologi . . \ — HÄR MED ANPASSNING för att länken ovan ska fungera = leda till korrekt URL för ALLA webbläsare — KAN DET HÄNDA [bortom min kontroll] ATT manualen TVUNGET öppnas i ett separat webbfönster — eller så inte alls. [Det är ännu Apr2010 praktiskt taget OMÖJLIGT att få ALLA webbläsare att SVARA på ett visst dokument på en viss dator i ett visst operativsystem].

OM rutinerna är OBEKANTA: Ovanstående länkar till en grundlig beskrivning med detaljerade genomgångar [från Apr2010].

Föregående beskrivningar [Webbläsarna ändras/utvecklas hela tiden, nya tillkommer, och den här beskrivningen försöker hänga med: nytt tillkommer, gammalt flyttas ner i källarn].

UNIVERSUMS HISTORIA innefattar numera (från Apr2010) samtliga originalKALKYLkort (från MsWORKS 4.0) omskrivna till dito i OpenOffice — för den som vill kontrollera räkningen i de olika avsnitten, studera resulten och själv (ev.) genomföra ändringar/vidareutvecklingar.

Lista med alla kalkylkort i UNIVERSUMS HISTORIA :

kalkylkort: c0kroppen.ods | beskrevs tidigare enbart i: Primära Genomgången | RÄKNEEXEMPEL |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/c0kroppen.ods

Kalkylkort c0kroppen.ods f.n. uppdelat i 6 olika flikar med totalt 21 kalkylkort:

Aktuellt kalkylkort specificeras enligt — EXEMPLIFIERAT —

kalkylkortet nedan DIREKT FRÅN DEN HÄR WEBBLÄSAREN c0kroppen.ods Flik6 Kalkylkort 1 — Urladdningshålets atomantal — se öppningsmanual om ej redan bekant — eller kopiera URL:en nedan till valfri webbläsare Obs ALLA UTOM Internet Explorer — förutsatt att SVENSKA VERSIONEN av gratisprogramvaran OPEN OFFICE finns installerad på datorn

http://www.universumshistoria.se/AaKort/c0kroppen.ods

c0kroppen.ods Flik Kalkylkort — Namn/Beskrivning Beskrivs i avsnitt i htm-dokumentet [närmaste koppling]

1 Flik1 — Allmänna inledande grunddata | Ljusets Gravitella Beroende RÄKNEEXEMPEL UnivHistPrim.htm

2 Flik1 — Plancks strålningslag | 5Mar2010 | Kontrollräkningar inget särskilt zrefEPlanckLagen.htm

3 Kalkylkort 1 — Strålningstryckets radiella variation för Solen Kalkylkort TermofysikensMatematik.htm

4 Kalkylkort 2 — Solens gravitella radie Solradien SolfysikenEnergiproduktionen.htm

5 Kalkylkort 3 — Reflexionsgränsen · Solmagnetismen Reflexionsgränsen SolfysikenEnergiproduktionen.htm

6 Kalkylkort 4 — Solmagnetismen Solmagnetismen SolfysikenEnergiproduktionen.htm

7 Flik2 — Solytan T | Solytans värmegrader från olika premisser Jämförande resultat zrefEPlanckLagen.htm

8 — Vätets spektrum Vätets spektrum ElektronmassansKomponenter.htm

9 Kalkylkort 1 — Elektronens bubbelkammarspår · ingångsdata ElOrbBasic ElektronensBubbelkammarspr.htm

0 Kalkylkort 2 — Elektronens bubbelkammarspår · elektronens bana ElOrbGen ElektronensBubbelkammarspr.htm

1 Flik3 — Energigenomströmningsekvivalent | Energi-Temperatur Kalkylkort ET UniversumsHistoriaAllmnnaSamband.htm

2 — Max Masstal | Guldhyperbeln Max masstal UniversumsHistoriaAllmnnaSamband.htm

3 — EXPERIMENTELLA BEKRÄFTELSER | kosmiska strålningen Kalkyl MyMes ExpBekr.htm

4 Flik4 Kalkylkort 1 — vinkelmetoden | Magnetiska fältstyrkan Kalkylkort 1 LjusetsPolarisation.htm

5 Kalkylkort 2 — distansmetoden Kalkylkort 2 LjusetsPolarisation.htm

6 Kalkylkort 3 — distansmetoden · separat analys Kalkylkort 3 LjusetsPolarisation.htm

7 Flik5 — Tunga nuklidgruppen | AtomviktsPrecisionen i TNED Kalkylkort Fysikens7Principer.htm

8 Flik6 Kalkylkort 1 — Urladdningshålets atomantal | Atomkärnans totala upplösning Kalkylkort Hålet AtomensTotalaEnergiTransf.htm

9 Kalkylkort 2 — Kinetiska energiräkningen Kalkylkort Ekin AtomensTotalaEnergiTransf.htm

0 Kalkylkort 3 — Ljusbulans effekt Kalkylkort Ljusbulan AtomensTotalaEnergiTransf.htm

1 Kalkylkort 4 — Absolut minsta ledarlinjen Kalkylkort rLimc AtomensTotalaEnergiTransf.htm

Se ÖPPNINGSBESKRIVNING ovan om ej redan bekant.

kalkylkort: AGW.ods | beskrivs i: Kalkylkortet — AGW-beviset |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/AGW.ods

kalkylkort: AM2015A.ods | beskrivs i: Kalkylkort — AM2015A¦b |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/AM2015A.ods

kalkylkort: AM2015b.ods | beskrivs i: Kalkylkort — AM2015A¦b |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/AM2015A.ods

kalkylkort: AntroJoRoMin2019.ods | beskrivs i: Kalkylkort — zGMR2019 |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/AntroJoRoMin2019.ods

kalkylkort: ARC.ods | beskrivs i: Kalkylkortet — Ljusbågsfysiken 2011 |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/AGW.ods

kalkylkort: Bio2023a.ods | beskrivs i: Kalkylkort — AtomNucleus2023III |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/Bio2023a.ods

kalkylkort: Bio2024.ods | beskrivs i: Kalkylkort — AtomNucleus2023IV |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/Bio2024.ods

kalkylkort: Blixt2014.ods | beskrivs i: BlixtTGF2014b KalkylkortBlixt

http://www.universumshistoria.se/AaKort/Casimir.ods

kalkylkort: Blixt2014Gran.ods | beskrivs i: BlixtTGF2014b KalkylkortGran

http://www.universumshistoria.se/AaKort/Casimir.ods

kalkylkort: Casimir.ods | beskrivs i: ElektronenVdW Kalkylkortet | ElektronenLEC Kalkylkortet |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/Casimir.ods

kalkylkort: CAT2021.ods | beskrivs i: CHR5a Kalkylkortet

http://www.universumshistoria.se/AaKort/CAT2021.ods

kalkylkort: Cheops2017.ods | beskrivs i: CheopsRektangel Kalkylkorten

http://www.universumshistoria.se/AaKort/Cheops2017.ods

kalkylkort: CheopsAGW201718.ods | beskrivs i: CheopsRektangelIII Kalkylkort

http://www.universumshistoria.se/AaKort/CheopsAGW201718.ods

kalkylkort: CheopsATLAS2020.ods | beskrivs i: CheopsAT Kalkylkort

http://www.universumshistoria.se/AaKort/CheopsATLAS2020.ods

kalkylkort: CheopsATLAS2024.ods | beskrivs i: CheopsAtlasGlaciation Kalkylkort

http://www.universumshistoria.se/AaKort/CheopsATLAS2024.ods

kalkylkort: CO2Alz20152050.ods | beskrivs i: zStatNaturPaus201819 Kalkylkort

http://www.universumshistoria.se/AaKort/CO2Alz20152050.ods

kalkylkort: Coriolis2022.ods | beskrivs i: zGMR2022 Kalkylkort

http://www.universumshistoria.se/AaKort/Coriolis2022.ods

kalkylkort: EarthMass2021IAU.ods | beskrivs i: Kalkykort EARTH MASS |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/EarthMass2021IAU.ods

kalkylkort: EllipsPMT.ods | beskrivs i: Kalkykort PerspektivEllipserna |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/EllipsPMT.ods

kalkylkort: Exoterm.ods | beskrivs i: kalkylkortExotermiska |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/Exoterm.ods

kalkylkort: FULImass2023.ods | beskrivs i: kalkylkortAtomicNucleus2023IV |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/FULImass2023.ods.ods

kalkylkort: FuseBox.ods | beskrivs i: kalkylkortPemEref |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/FuseBox.ods

kalkylkort: GalKord.ods | beskrivs i: Galaktiska Koordinater |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/GalKord.ods

kalkylkort: Gamma2016.ods | beskrivs i: KALKYLERNA |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/Gamma2016.ods

kalkylkort: GyroDec2018.ods | beskrivs i: Kalkylkort TYNGDCIRKLARNA ¦ Kalkylkort GYROFYSIKEN ¦

http://www.universumshistoria.se/AaKort/Gamma2016.ods

kalkylkort: HONC2021.ods | beskrivs i: CHR5a Kalkylkortet

http://www.universumshistoria.se/AaKort/HONC2021.ods

kalkylkort: hLGB2020.ods | beskrivs i: Kalkylkortet — TNEDa1.htm | 24Nov2020

http://www.universumshistoria.se/AaKort/hLGB2020.ods

kalkylkort: HONC2020.ods | beskrivs i: Kalkylkortet — TNEDa1.htm | 24Nov2020

http://www.universumshistoria.se/AaKort/HONC2020.ods

kalkylkort: hExoterm2020.ods | beskrivs i: Kalkylkortet — TNEDa0.htm | 24Nov2020

http://www.universumshistoria.se/AaKort/hExoterm2020.ods

kalkylkort: hExoterm2020test.ods | beskrivs i: Kalkylkortet — TNEDa0.htm | 24Nov2020

http://www.universumshistoria.se/AaKort/hExoterm2020test.ods

kalkylkort: HOPweizXP.ods | beskrivs i: THE ATOMIC NUCLEUS II CalCards

http://www.universumshistoria.se/AaKort/HOPweizXP.ods

kalkylkort: HOPweizXPa.ods | beskrivs i: THE ATOMIC NUCLEUS II CalCards

http://www.universumshistoria.se/AaKort/HOPweizXPa.ods

kalkylkort: NuklidTab4A2023.ods | beskrivs i: THE ATOMIC NUCLEUS II CalCards

http://www.universumshistoria.se/AaKort/NuklidTab4A2023.ods

kalkylkort: NuklidTab4B2023.ods | beskrivs i: THE ATOMIC NUCLEUS II CalCards

http://www.universumshistoria.se/AaKort/NuklidTab4B2023.ods

kalkylkort: NuklidTab4C2023.ods | beskrivs i: THE ATOMIC NUCLEUS II CalCards

http://www.universumshistoria.se/AaKort/NuklidTab4C2023.ods

kalkylkort: IndMag.ods | beskrivs i: Kalkylkortet — IndMag.htm |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/IndMag.ods

kalkylkort: JordMag.ods | beskrivs i: Prövningsmodellen | Jordmagnetismen |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/JordMag.ods

kalkylkort: KalkylMeanFree.ods | beskrivs i: Blixturladdningens Fysik 2012 | Kalkylkortet

http://www.universumshistoria.se/AaKort/KalkylMeanFree.ods

kalkylkort: KcellAnalys2018.ods | beskrivs i: CheopsRektangel III b | Kalkylkort

http://www.universumshistoria.se/AaKort/KcellAnalys2018.ods

kalkylkort: KcellAnalys2018A.ods | beskrivs i: CheopsRektangel III bA | Kalkylkort

http://www.universumshistoria.se/AaKort/KcellAnalys2018A.ods

kalkylkort: KcellAnalys2022a.ods | beskrivs i: DELPHIPaintBrushCalCard

http://www.universumshistoria.se/AaKort/KcellAnalys2022a.ods

kalkylkort: Kcellen.ods | beskrivs i: Härledningarna till K-cellens Värmefysik | kalkylkort K-cellen

http://www.universumshistoria.se/AaKort/Kcellen.ods

kalkylkort: KcGRB.ods | beskrivs i: Löpande i UnivHistKcGRBx.htm-dokumenten |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/KcGRB.ods

kalkylkort: Laser7Jul2013.ods | beskrivs i: kalkylkortPemM3 |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/Laser7Jul2013.ods

kalkylkort: NoctiLucent2018.ods | beskrivs i: KalkylkortCR3a |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/NoctiLucent2018.ods

kalkylkort: NuclearSize2023.ods | beskrivs i: CalCards ATN2023 |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/NuclearSize2023.ods

kalkylkort: MIC.ods | beskrivs i: NEUTRONENS FRAGMENT | Komplement Del II | Kalkylkortet | Kalkylkortet med beskrivning

http://www.universumshistoria.se/AaKort/MIC.ods

kalkylkort: Mssenhtn.ods | beskrivs i: Planckringen | atomära massenheten | kalkylkortet till atomära massenheten

http://www.universumshistoria.se/AaKort/Mssenhtn.ods

kalkylkort: NuklidTab4A2023.ods | beskrivs i: THE ATOMIC NUCLEUS II CalCards

http://www.universumshistoria.se/AaKort/NuklidTab4A2023.ods

kalkylkort: NuklidTab4B2023.ods | beskrivs i: THE ATOMIC NUCLEUS II CalCards

http://www.universumshistoria.se/AaKort/NuklidTab4B2023.ods

kalkylkort: NuklidTab4C2023.ods | beskrivs i: THE ATOMIC NUCLEUS II CalCards

http://www.universumshistoria.se/AaKort/NuklidTab4C2023.ods

kalkylkort: NukRad.ods | beskrivs i: Löpande i texten via 9 olika flikar i Kärnradierna DEL II | se »kalkylkort» … särskild länk finns i början

http://www.universumshistoria.se/AaKort/NukRad.ods

kalkylkort: PerSyst.ods | beskrivs i: GRUNDÄMNENAS PERIODISKA SYSTEM | kalkylkort |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/PerSyst.ods

kalkylkort: PrimStar.ods | beskrivs i: | SolfysikenRadierna.htm: KalkylkortPrimärmassorna | Nuklidbildningarna.htm: KalkylPrimStar |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/PrimStar.ods

kalkylkort: PulsarBas.ods | beskrivs i: PULSARERNA |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/PulsarBas.ods

kalkylkort: SolenT.ods | beskrivs i: Akromatiska brytningen i GRB | APPENDIX |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/SolenT.ods

kalkylkort: SolenT2022.ods | beskrivs i: DELPHIPaintBrushCalCard

http://www.universumshistoria.se/AaKort/SolenT2022.ods

kalkylkort: SolNeutrino.ods | beskrivs i: NEUTRINOBEGREPPET I SOLFYSIKEN ENLIGT RELATERAD FYSIK | Kalkylkortet |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/SolNeutrino.ods

kalkylkort: Radiofysiken i TNED — beskrivs i: zrefRFkalkyl.htm

kalkylkort: TEST2024.ods | beskrivs i: IndMagPEX2024.htm | Kalkylkort |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/TEST2024.ods

disposition

UNIVERSUMS HISTORIA ......................................................................... 2008-07-09 avrundat 30 MB ...... i 30 *.htm-dokument

