AGW IV — Mauna Loa-funktionen 2015

UNIVERSUMS HISTORIA | AGW och Framtiden IV — Mauna Loa-funktionen | 2015X20— a BellDHARMA production | Senast uppdaterade version: 2017-03-29 · Universums Historia

innehåll denna sida · webbSÖK äMNESORD på denna sida Ctrl+F · sök ämnesord överallt i SAKREGISTER · förteckning över alla webbsidor

NV Naturen Revolterar ¦ ATD Träddöden2015 ¦ BMS The Missing Sink ¦ CAI t(AGW)integralen ¦ DML Mauna Loa-funktionen, Tabellvärden ¦

Tabelldata Mauna Loa

Mauna Loa-funktionen

Analys AGW 2015

Resultat

AGW | MLF

JordFasta AtmosfärsMassan:

Analysexempel AGW — år 2013:

AGW-beviset Dec2015:

t(AGW)-integralens betydelse:

Resultat 1:

Resultat 2:

Resultat 3:

Jämförande IPCC-budget:

Orsaksbilden Generellt:

Bevis för ickeFossila CO2-verkan:

Trädens Växtkol:

SkogsFältet:

IPCC

FÖRKLARING Omsättningarna

Mauna Loa-funktionen

MAUNA LOA-FUNKTIONEN

ML-funktionen: MLövre6 | MLunre7 | MLövre¦undre¦mdl67 | Tabelldata Mauna Loa (Dec2015)

9Dec2015

UTVÄRDERINGAR — Mauna Loa-funktionen (MLF) — sammanfattning i MLFres

Finns det en entydig noggrann matematisk funktion som kan användas garanterat genomgående medelmässigt 100,00% för Mauna Loa-CO2-värden?

Lösningen: Ja, det finns:

—————————————————————————————

ppmv = 284+(0,00000005249)*(År-1812)^4,0510 ; ML06 100,00% övre StörstaÅrMinstaÅr 100,36%1965¦99,45%1988

ppmv = 284+(0,00000007200)*(År-1812)^3,9900 ; ML07 100,00% unre StörstaÅrMinstaÅr 100,46%1965¦99,47%1988

ppmv = 284+(0,00000006147)*(År-1812)^4,0205 ; ML67 100,00% mdl StörstaÅrMinstaÅr 100,41%1965¦99,46%1988

—————————————————————————————

ppmvSkalan = medelvärde 100ppmv/430,28657p ~ 430p — alla grafer Unit50pixels

Finns det en entydig noggrann matematisk funktion som kan användas garanterat genomgående medelmässigt 100,00% för Mauna Loa-CO2-värden? Vi studerar det.

TESTMETOD:

— Man börjar (lämpligen) med första tabellvärdet (1959) och (med givet ppmvOFFSET) söker ke-värden (termerna nedan) som sammanför Mauna Loa-värdet 1959 med testfunktionens värde. Sedan (Ctrl+D [fyller neråt], antagna ke-värden fylls i kolumnserien, och grafresultatet visas) återstår att testa om sådana ke-värden existerar som satisfierar Mauna Loa-matchningen till 100,00%.

— Nedan visas några grafresultat, hur de utvecklas, och i förekommande fall tillsammans med matchande 100,00% i medelvärdesavvikelser mot Mauna Loa-värden. Graferna ska föreställa så noga inpassade i gemensam jämnhet som möjligt.

Värdegraferna i jämförelse med Mauna Loa-värdena

— 1959-2013 MaunaLoaScripps med tillägg Tabell2030 2009-2013 från (senast upphittade Nov2015)

ftp://aftp.cmdl.noaa.gov/products/trends/co2/co2_annmean_mlo.txt

RECENT MONTHLY AVERAGE MAUNA LOA CO2 (Oct2014)

http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/ - mlo_growth

Se (Nov2015) tabellsammanställning 1959-2013 i bildkopia GrafMaunaLoa

— är utformade med offset 284 ppmv för år 1812 enligt etablerade data (ppmvBegin1812) med en fast x-skala anpassad till årsskalan efter NASA-CRU-kurvan (version UEA2013) enligt

ppmv = Offset+k(År-1812)^exponent ; VärdeKurvan som jämförs med Mauna Loa-värdena

Från den kurvan har tagits ut motsvarande årsvärden och jämförts med Mauna Loa-värdena 1959-2013. Syftet är att på enklaste sättet, om alls, finna den matchning mellan de bägge värdeformerna som visar medelvärdet 100,00% för samtliga årsvärden med, dessutom, bägge graferna »maximalt omärkligt» åtskilda i form och utsträckning, och så långt det är möjligt.

— Den resulterande funktionen rensas sedan på allt utom en koefficient (a) och exponenten (e), enbart grafiska enheter kvar, och sammanställs sedan med motsvarande grafiska kurvformer till jämförelse med övriga AGW-bevisets grafiska sambandskomplex enligt typformen

y = a·x^e ; GrafUnit 50 pixels, e för Exponenten

b-koefficienten

Transformationen från värdefunktionen ppmv till grafiska y-funktionen innefattar en skalrensning av ppmv-delen (50·100/290¦y) och årsdelen (50·140/326¦x)^e enligt koefficientformen

a = k(50·140/326)^e/(50·100/290)

= k(50·140/326)^e290/(5000) ;

1 = k(50·140/326)^e[290/a]/(5000) ;

b = k(50·140/326)^e[290b/a]/(5000) ;

— Grafiska koefficienten a kan sedan justeras/tareras/korreleras/analyseras godtyckligt som b mot fossilindustrins ideala t(AGW)-integralkurva för att undersöka ev. passande aspiranter. Med en fast 100ppmv-nivå blir aktuella pixelintervallet (preliminära testvärdet 290 ovan) via koefficienterna ab lika med

(100ppmvPixels)_UNIT50 = 290·b/a

Genom att årsskalan (50·140/326¦x) är given (NASA-CRU-kurvan) kommer värdefunktionens formgraf bara att bestämmas av ppmv-offsetvärdet tillsammans med k-faktorn. Datakällorna (ppmvBegin1812) ger knappast utrymme för någon annan ppmv-offset runt år 1812 än just 284ppmvCO2. Så, Mauna Loa-matchningen blir i princip bestämd då k-värdet visar 100,00% medelvärde.

Metoden för att finna k¦100,00% har utformats i OpenOffice Kalkyl (AM2015b.ods ¦ TabellMLa) genom successiva prövningar med resultaten som nedan. Särskilt grafritande hjälpprogram för Windows har utvecklats i DELPHI4.

; 1

Offset 284ppmv referensskalanTID = år(A2) – 1812($G$2):

—————————————————————————

Samband: — e = 6:

ppmv = ppmvOffset + k(År–1812)^e

ppmv = 284+(0,000000000003)*(A2-$G$2)^6

Blå Graf: Mauna Loa-värdena ........ 1959-2013

Apelsin: ppmv-funktionen ............... 1959-2050; k=3 t12

överskjutande, exponenten för stor:

Exponenten 6 för hög:

TESTSERIERNA [alla i OpenOfficeKalkyl] bygger på att söka den ApelsinGraf vars samtliga ppmv-värden 1959-2013 matchar Mauna Loa-värden med medelvärdet 100,00% för SUMMAN(Apesin/Blå)/(2013–1958=55). Inga andra kandidater tillåts.

— Apelsinkurvan ovan visar att ingen 100,00% Mauna Loa- matchning existerar för exponent 6.

— Enda möjligheten här är att sänka ppmOFFSETvärdet 284 ELLER öka koefficienten k OCH minska exponenten e.

; 2

Offset 284ppmv referensskalanTID = år(A2) – 1812($G$2):

—————————————————————————

Samband: — e = 5:

ppmv = ppmvOffset + k(År–1812)^e

ppmv = 284+(0,000000000455)*(A2-$G$2)^5

Blå Graf: Mauna Loa-värdena ........ 1959-2013

Apelsin: ppmv-funktionen ............... 1959-2050; k=4,45 t10

överskjutande, exponenten för stor:

Exponenten 5 för hög:

— Apelsinkurvan ovan visar att ingen 100,00% Mauna Loa- matchning existerar för exponent 5.

— Enda möjligheten här är att sänka ppmOFFSETvärdet 284 ELLER öka koefficienten k OCH minska exponenten e.

; 3

Offset 284ppmv referensskalanTID = år(A2) – 1812($G$2):

—————————————————————————

Samband: — e = 4,5:

ppmv = ppmvOffset + k(År–1812)^e

ppmv = 284+(0,0000000055)*(A2-$G$2)^4,5

Blå Graf: Mauna Loa-värdena ........ 1959-2013

Apelsin: ppmv-funktionen ............... 1959-2050; k=5,5 t9

överskjutande, exponenten för stor:

Exponenten 4,5 för hög:

— Apelsinkurvan ovan visar att ingen 100,00% Mauna Loa- matchning existerar för exponent 4,5.

— Enda möjligheten här är att sänka ppmOFFSETvärdet 284 ELLER öka koefficienten k OCH minska exponenten e.

;

Vi fortsätter testet, här utan mellanredovisningar, för att komma fram till — det som ser ut som en början till — första acceptabla MAX-exponentvärde MED ppmv-offset som 284:

; 4

Offset 284ppmv referensskalanTID = år(A2) – 1812($G$2):

—————————————————————————

Samband: — e = 4,2:

ppmv = ppmvOffset + k(År–1812)^e

ppmv = 284+(0,000000025)*(A2-$G$2)^4,2

Blå Graf: Mauna Loa-värdena ........ 1959-2013

Apelsin: ppmv-funktionen ............... 1959-2050; k=2,5 t8

överskjutande, exponenten för stor:

100,57% mean

Exponenten 4,2 för hög:

— Apelsinkurvan ovan visar att ingen 100,00% Mauna Loa- matchning existerar för exponent 4,2.

— Enda möjligheten här är att sänka ppmOFFSETvärdet 284 ELLER öka koefficienten k OCH minska exponenten e.

; 5

Offset 284ppmv referensskalanTID = år(A2) – 1812($G$2):

—————————————————————————

Samband: — e = 4,1005:

ppmv = ppmvOffset + k(År–1812)^e

ppmv = 284+(0,0000000415)*(A2-$G$2)^4,1005

Blå Graf: Mauna Loa-värdena ........ 1959-2013

Apelsin: ppmv-funktionen ............... 1959-2050; k=4,15 t8

överskjutande, exponenten för stor:

100,40% mean

Exponenten 4,1005 för hög:

— Apelsinkurvan ovan visar att ingen 100,00% Mauna Loa- matchning existerar för exponent 4,1005.

— Enda möjligheten här är att sänka ppmOFFSETvärdet 284 ELLER öka koefficienten k OCH minska exponenten e.

; 6 ¦ ML67 §M

Offset 284ppmv referensskalanTID = år(A2) – 1812($G$2):

—————————————————————————

Samband: — e = 4,051:

ppmv = ppmvOffset + k(År–1812)^e

ppmv = 284+(0,00000005249)*(A2-$G$2)^4,051

Blå Graf: Mauna Loa-värdena ........ 1959-2013

Apelsin: ppmv-funktionen ............... 1959-2050; k=5,249 t8

y = (7.567 t4)x^4.051

match, exponenten stämmer:

100,00% mean

Exponenten 4,051 OK:

— Apelsinkurvan ovan visar att en 100,00% Mauna Loa- matchning existerar för exponent 4,051.

;

Vi testar på samma sätt nerifrån och uppåt:

; 7

Offset 284ppmv referensskalanTID = år(A2) – 1812($G$2):

—————————————————————————

Samband: — e = 3,990:

ppmv = ppmvOffset + k(År–1812)^e

ppmv = 284+(0,000000072)*(A2-$G$2)^3,990

Blå Graf: Mauna Loa-värdena ........ 1959-2013

Apelsin: ppmv-funktionen ............... 1959-2050; k=7,200 t8

y = (8.609 t4)x^3.990

match, exponenten stämmer:

100,00% mean

Exponenten 3,99 OK:

— Apelsinkurvan ovan visar att en 100,00% Mauna Loa- matchning existerar för exponent 3,990.