2008-07-19 avrundat 30 MB ...... i 31 *.htm-dokument

2008-10-25 avrundat 40 MB ...... i 34 *.htm-dokument

2008-11-21 avrundat 40 MB ...... i 39 *.htm-dokument

2009-01-10 avrundat 50 MB ...... i 48 *.htm-dokument

2009-02-20 avrundat 60 MB ...... i 51 *.htm-dokument

2009-04-30 avrundat 60 MB ...... i 53 *.htm-dokument

2009-10-25 avrundat 60 MB ...... i 54 *.htm-dokument

2010-04-05 avrundat 80 MB ...... i 59 *.htm-dokument

2010-07-15 avrundat 80 MB ...... i 62 *.htm-dokument

2010-08-26 avrundat 90 MB ...... i 63 *.htm-dokument

2010-11-14 avrundat 100 MB ...... i 65 *.htm-dokument

2011-08-21 avrundat 100 MB .... i 66 *.htm-dokument

2011-10-10 avrundat 110 MB .... i 68 *.htm-dokument

2012-02-20 avrundat 110 MB .... i 73 *.htm-dokument

2012-07-15 avrundat 120 MB .... i 79 *.htm-dokument

2012-08-21 avrundat 130 MB .... i 83 *.htm-dokument

2012-09-03 avrundat 130 MB .... i 84 *.htm-dokument

2012-10-29 avrundat 140 MB .... i 85 *.htm-dokument

2013-04-12 avrundat 160 MB .... i 88 *.htm-dokument

2013-10-13 avrundat 170 MB .... i 89 *.htm-dokument

2013-10-27 avrundat 190 MB .... i 90 *.htm-dokument

2013-12-03 avrundat 190 MB .... i 91 *.htm-dokument

2013-12-28 avrundat 200 MB .... i 92 *.htm-dokument

2014-01-27 avrundat 230 MB .... i 103 *.htm-dokument

2014-06-06 avrundat 260 MB .... i 105 *.htm-dokument

2016-02-11 avrundat 280 MB .... i 110 *.htm-dokument

2016-10-14 avrundat 310 MB .... i 118 *.htm-dokument

2016-12-12 avrundat 320 MB .... i 119 *.htm-dokument

2017-04-22 avrundat 330 MB .... i 121 *.htm-dokument

2017-09-18 avrundat 340 MB .... i 122 *.htm-dokument

2017-10-27 avrundat 345 MB .... i 123 *.htm-dokument

2018-01-05 avrundat 351 MB .... i 124 *.htm-dokument

2018-06-18 avrundat 354 MB .... i 125 *.htm-dokument

2018-07-27 avrundat 360 MB .... i 126 *.htm-dokument

2018-09-4 avrundat 364 MB .... i 128 *.htm-dokument

2018-11-02 avrundat 371 MB .... i 129 *.htm-dokument

2019-02-13 avrundat 393 MB .... i 132 *.htm-dokument

2019-02-28 uppdat. 399 MB .... i 132 *.htm-dokument

2019-06-17 uppdat. 410 MB .... i 134 *.htm-dokument

2019-07-28 uppdat. 416 MB .... i 135 *.htm-dokument

2019-08-16 uppdat. 424 MB .... i 136 *.htm-dokument

2019-10-28 uppdat. 440 MB .... i 138 *.htm-dokument

2019-12-04 uppdat. 447 MB .... i 139 *.htm-dokument

2020-03-31 uppdat. 461 MB .... i 144 *.htm-dokument

2020-04-04 avrundat 495 MB .... i 150 *.htm-dokument

2021-11-07 avrundat 557 MB .... i 156 *.htm-dokument

2022-01-03 avrundat 566 MB .... i 157 *.htm-dokument ¦ 428 935 KB — UHJan2022.zip

2022-08-12 avrundat 576 MB .... i 158 *.htm-dokument ¦

DISPOSITION — sakregistrets organisation

· Centrala rubriker
— ordnade efter ämnesområdena matematik och fysik

· Sakregister
— här ges fullständiga sakord och nyckelord med länkar till samtliga bokmärken i hela htm-komplexet:
hittas inte sökordet här, finns det (förmodligen) inte alls (tillsammans med någon egentlig upplysande beskrivning);

·          sök direkt på enstaka ord i registret
— använd den vanliga enkla sökrutan
— ta fram den med Ctrl+F
— för att söka på enstaka sakord i sakregistret
typ ”solfysik”, ”solfläck”, ”atomkärna”, ”galax”, ”integral”, ”derivata”, etc.
— precis som i ett ordinärt sakregister i en ordinär fackbok
— alla ord i registret länkar till särskilda artiklar, avsnitt och ställen;
Sakregistret A-Ö innehåller
2008VI2 ca     1100 länkade radord
2008X25         1180 länkade radord
2009I10          3670 ord i 1324 rader
2010IV8          4864 ord i 1433 rader
2011VIII21     5925 ord i   1747 rader
2019VI17        9214 ord i   2363 rader
Varje sakord har en egen rad (med ev. kort beskrivning)

2008: Jämför FOCUS MATERIEN 1975 som känt exempel (finns på alla stadsbibliotek); sakregister ca 65 uppslagsord per spalt; 4sp per sida; 15 sidor; totalt ca 3900 uppslagsord att jämföra med radantalet ovan; UNIVERSUMS HISTORIA är i den jämförelsen ett LITET verk.

OMRÅDEN SOM BERÖRS AV UNIVERSUMS HISTORIA allmän klassifikation

ALLT — naturligtvis;

matematiken · fysiken · mänskligheten (främst den överhängande energifrågan)

…

Jag kollade nyss (2008-07-09) på Webben på svenska med sökfrasen »elementär vågmekanik». Noll.

Det svenska kunskapsutbudet är ERBARMLIGT dåligt. Det måste vi fixa. Vidare följer. OK 2008-12-16.

— Det finns redan (många) fina presentationer på webben i många av »centralämnena» — men de (flesta) är på engelska, eller andra språk.

— Det finns naturligtvis också en del fina exempel från den svenska webbdelen (och flera kommer). Men det är fortfarande (Apr2010) tunnsått med BESKRIVNINGAR SOM BERÖR BASKUNSKAPERNA [Vilket är en av anledningarna till att Universum Historia tillkommit]; elementarytorna, elementära vågmekaniken, ett enkelt spektroskop [äv. spektrometer] med två grässtrån … potensderivatan … Globala vattenflödets allmänna ekvation … . I de allra flesta fall, om alls, får man vända sig till den engelska delen för att få i varje fall en översiktlig (elementär) vy. Förhoppningen är (fortfarande för min del) att den svenska delen ska bli »självförsörjande» på samma sätt som den engelska är det för sin del.

CENTRALA RUBRIKER (befinner sig ännu under utformning …)

UNIVERSUMS HISTORIA

allmän inledande beskrivning

MATEMATIKEN FRÅN BÖRJAN

grunderna i matematiken · komplexa algebran · formlagarna · analysen · ekvationsläran · funktionsklasserna · alla tal · elementarytorna ·

ATOMTRIANGELN · NOLLFORMSALGEBRAN · DEN HÖGRE ANALYSEN ·

differens (Dx) · differential (dx) · DERIVATA och INTEGRAL

Räknelagarna · Rektangulära koordinater · Polära koordinater · Spegellagen · Reflexionslagen ·

PREFIXxSIN · PREFIXxCOS ·

Solmassan FRÅN Keplers tredje lag ·

FYSIKEN I ÖVERSIKT — fysiken från spegellagen

Fysikaliska grundbegrepp fysikens grundbegrepp

ELEMENTÄR VÅGMEKANIK fysikens grundbegrepp

ELEKTRISKA LADDNINGEN kan inte härledas av modern akademi

PLANCKEKVIVALENTERNA Fysikens genom Planckekvivalenterna, inte genom relativitetsteorin

GPS-exemplet Frekvensfunktionen i det globala positionssystemet (GPS) gäller lika för ljud och ljus — relativitetsteorin utklassas helt av Planckekvivalenterna

BEVISET FÖR MULTIPLA c Samma experiment med exakt samma matematiska samband, men genom helt skilda teorier

v+ic-felet relativitetsteorin · jämförande korsreferens · v+ic-felet · Relativitetsteorins grundläggande matematik · RELATIVITETSTEORIN ·

Tidsdilationen

Aberrationen

elektriska förskjutningen

INDUKTIONEN OCH MAGNETISMEN

Elektrisk strömstyrka · Kapacitans · Kondensatorlagen

Ljusets friställning från Kinetiken

Ljusfrihetssatsen · c och v kopplar inte i fysiken · Absoluta Metriken

ALLMÄNNA GASLAGEN · Boltzmanns konstant · PEFECT — FOTOELEKTRISKA EFFEKTEN · GcQ-teoremet · Potentialbarriären

K-cellens värmefysik

K-cellens massa, universums massa · G-skuggning (grundämnesbildningen · varför Merkius fick en osedvanligt stor Järnkärna) · FLYKTHASTIGHETEN

ATOMKÄRNANS HÄRLEDNING ENLIGT TNED

PLANCKRINGEN · Atomkärnans Härledning Formella delen · Atomkärnans härledning Gravitella delen · ATOMKÄRNANS GEOMETRI · Atomkärnans dimensioner

NEUTRONENS FRAGMENT · Neutronens sönderfall · ATOMKÄRNANS np-STRUKTUR · laddningsdeplacementet · Centralkontakterna · ATOMENS CENTRALREGLERANDE DYNAMIK · kubgrafens kärnradier r=r₀A^1/3

Plancks konstant · Planckenergin · PLANCKEKVIVALENTERNA · ATOMKÄRNANS FORMBEVARANDRE KRAFT · atomkärnans elektrogravitation · BT-fältet allmänt — atomkärnans toppmagentiska fält · BT-fältet utförligt · Centralkontakterna — atomkärnans fysik

ATOMFYSIKENS TVÅ KUNGSEKVATIONER

J_0K+3J_1K = 0 impulsekvationen · F_B_T + F_e_Z = 0 kraftekvationen även Kemiekvationen · elektriska kraftkomponenten F_e_Z kopplar till Spektrum och Kvanttalen

Kärnmagnetiska momentet — kärnmagnetiskt moment · kärnmagnetism · Spektrum · Kvanttalen · Diamagnetism · Paramagnetism · Ferromagnetism

ELEKTRONMASSANS KOMPONENTER

Elektronens bubbelkammarspår · Ljusets reflexion, brytning och polarisation · Grundämnenas periodiska system genom Keplerresonanserna

TERMOFYSIKEN ENLIGT TNED

VÄRMEFYSIKEN · Massfrihetssatsen · Massfysiken · Materiefysiken · Neutrinospektrum

STRÅLNINGSTRYCKET — Strålningstryckets Termonukleära Ekvivalent · Strålningstryckets kraftekvivalent · Strålningstrycket i modern akademi · degenerationstryck

Strålningstrycket OBSERVERA FÖR NYBÖRJAREN · Strålningstryckets Termonukleära Ekvivalent · Strålningstryckets Funktion

Stefan-Boltzmanns strålningslag · Plancks strålningslag · konstanten i Stefan-Boltzmanns strålningslag · Wiens förskjutningslag

FYSIKENS 7 PRINCIPER

Fysikens första princip APARC ¦

Fysikens andra princip FUNTOP ¦

Fysikens tredje princip POM ¦

Fysikens fjärde princip NEONS · se även mera utförligt från Ändringslagarna ¦

Fysikens femte princip GRIP ¦

Fysikens sjätte princip DEEP ¦

Fysikens Sjunde Princip PASTOM ¦

Energilagen

Primära massförstöraren

Jordens Fem Ekvationer · JORDENS 5 EKVATIONER ·

UNIVERSUMS HISTORIA GENOM JORDENS 5 EKVATIONER

Jordens 5 Ekvationer· en samlingsform för dessa finns ännu 2007-12-23 | 2010-05-05 inte i htm-form · ekvationerna finns dock per i Nuklidbildningarna

Jordens Första Ekvation termogravitella jämviktstrycket

Jordens Andra Ekvation fusionsgränsmassan

Jordens Tredje Ekvation Solsystemets bildning

Jordens Fjärde Ekvation diakvadraten med grundämnesfördelningarna i de olika himlakropparna

Jordens Femte Ekvation himlakropparnas primärmassor

J-kroppens expansion · himlakropparnas expansionshastighet efter fusionsfasen

Himlakropparnas bildningstid · graf

SOLENS 11-ÅRSPERIOD

Solens energiproduktion

Solfläckarnas uppkomst

Solens 11-årsperiod TNED ger ett utgångsvärde på 11,44 år — från Solens första dag, slutvärdet vid slutet av Solens primära energicykel ligger på drygt 9 år om nuvarande period är runt 11 år

Solens fusionsperiod Så härleds Solens energicykel enligt TNED

Solens allmänna vågekvation

Solmagnetismens 22-årsperiod

Solens g-radie — Solens gravitella radie är större än den fotometriska med ca 1000 KM · SOLRADIEN · SOLENS GRAVITELLA RADIE

Solens 3 Ekvationer · finns i Solfysiken (I)

Solens Första Ekvation värmegradens radiella variation

Solens Andra Ekvation stjärnytans värmegrad

Solens Tredje Ekvation effekten oberoende av temperaturen och absorptionskoefficienten

Koronafysiken

Koronafysiken · Joniseringen i Solkoronan · Värmegraderna · Solens Temperaturfysik · Solens fyra värmegrader

Stjärnfysiken I — Solfysiken

Stjärnornas effektförbrukning · Solens kapacitans · Solklotets elektronfrihet · Solranden · Elektrontätheten i Solytan · Solvinden · Solens ämnessammansättning · Väteytan ·

Gränsfrekvensen för primär egenrotation · Stjärnornas omfång · Rotationens inverkan på stjärnans fysik

Ovanstående är korta utdrag ur de mera omfattande delar som sakregistret omspänner (speciella kärndelar med min referens).