;

På samma sätt som ovan: Vi söker en motsvarande 100,00% matchning (år 1812) med en högre ppmv-offset 290:

; 8

Offset 290ppmv referensskalanTID = år(A2) – 1812($G$2):

—————————————————————————

Samband: — e = 4,560:

ppmv = ppmvOffset + k(År–1812)^e

ppmv = 290+(0,000000003401)*(A2-$G$2)^4,560

Blå Graf: Mauna Loa-värdena ........ 1959-2013

Apelsin: ppmv-funktionen ............... 1959-2050; k=3,401 t9

y = (2.336 t4)x^4.560

match, exponenten stämmer:

100,00% mean

Exponenten 4,560 OK:

— Apelsinkurvan ovan visar att en 100,00% Mauna Loa- matchning existerar för exponent 4,560.

;

...

Utprovning av medelfunktionen till ML6 och ML7:

ppmv = 284+(0,00000006147)*(A2-$G$2)^4,0205.

Se motsvarande amplitudTarerade versioner i Aktuella 100,00% ML-funktionerna.

— Amplitudtareringen beskrivs ovan från Mauna Loa-funktionen i b-koefficienten.

MLF, resultatbild: MLF

VAD INNEBÄR RESULTATET (ML67)?

Se även i AGW-beviset förklarar IPCC-samfundets missar i Sätt 1 och Sätt 2

t(AGW)-INTEGRALENS KURVFORM ÄR HYPERBOLISK OCH SLUTAR PÅ EN ASYMPTOTISK KURVTANGENT atan6. EFTERSOM t(AGW)-INTEGRALENS KURVFORM — derivatan — FÖLJER AV NASA-CRU-KURVANS t(AGW)-KOMPONENT, samma kurvform som havsversionens utjämnade version av fossilindustrins kolanvändning, samma kurvform (Upptakten till AGW-beviset) som mänsklighetens energianvändning (S1), som innebär att den kurvformen ligger fast, med en fast tidsskala, att den formen är absolut referens i tid och form och inte kan ändras, BETYDER DET ATT t(AGW)-KOMPONENTENS INTEGRAL — t(AGW)-INTEGRALENS KURVFORM — OCKSÅ ANGER EN MOTSVARANDE IDEAL REN FOSSILEMISSIONSKURVA en motsvarande integralt summerande funktion för industrins kolanvändning, och därmed FÖR EN MOTSVARANDE REN IDEAL MAUNA LOA-FOSSILKURVA: t(AGW)-INTEGRALENS KURVFORM KAN ANVÄNDAS SOM ETT ABSOLUT REFERENSINDEX FÖR EN ABSOLUT ATMOSFÄRISK KOLDIOXIDEMISSIONSKURVA. DÄRMED KAN EN MOTSVARANDE MAUNA LOA-FUNKTION från en verklig Mauna Loa-värdestabell — OCH FÖRUTSATT EN SÅDAN FUNKTION KAN HÄRLEDAS (MLF) — JÄMFÖRAS MED INDEXKURVAN (atan6), VILKET KOMMER ATT AVSLÖJA ALLA PRAKTISKA DETALJER, om alls:

L Om Mauna Loa-funktionens kurvform skulle sluta på en kurvtangent lika med atan 6:
— Mauna Loa-CO2-värdena skiljer sig omärkligt från t(AGW)-integralens kurvform, och avspeglar därmed en rent fossilt representerad atmosfärisk mängd koldioxid som adderas till luften från industrins fossilemissioner;

M Om Mauna Loa-funktionens kurvform skulle sluta på en kurvtangent mindre än atan 6:
— Mauna Loa-CO2-värdena uppvisar lägre värdeamplituder än t(AGW)-integralens kurvform, och avspeglar därmed en atmosfärisk reduktion av industrins fossilutsläpp: någonting finns som reducerar inverkan av en annars kraftigare global uppvärmning;

S Om Mauna Loa-funktionens kurvform skulle sluta på en kurvtangent större än atan 6:
— Mauna Loa-CO2-värdena uppvisar högre värdeamplituder än t(AGW)-integralens kurvform, och avspeglar därmed ett extra tillskott av icke fossilt relaterad koldioxid: någonting finns som dumpar extra CO2 till luften, utöver industrins eget fossilbidrag.

RESULTATBILDEN FRÅN (MLF) MAUNA LOA-FUNKTIONEN (ML67) VISAR alternativ S:

— Kurvformen i MLF följer t(AGW)-integralen upp till runt 1960. Därefter blir MLF relativt t(AGW)-integralen utpräglat exponentiellt avvikande: en tydligt växande ökning av extra icke-fossilt relaterat atmosfäriskt koldioxid dumpas till luften från någonstans, kontinuerligt, i växande.

Analysen (WTD1960) visar att tidsepoken för den utpräglat exponentiella ökningen sammanfaller industriellt/handelsstatistiskt med en omfattande rationalisering inom skogsindustrin: införandet av MOTORSÅGEN på bred bas.

Ytterligare prövning av motsvarande kvantiteter som MLF utpekar tillsammans med t(AGW)-integralen visar att skogsindustrins verksamhet förefaller tämligen noggrant (96 resp. 98%) bekräfta samtliga förekomster: totalt ändra från 1800-talet till nutid (2015/16) såväl som årligt, se Tabell Y2¦3 samt Jämförande IPCC-budget.

Se vidare sammanställning med länkar i Globalräkningen, Statens Naturbrott 2016, AGWb15.

AGW|MLF ingår inte i IPCC-samfundet. Se särskilt från IPCC|Giftlarm.

ANDRA testOMGÅNGEN:

Aktuella 100,00% Mauna Loa-funktionerna — ML67

ML67: ¦ ML6 ¦ ML7 ¦ MaunaLoaFunktionen

övre: (11.2·10'–4)x'4.051; 290·11,2/7,767 = 418,17947

unre: (13.0·10'–4)x'3.990; 290·13,0/8,609 = 437,91381

mdl: (12.1·10'–4)x'4.0205; 290·12,1/8,071 = 434,76644; alla medelvärde 430,28657

(ö+u)/2 = 428,044664 ; Mauna Loa MidZero

Mauna Loa-Funktionen MidZero — Offset t(AGW) = +42p; = 42p(140År/326p) = 18,036809 år

miO: (12.1·10'–4)[x–42/50]'4.0205 ; Mauna Loa-t(AGW)-integralNärmast; MidOffset

Differensen midOffset MINUS t(AGW)-integralen anger ökningstakten i Mauna Loa-Funktionens värden.

Differensen MidZero minus t(AGW)-integralen anger totala Mauna Loa-tillskottet utom t(AGW)-integralens inverkan.

ABSOLUITA ppmv-skalan enligt Mauna Loa MidZero: 100ppmv / 428,044664 pixels, Unit50pixels.

MLF-derivatan:

Dn 284+(50*100/430)*(0,00121)*((C21-1812)/(140/326)/50 )^4,0205 =

Dn (50*100/430)*(0,00121)*((C21-1812)/(140/326)/50 )^4,0205 =

(50*100/430)*(0,00121)* Dn ((C21-1812)/(50*140/326) )^4,0205;

Dn ((C21-1812)/(50*140/326) )^4,0205 =

[4,0205][((C21-1812)/(50*140/326) )^3,0205] · Dn (C21-1812)/(50*140/326) =

[4,0205][((C21-1812)/(50*140/326) )^3,0205] · [1/(50*140/326)] Dn (C21-1812) =

[4,0205][((C21-1812)/(50*140/326) )^3,0205] · [1/(50*140/326)] Dn (1) =

[4,0205][((C21-1812)/(50*140/326) )^3,0205] · [1/(50*140/326)] =

4,0205/(50*140/326)[((C21-1812)/(50*140/326) )^3,0205] =

4,0205/(50*140/326)(((C21-1812)/(50*140/326) )^3,0205) ;

y’ = (50*100/430)*(0,00121)*4,0205/(50*140/326)*(((C21-1812)/(50*140/326) )^3,0205).

ppmvBegin1812:

Startvärdet ppmv från år 1812 — 284

AGW-bevisets framställningar (från 2009) har använt offsetvärdet (år 1815) med 286 ppmv CO2 för koldioxidhalten i luft. Med djupdykningarna (Träddöden 2015) har behov visats för en mera precisionsartad, om alls, skalbestämning för att eventuellt kunna avgöra smärre observerade avvikelser (Lavineffekten | LavinOrange). IPCC-graferna nedan (2013) ger basvärden.

Flera (många) webbkällor anger värdet 290ppmv som motsvarande förindustriella koldioxidhalten i luft (början på 1800-talet eller slutet av 1700-talet).

— American Institute of Physics [https://www.aip.org/history/climate/timeline.htm] anger ”290ppm 1800-1870” i sin sammanställning över den globala uppvärmningens vetenskapliga händelsepunkter.

— Här används den (förmodligen kanske) mest tillförlitliga uppgiftsbasen 284ppmv för år 1812 baserad på punktvärdena i nedanstående webbkällas redovisade grafer.

IPCC-samfundet (2013) visar CO2-nivåer vid inseglet till fossilindustrialismen (1820, Ørstedts upptäckt elektricitet-magnetism).

— CO2-data nedan från IPCC- sammanställningar (2013) visar aktuell CO2-halt år 1812 som lika med, nära eller omkring, 284 ppmv.

CO2-halter i ppmv [2013]

Källa:

CARBON AND OTHER BIOGEOCHEMICAL CYCLES | Chapter 6 | CLIMATE CHANGE 2013 IPCC 2013

Contribution of Working Group I to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change

Ciais et al., 2013; s493 Figure 6.11

— Varför är den uppgiften viktig?

När vi ska söka Mauna-Loa-funktionens passning med NASA-CRU-globaltemperaturkurvan — med dess givna tidsaxel — finns bara ett egentligt avgörande kvantitativt argumentet som kan ge en (någorlunda) säker riktbas: ppmv-värdet vid t(AGW)-integralens koordinatnolla. Med given tidsbas för x=0 som år 1812 måste vi hitta just ppmv-nivån vid den aktuella epokens början, analogt kurvgraferna xy-nolla, var den ska placeras.

— I princip är det så: vi kan helt utesluta andra kandidater bara om det med säkerhet står klart att det finns ett säkert globalt medelmässigt relevant CO2-lufthaltvärde år 1812 på just 284ppmv koldioxid i luften.

Nämligen:

— Högre ppmv-offset medger en högre exponentfaktor i 100,00% Mauna Loa-funktionens ekvivalent, och därmed en möjlig skarpare skärning med t(AGW)-integralens motsvarande givna CO2-kurva. (Vi vill nog, helst, inte se den typen, samma som plötsligt akuta globala giftlarm med snabbt upprusande CO2-halter från en viss kritisk tidpunkt).

— Lägre ppmv-offset medger å andra sidan att Mauna Loa-ekvivalenten dras allt mera mot y-axeln, och därmed en allt större CO2-övervikt redan från början av 1800-talet: vi har knappast belägg för en sådan (om inga revolutionerande nyupptäckter kommer i dagen).

— Vi måste då frånse den extra koldioxidbula (data från ishavskärnor) som visade sig perioden 1850-1950, den stora världsomspännande trädavverkningsperioden.

Förutsatt att avverkningarna under den perioden inte medförde någon förhindrad naturlig återväxt, finns heller ingen direkt parameter i AGW-bevisets matematik som kan associera koldioxidbulan med någon extra effekt i den globala uppvärmningen: AGW-bevisets t/T=m/M, faktor t, fossilförbränningen, ingår inte. Se utförligt med räkneexempel i Värmemotstånd.