Mera utförligt i SAKREGISTER från början. Se även från UNIVERSUMS HISTORIA.

särskilda kortare artiklar (från sakregistret)

Spegellagen, Reflexionslagen

SPEGELLAGEN

Naturen visar geometrins, matematikens, fysikens och logikens grunder för människan

Blickpunkten gömmer — projicerar — en synlinje. Linjen mellan blickpunkten på vattenytan och motsvarande objektspunkt gömmer en skymd yta eller ett plan (nämligen det som bildas med spetsglans i din ögonpunkt). Planet (t.ex. vattenytan i sin tur) gömmer en volym. Punkten är formen för noll (0, ingenting) och anger formens minsta möjliga aspekt. Därmed logikens grundsats: punkten (0) gömmer linjen (x), linjen gömmer planet (xy), planet gömmer volymen (xyz), analogt 0®x®xy®xyz.

Naturvy från Härnösand 1981

Spegellagen

A = A

Bilden som ses underifrån ytan (allt vatten borttaget) på ytnormalavstånd, dvs., betraktaren ställd på huvudet och nedsänkt utmed lodlinjen — den bilden sedan horisontalvänd 180° — är samma som spegelbilden i vattenytan; upp-och-ner-bakfram.

SPEGELLAGEN

framgår direkt om vi tänker bort allt vatten (material) under den speglande ytan.

Synlinjen som göms av spegelpunkten är exakt densamma vi ser om vi vänder blickpunkten och tittar upp underifrån ytan genom samma spegelpunkt: Det vi ser i vattenspeglingen motsvarar blickpunkten från en lägre höjd över ytan än den vi faktiskt har. I spegelbilden syns inte det snöbeklädda bergpartiet bakom de högsta grantopparna i förgrunden.

Lutningen eller vinkeln (A) mot vattenytan för vår synlinje (a) till spegelpunkten och linjen (b) från denna till objektspunkten är genom symmetriverkan alltså en och samma vinkel: Synvinkeln är lika med objektsvinkeln;

Inkommande är lika med utgående, vilket är spegellagen.

REFLEXIONSLAGEN — även verkanslagen

VERKANSLAGEN

resulterande verkan från inkommande verkan är i verkanspunkten summan av verkanskomponenterna

Spegellagens mera generaliserade form i fysiken kallas reflexionslagen (impulslagen eller verkanslagen);

resulterande verkan från inkommande verkan är i verkanspunkten summan av verkanskomponenterna

Reflexionslagen ger härigenom det logiska instrumentet för att härleda den elementära fysikens olika aspekter genom plangeometrins enkla grundbegrepp.

PREFIXxSIN | Se även i Matematiken 1 | Se även särskilt nedan i PREFIXxCOS |

PREFIXxSIN

HARMOINISKA TRIGONOMETRISKA RELATIONER utgår från sinus som grundbegrepp;

ursprungligen från Indien via araberna enligt Ind. dji’va, Arab. dji’ba ® dja’ib, vik, Lat. si’nus

Vårt naturliga bredseende använder HORISONTEN eller bredseendets AXEL som referens, samma som x-axeln i xy-planet; komplementet blir cosinus (ital. complimenti sinus) som vertikala (lodräta) komplementet, samma som y-axeln; nämnda ordningen benämns här PREFIXxSIN. De harmoniska relationerna är enkla att minnas (exemplifierat i nedanstående illustration):

PREFIXxSIN — harmoniska

sin =x/r; sinus

cos =y/r; cosinus

tan =y/x; tangens

sec =1/sin; secans

csc =1/cos; cosecans

cot =1/tan; cotangens

Figuren visar trigonometrins grundrelationer exemplifierat i PREFIXxSIN.

OrigoVinkeln (A) räknas som positiv om den öppnas moturs, från x-axeln och uppåt.

PrefixXcos

I MODERN AKADEMI ANVÄNDS ISTÄLLET DET BETYDLIGT MERA KRÅNGLIGA SÄTTET MED PREFIXxCOS;

PREFIXxCOS — icke harmoniska

sin =y/r;

cos =x/r;

tan =y/x;

sec =1/cos; observera omkastningen i termbegreppet

csc =1/sin; observera omkastningen i termbegreppet

cot =1/tan; cotangens

Jämför

PREFIXxCOS sin=y/r; cos=x/r; tan=y/x; [sec=1/cos; cosec=1/sin; cotan=1/tan] ................. icke harmonisk

PREFIXxSIN sin=x/r; cos=y/r; tan=y/x; [sec=1/sin; cosec=1/cos; cotan=1/tan] ................. harmonisk

Secans skär tangens axel, cosecans skär cotangens axel. Gäller för bägge PREFIXxSIN|COS

Enda skillnaden är att sin|cos byter plats i de olika prefixen. Inget annat.

TRIGONOMETRISKA PREFIXFORMEN (PREFIXxSIN|COS) tjänar endast som grund för en MINNESREGEL

— för att relativt lätt, snabbt, SÄKERT och enkelt komma ihåg (och samtidigt bli expert på) de formella grunderna (sin|cos|tan och deras inverser).

OM PREFIXxSIN används mera reguljärt, erinra att konventionella tekniska räknare/beskrivningar har omvända etiketter för sin|cos.

I övrigt finns inget att beakta.

— Skifta sin|cos. Inget annat. Lätt som en plätt (men det är enkelt att säga för mig som är en van användare: min uppfattning är därför värdelös för nybörjaren).

Rektangulära koordinater · Polära koordinater

REKTANGULÄRA OCH POLÄRA KOORDINATER

EXEMPEL i PREFIXxSIN:

y = 1 + 0,2cos5x ................. överst: funktion i rektangulära koordinater, illustrationens öppna vågdel intervallet ±1, se även förklaring nedan

r = 1 + 0,2cos5x ................. mitten: funktion i polära koordinater, illustrationens slutna vågdel intervallet 0-1 varv eller 0-2p radianer

Bilden ovan visar hur en och samma matematiska funktionsform tecknas olika beroende på funktionens typform.

Den rektangulära typen (överst mellan ±1) använder horisonten som variabel parameter. Kvadraten med sidan 1 är enhet.

Den polära funktionstypen (i exemplet den femuddiga centralformen) använder vinkelrummet (cirkeln) som variabel parameter. Cirkeln med radien 1 är enhet.

REKTANGULÄRA KOORDINATER

REKTANGULÄRA KOORDINATER längd och höjd P(xy) använder LINJÄRA variabelvärden (längden x) för att bilda funktionsvärden (y):

Typexempel: y = 1 + 0,2cos5x .................... för varje x finns ett y

POLÄRA KOORDINATER

POLÄRA KOORDINATER vinkel och radie P(A°r eller xr med x i radianer, se transformationen nedan) använder CIRKULÄRA variabelvärden

(vinkeln A° via A°/360°=x/2p som ger allmänna vinkeltransformationen x=A°p/180) för att bilda funktionsvärden (r):

Typexempel: r = 1 + 0,2cos5x .................... för varje x finns ett r

SAMBANDET MELLAN REKTANGULÄRA OCH POLÄRA KOORDINATER ges av den urgamla Pythagoras sats r²=x²+y².

MED ETT GRAFITANDE PROGRAM kan man pröva sig fram på egen hand att upptäcka DE GRAFISKA FORMLAGARNA — genom att mata in godtyckliga matematiska funktionsuttryck för att se deras motsvarande grafer (Det är en Personlig Kunskapsbank som bara kommer med erfarenheten och som ingen annan än en själv kan frammana; inblicken i hur en viss matematisk form bildar en viss rumslig eller ytmässig ändring och variation).

BIHANG|— IMPULS — IMPULSMOMENT

IMPULS — rörelsemängd mv:

eng. linear momentum

p = mv .................................... KG·M/S

I svenskan används ofta ordet eller termen impuls för begreppet rörelsemängd (p): p = mv;

m för massa, v för hastighet.

” Impu’ls (lat, impe’llere, pådriva), ...

— Mek. I. l. rörelsemängd är för en materiell punkt produkten av dess massa och hastighet, för en kropp med utsträckning produkten av dess massa och dess tyngdpunkts hastighet. I:s tillväxt per sekund är till storlek och riktning lika med resultanten (se d.o.) av de yttre krafter som verka på kroppen.”,

BKL Vsp1281

— I NORSTEDTS STORA SVENSK-ENGELSKA ORDBOK 1993s390 översätts svenskans impuls bl.a. med engelskans impetus. Korrekt använd motsvarande term och begrepp i engelskan inom mekaniken är linear momentum: p = mv. Norstedts ordartikel på impuls innehåller inte den engelska ordformen.

— I motsvarande NORSTEDTS ENGELSK-SVENSKA ORDBOK 1993s584 anges engelskans impetus med bl.a. svenska ordet rörelseenergi. Men rörelseenergi är inte p=mv utan istället (i mekaniken) E=p·v/2=F·d=mv²/2. Norstedts engelska (linear-) momentum översätts dock korrekt med motsvarande svenskans impuls, rörelsemängd. Samt (angular-) momentum med impulsmoment — i äldre svensk facklitteratur även rörelsemängdsmoment.

IMPULSMOMENT — rörelsemängdsmoment mvr

eng. angular momentum

J = mvr = mK ...................... JS = KG(M/S)²

Beskrivning, impulsmoment:

1. MONTERA AV ETT CYKELHJUL (använd hushållspapper eller annat som ”muff”) och fatta tag om axeländarna med bägge händerna.

2. Skjut iväg hjulet mot golvet så att det får spinn (faktorn v i mvr).

3. Känn på impulsmoments kraft genom att försöka ändra hjulplanets riktning.

4. Exemplet ger oss en utomordentligt praktisk och klar insikt i — exakt — vad impulsmoment är: kraften som vill bevara spinnets tillstånd.

Impulsmomentets kraftvektorriktning — som vi kan känna ligger i linje med spinnaxeln — relateras genom högerhandsregeln:

1. Högerhandsregeln. Tummen pekar i kraftvektorns riktning J, fingrarna i rotationsriktningen v.

2. Planckringen med impulsmomentet J=mvr.

3. Impulsmomentet tillämpat praktiskt i ATOMKÄRNANS HÄRLEDNING; Planckfraktalerna som krävs för att definiera summa nollmoment: ringar i ringar i evighet utan slut definierar massekvivalenten m = m[n®¥]^–1[n®¥], n är antalet ringar som växer obegränsat: Planckringen (J) innehåller i grunden inga beståndsdelar. Bara ren, strukturerad, kraft.

J i praktiken. Ett cykelhjul som hålls mellan händerna i axeländarna och roterar ger ett utmärkt exempel på innebörden av kraftvektorn J. Varje försök att ändra hjulets position i rotationsplanet stöter omedelbart på starkt motstånd.

I den här presentationen används beteckningen J genomgående för begreppet impulsmoment (eng. angular momentum).

Impulsmomentet (J) eller rörelsemängdsmomentet är sammansatt av faktorerna massa (m), hastighet (v eller spinn) och distans (r) enligt skrivsättet

J = mvr

J får den fysikaliska enheten JouleSekund (JS). I grundfysiken relateras faktorerna vr särskilt som Keplers ytmoment (Se Keplermomentet, K).

Faktorn m i J=mvr anger hjulmassan idealt som belägen på avståndet r från spinnaxeln, v anger spinnhastigheten.

Eftersom v=2pr/T=(2p/T)r=wr — w (w i Symbol, grek. lilla omega) anger vinkelrotationen — kan impulsmomentet också skrivas mera behändigt

J = mvr = mwr² ..................... impulsmomentet, JS = KG·M/S·M = KG·M²/S

Allmänt om UNIVERSUMS HISTORIA

Effekten av ATOMKÄRNANS HÄRLEDNING genom PLANCKRINGEN

h=m_nc₀r_n = 6,62559 t34 JS [HOP s7–155] (t för 10^–, T för 10⁺)

m_n neutronmassan [HOP Table 2.1 s9–65] 1,0086652u = 1,67481 t27 KG med atomära massenheten [ENCARTA 99 Molecular Weight] u=1,66033 t27KG

r_n neutronkärnans tyngdcirkelradie 1,3196611 t15 M [se NEUTRONKVADRATEN]

värdena varierar marginellt beroende på standardiserad epok och institutionell metod

är (min uppskattning):

— som att tända ljuset i ett rum fullt av underbara ting där man tidigare försökte beskriva dem genom att känna sig fram i mörkret.

Den som avgör hur det förhåller sig med den saken är emellertid ytterst du som läsare och granskare av den här presentationen. Kortare texttrailers till de mest väsentligt upplysande avsnitten finns i Huvudrubrikerna i Inledning till Universums Historia.