Däremot kan koldioxid som hindras återvända till marken via hindrad naturlig tillväxt (avskogning, naturvandalisering, allmänna naturattacker som grundas på mänskliga samvaroproblem) , alltså icke-fossilt relaterad koldioxid (King1994) summeras med

Naturskogarna huggs ner och deras naturliga bioventilation (BV) utsätts för kontinuitetsbrott = koldioxiddumpningar som sedan inte kan återhämtas; Se utförligt i Naturskogen och IPCC|Giftlarm;

— Icke- fossilt överskottskoldioxid kan återtas (successivt, efter TID) av skogsmarken via den atmosfäriska koldioxidens lösning till kolsyra i regnvatten och därmed åter till markens växtlighet via blad, barr (stomata) och rötter. Men om marken hela tiden hindras naturlig återväxt (Staten hindrar återväxt), finns ingen levande biomassa att hand om luftkolet på den vägen, och det dunstar bara tillbaka till atmosfären igen. Det är, tydligen, precis situationen idag med statens naturvettlösa uppträden, och som bidrar till den växande trädstressen (Träddöden 2015) med fortsatt växande tillskott av extra icke-fossilt CO2 (Statens Naturbrott 2016) (Extra Väderkrafter).

den allmänna luftens inslag av fossilt CO2 — vilket precis visat sig vara slutresultatet i hela den här historien, se Globalräkningen:

— Extra tillskott i Mauna Loa-värdena relativt FossilIndustrins ideala bidrag enligt t(AGW)-integralens kurva.

”Scientists agree that land-atmosphere exchanges of CO2 are large, and that land-use change makes these estimates highly uncertain.”, s41

FUTURE SCIENCE — GROSS CO2 FLUXES FROM LAND-USE CHANGE | 2011

implications for reducing global emissions and increasing sinks | Carbon Management (2011) 2(1), 41–47

http://whrc.org/wp-content/uploads/2015/09/RichteretalCarbonMgmt.11.pdf

ppmv till KG/M³ — 13Dec2015

ppmv till KG/M³

Från utvecklingarna i Allmänna Gaslagen:

— NOTERA att webbläsaren FIREFOX inte kan läsa naturvetenskapliga originaltexter med teckensnittet Symbol (Firefox skriver typ Ö istället för rottecknet, m.fl.). Många htm-dokument hade redan författats i UniversumsHistoria via Microsofts WORD2000 (Ctrl+Shift+Q omvandlar automatiskt och bekvämt till Symbol) innan Firefox:s obefintliga naturvetenskapliga täckning upptäcktes. Från den punkten har sedan alla senare författningar i UniversumsHistoria använt DE OFTA MINDRE VÄL TEXTMÄSSIGT GRAFISKT UTVECKLADE UNICODE-tecknen (ofta med [mycket] sämre läsbarhet än motsvarande Symbol).

— FIREFOX kanske också ska lägga ner Times New Roman?

— Det blir ännu enklare, FirefoxTeam f.ö., om man bara har siffror (0123456789) när man ska webbhandla.

pV₁ = kT = E ; J Allmänna Gaslagen

k = NuR = (m/U)R = ρ₀R·1M³ = RM ; J/°K Momentekvationen

k = ρ₀R·1M³

= pV₁/T ;

ρ₀ = pV₁/(TR·1M³) ;

V₁ = V/[N = m/Uu] ; M³ Boltzmanns konstant

= VUu/m ; Vi använder enheten u = m så att u/m=1:

= VU ;

ρ₀ = pVU/(TR·1M³) ; KG/M³; V/1M³ = ppmV·t6 :

ρ₀ = p· ppmV · t6 · U/(TR) ; KG/M³

STP-värdet kan användas generellt för p: U anger atomvikten/molekylvikten

p = 101325 Pa ; 1 Pa = 1 Pascal = 1 N/M² Se Fundamentala Gaskonstanten

R = b/u ; Konstanternas värden

= (1,3805502 t23 J/°K)/(1,66033 t27 KG)

= 8314,9148 J/KG°K ;

p/R = 12,185933 = 1/0,0820618 ;

KG/M³ till ppmv:

ρ₀ = ppmV · U/(T·82061,8) ; KG/M³

U anger atomvikten/molekylvikten i u-enheter (1,66033 T27 KG);

ppmV anges i t6 enheter = miljondelar

T anges i °K = 273,15 + °C

ppmv till KG/M³:

ppmV = ρ₀T·82061,8 / U ; t6 enheter

Se även motsvarande samband i Wikipedia (Air pollutant concentrations) (utan härledningar, samma typ som ovan men med 8205,0).

JordFasta Atmosfärsmassan

Författarens arkiv — Naturvy 2012.

JordFasta Atmosfärsmassan — m=Apa^–1= 5,28 T18 KG

Exempel 1 | Exempel 2 | Exempel 3 |

— TYPEN är »obehaglig» att använda, alls över huvud taget.

ANLEDNING:

— Med en fast Jordatmosfärisk massa som i en given tid har en viss gasisk molekylär sammansättning

mJatm(Kväve%|Syre%|Argon%|Koldioxid%|+..%)

PLUS ett avgasrör som sticker upp ur planetytan och puffar ut mera gas (CO2) i mJatm än vad mJatm redan innehåller, uppkommer den djupt irriterande besvärligheten att välja vem av de redan inbjudna gästerna som får stryka på foten och försvinna ur lokalen för att den minimala hedersgästen CO2 ska få springa omkring och ha sig i mJatm.

Problemet är att alternativ saknas.

Se vidare nedan i p/m-Proportionaliteten och p/m-FörenkladAnvändning.

Härledningen

Sambandet för fysikaliskt tryck (p) anges som kraft (F) över yta (A)

p = F/A ; enhet Pascal, Pa = N/M²

Med kraftlagens F=ma på Jordkroppens tyngdkraftsacceleration a vid Jordytan A=4πR² ges

p = ma/A ; enhet Pascal, Pa = N/M²

Accelerationskonstanten (a) vid Jordytan (R) fås ur gravitationslagen via Jordmassan (m₂=5,975 T24 KG) enligt

a = Gm₂/R² ; M/S²

Därmed

p = m(Gm₂/R²)/4πR²

= mGm₂/4πR⁴ ; Pa = N/M²

Förhållandet mellan trycket (p) vid Jordytan och (den överliggande atmosfäriska) massan (m) är konstant via Jordmassan och Jordradien enligt

p/m-proportionaliteten:

p/m = Gm₂/4πR⁴ ; Pa/KG = N/M²KG = [KG·M/S²]/M²KG = KG·M/S²M²KG = 1/S²M

= (6,67 t11 J/[KG]²)(5,975 T24 KG)/[4π(6,3737843 T6 M)⁴]

= 1,9216 t14 (S²M)^–1

Med givet (atmosfäriskt gravitellt dragande, konvergerande) tryck p på Jordytan (R) från en överliggande atmosfäriskt massa finns en motsvarande konstant fast (atmosfärisk) massa m med värdet

m = p · 4πR⁴/Gm₂

= p · A/a

= p · 4πR²/a ; p(STP)=101325Pa | Rekv=6,378 T6 M | a~9,81 M/S² | π=3,1415926

STP, 0°C vid havsnivån [Rekv]

Industristandardvärdet som brukar användas för Jordytans accelerationskonstant (1g) är a=9,81 M/S². Med Jordmassan 5,975 T24 KG ger det en medelJordradie

Rmean = √ Gm₂/a

= √ 6,67 t11 JM/(KG)² · 5,975 T24 KG / 9,81M/S²

= 6,3737843 T6 M

= 6.373,7843 KM

Ekvatorialradien för Jorden till jämförelse brukar anges Rekv = 6,378 T6 M. Wikipedia (Earth radius, 18Dec2015) anger Rekv=6.378,1370 M och (Global average radii) Rmean=6.371,0088 M.

Normaltrycket (1 atm) vid Jordytan (STP Standard Temperature and Pressure) vid 0°C är

p(STP) = 101325 Pa

Med Rmean=6,3737843 T6 M och a=9,81 M/S² ges Jordfasta atmosfäriska massan

mJatm: MJATM

mJatm = p · 4πR²/a

= 101325 Pa · 5,1051 T14 M²/9,81M/S²

= 5,27293 T18 KG

~ 5,3 T18 KG ; Jordfasta atmosfärsmassan

VJatm

Med formen för täthet D=m/V KG/M³ kan en totalhomogen atmosfärisk ideal Galileisk (överallt samma a-värde) ekvivalent Jordatmosfärisk volym (VJatm) anställas på medeltätheten för luft (DluftSTP~1,2 KG/M³) enligt

VJatm = mJatm/DluftSTP

= (5,27293 T18 KG)/(1,2 KG/M³)

= 4,3941 T18 M³ ; Jordfasta atmosfärens ideala [Galileiska] volym

hJatm

Idealt med plan Jordyta (A~5,11 T14 M²) — även med flera mil rymd över Jordytan (A) blir felet litet/försumbart om A räknas som en ren ideal planyta — ges motsvarande Galileiska (samma a överallt, samma täthet, samma tryck) Jordatmosfärs höjdskikt lika med (V=Ah)

hJatm = VJatm/A

= 4,3941 T18 M³/(5,1051 T14 M²)

= 8607,275 M ; JordGalileiska atmosfärens höjdskikt — nära som Mount Everest [8848Möh]

p/m-proportionaliteten:

— Om i mJatm en extra massa införs, typ koldioxid (CO2) som pumpas in i atmosfären via ett ytmynnande avgasrör (från Jordens inre), garanterar konstanterna fasta Jordmassan (m₂) med Jordradien (R) och universella gravitationskonstanten (G) via m/p=4πR⁴/Gm₂ ~ 5,2 T13 S²M att yttrycket vid Jordytan (A) tillväxer proportionellt så att alltid m/p=konstant.

p/m-förenklad användning:

Är storleken av den införda gasmassan ringa — typ max 1/1000 (1000ppmv) av mJatm — kan ändå samma fasta mJatm-värde (5,27 T18 KG) användas, förutsatt max tre decimalers noggrannhet används i resultatet.

EXEMPEL 1: Kalkylkort Tabell4 AM2015A.ods

Kolinnehållet i atmosfären via Jordfasta atmosfärsmassan — direkt från Mauna Loa-värden, vid STP

Exempel på uppställt kalkylkort i OpenOffice för bestämning av motsvarande atmosfäriskt KGkol från givna Mauna Loa-CO2-mätvärden.

Violetta [mina egna generellt — och Blå]: inmatning. Övriga: resultatvärden.

ppmv-offset från 1812 = 284 som frånräknas inslaget ppmv(NU). ppmvAGW är ökningen från 1812.

— Sambandet för omvandlingen mellan ppmvCO2 och KGkol är KGkol = ppmvCO2 · 1 t6 · 12/28,8. 28,8 är medelatomvikten för Luft, 12 för Kol.

— I a(J) har använts Jordmassan 5,975 T24 KG.

Kalkylremsan ovan visar exempel på hur sambanden till Jordfasta atmosfärsmassan kan insättas i ett kalkylprogram för bekväm bestämning och analys. Värdeparametrarna kan enkelt ändras för att kontrollera olika basvärden.

EXEMPEL 2: Kalkylkort Tabell4 AM2015A.ods

En likvärdig, men något mera avancerad kalkylremsa (lufttemperatur inkluderad), kan anställas på sambandet för ppmv till täthet [ppmv|D] som nedan.

Kolinnehållet i atmosfären via Jordfasta atmosfärsmassan — Mauna Loa-värdena minus 284 [år1812] — med variabel lufttemperatur

Exempel på uppställt kalkylkort i OpenOffice för bestämning av motsvarande atmosfäriskt KGkol från givna Mauna Loa-CO2-mätvärden.

Violetta [mina egna generellt — och Blå]: inmatning. Övriga: resultatvärden.

— Sambandet för omvandlingen mellan ppmvCO2 och KGkol, se ppmvTillTäthet.

— Jordmassan ingår inte i ovanstående. Sambandsformen är istället utvecklad ur Allmänna Gaslagen, se utförlig beskrivning i länken ovan.

Här beräknas kolinnehållet från ett givet ppmvCO2 inom ett godtyckligt höjdskikt av samma homogena täthet och temperatur som hela Jordfasta atmosfärens (mJatmEkv).

— Höjdskiktets beräkning:

V = V₁ – V₀

= 4π/3 · (r₁³ – r₀³) ;

r₀ = 6,378 T6 M + h₀·1000 M ;

r₁ = 6,378 T6 M + h₁·1000 M ;

EXEMPEL 3: Kalkylkort Tabell4 AM2015A.ods

Ytterligare ett (KEMISKT) alternativ finns — här förenklat utan inslag av Argon [ca 1%]:

Kolinnehållet i atmosfären via Jordfasta atmosfärsmassan — Mauna Loa-värdet [CO2%] i ppmv·t6

Exempel på uppställt kalkylkort i OpenOffice för bestämning av motsvarande atmosfäriskt KGkol från givna Mauna Loa-CO2-mätvärden.

Violetta [mina egna generellt — och Blå]: inmatning. Övriga: resultatvärden.

Här har justerande täthetsdata använts från webbkällan

http://www.engineeringtoolbox.com/gas-density-d_158.html

för att få fram matchande värde med mJatm.

För att bibehålla konstant Jordfast atmosfärsmassa (mJatm) har CO2-tillskottet här kompenserats genom motsvarande borttag av kväve. Alternativet, för exakt mJatm-ekvation, skulle vara att tryckvärdet ökar proportionellt mot massinförseln — analogt andra täthetsvärden för samtliga komponenter. Vilketsom är dock dessa detaljer här av underordnad betydelse eftersom resultatet i vilket fall (det ringa CO2-innehållet) inte är signifikant med användning av (max) tre decimalers noggrannhet. Exemplet visar dock principen med eventuella äventyr med och i Jordfasta atmosfärsmassan om man inte är aktsam (för större gasmängder).

Möjlig orsaksbild — 1Jan2016 — Varför och Hur IPCC-samfundets Jordbiofysikuppfattning STARKT OCH STRÄNGT skiljer sig från AGW-beviset med Mauna Loa-funktionen

Skogsindustrins Argument — Profitörerna — Kärnpartier ur Skogsindustrin

—————————————————————————————————————————————————————————————

VARFÖR IPCC-SAMFUNDET ANSER ATT TRÄD TAR NER LUFTKOL FRÅN FOSSILINDUSTRINS ATMOSFÄRISKA KOLEMISSIONER

—————————————————————————————————————————————————————————————

ORSAKSBILDEN GENERELLT — Möjlig orsaksbild

TRÄDENS VÄXTKOL

———————

Varför och Hur IPCC-samfundets Jordbiofysikuppfattning STARKT OCH STRÄNGT skiljer sig från AGW-beviset med Mauna Loa-funktionen (Resultat)

———————

Resultat2013

IPCCpoängenRef:

IPCC|Poängen visar det möjliga upphovet:

IPCC-samfundet:

Differensen S(FossilIndustrinsStatistik)minusM(MaunaLoaVärdena) bevisar att en stor del (grovt 50%) av fossilindustrins CO2-utsläpp tas upp av skog/hav, och därmed åstadkommer en reduktion av den människoförorsakade globala uppvärmning (AGW) som annars skulle ha blivit större [ref. ”Luckily”].

AGW-beviset med Mauna Loa-funktionen:

FÖRUTSÄTTNINGEN — NASA-CRU-kurvans komponenter Kolumn1; havsperioderna + t(AGW) — för den globala uppvärmningen BYGGER HELT OCH HÅLLET PÅ HAVSUPPTAGET: ingen reduktion sker av något alls från industrins fossilutsläppande AGW-förorsakande CO2-emissioner.

— UTÖVER DEN EMISSIONSBILDEN — explicit genom Mauna Loa-funktionen tillsammans med AGW-beviset — finns tydligen och uppenbarligen en extra, icke fossilt kopplad koldioxidemission (+0,9 ppmvCO2 nu år 2015) som läggs till atmosfären, och har så gjort sedan 1800-talets början med nu år 2015 ackumulerad extramängd +43ppmvCO2.

— Uppfattningen att skog/hav skulle absorbera industrins CO2-emissioner saknar helt belägg.

— Uppfattningen att havsupptaget skulle ha medfört reducerad global uppvärmningseffekt, saknar helt belägg.

— Uppfattningen att träd/skog skulle ta växtkol som härrör primärt överifrån atmosfären, saknar helt belägg [Resultat].

IPCC-samfundets, här som ovan påstådda missgrepp, säger AGW-beviset, har sedan lett fram till typformerna illustrerade nedan, som det här förmodas: MODELLTYP MED TOTALT IRRATIONELLA, helt vilseledande (galna ”pre-industrial fluxes”) LUFTFLÖDESKVANTITETER SOM INTE HÖR TILL ÄMNET ALLS ÖVER HUVUD TAGET — frånsett den enda partiellt väl relaterbara flödesformen [IPCC‑relevanser] av arten ”Land Use Change” (1994: +1,6 Gt = 1,6 T12 KGkol; Mauna Loa-funktionen [föreställande mera exakt] visar för sin del +1,25 T12 KGkol för 1994). Se även övriga ungefärligt samstämmiga jämförande relevanta partiella IPCC-flödesvärden i IPCC-relevanser. Vidare nedan, under figurerna.

WikipediaIllustrationen — IPCC-samfundets ”pre-industrial” atmosfäriska CO2-kopplingar till biologin — se även i FÖRKLARING och WikipediaCarCycl

WIKIPEDIA — Carbon cycle [3Nov2015]

https://en.wikipedia.org/wiki/Carbon_cycle

Carbon Budget — IPCC

IPCC FOURTH ASSESSMENT REPORT: CLIMATE CHANGE 2007 —

Climate Change 2007: Working Group I: The Physical Science Basis Figure 7.3.

https://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg1/en/figure-7-3.html

” The global carbon cycle for the 1990s, showing the main annual fluxes in GtC yr^–1: pre-industrial ‘natural’ fluxes in black and ‘anthropogenic’ fluxes in red”

IPCC-samfundet FÖREFALLER — utan att någon direkt sådan formulering verkar finnas, se Webben — vara av den allmänna globala uppfattningen att TRÄDEN TAR SITT VÄXTKOL ÖVERIFRÅN DEN KOLTUNNA ATMOSFÄREN ÖVER TRÄDEN, inte nerifrån den koltäta marken (markoxidation, kolsyrat regnvatten till rötterna) [SkogsFältet]. Flödespilarna ovan vänster FÖREFALLER vara typiska resultat av en sådan allmänuppfattning. Men den ifrågasätts här, starkt, i kraft av resultatbilden från AGW-beviset med Mauna Loa-funktionen. Se utförligt från RESULTAT med IPCC-jämförande exempel.

Vad vi, här, har förstått är luftCO2-flödena ”pre-industrial fluxes” ett resultat, just, av att ha försökt inpassa en delvis modellerad totalbild MED IPCC-poängen för att syntetisera ett mera övergripande helhetssammanhang: Kvantiteterna 120 Gt resp. 60 Gt har ingen direkt motsvarande representation i AGW-beviset med Mauna Loa-funktionen [MLF] [RESULTAT].

— Se närmast kvantitativa överensstämmelse i m(JGE); kvantiteten (60 Gt) är OK, men enheterna och deras motsvarande påstådda, tydligt icke relaterade innebörd är galna; IPCC-samfundet verkar inte ha något ett motsvarande konstant JordLandBiologiskt VäxtTryck (9,196875 Pa=N(Kol)/M²). Och heller verkar ingen litteratur finnas som förklarar detaljerna.

HELA SCENBILDEN TER SIG SOM ATT SPELA KORT MED EN SAMLING POKERHAJAR SOM KÖR MED DELVIS IHÅLIGA KORT (ibland byter Hjärter och Ruter plats).

AGW-beviset med Mauna Loa-funktionen visar nämligen [ResultatExempel2013] att

• föreställningen att träd prioriterar atmosfäriska uppsug av fossilindustriemitterat kol
saknar belägg — ingen sådan tendens finns eller syns i Mauna Loa-värdena;

• föreställningen att träd, alls över huvud taget, skulle prioritera den koltunna atmosfären över träden för att ansamla växtkol — och därmed fossilt industriemitterat dito också i meningen »reducerar AGW» — snarare än den kolsammansatta marken som träden står på via närluft och vatten, också
saknar belägg — ingen tendens finns eller syns i Mauna Loa-värdena som antyder något annat än att andelen luftkol, utöver fossilindustrins tillförda mängder, växer stadigt, exponentiellt, med ett årligt (2012: +0,9 ppmvCO2) extra icke fossilrelaterat CO2-tillskott med början ända från 1800-talet. Utförligt i Globalräkningen, Statens Naturbrott 2016.

Det finns (Dec2015) inga upphittade etablerade källverk som avhandlar ämnet på den här nivån: inga referenser, i varje fall inga antydningar som direkt syns.

SKOGSFÄLTET tillsammans med upptäckten (Simard2012) av naturskogsträdens gemensamma rotnätverk, tillsammans med det möjliga (svagt 0,17%) kolsyrade regnvattnet (GranVattnet) som ständigt sköljer genom träden, ger detaljerade uppslag till hur träden i naturskogen KAN, verkligen, forma ett eget avskilt skogsmarkluftfält som helt underhåller sig självt, helt oberoende av atmosfären över träden — frånsett inverkan från fossilemissionernas globala uppvärmningseffekt.

Den naturbilden innehåller också ANGREPP mot nutidens framställningssätt generellt (föreställningen att träden tar växtkolet överifrån atmosfären över träden, se Webben): naturskogar finns (knappt) inte längre. Jordytans skogslandskap har brutits upp i ett formidabelt pusselband av lapptäcken där svårligen någon naturgrundad analys alls kan anställas: Växtexperiment utförs i isolerade laboratorielokaler där växten/plantan får ta sitt växtkol varthelst det finns närmast tillgängligt. Resultatet presenteras sedan som avgjort av typen ”växter tar växtkol från atmosfären”. Se särskilt jämförande räkneexempel i BeTäVK. Att växterna, alla utan undantag, tvunget, tar sitt växtkol uteslutande ytterst sett från skogsmarken (och havsbottnen) framhävs inte. Se även i RäkneExempel.

Men inte heller dessa aspekter verkar finnas ens omnämnda i etablerade korridorer.

En särskild exemplifierad räknegrund som visar hur det extra emitterade icke fossilrelaterade CO2-tillskottet påverkar Jordbiosfären generellt finns sammanställt i Värmemotstånd och Trädens känslighet för LOKALA Koldioxidvariationer: Extra väderkrafter.

Och orsaken skulle vara?

— Men OM nu allt det ovan skulle hålla streck, djupt rebelliskt som det är, varför har då ingen i hela världens IPCC-samfund noterat något? Vilket skulle den i sig remarkabla orsaken vara?

Sanningsbegreppet är ju, för det första, JätteEtablerat i Modern Akademi.