Elektriska effekten

Arbete — Energi — Effekt

Från KRAFTLAGEN F=ma ges formellt ARBETET som rörelseenergi eller kraftvägen E=Fd=mad, Joule = KG(MS^–2M)=KG(M/S)², även allmänt energi. Speciellt genom accelerationen a=v/T=2d/T² som ger d=vT/2 ges också arbetet eller kinetiska energin E=Fd=mad=m(v/T)(vT/2)=mv²/2 . Speciellt från ELEKTRISKA KRAFTLAGEN med elektriska potentialen U=k(Q/r)=Fr/Q=E/Q [Se efterföljande Fysikens allmänna förklaring] som ger energin E=UQ och ELEKTRISKA STRÖMSTYRKAN I=Q/T som ger energin E=U(TI), får man (elektriska) effekten E/T=UI=P, Watt=VA=J/S. Därmed ges också energi analogt i WattSekunder, WS, enligt E=PT.

BIHANG|FYSIKENS ALLMÄNNA FÖRKLARING

FYSIKENS ALLMÄNNA FÖRKLARING

sammanställd syntes

Fysikens allmänna förklaring enligt TNED

2006VI3

GRIP — Gravitation principle, konvergensprincipen

GRAVITATIONENS PRINCIP

materialoberoende, kan inte skärmas ifrån: tidsoberoende

F=ma=(w²/rm₂)·m₂m=(w²/m₂)·m₂m/r=(w²r/m₂)·m₂m/r²=G·m₂m/r², G = 6,67 t11 JM/(KG)² | a=a=am/m=F/m; F=ma

DEEP — Divergence principle, divergensprincipen, FULLSTÄNDIG NEGATION AV GRIP

DIVERGENSENS PRINCIP

materialberoende, kan skärmas ifrån: tidsberoende

F=ma=ma(RA/RA)=m(c/dT)(RA/RA)=Rc(m/R)(A/dT)/A=kQ²/A, k=Rc=e^–1=(376,73 W)(2,99792458 T8 M/S)=1,12941 T11 VM/C

Tidsberoendet i DEEP ger divergensens kvantitativa aspekt genom EN BESTÄMD TOPPHASTIGHET (toppdivergensen) c₀.

Materieberoendet tvingar divergensen att bero av gravitationen.

EFTERSOM GRAVITATIONENS ABSOLUTVERKAN F=G(m₂/r)² verkar lokalt i varje rymdpunkt (dr) genom ett motsvarande sfärsiskt system av ekvipotentialytor (w²=Gm₂/r), blir divergensens g-beroende på samma sätt grundat på ett sfäriskt elektriskt system med motsvarande lokal divergens c på varje r från g-centrum. SUPERPOSITIONSPRINCIPEN: varje kropp har sitt eget särskilda g-fält och c-fält oberoende av interferens och samverkan med andra kroppar.

c-fältet medflyttas alltså absolut g-fältet men inte med omedelbar c-uppdatering på stationära g-referenser.

GENOM GRAVITATIONENS ABSOLUTVERKAN och dess reglerande inverkan på divergensen tvingas alltså divergensen c verka lokalt i varje g-relaterad rymdpunkt (dr). Därmed står ljusfysiken helt frikopplad från kinetiken; Den lokala intervallösa divergensens differential får tvunget formen dv=c vilket påtvingar accelerationen a=dv/dT formen (absolutaccelerationen) a=c/dT. Det utpekar att motoriken för c är masslös (i annat fall oändlig kraft för varje minsta bestämda accelerationsmassa), och därmed inte utvecklar mekanisk tröghet och därmed heller ingen centrifugalkraft [se Solrandsavböjningarna].

ABSOLUTACCELERATIONEN a = c/dT betyder direkt som resultat av Newtons tredje lag ett lika kinetiskt frikopplat ELEKTRISKT MOTSTÅND (R); Eftersom v/¥=c=dv, ges direkt a=dv/dT=c/dT=Rc/RdT=Rc/dL.

c-KRAFTEN F=ma blir ma=m(c/dT)=m(Rc/RdT)=Rc(m/RdT), och sätts F i samband med en sfärisk yta (A) ges elektriska kraftlagen eller DIVERGENSKRAFTEN F=Rc(mA/RdT)/A=k(Q/r)², med ELEKTRISKA LADDNINGEN Q=Ö (m/R)(A/dT) som motsvarar massan m i gravitationslagen eller konvergenskraften F=G(m₂/r)². Arbetet eller DIVERGENSENERGIN E=mas över brytpunkten s=ds blir E_c=m(c/dT)ds=mc².

Potentialbegreppet i g-fysiken, w²=Gm₂/r, blir i e-fysiken divergenspotentialen c²=E_c/m eller elektriska potentialen U=k(Q/r)=Fr/Q=E/Q som ger E=UQ, fältstyrkan respektive a=w²/r=Gm₂/r² och X=U/r=kQ/r²=F/Q, grekiskans X (ksi) för X.

Toppdivergenskraften F_c₀=ma=m(c₀/dT) = konstant med toppdivergensen c₀ som ger c=F_c₀dT/m visar formellt ett minsta m som ger ett största c enligt c₀=F_c₀dT/m=a·dT. Dvs., c₀ ges med noll inverkan från massan. Då kan ett typ kraftvektorledet F_c₀ = F_c + F_G ses gälla som formen för LJUSETS GRAVITELLA BEROENDE; F_c₀ och därmed c₀ bevaras oberoende av gravitationens inverkan. Motsvarande energiled blir tvunget E=E_c+E_G som efter eliminering av gemensamma massan ger v²=c²+w²=cc₀ (se Cheops Rektangel).

Ljusets massberoende · ljusets gravitella beroende · divergensens gravitella beroende · kraftvektorledet

Cheops Rektangel

Hur c beror av m från

w²=Gm₂/r

Summan av energierna divergens (E_c=mc²) och konvergens (E_G=mw²) ger alltså mc²+mw²=m(c_v)²=E_v; c²+w²=c_v². Med divergensens variation från c₀ till 0 ges via Cheops Rektangel (bd=h²) ekvivalent c²+w²=v²=cc₀ som ger c²=cc₀–w² eller c/c₀=1–w²/cc₀ med lösningen

[±(c–c₀/2)]² = | (c₀/2)² – w² |, analogt divergensens gravitella beroende (DGD). Med c/c₀=1–w²/c_v² ges c=c₀–w²c₀/c_v² ; Med substitutionen (R₀k/R₀k=1) fås
R₀kc = R₀kc₀ – w²R₀kc₀/c_v² där R₀kc=F_c och R₀kc₀=F_c₀ som ger

F_c = F_c₀ – w²R₀c₀k/c_v²; Eftersom E_v=mc_v², m=E_v/c_v², ges med

E_v=F_vr=F_c₀r=R₀c₀kr ekvivalenten

(m/r)=(E_v/c_v²)/r=R₀c₀kr/c_v²r=R₀c₀k/c_v², och därmed
w²R₀kc₀/c_v² =w²(m/r) = F_G = (Gm/r)(m/r).
Och alltså gäller KRAFTVEKTORLEDET för ljusets gravitella beroende:

F_c = F_c₀ – F_G ; toppdivergensen c₀ bevaras konstant oberoende av massans-gravitationens inverkan.

Härledningen till divergensens gravitella beroende kan alltså göras valfritt utifrån vilkendera delen med energin eller kraften. SAMBANDET finns inte i modern akademi, se vic-felet.

SAKREGISTER

innehåll: SÖK på denna sida Ctrl+F ·sök alla ämnesord överallt i SAKREGISTER

Fortfarande under utarbetande … 150 .. Nov2020 ..

alla webbsidor i Universums Historia

ASU — A PNG-justerad frn. 7Jun2011 -- auto-PNG-utdataform. frn början [Alla efter 7Jun2011] -- S Originalförfattad med matematiken i Symbol, efter upptäckt senare med Unicode

AllaTal.htm •S 1 0

AGW.htm •S 2 54

AGWbeviset.htm •U 63

AtomensTotalaEnergiTransf.htm •S 3 1

ATLANTIS.htm AU 138

AtlantisAPPENDIX.htm AU 139

AtomicNucleus2023.htm AU 160 ReHofstadter1956¦1961 — Angeli2004 ¦ DeducingTHErZ

AtomicNucleus2023II.htm AU 161 Neutron Square Solutions and the atomic mass unit — comparing atomic masses

AtomicNucleus2023III.htm AU 162 Related detailed primary Earth crust neutron nuclear isotopic composition

AtomicNucleus2023IV.htm AU 163 GUARD basic Defense details — with an enhaced FUSION LIMIT MASS general description , continued from the original 2004

ATOMTRIANGELN.htm •S 4 2

BlixturladdningensFysik.htm •S 5 3

BlixtTGF2011.htm •U 66

BlixtTGF2012.htm AU 86

BlixtTGF2012BF245.htm AU 87

BlixtTGF2012JPG.htm AU 88

BlixtTGF2014a.htm AU 104

BlixtTGF2014b.htm AU 105

CEPHekvationen.htm •S 6 4

CheopsAT.htm AU 140

CheopsATLAS.htm AU 141

CheopsAtlasGlaciation.htm AU 142 Updated ¦ Addition Jan2024 — Resolution 217

CheopsAtlasPyramids.htm AU 143

CheopsAtlasTNED.htm AU 144

CheopsRektangel.htm AU 124

CheopsRektangelII.htm AU 125

CheopsRektangelIII.htm AU 126

CheopsRektangelIIIa.htm AU 127

CheopsRektangelIIIb.htm AU 128

CheopsRektangelIIIbA.htm AU 130

CheopsRektangelIIIbA1.htm AU 131

CheopsRektangelIIIbA2.htm AU 132

CheopsRektangelIV.htm AU 133

CheopsRektangelV.htm AU 151 phenomena

CheopsRektangelVa.htm AU 152 instrumentation

CheopsRektangelVb.htm AU 153 series 12-24

CheopsRektangelVc.htm AU 154 explanation

CheopsRektangelVd.htm AU 155 spark tracks

CheopsRektangelVe.htm AU 156 state attacks nature

EarthMass.htm AU 157 EathMASS • AndromedaTEST • NATURE 2022

ElektriskaLaddningen.htm •S 7 5

ElektronensBubbelkammarspr.htm •S 8 6

ElektronmassansKomponenter.htm •S 9 7

ElektronenLEC.htm •U 64

ElektronenVdW.htm •U 65

ExpBekr.htm •S 10 8

FysikaliskaGrundbegrepp.htm •S 11 9

FysikaliskaGrundbegrepp2.htm AU 80

FysikenGrundGTaction.htm AS 85

Fysikens7Principer.htm •S 12

GalaktiskaKoordinater.htm •S 13 10

GTursprunget2019.htm AU 137

index.htm •SU 14 11

indexOriginal.htm AU 128¦9

IndMag_Induktionen.htm •S 15 12

IndMag_Magnetismen.htm •S 16 13

IndMag_Supra.htm AU 68

IndMagAppendix.htm •S 17 14

IndMagAppendix2.htm AU 67

IndMagPEX2024.htm AU 164

InduktionenOchMagnetismen.htm •S 18 15

LjusetsPolarisation.htm •S 19 16

LjusVattenEleMekanik.htm •S 20 17

Matematiken1.htm •S 21 18

Matematiken1_1.htm •S 22 19

Matematiken2.htm •S 23 20

Matematiken3D.htm •SU 24 21

MatElementarYtorna.htm •S 25 53

MatematikenAnalys.htm •S 26 22

MatematikenAnalysEXEMPEL.htm •S 27 23

MatematikenAnalysEXPINT.htm •S 28 24

MatematikenAnalysPALM2.htm •S 29 25

MatematikenAnalysPALM.htm •S 30 26

MatematikenEkvation2.htm •S 31 27

MatematikenEkvation.htm •S 32 28

MatematikenFunktion.htm •S 33 29

MatematikenFormlag.htm AU 81

MatematikenSinus.htm AU 82

MatematikenSinusKinTrig.htm AU 83

Neutronfragmenten.htm •S 34 30

NeutronfgmKompl1.htm •U 60

NeutronfgmKompl2.htm •U 61

Nuklidbildningarna.htm •S 35 31

NuklidradiernaDelII.htm •S 36 32

PemA1.htm AU 94 VERKTYGEN SOM KRÄVS — och hur de fungerar i praktiken

PemE1.htm AU 95 ELEKTRONIKGRUNDERNA

PemE1a.htm AU 110 SPÄNNINGSREGULATORER

PemE1aOpSR.htm AU 111 OPERATIONSFÖRSTÄRKARBASERADE EMITTERSTYRDA SPÄNNINGSREGULATORER

PemE1b.htm AU 112 2-Transistor-Gamma-Kretsen

PemE1c.htm AU 113 ANVÄNDARMANUAL FÖR DIGITALA OSCILLOSKOP

PemE1d.htm AU 114 Gamma OP1

PemE2Krets.htm AU 115 ELEKTRONIKGRUNDERNA — Kretskort: lödfri kretsteknik

PemEappGP.htm AU 116 Gammaprojektet 2012-2016

PemEappGS.htm AU 96 Gammasensorn med Gammaprojektet

PemEappNchFB.htm AU 97 AUTOMATISKA ELEKTRONISKA STRÖMSÄKRINGAR

PemEappNoise.htm AU 117 SIGNALSTÖRNINGAR

PemEappTOUCH.htm AU 98 INDUKTIV Mosfet TOUCH-switch

PemEref.htm AU 99 STRÖMFÖRSÖRJNINGEN FRÅN BÖRJAN

PemEreg.htm AU 118 Särskilt SAKREGISTER till Elektroniken

PemM1.htm AU 100 VERKTYG OCH MATERIAL — Internethandeln har dränerat städerna på detaljhandel; 2024; varukunskap och tidigare kundbemötande finns inte längre ..