— Elever och Studenter, över hela Världen, får avancerad undervisning Hur man Avläser Naturgrunderna: hur man härleder, inte uppfinner, och så där, så att själva sakinnehållet i LISTAN ä SÅ JätteVälkänt, att man redan för länge, länge sedan insåg de här påtalade aktuella sakdetaljerna, och på den Historiska Vägen har avvärjt den Versionen av Historien, och därmed alla de här påtalade tokfasonerna från en Modern Akademi i en annan Historisk Version som, alldeles förfärligt tveklöst, lämnar en del övrigt att önska.

Testa AGWb15: Finns inte i IPCC-samfundet. Varför inte? Fråga dom.

Svaret:

AGW-beviset — Kolumn1 NASA-CRU-kurvans uppdelning i komponenterna havsperioder + t(AGW)-värmekurvan = globala uppvärmningskurvan — som förklarar och beskriver hela fenomenkomplexet i detalj.

IPCC-samfundet har inte den fysikuppfattningen — tydligen.

— En giftkatastrof håller tydligen, obemärkt av IPCC-samfundet, på att sprida sig inom Jordbiosfären på grund av ovanstående felgrepp (Orsaken). Väldig gärna dementera det.

Träddöden 2015

Observerad uppträdande omfattande begynnande träddöd, stadsregion Mellansverige sensommaren/hösten 2015, tydligt synligt utmed cykel- och gångvägar, se utförligt från Träddöden2015.

— Den här framställningen är — helt och hållet — resultatet (från Okt2015) av att ha börjat ROTA I MÖJLIGA ORSAKER till de direkt synliga djupt deprimerande trädtillstånden, bilden ovan typiskt snitt. Se speciellt från Mauna Loa-funktionen och AGW-beviset i sammanställning.

Medan IPCC-samfundet lever i föreställningen om att träd reducerar fossilutsläppen, ges istället [RESULTAT] extra icke-fossilt relaterade CO2-utsläpp (år 2015: +0,9 ppmvCO2) genom (Globalräkningen) skogsindustriernas fortsatta profitfester på naturskogarna som här veterligt enda tillgängliga kandidater till förödelsen, + staten/kommunernas uppenbart vettlösa korståg mot naturlig tillväxt — med lokalt uppvisade fenomeneffekter som ovan.

Således det exakta svaret:

— Utan AGW-bevisets detaljer, sedermera nu också Mauna Loa-funktionen (Dec2015) som slutligt bidragit till Upplysningen (Globalräkningen) [ResultatExempel2013], är och förblir, tydligen som det får förstås, ämnet en solid »sluten, slät, stängd bergvägg» för alla som försöker fatta något i ämnet. Ingen, inget, kommer in. Stumt. Tyst. Slutet. Förseglat. Det som har framkommit här har chockerat inte minst den här författaren själv. (Långt ifrån vad som kunnat förutsägas).

Den rebelliska slutsatsen kräver det:

Om sakfakta kommer fram som visar att ovanstående tydligt strängt rebelliska påståenden skulle bygga på fel, vad dessa än vara må, kommer rättelser självklart att göras. Tills dess, enda källan som här veterligt finns + aktuella fältobservationer, är det tydligt att Mauna Loa-funktionens värden talar för sig själva tillsammans med NASA-CRU-kurvan — då inget annat framgår.

Se särskilt från Globalräkningen [ResultatExempel2013].

Se även genomgången med IPCC-kvantiteterna, delvis i (överensstämmande) jämförelse, i FÖRKLARINGEN.

AGW Dec2015 — AGW-beviset med Mauna Loa-funktionen — INLEDANDE ORIENTERING

AGW-beviset December 2015

——————————————————————————————————————————

Mauna Loa-funktionens segertåg reder ut begreppen i globala uppvärmningen — inledande orientering

Genom (Kolumn1) den globalt uppmätta NASA-CRU-kurvans uppdelning i komponenterna (Kolumn3) Ythavsperioder + aktuella globala uppvärmningskurvan t(AGW)

densamma t(AGW)-kurva lika med fossilindustrins (havs-)utjämnade version m(AGW) som den energibas som driver hela AGW-komplexet, och som också (S4) uppvisar samma (S5) summerande totalt emitterade kolmängd som (S2) fossilindustrins redovisade statistik (S1) och därmed ofrånkomlig proportionalitet mellan m|t(AGW) via konstanten

m/t=1,017094 T13 KG/°C = 10,1704 GigaTon/°C

finns nu tillräckligt med datavärden på strängt säkra grunder för motsvarande noggranna funktionskurvor med 100,00% matchning.

Därmed kan AGW-komplexet testas och prövas vidare på de nu tillgängliga allmänna data som finns — med syfte att befria åtminstone en eldsjäl från t(AGW)-bevisets matematiska fysik, eller möjligen konstatera överensstämmelse. Vilketsom är välkommet.

Antingen är t(AGW)-beviset bristfälligt, irrelevant, felaktigt, icke med fakta överensstämmande. Eller så är t(AGW)-beviset verifierande, beskrivande och förklarande. Det är avgörande viktigt att få skarp otvetydig klarhet i vad som gäller i den frågan — i anledning av, speciellt den senaste tidens, starkt nedslående observationer: hur människor beter sig mot naturen (Träddöden 2015): hindrad naturlig tillväxt; staternas fortsatta kontinuitetsinbrott i naturskogarnas naturliga bioventilerande rytm (”fri sikt mellan träden”).

— OM den spontana reaktionen (Statsfröjden) inför statens hantering av naturen verkligen, som det förefaller, är naturvanvett, måste absolut klara, tydliga och ytterst skarpa bevis finnas för det — av naturen. Annars inte.

Bevisets rekvisita | AGW Dec2015

Vad vi behöver för att kunna föra framställningen i bevis utöver ovan nämnda

———————————

P1 P2 P3 P4 P5

1. En in till 100,00% matchande Mauna Loa-CO2-datafunktion:

Verifierad: Se Mauna Loa-funktionen ML6¦övre och ML7¦unre;

100,00% mean

— Vi utprovar ML67 medelvärdesformen ur dessa bägge,

ppmv(CO2)MaunaLoa = (12.1·10^–4)[x–42/50]^4.0205 ; Mauna Loa-t(AGW)-integralenNärmast; MidOffset

och använder den i kalkylbladet (här OpenOffice) på formen

ppmv = 284+(50*100/430)*(0,00121)*( (År-1812-18)/(50*140/326) )^4,0205

Offsetvärdet 284 ppmv år 1812 är hämtat från gängse IPCC-tabelldata (ppmvBegin1812).

ppmv-skalan (50*100/430) är medelvärdesbildningen från Mauna Loa-100,00%-kandidaterna i ML67.

Derivatan (tangensformen) till ppmv-funktionen

y’ = (50*100/430)*(0,00121)*4,0205/(50*140/326)*(((C21-1812)/(50*140/326) )^3,0205)

ger oss direkt motsvarande globalt utjämnade årligt tillkommande CO2-ppmv-värden.

2. En maximalt noggrant dataspecificerad t(AGW)-integralkurva som jämförande databas i hela komplexet.

Verifierad: Se t(AGW)-integralen.

Vi konstruerar en (Unit50pixels) punktdatabas på de 12 givna numeriska lösningsmängderna, och söker sedan maximalt visuellt grafiskt matchande substitutionskurvor [t(AGW)subst] av enklare matematisk natur. På deras beräkningsgrund, och in till vissa gränser (här max år 2070) kan direkt motsvarande t(AGW)-integralvärden erhållas.

Överensstämmelsen i de 12 datapunkterna är som tabellen nedan visar (Unit0¦år1812 | Unit12¦år2070)

Num Unit-värdena i pixels till t(AGW)-integralen genom numerisk lösning [‡].

Subst Unit-värdena i pixels till t(AGW)-integralen genom substitutionsfunktionerna nedan.

Unit	Num	Subst
1	0	0
2	0	0
3	1	1
4	6	6
5	18	19
6	44	44
7	89	90
8	162	162
9	264	262
10	399	397
11	564	564
12	754	753

Det är det närmaste vi kan komma för tillfället.

Grafen höger Unit50pixels visar Num-punkterna med insatta substitutionskurvor.

t(AGW)-integralen slutar på en asymptotisk tangent som närmar sig värdet (derivatan) 6 obegränsat [DerInt].

och substitutionskurvornas funktioner är

nedre t(AGW) till Unit7: y = –(1/50)+(3.5·10'–4)([x–8/50])'4.45

från Unit3 (1876) till Unit7 (1962)

övre t(AGW) från Unit7: y = (2.5[x–461/50]+1.96(7+[x–461/50]'2)'0.5)+(29/50)

från Unit7 (1962) till Unit12 (2070)

med Sammansättningen sömlöst över gränsen i OpenOffice

x = (År-1812)/(140/326)/50;

y = OM(x<=7; -(1/50)+(0,00035)*(x-8/50)^4,45; (2,5*(x-461/50)+1,96*(7+(x-461/50)^2)^0,5) + (29/50));

3. En optimal Mauna Loa-funktionspassning i y-led (ppmv-skalan) för att få optimal matchning med t(AGW)-integralkurvans fotform utan skärningar och därmed en säkrad optimal, så nära som möjligt, primär passningsform till t(AGW)-integralkurvan — eftersom det är på dess derivatagrund, t(AGW), som hela AGW-bevisets globala uppvärmningsmaskineri vilar: industrins fossilemissioner.

Verifierat — efter visuellt optimal inpassning; inget annat kriterium finns ännu på den delen här.

— Vi är här endast intresserade av ändringstakt och ändringsform relativt ideala t(AGW)-integralens likvärdiga ideala Mauna Loa-graf. Se b-koefficienten i ML-funktionen.

Se vidare ovan i punkt 1.

4. Säkra jämförelsekriterium — i AGW-bevisets förutsättningar:

m/t-proportionalitetskonstanten
m/t(AGW) = 10,17094 T12 KG/°C = 1,017094 T13 KG/°C = 10,1704 GigaTon/°C
Exakt proportionalitet råder mellan global temperaturökning t(AGW) och industrins fossilemissioner Kolumn12.
— Den globala fossilindustrin driver AGW.
— Det finns ingen sekundär agent som absorberar, gömmer eller undanskymmer någon värmedel.
säkerställer och garanterar att OM atmosfärens tillförda (Mauna Loa) CO2-mängder vore helt och rent proportionella mot m(AGW)-fossilkurvan — Fossilindustrins kolemissioner — skulle Mauna Loa-kurvan just ha ovan antydda form: t(AGW)-integralen, förstorad eller förminskad i amplitud, den successivt summerade CO2-mängden som tiden lider. Noll formavvikelse. Inga tillägg. Inga avdrag.
— Mauna Loa-värdena, och Mauna Loa-funktionen [‡] visar att så inte är fallet: Mauna Loa-värdena är tydligt omisskänneligt exponentiella (från ca 1962): stadigt växande, utan slut.

OM Mauna Loa-funktionens form avviker uppåt, över t(AGW)-integralens = Mauna Loa-NollGrafens form, betyder det att extra koldioxid förs ut till atmosfären, vid sidan av industrins fossilemissioner, och som inte innefattas i AGW-bevisets matematiska fysik [t/T=m/M]: ingen T-faktor finns då. Tillskottet måste därför komma ifrån levande avverkad biomassa vars naturliga bioventilation (BV) har strypts. Det finns bara veterligt en agent att välja på: skogsindustrins kalhyggen; olika inrättningar som mejar ner frisk levande biomassa och hindrar naturlig återväxt; avskogningen generellt sedan 1800-talet.

OM Mauna Loa-funktionens form istället avviker neråt, under t(AGW)-integralens = Mauna Loa-NollGrafens form, betyder det att extra koldioxid någonstans tas upp utöver den nödvändiga havsabsorption som hela AGW-beviset bygger på: havsperioderna (Kolumn3) överlagrade på globala uppvärmningskurvan t(AGW).
— Vi behöver (för tillfället) inte bekymra oss om eventuella orsaker till en sådan form eftersom vi nu redan vet att Mauna Loa-funktionen avviker uppåt: den är exponentiell, medan t(AGW)-integralen slutar på en hyperbolisk asymptot med lutningen atan6.

5. Ett kalkylprogram — (här OpenOfficeKalkyl, Kalkylkort Tabell1 AM2015A.ods) med vars hjälp alla data, funktioner och värden kan sammanställas, analyseras och (förhoppningsvis begripligt) beskrivas i full enlighet med redan kända (tillförlitliga) observationsdata.

Verkställt:

ResultatExempel2013: AGWDec2015

Resultatbild — MLFres

Vi ser omgående omedelbart att:

Mauna Loa-funktionen (ML67)

vänstra kurvan (gröna) med NASA-CRU-kurvans (Kolumn1) tidsskala

innehåller redan från början (1812) en uppsats som summerar ett allt växande ICKE FOSSILT (skilt från RenaFossilMaunaLoa) ASSOCIERAT koldioxidtillskott:

Bevisuppslag, Resultat

ResultatExempel:

Om ingenting framkommer som visar att den här — djupt rebelliska — framställningen är felaktig:

— Om träden generellt tar (nämnvärd mängd) växtkol överifrån atmosfären BORDE synbara reduktioner kunna ses i Mauna Loa-halterna. Då tvärtom [AnalysGraf] extra icke fossilt relaterat koldioxid tydligen tillförs atmosfären (+0,9ppmv år 2015), och därmed Mauna Loa-halterna visar stadigt exponentiellt växande (+43 ppmv nu 2015 från 1800), synes inga direkt kvantitativa belägga finnas för uppfattningen att träd eller växter alls över huvud taget skulle ta — premiera — något enda sitt växtkol ur atmosfären, eller reducera industriutsläppens CO2-emissioner. Se även i RäkneExempel, samt allmän förklaring i SkogsFältet.

— Se även i MöjligOrsaksbild.

— Mauna Loa-värdena fjärmar sig allt mer från ideala »fossilindustriRena» Mauna Loa-kurvan = t(AGW)-integralen. Enda möjliga aspiranten (+CO2 [King1994]) för en sådan tillväxt kan uppenbarligen bara vara människans ingrepp i naturskogarna.

MÄNNISKANS INBROTT I NATURSKOGARNA FRÅN RUNT 1800

Enda möjliga orsakerna till Differensen t(AGW)-integralen minus Mauna Loa-funktionen — faktorer:

—————————————————————————————————————————————————————————————————————————————

Summan av alla effekter från alla avskogningar från 1800-talet;

1. Summan av alla effekter från allt kvarlämnat avverkningsmaterial (grenverk, topp, rot);

2. Summan av alla effekter från uppriven, vandaliserad skogsmark;

3. Summan av alla avlivade levande träds genomsnittliga kolupptag (1,875KGkol/årTräd):

— Marken (orörd) som kolkälla fortsätter avge samma mängd årligen vare sig ett träd står där eller inte.

Tabell Y2 (Totalt) och Tabell Y3 (Årligt) visar att de resulterande AGW|MLF-kvantiteterna stämmer med de förutsättningar som antagits.

Idealt skulle Mauna Loa-värdena ha följt t(AGW)-integralens utsträckning om inga extra koldioxidagenter funnes vid sidan om fossilindustrins kolemissioner.

— Fram till runt 1960 följer Mauna Loa-funktionens form, vänstra gröna [‡], i princip exakt den högra vita t(AGW)-integralen. Förskjutningen mellan vänstra och högra kurvan är f.ö. ca 18 år i tid (42pixels med Unit50p).

OM Mauna Loa-funktionen verkligen hade uppvisat högra gröna kurvans offset, skulle tydligen heller ingenting annat tillföras atmosfären i koldioxid än den som kommer från fossilindustrins emissioner (fram till runt 1960): Mauna Loa-CO2-halterna skulle ha uppvisat (betydligt) lägre värden än de som nu faktiskt visas. Nu ser vi istället, sanna Mauna Loa-värdena vänstra gröna, att

extra koldioxid strömmar till, och har så gjort ändra från industrialismens början (grovt »strax före 1812» [eg. 1750]).

Enbart på den redovisningens matematisk/grafiska grund står det klart att

• IPCC-samfundets uppfattning IPCC|Giftlarm att träden/skogen (märkbart) reducerar atmosfäriskt industriemitterat kol, helt saknar belägg; extra icke fossilt relaterat CO2 tillförs;

• Uppfattningen generellt att träden/skogen, alls över huvud taget, skulle ta något enda (märkbart) sitt växtkol överifrån atmosfären
som i så fall skulle synas i märkbart reducerat Mauna Loa-värden relativt t(AGW)-integralen
— snarare än via luften som strömmar uppåt till träden nerifrån den kolbemängda skogsmarken — och/eller via regnvattnet [GranVattnet] som når den kolbemängda markmullen, som därifrån kolsyras (max 0,17%), och därifrån via trädrötterna samlas upp via den stora mängden vatten som sköljer genom hela trädet ut till blad och barr där vattnet slutligt återgår till luften men ingen etablerad framställning har ännu upphittats som beskriver den detaljen
— också helt saknar belägg; AGWb3 ; AGWb4

• Människans (moderna) intrång i Naturskogarna år 2015 verkställer atmosfärisk dumpning av extra icke-fossilt relaterat koldioxid med motsvarande kolmängd ca 2 T12 KGKol/år, konv. +2 PgKol/år2015 (1,96 T12 KGkol/år2015 = +0,89 ppmvCO2/år2015 [varav Sverige, då, skulle stå för ca 1,7% räknat efter M³ global produktionsandel (‡)]).

Friskrivning:

Kan det visas att den räkningen inte stämmer, att den innehåller osakligheter eller fel, finns heller inga belägg för de misskrediteranden mot skogsindustrin generellt som kan utläsas av de resultaträkningar som här framställts: resultatbilden med Globalräkningen och Statens naturbrott 2016 visar entydigt och otvivelaktigt att enda förorsakande agenten till den extra atmosfäriskt emitterade icke-fossilt relaterade koldioxiden är skogsindustrin.

AnalysExempel AGW för år 2013 — ResultatExempel2013

— Vi vet säkert att den vänstra gröna versionen är den som motsvar [ML67] de sanna Mauna Loa-värdena (överensstämmelsen taget över alla värden är garanterat minst 100,00%). Referens: Den fasta NASA-CRU-tidsskalan (här från år 1812 [ppmvBegin]), samma tidsskala som t(AGW)-integralen [‡] och dess derivata som globala t(AGW)-kurvan (Kolumn3), samma tidsskala som ML67. Bergsäkert.

Högra gröna är ML67-formen så nära t(AGW)-integralens kurvFORM som alls är möjligt = den Rena fossilideala Mauna Loa-CO2-kurvan (originalet 2009).

Analysexempel AGW för år 2013

Graferna vänster är sammanställda efter AGW-bevisets rekvisita. Värdena här är lästa från resultat i motsvarande OpenOffice-KalkylTabell [Resultat].

Den smala vita vertikalstapeln 2012-2013 markerar datavärdena i skärningen mellan de tre kurvorna:

övre: Mauna Loa-funktionen (100,00% matchning med Mauna Loa-värden 1959-2013) med tidsskalan samma som NASA-CRU-kurvan (ej utritad), ppmv-skalan anpassad efter Mauna Loa-funktionernas passningar i medelvärde [ML67].

— Vi vet säkert att den vänstra gröna versionen är den som motsvar de sanna Mauna Loa-värdena (överensstämmelsen taget över alla värden är garanterat minst 100,00%), vilka just beräknats via en fast NASA-CRU-tidsskala (här från år 1812), samma tidsskala som t(AGW-integralen och dess derivata globala t(AGW)-kurvan (Kolumn3). Bergsäkert.

mellan: samma som övre men offsetskjuten för optimal passning med t(AGW)-integralkurvan utan överskärningar. Differensen avslöjar detaljer.

nedre: t(AGW)-integralen via substitutionsfunktionerna [‡]. Punkterna anger de sanna t(AGW)-integralvärdena via numeriska lösningar [AGW-integralen|Num].

— t(AGW)-integralen har ingen fast egen bestämd koldioxidskala. En sådan kan bara fås via Mauna Loa-kurvan och dess mest sannolika matchningar med motsvarande matchande matematiska funktionskurvor. Se MaunaLoaFunktionen.

Det är avgörande viktigt att den referensen, gröna vänster, inte får innehålla felkällor: Hela resultatbilden hänger på exaktheten i den referensen. Så är högra gröna samma kurva men offsetskjuten (18år) för optimal passning [b-koefficienten] (Mauna Loa-funktionens utprovning, se b-koefficienten) med den givna t(AGW)-integralen: t(AGW)-integralen garanterar en absolut »ren» Mauna Loa-kurva för enbart fossilindustrins egen atmosfäriska kolemission — det egentliga AGW-bevisets centralform vi utgick ifrån (2009) men som visat sig innehålla »smärre avvikelser».

AvvikelSEn [KRITERIERNA] mot t(AGW)-integralen visar, tydligen, att en systematisk, ända från 1800-talet, extra atmosfärisk kolemission adderas växande årligt utöver fossilindustrins idealt rena bidrag [t(AGW)-integralen].

Extra bidraget år 2015 uppgår till 1,9 T12 KGkol eller 0,9 ppmvCO2;

Totalt ackumulerat från 1800-talet: 43ppmvCO2, eller 9,46 T13 KGkol (konv. 94,6 PgC).

Den extra, tydligt exponentiellt växande, andelen från runt 1960 visar särskilt tydligt skogsindustrins inblandning via särskilt jämförande handelsstatistik (WTD1960).

— Det är det fruktansvärda resultatet, säger AGW-beviset, tydligen.

SKOGSINDUSTRIN ÄR TYDLIGEN EN SPECIELLT STOR MILJÖBUSE — som man som svensk industrijobbare helst inte vill skriva ut, eländes elände (Sveriges basnäring): skogsindustrierna [Sveriges andel efter produktion: 1,7%]: bioventilernas dumpning (King1994) i samband med avlivning av levande träd (BV ¦ BTK), effekterna av kvarlämnad död biomassa efter skogsavverkningarna, effekterna av den ofta starkt upprivna skogsmarkens kolmylla (Tabell Y2¦Y3).

Om inga fel finns: Det är uppenbarligen ett dödshugg mot hela världsmarknadens skogsprofitering, säger AGW-beviset.

Möjligen Stark NaturRespons — eftersom Regering och Riksdag, tydligen, verkar helt kraftlös, avsomnad, stendöd

Naturen har äntligen hört av sig till Naturvännerna: ’Stark Naturhjälp är på väg för att återupprätta Civilisationen’.

— Samtidigt förskräckande avslöjande.

Om allt här verkligen är korrekt uppfattat och inga fula fel insmugit sig:

Konsekvenserna är vittgående, tydligen (Naturen visar nuvarande Skogsindustrier Fingret). En alternativ skogshantering har därför här eftersökts (i en grovt översiktlig konsekvensanalys): frågan huruvida ALLS människan FÅR tafsa på träden, hur Naturen i så fall vill ha det, alls över huvud taget. Det ser ut att finnas en sådan NaturskogsManual (med omfattande analyser av basfakta som måste beaktas — långt ifrån dagens naturvandaliserande maskinpark).

Se särskilt i NATUREXEMPEL.

— Tidsaxelns skala (här från 1812) är given av NASA-CRU-kurvan (Kolumn1), och därmed samma som t(AGW) och dess integral som ovan. Det förefaller med det inte finnas någon annan utväg än att atmosfären redan från 1800-talets början samlade på sig extra, icke-fossilt, koldioxid.