PemM2.htm AU 101 GRUNDLÄGGANDE ARBETSMOMENT

PemM3.htm AU 102 FORMKONTROLL av Borrar, Axlar, Rör Och Stänger — OCH BORRCHUCKAR

PemSO8DIL.htm AU 103 FRÅN YTMONTERAD SingelOP MAX4475 — till hålmonterad

PeriodiskaSystemet.htm •SU 37 33

PLANCKRINGEN.htm •S 38 34

PlanckringensDimensioner.htm •S 39 35

PULSARERNA.htm •S 40 36

REGISTER.htm · dokumentet här •SU 41 37

Solfysiken.htm •S 42 38

SolfysikenEnergiproduktionen.htm •S 43 39

SolfysikenRadierna.htm •S 44 40

SolfysikenSolflckarnasUppkomst.htm •S 45 41

SolfysikenTemperaturfysiken.htm •S 46 42

SolNeutrino.htm •S 62

StjrnFysikn2005Del2.htm •S 47 43

Stjrnfysikn2005Pictures.htm •S 48 44

TermofysikensMatematik.htm •S 49 45

TNEDbegin.htm AU 136 TNED-historien från början

TNEDa0.htm AU 145 TNED-kosmologin — Jordfysiken ¦ tunga nuklidgruppens fusionsellipser Apr-Nov2020

TNEDa1.htm AU 146 TNED-kosmologin — Jordytans mineralogi ¦ VattenVERSIONEN Apr-Nov2020

TNEDa2.htm AU 147 TNED-kosmologin — Jordfysiken ¦ ISVERSIONEN Apr-Nov2020

TNEDa3.htm AU 148 TNED-kosmologin — Jordfysiken ¦ Fotosyntesen ¦ MLN1470-komplexet Apr-Nov2020

UniversumsHistoriaInledning.htm •S 50 46

UniversumsHistoriaAllmnnaSamband.htm •S 51 47

UnivHistKcellen.htm •S 52 48

UnivHistKcGRB1.htm AS 74

UnivHistKcGRB1m.htm AS 75

UnivHistKcGRB1n.htm AS 76

UnivHistKcGRB2.htm AU 77

UnivHistKcGRB2a.htm AU 78

UnivHistKcGRB3.htm AU 79

UnivHistPrim.htm •S 53 49

UnivHistStrukt.htm •S 54 50

UnivHistTerMaJorden.htm •S 55 51

UnivHistTidenJorden.htm •S 56 52

zGMR2014.htm AU 92 Grundläggande Mänskliga Rättigheter — Universella Fri- och Rättighetsförklaringen från 10Dec 1948

zGMRlagen2014.htm AU 93 Grundläggande Mänskliga Rättigheter — LAGBEGREPPET med Svenska Exempel ¦ TV-lagen ¦ Sveriges Internetkapning 2013

zGMR2015.htm AU 104 Grundläggande Mänskliga Rättigheter — Staten attackerar gestaltningen ¦ Internetintrången ¦ Windows upphör 2016

zGMR2016.htm AU 119 Grundläggande Mänskliga Rättigheter — Webbdiktaturen 2016 ¦ Datoranvändarfriheten våldtas ¦ Microsoft-GOOGLE

zGMR2019.htm AU 134 Grundläggande Mänskliga Rättigheter — Internetintrången ¦ Jordbiosfärens fortsatta vandalisering ¦ Västliga nettoeffekten ¦ Kompetensvarning ¦ KINA

zGMR2022.htm AU 158 STATE ATTACKS NATURE • WIND • CORIOLIS’ THEOREMS • CARBO — the bioTechnical situation worsens • NATURE 2022

zGMR2023.htm AU 159 The World Democracy Crisis Phenomena — Jun2023

zrefEntropi.htm •S 57 55

zrefEPlanckLagen.htm •U 58 57

zrefINERTIA.htm •S 59 56

zrefRF.htm AU 69

zrefRFtH.htm AU 70

zrefRFbeta.htm AU 71

zrefRFmetOrig.htm AU 72

zrefRFkalkyl.htm AU 73

zrefSanningensFilosofi2010.htm AU 84

zStatNatur2013.htm AU 89 StatsFröjden — Naturskogarna mejas ner

zStatNaturPaus2013.htm AU 90 AGW och framtiden, Havsperioderna

zStatNaturPaus2014.htm AU 91 Attitydproblemet, Lavineffekten

zStatNaturPaus201516.htm AU 105 Trädekvivalenterna, NAMMNET

zStatNaturPaus201516a.htm AU 106 Träddöden 2015

zStatNaturPaus201516b.htm AU 107 IPCC Globalt Giftlarm, Globalräkningen

zStatNaturPaus201516c.htm AU 108 IPCC-samfundets AGW-feluppfattning, S1-S5-gaferna, AGWb15

zStatNaturPaus201516d.htm AU 109 Mauna Loa Funktionen. Jämförande IPCC-exempel

zStatNaturPaus201617a.htm AU 120 Mauna Loa Beviset, MLB-satserna, Hetvågornas uppkomst

zStatNaturPaus201617b.htm AU 121 Naturskogen DB0-2, Mauna Loa Variationerna, Fotosyntesen

zStatNaturPaus201617c.htm AU 122 Kalhyggesresan, Lönnexp. Jul2017, Syrefrågan, MLB-OK, DIAKV, Månens rec., RadioPr.

zStatNaturPaus201617d.htm AU 123 Utvecklingsresumé, DF-grafen, ML-bevisningen, Lagen, FN2017

zStatNaturPaus201819.htm AU 135 BioHälsaSjukdom, IPCC, Kolsänkabegreppet, Alz., PerMemo, TNED-genombr.1-5, TAOP, SD-anomalierna

zStatNaturPaus202020.htm AU 149 SYREFRÅGANS KOSMOLOGISKA UPPLÖSNING — Jordfysikens verifierande kvantiteter ¦ Apr-Nov2020

zStatNaturPaus202020a.htm AU 150 STATENS FORTSATTA NATURMORD — Pandemisituationen — Jordfysikens certifierande bevis ¦ Apr-Nov2020

164

Originalen i Symbol:

ASU 16Okt2016

Notera webbläsarna (Okt2016) GoogleChrome(v54), InternetExplorer(v11) och MicrosoftEdge(v38):

— Alla dessa vränger kolumnuppställningen ovan, samt visar texten (Microsoft Sans Serif 7) nära oläslig.

— FIREFOX är ännu (2016) enda webbläsaren som respekterar originalförfattningens PIXELBASERADE CopyRight — men inte teckengrafiska, vidare nedan. Se särskild teckentolk för FIREFOX i NotFIREFOX‡2.

Se vidare i Copyrightintrång i exempel med skärmdumpsexempel.

ORIGINALFÖRFATTNINGARNA I SYMBOL — S

Webbläsaren Firefox (Tabell2010) kan inte läsa den naturvetenskapliga presentationen i 64 av 118 htm-dokument i Universums Historia. Dessa 64 är märkta med S i AUS-kolumnen till höger i alla webbsidor ovan.

En teckentolk för FIREFOX finns i NotFIREFOX‡2.

En delvis mera detaljerad och illustrerad beskrivning av de djupt nedslående komplikationerna @Internet året 2016 finns nu sammanställd i avsnittet Copyrightintrång i exempel. Detaljerna berörs något vidare i Microsoft-Google Internetintrång 2016.

— Många känner säkert inte till bakgrunderna i den milt sagt våldsamma — korrumperade — utvecklingen av HUR datorer FÅR och KAN användas, perioden i stort Windows 3.1 (år1994 för min del) till Windows 10 (år2016) — hela författningsutvecklingen i Universums Historia . Här följer en kortare förklaring till vad saken handlar om.

FIREFOXSAMFUNDET »vill att man ska använda UnicodeSYMBOL» i alla naturvetenskapliga htm(l)-författningar.

— Men något enhetligt entydigt » Teckensnitt UnicodeSYMBOL» existerar inte: stilen anpassas till ett särskilt »UnicodeSYMBOL» för varje särskilt vanligt teckensnitt.

— Men långt innan Firefox ens var påtänkt, och ens fanns uppmärksammat för min del, gjordes alla grundförfattningar i Universums Historia i Microsofts Windows — från Windows 3.1 runt 1994 och främst runt 10 år framåt, ett ytterst krävande och omfattande material: fel får inte förekomma. Tillhörande verktyg: MsWORKS och WORD2000. Särskilt galant i WORD är funktionen att omvandla matematiska-tekniska-fysikaliska specialtecken till de gängse ofta standardiserade symboler som använts och utvecklats sedan Platons tid (från runt år500 före vår tideräkning): Ctrl+Shift+Q med markerad bokstav typ pi för p, rhå för r, osv., ger direkt ett SYMBOL-tecken. Och väldigt kul att skriva på grund av det fina resultatet. Mer än 10 år gick.

DET VAR STANDARD.

Då.

Webbläsaren Internet Explorer är perfekt utformad för att matcha alla Works och WORD-dokument. No Problemo. Inte ens i ens vildaste fantasier fanns minsta tanke på att datorkulturen skulle utvecklas KORRUMPERANDE mot den standarden.

Det var precis vad den gjorde.

Sedan Universums Historia kom in på Internet (21Sep2008), dröjde det ett tag innan Hålet upptäcktes:

Firefox läser inte Symbol.

Det var då inget större problem. Internet Explorer var fortfarande i stort sett den ledande webbläsaren. Men i takt med de fortsatta författningarna bestämdes att i varje fall försöka inkludera, så långt möjligt, även Firefoxläsaren i Universums Historia. De htm-dokumenten är markerade med U i ASU-kolumnen i förteckningen över alla webbsidor. Arbetsordningen ändrades för det, och motsvarande Symboltecken togs fram mera omständligt i UnicodeSYMBOL (man får kopiera särskilt för varje förekomst: extra arbete + delvis sämre teckenrepresentation; UnicodeSYMBOL är INTE Symbol).

Internet 2016 har — tydligen — förvandlats till ett mer eller mindre organiserat hackarhål

Nu 2016 är det mer eller mindre UTESLUTET att använda webbläsaren Internet Explorer — annat än Off-Line: Hackare har — tydligen mer och mer — specialiserat sig på att lägga in HTML-Redirekt-Trojaner i den läsaren — särskilt äldre IE-versioner: Datoranvändaren får bereda sig på att bli utsatt för allvarliga datorangrepp om det så bara gäller att besöka senaste väderutsikterna. Det är i varje fall min erfarenhet.

FIREFOX ÄR (Ännu slutet 2016 klart) BÄTTRE.

Och där satt den:

— Alla som använder FIREFOX är utestängda från en saklig och upplysande naturvetenskaplig inblick i 64 av matematik-fysik-dokumenten i Universums Historia.

Firefox läser inte Symbol.

En särskild teckentolk finns i NotFIREFOX‡2.

RIMLIG TID att genomgå dessa dokument nu i efterhand och ändra Symbol till UnicodeSYMBOL — grundförfattningarna omspänner runt (minst) 10 år — finns inte. Det är uteslutet.

Framställningarna bygger — helt — på en minutiöst detaljerad korsreferensbas, med ett grundarbete för bästa läsbarhet som tydligen inte längre har visningsmöjligheter på Internet, men hade det från början: Minsta lilla fel i den framställningen — ändringar i efterhand som inte berör författningens sakinnehåll — kommer att skapa motsvarande raserade domäner — med icke förutsägbara slutresultat. Det är Bergvägg.

Och så var det med den Ljusa Framtidstron på ett Kunskapsorienterat @Internet. Kaos.

— Enda 2016 tillgängliga (relativt) säkra webbläsaralternativet On-Line för den som vill se den fullständiga litterära naturvetenskapliga författningen i Universums Historia — med minimala risker att bli utsatt för On-Line-HACK — är att använda senaste versionen av webbläsaren Google Chrome.

Notera dock att Google Chrome, liksom IE i senaste versioner — och även (2016) den nya webbläsaren Microsoft Edge, särskilt för Windows 10 — alla ser ut i läsbarhet som (sämre än) gamla CRT-skärmar, speciellt på liten text: suddigt, diffust. SAMT, att kolumnordningar i originaldokumenten (typ ASU-kolumnen ovan i alla webbsidor) INTE respekteras, utan ser väldigt illa gjorda ut.

Se vidare i Copyrightintrång i exempel och Microsoft-Google Internetintrång 2016.

————————

Editor2016X16¦XII12

referenser

[HOP]. HANDBOOK OF PHYSICS, E. U. Condon, McGraw-Hill 1967

Atomviktstabellen i HOP allmän referens i denna presentation, Table 2.1 s9–65—9–86.

m_n = 1,0086652u ...................... neutronmassan i atomära massenheter (u) [HOP Table 2.1 s9–65]

m_e = 0,000548598u .................. elektronmassan i atomära massenheter (u) [HOP Table 10.3 s7–155 för m_e , Table 1.4 s7–27 för u]

u = 1,66043 t27 KG .............. atomära massenheten [HOP Table 1.4 s7–27, 1967]

u = 1,66033 t27 KG .............. atomära massenheten [ENCARTA 99 Molecular Weight]

u = 1,66041 t27 KG ............... atomära massenheten [FOCUS MATERIEN 1975 s124sp1mn]

u = 1,66053886 t27 KG ........ atomära massenheten [teknisk kalkylator, lista med konstanter SHARP EL-506W (2005)]

u = 1,6605402 t27 KG .......... atomära massenheten [@INTERNET (2007) sv. Wikipedia]

u = 1,660538782 t27 KG ...... atomära massenheten [från www.sizes.com],

CODATA rekommendation från 2006 med toleransen ±0,000 000 083 t27 KG (Committe on Data for Science and Technology)]

c₀ = 2,99792458 T8 M/S ........ ljushastigheten i vakuum [ENCARTA 99 Light, Velocity, (uppmättes i början på 1970-talet)]

h = 6,62559 t34 JS ................. Plancks konstant [HOP s7–155]

[BA]. BONNIERS ASTRONOMI 1978,

Det internationella standardverket om universum sammanställt vid universitetet i Cambridge.

[BKL]. BONNIERS KONVERSATIONS LEXIKON, 12 band A(1922)-Ö(1928) med SUPPLEMENT A-Ö(1929)

t för 10^–, T för 10⁺, förenklade exponentbeteckningar ¦ t for RIM(»RaIsed10toMinus»), T for RIP(»RaIsed10toPlus»).