— Däremot — eftersom ingen motsvarande (synbar) temperaturdifferens finns, som i så fall (vad vi förstått) skulle visat sig i NASA-CRU-kurvan via komponenterna ythav + t(AGW) och därmed också t(AGW)-integralen — avspeglas ingen motsvarande global uppvärmning via det extra tillskottet — och ska inte heller göra det om tillskottet sammanhänger med växtvärldens/skogarnas naturliga bioventilation (BV). Se särskilt i BEVISET FÖR DEN EXTRA ICKE FOSSILRELATERADE KOLDIOXIDEMISSIONENS BETYDELSE — Värmemotstånd och Trädens känslighet för LOKALA Koldioxidvariationer:

AGW-bevisets uppvärmande faktorform t/T=m/M (förkl. m/t.) är bara relevant för fossilförbränning; T-faktorn ingår inte i icke-fossilt CO2-släpp — Se även i Skogsbrand nedan;

Extra icke-fossilt CO2 följer istället Biologiska Tillväxtkonstanten (BTK: P=T/R=E/t), se förklarande praktiskt jämförande räkneexempel i TERMORESISTANSEN 1 och speciellt i (ExtraVäderkrafter) TERMORESISTANSEN 3.

Analogt:

— Om (förbränning) T-faktorn finns,

tillsammans med noll möjligheter för naturen att kompensera genom naturlig återväxt — se Staten/Kommunernas naturattacker som hindrar naturlig återväxt

då föreligger också, och endast då, grund för tillskott i global uppvärmning — enligt AGW-bevisets matematiska t/T=m/M-fysik (förkl. m/t.).

Dvs.: Så länge man

1. inte skövlar växtvärlden på levande bioventilerande (koldioxidreglerande) skog och

2. låter den naturliga återväxtkraften spela fritt (i det minimalt fällda skogsbeståndet), utan strävan att hämma denna, finns (enligt AGW-bevisets matematiska t/T=m/M-fysik) ingen egentlig grund för global uppvärmning på grund av fälld/bränd skog DÄRMED att återväxtkraften strävar att återta en sin naturliga biomassa, och därmed ingen (nämnvärd, i tiden utsträckt) värmeeffekt.

Jämför en skogsbrand I BEVARAD NATURSKOG = naturligt tillåten återväxt:

— I förbränningen ingår visserligen T-faktorn.

— Men eftersom ingenting (i motsats till fossilförbränning) har införts i biosystemet (se BTK, NAMMNET, TTE) — ingen extra biomassa har införts — kan Naturskogen (efter TID) återställa balansen genom att brännaskan finns kvar (näring till nytt): Den extra CO2-mängden i luften efter branden kan (efter TID) lösas via (extra kolsyrat) regn som når marken, och därmed (efter TID): en perfekt återställd naturskoglig balans: ingenting har försvunnit, ingenting har lagts till. Såret läkt. Ordningen återställd.

Sett ur ett Urskogligt Naturharmoniskt perspektiv — närmast förklarande ordningen:

— AV PRINCIP går det inte att relatera växtkol till atmosfären över träden: träden bygger upp allt sitt växtkol = bioventilerande koldioxid från skogsmarken (BV) — och INTET (av princip) av detta har någon del i atmosfären över träden (Se SkogsFältet).

Se förtydligande i RäkneExempelVäxtKol och Naturskogen: atmosfärens kolinnehåll är helt försumbart i jämförelse med vad träden står på: kolmullsbaserad skogsmark som växelverkar med vatten och närluft (MarkKol till LuftKol).

Jämför däremot en mer eller mindre hejdlös huggsexa på Världsskogarna (1850-1950, med vidare, ForestWorld). Mer och mer Naturskog försvinner, analogt mer och mer av den ursprungliga naturskogens naturliga biobalans stryps: hämmad naturlig återväxt. Allt mer hinder ställs upp för Naturen att få vara Natur.

— Naturskogens Naturliga Koldioxidreglering havererar med växande avskogning (King1994);

— BioMotorn stallar;

— Växtkraften avtar i takt med att allt färre kvarlevande träd får uppbära allt större koldioxidregelerande arbetsbörda: PRINCIPIELLT: för varje ytterligare levande träd som tas bort, dör ännu ett.

— Ju mer trädodlingar, desto mer utarmas skogsmarken där växtkolet tas ifrån [NaturskogenRäkneExempel]. Se sammanställning i Grafer. Se även i Jämförande IPCC-exempel.

Totalbilden framgår i Globalräkningen:

Skogsindustrin pumpar ut mer och mer extra icke-fossilt kol i luften från skogsmarken. Inte en enda atom tas från industrins fossilemissioner, säger AGW-beviset.

Resultatbilden bygger på rena resultatvärden från redan välkända observationsdata (NASA-CRU; Industrins FossilCarbon; Mauna Loa-CO2-värden), se Jämförande IPCC-exempel.

— Vi kan kontrollera och undersöka vidare genom att testa exakta jämförande värden, t.ex. via exempelåret 2013 (f.n. sista tabellåret i nu Dec2015 tillgängliga industritabeller).

Se vidare i ResultatDec2015.

Resultat: Dec2015 — Jämförande IPCC-budget — Se även allmän sammanfattning Jan2016 i GLOBALRÄKNINGEN

ResultatExempel

RESULTAT — AGW-beviset med Mauna Loa-funktionen

Kalkylkort Tabell1 AM2015A.ods

Resultat1, ML6:

Resultat

Grovräkningar: Ekvivalenta AGW-funktioner 2013: Globala Koldioxidbalansen i KG kolekvivalenter för år 2013 — (C) = 7,70 T12 KGkol Industriemitterat år 2013

						industrins fossilemissioner		Globala uppvärmningen

Mauna Loa	=	SkogUT	–	SkogIN	+	FossilUT	–	FOSSILin
5 T12 KG		x		x		7,70 T12 KG		2,7 T12 KG
MaunaLoaFossil + Y		+ Y = Naturskogsbrott				100%		35%
2,27ppmv						3,5ppmv		1,23ppmv

Notera att ekvivalenta AGW-funktionerna inte innehåller de verkliga värdena och deras variationer, endast deras utjämnade makar till jämförelse [‡1] [‡2].

— Fossilindustrins kolemissioner året 2011 (sista tillgängliga CDIAC-värdet Nov2015) visas i tabell som 9449 T9 KG: sammanställningarna i långa loppet (S5) visar att FossilIndustrin hänger något efter AGW-summeringens idealt jämna t(AGW)-funktion med något högre totalvärde, och med nettosummeringen (2011) lika in till 99,9679%. Vi använder här enbart de idealt utjämnade värdeformerna utan hänsyn till praktikens smärre variationer.

1ppmv = 2,2 T12 KGkol-ekvivalent — genomgående enligt tabelldata för samliga tider.

Se särskilt inflikat delavsnitt nedan i Y-faktorn — Naturskogsbrott

Värdena ovan är insatta efter kurvskarans [ResultatExempel2013] datavärden från den sammanställda Tabell1AM2015A ovan. Utdraget nedan från graferna, svarta stapeln 2012|2013.

ppmv-skalan vänster ovan med offset +284 från 1812

Räknas ideala Mauna Loa-funktionen som Fossilindustrins t(AGW)-integralkurva — alltså om Mauna Loa-värdena enbart vore signifikanta för fossilindustrins emissioner — skulle vi få räkningen som ovan: FOSSILin = [(C)7,70 – 5,00 = 2,70] T12 KG:

— Globala uppvärmningen år 2013 [NASA-CRU-kurvan = t(AGW)+ythavsperioderna] verkställs genom att ca 35% av fossilindustrins kolemissioner tas upp av havet.

Men: Mauna Loa-funktionens passningsfunktioner (F) visar året 2013

(43,28–1,4=41,88)ppmv år 2013 relativt t(AGW)-integralkurvan|Mauna Loa-referensen.

Med uppgiften (B)=3,89 T14 KG totalt industriemitterat kol och Mauna Loa-värdet (ML) — med 20ppmv extra offset borttaget för att få rena fossilindustrirelationerna mot t(AGW)-integralkurvans rena ideala Mauna Loa-preferens för att få bort allt ovidkommande överskott som ändå inte räknas in — ges förhållandet

(A) = ML(Kol) = ML(397,1ppmv – 284 – 41,88)·t6·mJatm·12/28,8 = 1,57 T14 atmosfäriskt Mauna Loa KGkol 2013;

(A)1,57 T14 KG / (B)3,89 T14 KG = ~ 40% av fossilindustrins kolutsläpp

Den rimliga räkningen — felet är max 2% då (som här) B>>C och A>>D —

TotalFOSSILTatmosfäriskt(A)/TotalINDUSTRIfossilt(B) = MaunaLOAfossilt(D)/INDUSTRIfossilt(C)

— blir att också ca 40% av fossilindustrins kolemissioner bör vara representativt för fossilindustrins Mauna Loa-andel året 2013: (A/B)0,40 · (C)7,70 T12 KG = (D)3,08 T12 KG;

— I så fall blir räkningen

ML(3,08 T12 KG) = 7,7 T12 KG – 4,62 T12 KG ; 4,62/7,7=0,58=60%

FOSSILin (R1) — havet, säger AGW-beviset — tar i själva verket tabellåret 2013 upp nära 4,5 T12 KG kol från industriemissionerna

— istället för det förmodade kamouflaget 2,7 T12 KG.

— Det blir den enda rimliga slutsatsen med fossilindustrins energi som försörjer AGW — enligt NASA-CRU-kurvans t(AGW)+havsperioderna. Jämför (IPCC-samfundet) nedan: 4,4 T12 KGkol år 2011.

— Grovt 1/5 av Mauna Loa-värdena KAMOUFLERAR för skogindustrins naturvanvett: IPCC|Giftlarm.

4,4T12KGkol 2011

”In 2011, the ocean took in 4.4 gigatonnes of CO2, according to the study — more than 10% of the CO2 emitted by human activity at the time. That was roughly double what it absorbed a decade earlier.”,

NATURE — SOUTHERN OCEAN SUCKS UP MORE CARBON DIOXIDE THAN WAS THOUGHT, 11Sep2015

Remote ocean has doubled its intake of the greenhouse gas since 2000, reversing an earlier decline

http://www.nature.com/news/southern-ocean-sucks-up-more-carbon-dioxide-than-was-thought-1.18347

4,4 GigaTon = 4,4 T12 KG: Giga = T9; Ton = T3.

— Om man så vill: en ren bekräftelse.

— Forskningsdata i ämnet tenderar emellertid som vi vet i dessa tider att vara behäftade med ständigt nya sensationella upptäckter (osäkerheterna är ännu 2015 stora). Bara en helhetsbild med MÅNGA samstämmiga resultatvärden kan styrka förtroligheterna.

Den överskjutande delen år 2013 — Mauna Loa minus FossilRelaterade —

5 T12 KG – 3,08 T12 KG = 1,92 T12 KG = 0,87ppmv

Tabellvärdena varierar något mot ovan då vi här förenklat värdena något med 1 eller 2 decimaler.

kopplar uppenbarligen varken någon global uppvärmning (T i t/T=m/M finns inte med — se BEVISET FÖR DEN EXTRA ICKE FOSSILRELATERADE KOLDIOXIDEMISSIONENS BETYDELSE) eller någon fossil förbränning.

Den extra delen (1,9 T12 KGkol) utgör tydligen det aktuella årstillskottet året 2013 i extra emitterad icke fossilt kopplad koldioxid. Då ingen annan uppenbart omfattande naturbrytande källa finns:

tydligen från skogsindustrin. Se kvantitetsbevis/överensstämmelse Tabell Y nedan. forts .