MAC, modern akademi (Modern ACademy)

TNED —

(Toroid Nuclear Electromechanical Dynamics), eller Toroidnukleära Elektromekaniska Dynamiken är den dynamiskt ekvivalenta resultatbeskrivning som följer av härledningarna i Planckringen h=m_nc₀r_n, analogt Atomkärnans Härledning. Beskrivningen enligt TNED är relaterad, vilket innebär: alla, samtliga, detaljer gör anspråk på att vara fullständigt logiskt förklarbara och begripliga, eller så inte alls. Med TNED förstås (således) också

RELATERAD FYSIK OCH MATEMATIK. Se även uppkomsten av termen TNED i Atomkärnans Härledning.

Allmänna Referenser

MATEMATIKLITTERATUR

För min egen del, i stort perioden 1970-2000, och för att inte framstå som speciell i förhållande till mängden andra människor, har jag hållit mig strängt till utbudet på stadsbiblioteken.

Med referens till de tre olika svenska stadsbibliotek jag haft tillfälle att studera visade sig deras matematiska litteratur sett rent allmänt tämligen välsorterad:

I stort sett alla nyare läromedel med typ komvux och gymnasieskolans matematik

finns representerade.

Dessutom finns (i varje fall) följande allmänna (mera omfattande) matematiska referensverk som (i stort sett) är representativa för matematiken under hela 1900-talet:

Matematikens mera filosofiska (resonerande) bakgrunder (fram till 1950-talet) med många exempel:

SIGMA — MATEMATIKENS KULTURHISTORIA — 6 band

James R. Newman, Forum 1965 efter 1956 års original THE WORLD OF MATHEMATICS — det tog Newman 15 år att sammanställa verket.

Två olika typupplagor finns, en mindre med mindre stil och en större med text i normalstorlek.

Verket innehåller typ Isaac Newtons upptäckt/beskrivning av Binomialteoremet. Här får man veta den mera resonerande bakgrunden till de flesta av den moderna akademins landmärken inom matematiken.

Det senare 1900-talets Allmänna Avancerade Matematiska Referensverk på engelska:

MATHEMATICAL HANDBOOK FOR SCIENTISTS AND ENGINEERS

McGraw-Hill, Second Edition 1968, KORN&KORN.

En rejält tjock bumling — men på högskolematematikens språknivå.

Bra litterärt och typografiskt välskriven kurslitteratur av Lennart Brandqvist:

ITK MATEMATIKBIBLIOTEKERT — 10 band

från elementär matematik upp till motsvarande ingenjörsexamen

Lennart Brandqvist, INSTITUTET FÖR TEKNISKA KURSER 1962.

De förnämliga Cavallius-Sandgren-böckerna (I och II):

MATEMATISK ANALYS (I)

Cavallius/Sandgren, Lund 1958.

Utförliga beskrivningar (motsvarande lärobokslitteratur på universitetsnivå) på vältryckta sidor — sådana fina böcker trycks inte längre.

Den (på sin tid mycket) populära matematikboken av Lancelot Hogben

MATEMATIK FÖR MILLIONER

Lancelot Hogben, Natur och Kultur 1939.

Han hade med sin bok fattat ett riktigt grepp på matematiken. Men — som i så många andra avseenden inom relationslogiken — lämnat en del frågor och viktiga detaljer obesvarade. Hogben ger en beskrivning av härledningen till serierna för sinus och cosinus — som dock hoppar över väsentliga klargöranden som varken Hogben eller någon hans samtida kunde förklara. Detaljerna ansluter till grundbegreppen inom analysen: differens och differential. Genom att dessa saknar EXAKT BEGRIPLIG definition i den moderna akademins lärosystem, framstår likaledes ”härledningen till serierna för sinus och cosinus” i moderna termer som befolkad av (stora) öppna hål: ingen förstår hur. Man hoppar över, litar till sin ”intuition” (som betyder att de flesta hoppar av, då), och fortsätter vidare.

Utöver ovanstående, i stort representativt för hela 1900-talets matematiska referenskällor, kom (för min del) även referensen nedan in i bilden från 1990-talet:

Matematisk uppslagsbok till och med grundkurserna på universitetsnivå

WAHLSTRÖM & WIDSTRANDS MATEMATIKLEXIKON

Wahlström & Widstrand 1991

Efter bearbetad översättning av originalets

THE CRESCENT DICTIONARY OF MATHEMATICS, W. Karush 1962

Från (i stort sett) 1990-talets början introduceras sedan också INTERNET (World Wide Web, Världs Vida Nätet), eller som vi (numera 2008) säger, »webben»:

WEBBEN (@INTERNET för min del först från 2006) — det rena elektroniska mediet

Med en allt mera växande tillgänglighet i utbudet av litterära referenser generellt, är webben det självklart enklaste alternativet (utan motstycke). Det finns emellertid (ännu 2008) inte SÅ förfärligt mycket att se i ämnet utöver beskrivningar som bygger på redan väl etablerade matematiska fraser: Knappast någon förklarande beskrivning finns. Sådana finns bara (fortfarande) att hitta på typ universitetsbibliotek och liknande, och den referensgrunden har ingen representation i den här framställningen — eftersom den inte är tillgänglig på något enkelt sätt för gemene man.

Det mesta vi kan hoppas på i det avseendet från den moderna akademins håll, är allmänna sammanställningar i typ WIKIPEDIA @INTERNET. Det är det bästa stället att titta på — först — om man söker allmänna etablerade referenser; Artiklarna i Wikipedia (numera) brukar vara rätt bra refererade med hänvisningar till etablerade källor. Det är ett bidrag vi alla är mycket tacksamma för då det normalt sett tar mycket tid i anspråk att formulera sådana hörnpelare. OM det sedan står något av värde i länken, är en annan historia.

SÄRSKILDA NOTERINGAR

KÄRNRADIERNA DEL II — särskilda noteringar

Storleken på htm-filen i KÄRNRADIERNA DEL II är (2008XI26) drygt 1,6 MB + bildfil på 1,57 MB — i normala fall skulle en så stor htm-fil (här) ha delats upp i flera (betydligt) mindre. Speciellt för ämnets sammanhängande presentation har emellertid KÄRNRADIERNA DEL II bibehållits från originalets författning, dels för att just behålla den sammanhängande översikten och dels som åtminstone ett konkret TESTEXEMPEL på hur en (rejält) stor htm-fil fungerar på webben.

Jämförande mobilUppkopplingsTest på den näst största htm-filen

PLANCKRINGEN (htm-storlek 2008XI26) i mobiluppkoppling för hela htm-filen på 883 KB + bildfil på 1,23 MB krävde vid ett test 48 sekunder — själva htm-textdokumentet kommer dock fram på ögonblicket och delen längst upp på webbsidan finns tillgänglig omgående. (Det som tar tiden i övrigt är uppladdningen av dokumentets bilddel).

FÖR MOBILTELEFONINS RÄKNING BLIR EMELLERTID htm-filer generellt som är större än (max) 250 KB märkbart dryga i den totala uppkopplingstiden med nuvarande mobiltelefonteknik. (När det börjar närma sig tiotalet sekunder överväger man att avstå hellre än att fortsätta — om man inte har gott om tid, min referens).

UNIVERSUMS HISTORIA blir med de nuvarande htm-filernas storlek (minsta htm-fil 58 KB, största 1 659 KB 2008XI26) ett vägande gränsfall — att ladda in t.ex. KÄRNRADIERNA DEL II på 1,7 MB kan bli (ytterst) påfrestande i väntetid om mobiltrafiken samtidigt generellt är hög (läs, extremt långsamma kopplingstider). Å andra sidan med normal mobiltrafikbelastning och htm-filerna generellt (utom de största) ger även mobiluppkopplingarna en hyfsad inblick på acceptabla htm-uppkopplingstider. (PERIODISKA SYSTEMETs htm-fil bör vara ett utmärkt exempel på att även en mobil koppling är helt OK; kör universumshistoria.se, sakregister, alla webbsidor, PeriodiskaSystemet). För tillfället får hela bygget också fortsättningsvis uppvisa den nuvarande formen. Eventuellt framtida aspekter får utvisa om några större ändringar behöver genomföras.

Editor2008XI26

ÖPPNINGSMANUAL TILL KALKYLKORTEN I OPENOFFICE

— Senaste Nytt 30Apr2010 — Internet Explorer 7 har givit upp —

— MIN dator uppvisar den fasonen enbart på IE7 — medan alla andra testade webbläsare fortsätter fungera korrekt. MÖJLIGEN — men inte troligen — är det INTE så på din dator, min reservation.

Uppföljande undersökning pågår löpande.

Öppning av KALKYLKORT i OpenOffice (*.ods):

——————————————————————————————————————————————————————————————

DIREKTÖPPNING I SKRIVLÄGE FÖR KONTROLL AV VÄRDEN OCH RESULTAT I KALKYLKORTEN kan ske med med vanligt klick på länken till kalkylkortet i (de nedan angivna och med dessa kompatibla) webbläsarna —

Övriga öppnar i skrivskyddat läge — För att FÖR DE FALLEN aktivera användningen måste dokumentet sparas särskilt — vilket betyder omständliga rutiner som enbart försvårar.

Se särskilt Internet Explorer 8 vandaliserar

Översikt Webbläsare

OBS FÖR ÖPPNING AV

AKTIVA KALKYLKORT till OpenOffice:

INTE ALLA WEBBLÄSARE FUNGERAR PRAKTISKT:

Den här beskrivningen SKULLE INTE FINNAS om det fanns riktiga webbläsare — ännu idag Apr2010 finns [veterligt] ingen webbläsare som kan läsa vad man skriver utan att genomföra olika FEL

Internet Explorer 8 öppnar, precis som IE7, bara i läsläge — och först efter (förnedrande) krav på att man måste ange särskild behörighet [på domäner och serverområden som redan är välkända i pålitlighet: motsvarande gäller ALDRIG när (och OM) man besöker Microsoft — mästaren på att programvandalisera, Se Ytterligare fel från Microsoft Corporation].

MEN Internet Explorer 8 vandaliserar OCKSÅ SAMTIDIGT dokumentpositionen: Det som kommer fram sedan IE8 härjat färdigt kan inte användas för att öppna OpenOfficeDokumentet i läsläge, och inte alls för att ens läsa dokumentet överhuvudtaget — utom i stympade delar (som bestäms av Microsoft Corporation). Se vidare i Särskilt tillägg IE8.

OBS FÖR ÖPPNING AV

AKTIVA KALKYLKORT till OpenOffice:

INTE ALLA WEBBLÄSARE FUNGERAR PRAKTISKT:

Den här beskrivningen SKULLE INTE FINNAS om det fanns riktiga webbläsare — ännu idag Apr2010 finns [veterligt] ingen webbläsare som kan läsa vad man skriver utan att genomföra olika FEL

Med EXEMPEL: Kalkylkort Flik5 — Atomvikterna i den tunga nuklidgruppen på fullständiga webbadressen

http://www.universumshistoria.se/AaKort/c0kroppen.ods

öppnas direkt i skrivläge från webbläsarna (och kompatibla [Apr2010] — efter en första inställning med minimal dialog)

Webbläsarna ovan [och de bägge första nedan]: Innehåller enkla DownLoadRensningsRutiner — Filhämtaren

Flock 2.5.6 öppnar inte i skrivläge

FireFox 3.5.7 - 3.6.3 öppnar inte i skrivläge

Internet Explorer [7 | 8] öppnar inte i skrivläge

— Internet Explorer [7] kan också öppna OpenOfficeKALKYL i skrivläge men INTE DIREKT. Se utförligt från länken i ÖPPNINGSMANUALEN.

— Internet Explorer [8] DÄREMOT vandaliserar hela proceduren, kan inte användas alls. Se särskilt i Internet Explorer 8 vandaliserar.

— Men bara GoogleCHROME och InternetEXPLORER kan läsa teckensnittet Symbol.

Enbart för OpenOfficeKALKYL betyder oförmågan att läsa Symbol ingenting — textdelen generellt i UNIVERSUMS HISTORIA däremot använder frekvent typ ROTTECKEN och andra i Symbol.

Förhoppningsvis (men knappast troligt) kommer flera webbläsare (så småningom) också att kunna läsa Symbol.

— Internet Explorer(7) kan inte [enligt webbuppgift, inte testat här] installeras på Windows 7.

Windows 7 använder Internet Explorer 8 [IE8] — och IE8 vandaliserar OpenOfficeKALKYL i öppningen: kan inte användas. Närmaste [enda] ersättning [tills vidare]: Google Chrome.

Med reservation för att andra datorer än de som här prövats uppvisar andra fasoner på samma operativsystem ...

Se även vidare beskrivning i ALLMÄNT OM WEBBLÄSARNA Apr2010.

Särskilt tillägg IE8

TILL KALKYLKORT — öppningsmanual

Särskilt tillägg IE8

Internet Explorer 8 vandaliserar öppningen av kalkylkort i OpenOffice

Verktygsraden trycks upp, under webbläsaren: hela dokumentet skrollas upp och försvinner ur sikte, bara en tom nederdel visas i en begränsad ruta som inte kan storleksändras: kommandoverktygen, som befinner sig längst upp i den dolda delen, kan inte nås:

Försöker man laborera med den delvis synliga skrollknappen (vertikala) visas meddelandet ”Internet Explorer har upphört att fungera”, samt sedan ”Internet Explorer har stängt webbsidan för att skydda din dator”.

Inte korrekt:

’Internet Explorer 8 har misslyckats med att öppna dokumentet på korrekt sätt. (Personalen oseriös). Din dator är varken säker eller pålitlig med Microsofts produkt(er)’

EXEMPEL

Microsoft saknar — tydligen — ETT MÄNNISKOVÄRDIGT FELrapportCenter:

LÄS MED FÖRDEL (OCH STOR BEHÅLLNING)

Reporting bugs to Microsoft 22Mars2006

http://weblog.timaltman.com/archive/2006/03/22/reporting-bugs-microsoft

med koppling till

Mission: Impossible. Submitting a Bug Report to Microsoft 3Juni2002

http://www.oreillynet.com/mac/blog/2002/06/mission_impossible_submitting.html

Företaget tar inte emot DIN FELrapport — vill istället att du ska fylla i olika listor och inloggningsprocedurer

OCH SOM I SLUTÄNDEN I VILKET FALL INTE LEDER TILL DE PROGRAMANSVARIGA UTAN TILL MICROSOFTS NÄRMAST LOKALT 197 MILJONER ANVÄNDARE.

Microsoft Corporation är — tydligen — INTE intresserad av DIN synpunkt.

Se Ytterligare fel från Microsoft Corporation.

Se även EXEMPELLISTA MED FUNKTIONSFEL I programvaruPRODUKTER från MICROSOFT CORPORATION.

[klicka på länken överst Katastrof i Windows Vista]

[Interna länkar TYP http://hem.passagen.se/belldharma/#Katastrof_i_Vista kopplar inte till passsagen.se; bara en helt tom sida kommer fram].

Microsoft Corporation samarbeter — tydligen — INTE med enskilda personer.

DU SKA BETALA SÄRSKILD AVGIFT FÖR ATT PÅTALA NÅGOT KONKRET — personalen KÖR med dig istället för att LYSSNA TILL VAD DU HAR ATT FRAMFÖRA UTAN ATT PÅFÖRA DIG EXTRA BESVÄR FÖR ATT DU PÅTALAR DET.

”I eventually got a human who didn't understand that I didn't want support, I just wanted to file a bug report.”;

PAY! Betala minst 250 spänn — sedan avgör vi själva:

”Then, he told me that I'd need to talk to someone in customer support. After explaining to him again that I just wanted to file a bug report, he said I'd have to get talk to customer support to file a bug report even if I didn't need support. And it'd cost 35USD. If they agreed that I'd found a bug, they'd refund my money.”

I allt SÅLEDES vad vi redan känner igen från Microsoft Corporation. Förnedringen känns ända ner till fotknölarna. Du får inte säga DIN mening. Du måste betala din mening. Det GÅR — här veterligt — inte att bli mera förnedrad som människa. Den synpunkten tycks också ha vidrörts av flera personer med liknande erfarenheter, se webbkällan ovan.

Internet Explorer 8. Microsoft Corporation. Notera ”skydda”.

Vad mänskligheten behöver närmast är, tydligen, hjälp MOT Microsofts — tydligen i stöd av ALLA ÖVRIGA WEBBLÄSARE — inskränkta uppfattning om vad DATORANVÄNDNING handlar om:

SYNPUNKTER ANGÅENDE MICROSOFTS VÄRLDSMONOPOL OCH ÄGARANSPRÅK (för jämförelse ...)

http://www.stormfront.org/forum/t557249/

Alltså — tydligen — så här: PASS UPP FÖR MICROSOFTS ENSIDIGA VÄRLDSUPPFATTNING ATT DET ÄR MICROSOFT SOM BÄST FATTAR HUR EN DATOR FUNGERAR — vad support går ut på och handlar om — OCH VAD DEN SKA ANVÄNDAS TILL: bild, text, signal — i samarbete.

Jag har vidrört det förut, och det visar sig här igen: Microsoft Corporation har — efter WINDOWS 95 (egentligen ända ifrån start), tydligen — grundläggande problem med programmeringskunnig personal: kan inte lösa uppgiften, kompenserar med design — och som bara resulterar i att produkten förytligas och tappar alltmer av sitt inneboende DJUP. SlarvKod. Exemplen glänser.

Se Ytterligare fel från Microsoft Corporation.

Se även EXEMPELLISTA MED FUNKTIONSFEL I programvaruPRODUKTER från MICROSOFT CORPORATION.

[klicka på länken överst Katastrof i Windows Vista]

[Interna länkar TYP http://hem.passagen.se/belldharma/#Katastrof_i_Vista kopplar inte till passsagen.se; bara en helt tom sida kommer fram].

Vilket vill säga: Interner Explorer 8 är helt värdelöst i det sammanhanget.

[Microsoft Corporation verkar ha svårt för att förstå att mänskligheten utvecklas på flera än ett enda företag. Korrekt stavning är: SAMARBETE. Var speciellt uppmärksam på nykomlingar: låt nykomlingen komma fram först — i den mån vi redan känner till det övriga].

Allmänt om webbläsarna apr2010

TILL KALKYLKORT — öppningsmanual

ALLMÄNT OM WEBBLÄSARNA Apr2010

Forts. frn. Obs för öppning av aktiva kalkylkort i OpenOffice

EMELLERTID KAN INTE webbläsarna | Flock | Netscape | FireFox | läsa teckensnittet Symbol: DET ÄR BARA Google Chrome OCH Internet Explorer (och Arora) som kan läsa teckensnittet Symbol:

TECKENTEST:

Tecknen på raden närmast nedan är skrivna med teckensnittet Symbol — tecknen ska visa

rottecknet, summatecknet, gamma, pi, samt vanliga symbolen för vinkelhastighet:

ÖSgpw

Är tecknen på raden ovan samma som tecknen nedan kan webbläsaren INTE läsa Symbol.

Webbläsare typ Firefox som INTE kan läsa symbol visar istället ASCII-tecknen

ÖSgpw

Om alternativet med Unicode

Det finns en möjlighet att ersätta Symboltecknen (Grekiska alfabetet) med typen UNICODE — men det är ingenting man gör utan vidare i en 60MB-encyklopedi som redan etablerat den klassiska grekiska boktavsordningen i de naturvetenskapligt beskrivande sammanhangen. För att genomföra en sådan ändring, gäller inget annat än MANUELLT ARBETE, och för det krävs tid och omsorg för att SE att alla ersättningar verkligen håller måttet efter sina ursprungliga intentioner; Dagens webbläsare (Apr2010) klarar INTE den biten — vissa webbläsare utesluter teckensnitt som åter andra accepterar och som krävs för att UNICODE-typerna ska bli optimala. Det blir betydligt enklare om TOLKEN istället kan läsa bokstäverna direkt, som det var tänkt från början (Chrome, Arora, Explorer klarar det, se WEBBTEST I TABELL).

Grekiska alfabetets bokstäver har i stort använts under 2000 år av Matematisk och Fysikalisk Teori för att komma fram till »DatorUtvecklingensKommersiellaExplosion» från ca 1980: men bara en försvinnande liten del av personalen tycks hysa den tillbörliga respekten. Frågan är om — ens — huvuddelen av nutidens studenter känner till — ens — det elementära i den historien. Att döma av »WebbProgrammerarUtbudet»: tydligen INTE. Kunskapen är — tydligen — på väg att dö ut. Det gick snabbt. En del har en särskilt glänsande förmåga att fatta värdet av en del särskilt värdefulla detaljer.

OPENOFFICEKALKYL som sådant uppvisar numeriska FEL — men i sammanhang som i den normalt vardagliga kommersen spelar mindre roll typ: kan inte skilja på

cos 0,00001

och

cos 0,00001000001 (uppmärksammat i samband med analys av magnetiska fältstyrkan i avgörande analytisk/teoretisk/praktisk utvärdering)

— trots att OpenOffice-programmet erbjuder (stoltserar med) explicit decimalprecision till 18 decimaler. Bara som exempel.

MsWorks KALKYL vers. 4.0 (från eran WINDOWS 95) klarar det bättre — liksom en del (3), inte alla, OnLineKalkylatorer

PREFIXxCOS:

cos(0.00001)-cos(0.00001000001)

http://www.engineeringtoolbox.com/scientific-calculator-d_1302.html

cos(0.00001)-cos(0.00001000001) = 1.1102230246252000e-16

http://www.coolmath.com/graphit/

cos(0.00001)-cos(0.00001000001) = 1.1102230246251565E-16

http://www.calcoolate.com/

cos(0.00001)-cos(0.00001000001) = 1.1102230246251565e-16

Efter 7 söksidor, ingen mer …

;

DELPHI4 ger

cos(0.00001)-cos(0.00001000001) = 9,9963440303163500E-17

Bästa/mestTillförlitliga numeriskaKALKYLresultat ges — tydligen om ingenting har missats här — av Borlands Pascal i DELPHI(4) (och liknande, senare)].

Se särskild redovisning i Flik4 Kalkylkort 1 — Ljusets Polarisation · Vinkelmetoden. (Se Öppningsmanual om ej redan bekant)

Att sedan OpenOffice helt saknar återhoppsminne för länkar bidrar bara ytterligare till att sänka OpenOffice till nivån glänsande godispapper — utmärkt för DE nybörjare som inte har så stora anspråk och som intet ont anande TROR att OpenOffice lever upp till reklamen med alla till synes snygga knappar och funktioner. OpenOffice är emellertid (ännu Apr2010) det enda gratisprogram som finns som kan läsa WORD-dokumnet (*.doc) — dock inte länkdelarnas återhopp, samt ytterligare. (Det är ungefär som att »ta djävulen i båten» ...).

Men var finns kritiken?

Har inte flera uppmärksammat sakernas tillstånd?

Jo.

Det finns exempel (Se Issue5608 LÄNKPROBLEMET).

Men de ansvariga programmakarna svarar — tydligen — inte.

Vi får inte veta vari problemet — sett från programmakarnas synvinkel — ligger.

Se även

Föregående beskrivningar

Senaste Nytt 30Apr2010

TESTRAPPORTApr2010 II

Internet Explorer 7 (IE7) lämnar in Apr2010

Ytterligare exempel på uppdaterad förstörelse från Microsoft Corporation:

Tidigare öppnade Internet Explorer 7 OpenOffice KALKYLBLAD i SVENSK VERSION, korrekt och elegant — kalkylverktyget innehåller specifikt SVENSKA KOMMANDONAMN typ HITTA, LETARAD, LETAUPP, osv. och som inte kommer att fungera om motsvarande engelska standard tillämpas. Denna del testades omsorgsfullt med Internet Explorer 7 från början då OpenOffice visade sig kunna användas med IE7. Se utförligt i

Manual — hur kalkylkorten öppnas från olika webbläsare — trixigheter med det OCH — OpenOffice

Nu (30Apr2010) upptäcks att IE7 inte längre genomför den rutinen: IE7 envisas med att öppna OOKalkyl med den engelska kodversionen vilket betyder FEL (Error 508 [’Felplacerade parenteser’], se skärmdump nedan: ett helt SYNTAXMÄSSIGT felaktigt meddelande som, tydligen, bara beror på en detalj: Microsoft Corporation) — De andra testade webbläsarna fortsätter att vara konsekventa, väl fungerande som tidigare. Bilderna nedan är skärmdumpar som nyligen togs på exempeldomänen (Flik5) i http://www.universumshistoria.se/AaKort/c0kroppen.ods. Alla (testade) utom IE7 läser in den svenska versionen.

Också Internet Explorer 7 har nu upphört att fungera

tydligen — genom nyligen införda ändringar från Microsoft Corporation

Alla testade webbläsare fungerar — utom Internet Explorer

30Apr2010 — alla skärmdumpar från Flik5 i http://www.universumshistoria.se/AaKort/c0kroppen.ods

Vem har skrivit påtet här till vänster i kodrutan? Microsoft.

Jag har i varje fall inte givit löfte om något dylikt.

Microsoft påtvingar oss engelska versioner — som dödar originalet

RESULTAT: kalkylbladet kan inte användas

FEL

Skärmdump som ovan från

Internet Explorer 7

Internet Explorer 8 — till jämförelse
läser in korrekt på svenska versionen
MEN VANDALISERAR ISTÄLLET HELA DOKUMENTFUNKTIONEN
Internet Explorer kan inte användas längre
Tidigare definitivt inte 8:an. Och nu inte heller 7.an.

RÄTT

Skärmdumpar som ovan från

Netscape

Google Chrome

Opera

FireFox Öppnar endast i läsläge

Flock Öppnar endast i läsläge

Alla RESPEKTERAR INSTÄLLNINGARNA, öppnar korrekt, utom Microsoft

Här är mitt original, koden till vänster med kortet närmast ovan vä.

Svenska versionen av OpenOfficeKalkyl

PERFEKT FUNKTION — i sammanhanget

Ändringen i IE7 är tydligen helt nyligen (senast nu i Apr2010) — genom någon av av Microsoft Corporation:s löpande uppdateringar (Men jag har inget direkt bevis för att ändringen INTE är av äldre datum). Jämför ett liknande tillfälle (Sep2008) i Personalen tar inget ansvar (exemplet med Microsofts Vandalisering av MsWorks 4.0).

Åtgärd (min lösning — om inget annat underverk inträffar):

Ha någon av webbläsarna | Netscape | Google Chrome | Opera | öppen i bakgrunden (minimerad), inställd på typ LISTAN MED KALKYLKORT (eller liknande). Vid behov, växla webbläsare, klicka direkt på kalkyllänken för att öppna OpenOfficeKortet direkt i läsläge (Alla fungerande webbläsare har inställningar som gör att man kan komma förbi olika inledande dialogrutor och därmed få direktöppning med ett enda länkklick — DÄRFÖR att om det inte går snabbt att bläddra, vill jag inte ha boken).

InternetExplorer11 — Efter separat snabbtest 11Apr2015

IE11 Apr2015 testrapport — Testat på en 64bit Windows 7 Home Premiumdator med Service Pack 1

Microsoft (här Internet Explorer 11) blir allt mer komplicerat att använda [‡].

OM du vill testa IE11 själv — med tanken att kunna komma tillbaka till din gamla (väl fungerande) version, får du (enligt mitt erfarna exempel) bereda dig på en del krävande arbete;

Jag gjorde så här:

— Först: starta om datorn för att få en bestämd återställningspunkt, om jag ångrar mig och vill komma tillbaka.

— När jag ville komma tillbaka (IE11 är rena katastrofen, vidare nedan) visade det sig: ”Systemåterställningen kunde inte genomföras. Ett fel uppstod ...”.

— Omöjligt att återställa datorn sådan den var före IE11-installationen (som dessutom tog flera tiotal minuter att installera).

Dessutom: i förtecknigen över Program (Kontrollpanelen, Program) står inte Internet Explorer med: går inte att ta bort den vägen.

Sökning på webben gav resultat:

Gör så här för att komma tillbaka till datorn före IE11-installationen:

— Gå till www.wikihow.com/Uninstall-Internet-Explorer-11-for-Windows-7;

— Där står i detalj hur man ska göra (flera alternativ). Jag valde dospromptalternativet:

Tryck på Windowstangenten, skriv cmd.exe och tryck Enter;

— DOSprompten kommer fram med texten C:\Users\Namn>_ ;

Kopiera (Ctrl+C) webbkällans angivna dostext, klistra in den vid dosprompten med musklickHöger, Klistra in, tryck Enter:

— Operativsystemet genomför sedan ett antal återställningsoperationer (under ca 5 minuter): olika textremsor kommer upp som visar förloppet, samt några FELDIALOGER — klicka bara av dessa med OK.

— Vänta tills dosrutinerna är klara, då visas återigen C:\Users\Namn>_.

— Starta om datorn.

I mitt fall kom mitt gamla Internet Explorer 9 tillbaka (webbkällan ovan exemplifierar också för sin del återinstallation av just IE9). Perfekt.

IE11 — på Windows 7

· kan inte visa rena teckenformer utan att lägga till ClearType — Alt+SPACE, S, Högerpil, Ctrl+Högerpil, ESCape, tar INTE bort ClearType OM ClearType är avställt på datorn: Speciellt LITEN TEXT blir helkass (otydlig, diffus, svår att läsa/tyda)

· har infört en annan tabbstandard — tabblägena rel. IE9 (testat på Microsoft Sans Serif 7) ligger utspridda = förfulad presentation

·         kan inte öppna kalkylkorten i OpenOffice korrekt:
   1. OM kalkylkortet alls öppnas, öppnas det i skrivskyddat läge TROTS att dokumentet är markerat för skrivläge
   2. IBLAND (avgörs internt i IE11) KRASCHAR IE11 OPEN OFFICE MED »LJUGDIALOGER» typ ’Alla OpenOffice-dokument har raderats/förstörts, om du vill återskapa ...’, med tillhörande separata fönster som öppnas = rena villervallan:
— Enligt mitt test: inget fel har inträffat med OO, det är bara IE11 som jävlas: kalkylkortet öppnar inte, det enda som syns är ett litet ”L” längst upp i övre vänstra fönsterhörnet.
   Här har (återigen) Microsoft misslyckats totalt (struntar tydligen i att kolla upp SAMARBETE och TILLÄMPLIGHET med andra program — Microsoft har tydligen [marknadsmenyer] viktigare saker för sig med sin webbläsare).

· stuvar om ikonerna på skrivbordet efter installationen — ytterligare JOBB krävs för att få tillbaka MittSkrivbord (Microsoft förstör Utsikten/Överblicken/Organisationen)

· har ingen enkel AVINSTALLATION: försöker man återställa datorn före IE11-istallationen (föregående datoromstart eller före senaste uppdateringarna) meddelas ”Systemåterställningen kunde inte genomföras. Ett fel uppstod ...”. Helt omöjligt att avinstallera — programmet finns inte ens upptaget bland Program i Kontrollpanelen: elände, elände, elände ...

GENERELLT (absolut — Apr2015) BÄSTA WEBBLÄSAREN — som tycks klara allt galant UTOM ATT LÄSA TECKENSNITTET SYMBOL:

Använd Firefox.

__________ [1‡]

IE11 — på Windows 8.1: helt annorlunda mot IE11 på Windows 7

Nyligen genomförd körning [14Apr2015] med Internet Explorer 11 på Windows 8.1 [ASUS Vivo MiniPC] ger en helt annan bild än den ovan med IE11 på Windows 7. Det är bara att konstatera (för min del):

— Efter installation av OpenOffice på Windows 8.1 [engelska/internationella allmänna versionen 4.1.1 krävs först, ovanpå denna installeras LanguageVersion (svenska) vilket ger svenska OO] testades ett antal kalkylöppningar via universumshistoria (Kalkylkorten, Register):

— Kalkylerna öppnas VISST i skrivläge (men man måste ange varje gång att man vill öppna dokumentet). Inga fel observerade — men IE11 uppvisar även här den ändrade tråkiga tabbstandarden som förstör grundarbetet med enhetliga översiktliga kolumner (samt att speciellt små teckensnitt blir oläsliga i IE11 — Microsofts allmänna vägran att respektera att det är datoranvändaren, inte Microsoft, som bestämmer datoranvändarens önskemål: avstängt ClearType ÄR avstängt. Microsoft IE11 skiter i det [KapadDator]).

Jag skulle säga: MENINGSLÖST är det — då — att ens (längre) försöka ge sig på någon ALLMÄN FUNKTIONSBILD i datoranvändningen för t.ex. »webbläsaren» IE11. Exemplet — här — med Internet Explorer 11 — dels via W7 (helkass) och dels vis W8.1(OK, med viss reservation för ändrad tabbstandard + oläsliga små teckensnitt) — bevisar att »analysen» beror på en KOMBINATION av hårdvara och mjukvara — »webbläsaren IE11» uppvisar — tydligen — ingen ENHETLIG (fristående) funktionsbild, utan uppför sig olika, tydligen i vissa avseenden också radikalt olika, beroende på hårdvaruvärd.

Det vore verkligen orättvist att inte ta med den resultatbilden i räkningen. (Microsofts programmerare uppvisar tydliga KompatibilitetsKomplex [APPlex] — Tala bara inte om Windows 8.1 som sådant — definitivt bergväggskrasch i mach 1 med 0,0 överlevande, min mening).

Senast uppdaterade version: 2024-11-20

*END.

Stavningskontrollerat 2008-07-25 | 2008-11-26.

rester

FÖREGÅENDE BESKRIVNINGAR TILL KALKYLKORT

Rester från föregående MANUALEN TILL ÖPPNINGEN AV KALKYLKORT

På grund av (onödigt) omständliga (kommersiellt obefintliga) regelverk blir den (normalt) enkla öppningen (i valfri webbläsare) av kalkyldokument i gratisprogrammet OpenOffice också onödigt omständlig; OM du vill gå direkt på målet (bästa|snabbaste lösningen för tillfället) — med MINST besvär — och förutsatt att SVENSKA VERSIONEN av gratisprogramvaran OpenOffice finns installerad: Följ instruktionerna nedan i Åtgärd.

Editor2010IV20

2010-04-22: Problemet NEDAN I TEXTEN MED DEN SVAGA GRÅMARKERINGEN har lösts automatiskt med inskrivning av fullständiga länkadresser http://www.universumshistoria.se/…;

FELET (frånMicrosoft?) grundas TYDLIGEN på (olika ordbehandlingsprograms) rutiner med DELS NORMALT BACKSLASHformat i katalogstruktureren typ c:\DirA\DirB\Image.BMP och deras konflikt med WEBBLÄSARNAS normala delstrecksstandard — och som (tydligen) praktiseras olika av olika producenter.

Se upp med Webbläsarna Netscape och Firefox — Upptäckt 2008 XII 19:

Se också upp med Internet Explorer 8

— Internet Explorer 7 fungerar men inte 8:an

Länken ovan <AaKort/Dokumentreferenser.htm#Dokumentreferenser>

kan inte läsas korrekt av Netscape och Firefox

Webbläsarna Netscape och Firefox kan — tydligen — inte läsa successiva kataloghierarkier typ URL-adressen ovan med successiva hierarkiska /-tecken:

— Explorer, Chrome, Opera och Safari kan det.

Netscape Navigator skriver om /-tecknet till %5C och meddelar ” AaKort%5CDokumentreferenser.htm NOT FOUND”;

Mozilla Firefox skriver om /-tecknet till ett backslash \ och meddelar på samma sätt ”AaKort\Dokumentreferenser.htm NOT FOUND”

Mozilla Firefox [upptäckt 19Apr2010] öppnar i en skrivskyddad = värdelös arbetskopia. För att få en fungerande kalkylkopia måste den öppnade MozillaDelen sparas särskilt — och man undrar NÄR en allmän attitydändring ska ske bland de som ansvarar för programverksamheten och som gör det ENKLARE, inte svårare, att ANVÄNDA DATORN PÅ JORDEN. (Det tycks bara bli värre och värre …).

Åtgärd: Använd NETSCAPE GENOMGÅENDE som webbVerktyg för att öppna användbara OpenOfficeKalkyl.ods-dokument:

Gör så här: Kopiera hela URL-raden som står under aktuellt kalkylkort i förteckningen, här, längre ner (sätt muspekaren till höger, utanför texten, tryck ner vänster musknapp, dra uppåt, hela URL-raden utan extra tecken markeras då, kopiera med Ctrl+C), växla till NETSCAPE (min senaste version är 9.0, den fungerar) och klistra in (Ctrl+V) i URL-boxen, tryck ENTER.

[Eller ännu enklare med rättelsen ovan från 2010-04-22: om NETSCAPE används genomgående som webbläsare för UNIVERSUMS HISTORIA (kan dock inte läsa SYMBOL korrekt [vilket inte berör kalkylcellerna]), klicka direkt på länken].

[Genomförda ändringar i alla (13) berörda htm-dokument 2010-04-22 07:48].

Därmed ska det öppna, direkt användbara, kalkylbladet komma fram — förutsatt att gratisprogramvaran OpenOffice SVENSKA VERSIONEN finns installerad.

ED2010IV19

Föregående

Åtgärd: Om du upptäcker det här felet är det enkelt (men onödigt och bara tråkigt) att ändra respektive ”%5C” och ”\” till ”/” i URL-boxen — då svarar webbläsaren.

— När webbläsarna testades först på länken ovan gjordes testet bara direkt på URL-boxen: nu först i efterhand med mera reguljära test på webbläsarna visar sig felet i Netscape och Firefox

— alla övriga testade webbläsare Explorer, Chrome, Opera och Safari svarar korrekt, det är bara Netscape och Firefox som vägrar.

— Det är samma fason med länkarna till nedanstående kalkylkort.

Se f.ö. tillfällig skärmdump med responsen från de olika webbläsarna på GalKord-länken nedan som exempel.

För vidare uppföljningar.

TILLFÄLLIG SKÄRMDUMP

— från upptäckten nyligen 2008-12-19 med webbläsarna Netscape och Firefox som tydligen inte kan läsa hierarkiska htm-katalogstrukturer, se notering i Kalkylkort:

Explorer, Chrome, Opera och Safari fungerar, men inte Netscape och Firefox — om inget ytterligare nytt tillkommit.

Särskilt tillägg om INTERNET EXPLORER 8 (2009-04-30 | 2009-12-18 | 2010-04-30)

Internet Explorer 8 klarar inte av rutinerna

Bilden ovan vänster (Internet Explorer 7) från manualen (Internet Explorer 7) som beskriver hur kalkylkorten öppnas från olika webbläsare.

Bilden ovan höger (Internet Explorer 8 [IE8], 2009-12-18) skärmdump från Windows 7 med IE8 som visar resultatet av samma försök med samma dokument.

— Notera att verktygsraden har tappats bort och hela dokumentet ligger uppskrollat så att man ser nederdelen.

Microsoft aviserar ingen ANSTÄNDIG e-mailbaserad kontaktform där användare kan lämna meddelande om observerade fel på Microsofts produkter, en sådan del har eftersökts men ännu [Dec2009] ej påträffats. Se EXEMPEL i Särskilt tillägg IE8.

IE8 kan inte användas:

Test (2009-04-29) på den nya versionen av Internet Explorer 8 (IE8) visar att

IE8 trycker upp överdelen — skjuter iväg hela paketet uppåt, helt enkelt — så att verktygshuvudet ovan tillsammans med hela överdelen av dokumentytan försvinner ur bild:

— Dokumentet kan inte läsas, verktygsraden kan inte nås. IE8 fungerar inte.

— Eftersom föregående IE-version 7 fungerade på den punkten, är det tydligt att ingen på Microsofts programutvecklingsavdelning ens har brytt sig i att checka av och kolla upp: felet är ett typiskt slarvfel hos programmakarna — och som vi redan väl känner Microsoft Corporation på den punkten genom de olika Windowsversionerna (ända från 64K-buggfelet i Windows 3.1 för runt femton år sedan), vet vi redan att det typfelet garanterat kommer att kvarstå. Ny design hjälper inte. ”Explorer” nedan avser version Internet Explorer 7.

Se även i Ytterligare fel från Microsoft Corporation.

Safari här utelämnad, visar ungefär som Opera med separat fönster.

åter till portalsidan · portalsidan är www.UniversumsHistoria.se

∫ √ τ πε ħ UNICODE — often used charcters in mathematical-technical-scientifical descriptions

σ ρ ν ν π τ γ λ η ≠ √ ħ ω →∞ →γ ≡ ↔↕ ħ ℓ

Ω Φ Ψ Σ Π Ξ Λ Θ Δ

α β γ δ ε λ θ κ π ρ τ φ σ ω ∏ √ ∑ ∂ ∆ ∫ ≤ ≈ ≥ ← ↑ → ∞ ↓

ζ ξ

Arrow symbols, direct via Alt+NumPadKeyboard: Alt+24 ↑; Alt+25 ↓; Alt+26 →; Alt+27 ←; Alt+22 ▬

Alt+23 ↨ — also Alt+18 ↕; Alt+29 ↔

Alt+NumPad 0-25, 26-...

☺☻♥♦♣♠•◘○◙♂♀♪♫☼►◄↕‼¶§▬↨↑↓

→←∟↔▲▼ !”#$%&’()*+,-./♦812...

PNG-justerad 2011-06-25

åter till portalsidan · portalsidan är www.UniversumsHistoria.se