Tabell Y, Jämförande grovräkning

TABELL Y — Tabell Y | Tabell Y1 | Tabell Y2 | Tabell Y3 | — Y-faktorn KoldioxidBomben

Tabell med jämförande grovräkning

Globala timmerproduktionens möjliga koldumpningar via inbrotten i naturskogarna:

TABELLREFERENSER Tabell Y

VI FÖRSÖKER ATT HÅLLA RÄKNINGEN I UNDERKANT FÖR ATT INTE RISKERA ÖVERDRIVET STORA VÄRDEN:

indM³, industriKubikmeterproducerat

————————————————————————————

TabellReferenser: Ø30cM gran/tall (60-80år) h=20M(eff) ger V=h(0,3/2)²pi=~1,4M³ råtimmer (~1000KG/M³);

————————————————————————————

V(Lev.Träd80år) = 1,4 M³

Ekvivalent medelbaserad TorrVirkesTäthet (inomhus torrGranvirke, 15-20°C) 540 KG/M³;

————————————————————————————

D(TorrTrä) = 540 KG/M³ = m/V

————————————————————————————

Minus 50% vatten ger torrvolymen 0,7=50%·1,4 M² med massan ~380 KG;

V(TorrTräd80år) = 0,7 M³

m(M³TrädTorr·0,7) = 380 KGtorrVirke/Träd80år = D(TorrTrä) · 0,7 M³ = 540·0,7=378;

Antal (Lev.Träd80år) träd per industriproducerat torrtimmer M³ blir avr.ned.: 1,4(Lev.Träd80år)/indM³;

n(Lev.Träd80år/indM³) = 1,4 = 1M³/0,7M³ = 1,4285714 Lev.Träd80år/indM³

Hälften 50% är kol: Kolinnehållet per industriproducerad 0,7 M³ blir ca 190 KGkol/TorrTimmerM³;

mC(M³TrädTorr·0,7) = 190 KGkol/0,7M³TorrTimmer = 50%·m(M³TrädTorr·0,7);

Per industriproducerad kubikmeter 1M³ timmer = per 1,4(Lev.Träd80år/indM³): skogsindustrin behåller

mC(M³TrädTorr)/1M³ = 270 KGkol/M³TorrTimmer = 190/0,7 = mC(M³TrädTorr·0,7)/0,7

Rester: Grenar+topp (20-40%), rot (20%) kvarlämnar grovt 50% av Naturträdet, NT;

mC(RestM³)/NT = 80 KGkol/Lev.Träd80år;

mC(RestM³)/indM² = 135 KGkol/indM²;

Summa KGkol totalt från borttaget|avverkat trädkol/indM³: skogsindustrin tar

mC(totM³)/indM² = 405 KGkol/inM³ = 135 + 270 ;

Skogsindustrin tar ut 100% av naturskogen och behåller 2/3 som industritimmer.

GranEkvivalentens (GE) kolmängd 375KG (medeltillväxt linjärt 375KGkol/200år=1,875KGkol/år) ger

mC(totM³)/indM² = 1,08 GE/indM³ = 405/375

REFERENSTABELL Y1 — Skogsindustrins avverkningar ¦ Sammanställd 5Jan2016 för UniversumsHistoria BellDharma

Tabell Y1 — Årligt globalt utforslad kolmassa från Naturskogen i GranEkvivalenter — exempel år 2010

enhet	kolmassa	potens	Källa:	R
indM³/år	5	T9	Uppgifter om årlig global timmerproduktion (FAO prognos 2010) — torrvirkesvolym	1
KGkol/år	1,350	T12	IndustriBehållen kolmängd \| indM³/år · 270 KGkol/M³ : vad skogsindustrin behåller : 2/3	2
KGkol/år	2,025	T12	IndustriAvv. kolmängd \| indM³/år · 405 KGkol/M³ : vad skogsintustrin tar ut : 1	3
KGkol/år	2,025	T12	Totalt årligt avverkad/utforslad trädkolmassa ¦ Rad 3 \| 100% : 1	4
GE	5,400	T9	Antal GranEkvivalenter = 1,08 · indM³/år ¦ Rad 3	5
KGkol/år	6,750	T11	Kvarlämnat avverkningsmaterial: grenar, topp, rot ¦ indM³/år · 135 KGkol/M³ \| 33% : 1/3	6

GRÖNMARKERADE LÄNKAR till TabellReferenser i blocket ovanför Tabell Y1.

Upplösningen (efter grovräkning föregående Tabell Y3):

——————————————————————————————————

Förmultningstakt kvarlämnat 375KG/200år = 1,875KG/år × %GE — oberoende av mängd, naturskogens preferens

Via 5 T9 M³ skogsproduktion (FAO 2010):

——————————————————————————————————

Jämför Koldioxidbomben:

Totala skogen före 1800 minus nuvarande (30-50% har tagits ut [Total global landväxtareal ca 8,8 T13 M²] Landanvändningen 2000, varav 4 T13 M² [ForestWorld] ännu är skog): differensen ligger någonstans och förmultnar. Sakta men säkert. Kvantiteterna stämmer:

CHOCKERANDE ÖVERENSSTÄMMELSER:

Tabell Y2 — jämförelseår 2000 - 2015 — Y-faktorn ¦ AGW|MLF

Förmultningstakt Naturskogen: Kvarlämnat %GE × 375KG/200år = %GE · 1,875KG/år ¦ MKSA-enheter ¦ 4Jan2016

——————————————————————————————————

	Källa: ForestWorld		konv. 1Pg = 1PetaGram = 1 T12 KG
År	AreaSkog = A M²	Antal GE=A / 20M²	förmultning KGkol/år100%GE
a	a	a	a
1800	5,9 T13	2,95 T12	5,53 T12
2000	4,0 T13	2,00 T12	3,75 T12
a	a	a	a
Differens
a	a	a	a
- 2000+	1,9 T13	9,50 T11	1,78 T12
AGW\|MLF	år2015	→	1,96 T12 ökning 2014 - 2015: 4,04 T10 KGkol
AGW\|MLF	år2010	→	1,76 T12 ökning 2009 - 2010: 3,69 T10 KGkol

AGW|MLF anger värdet +1,96 T12 KGkol år 2015 för det extra icke fossilt emitterade luftkolet som ingår i Mauna Loa-värdet.

— Se Orsaksbilden generellt.

PRÖVNING FÖR UNDERSÖKNING AV ökningstakten 3,69 T10 KGkol/år i AGW|MLF-VÄRDET (år2010):

Tabell Y3 — jämförelseår (FAO) 2010

Grovt Uppskattat ÅRLIGT EXTRA KOL till atmosfären via trädfällning från Globalt Årlig Timmerproduktion (FAO 2010: 5 T9 M³):

Referens: 20 M² skogsmark per GE

——————————————————————————————————

	Källa: ForestWorld		konv. 1Pg = 1PetaGram = 1 T12 KG
År	AreaSkog = A M²	Antal GE=A / 20M²	förmultning i KGkol/år via 1,875KGkol/årGE = 0,5%KGkolGE/år
a	a	a	a
2010	1,0 T11	5,00 T09	9,38 T09_NBP fortsatt markavgivning från trädfällningstillfället, + nedan:
2010	1,0 T11	5,00 T09	9,38 T09_NBP möjlig, ännu icke växtbunden kolmassa frigörs separat
2010	1,0 T11	5,00 T09	4,69 T09 50% kvarlämnad död biomassa — grenar, topp, rot
2010	1,0 T11	5,00 T09	9,38 T09 effekter från starkt uppriven vandaliserad skogsmarksmull
a	a	a	a
Summa
a	a	a	a
2010	1,0 T11	5,00 T09	3,28 T10 totalt KGkol extra atmosfärisk icke-brännfossilt kol
AGW\|MLF		→	3,69 T10 ökning 2009 - 2010:

Förklaring (Se särskilt i NBPref):

— Med det mera noggranna GE-talet 1,08 industriM³ ges respektive (TabellY2Diff) 1,78·1,08=1,9224 och (TabellY3Sum2010) 3,28·1,08=3,5424. Det är en (Nu-Springer-Jag-Och-Gömmer-Mig) chockerande rent kvantitativ träffsäker bekräftelse:

— resp, 98% och 96% träff. Exaktheten varierar dock här beroende på årliga variationer — men »i stort sett 100%».

— Om inte tillfälligheterna spelar oss djupa spratt kan resultatbilden tydligen ses som en strängt möjlig, systematisk källa till den årliga ökningen av atmosfäriskt tillförd extra, icke-fossilrelaterad, koldioxid i Mauna Loa-funktionens ljus (AGW|MLF): skogsindustrins verksamhet.

Det betyder tydligen och uppenbarligen i netto att (referensår 2010-2015):

— MÄNGDEN KGkol som skogsindustrin HAR kapat i levande skogsträd ända ifrån 1800-talet (32% naturskog borta, ForestWorld)

(Tabell Y2: 9,5 T11 GE · 375KGkol/GE = 3,5625 T14 KGkol)

betyder, räknat efter förmultningstakten 1,875 KGkol/årGE, att avr.ned. 9,5T11·1,875 =

1,78 T12 KGkol av den trädbanken,

tvunget OM AGW|MLF-värdena verkligen gäller (96-98% träff),

återlämnas årligt till luften-atmosfären som icke fossilt relaterat luftkol — UTAN MOTTAGANDE LEVANDE UPPTAGANDE BIOMASSA — och i fortsatt växande med skogsindustrins fortsatta avverkningar av levande träd med beloppet (Tabell Y3) mCΔ = 3,28 T10 KGkol/år.

(2015: +0,018 ppmvCO2/år:

— Sveriges andel efter världsproduktion [1,7%] blir 0,017·0,018ppmv = 0,000306 ppmvCO2 = 6,732 T8 KGkol/år).

— Årliga tillägget 1,78 T12 KGkol motsvarar nära exakt samma som HELA kolmängden i allt det trädkol som årligen avverkas för att få fram det handelstimmer (5 T9 M³) som produceras globalt, Tabell Y1: 2,025 T12 KGkol/år. Industrin själv tar ut 2/3 av det kolet, 1,35 T12 KG.

Siffrorna är djupt nedslående, chockerande — men säger i grund och botten inte mer än vad redan många förstått i blotta åsynen: »Skogsindustrin är en naturmördare». Här kvitteras endast kvantiteterna enligt Globalräkningen.

ALLMÄNNA EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV SKOGSINDUSTRINS NATURBROTT, enligt AGW|MLF:

• all kapning av levande träd dumpar deras naturbundna markkolsupptag till luften (BV)

• träden tar sitt växtkol uteslutande utan undantag ytterst från marken, inte atmosfären (TrädensVäxtkol)

• anledningen till IPCC-samfundets uppfattning (från 1973 IPCC|Giftlarm) att träd kan sänka fossilemitterat kol beskrivs utförligt i ORSAKSBILDEN GENERELLT; Det är enda här kända anledningen till de här uppmärksammade chockerande resultatvärdena: skogsindustrin vräker ut extra icke fossilt kopplat koldioxid i atmosfären PÅ GRUND AV [JämförSkogsindustrin] avlivning av levande = bioreglerande träd, och som tillsammans med statliga/kommunala lokala krafter (Statsfröjden) — uppenbarligen bevisligt — främjar, leder till, det här:

Träddöden 2015

• förhindrad naturlig återväxt hindrar naturens egen läkande kraft [ÅterväxtSuget]

Observationerna behöver utvidgas för vidare bekräftelser.

NBPref:

Delvis i anslutning till Tabell Y3

BETYDELSEN AV DE ETABLERADE TERMERNA GPP och NPP

NBP (BioScience2010): Granekvivalentens medelmässiga linjära tillväxt mC(ΔGE) = 1,875 KGkol/år får tydligen förstås (någorlunda) likvärdig med det etablerade termbegreppet NBP (Net Biom Productivity), det som kan anses tillhöra en viss växts årliga egentillskott av fast, icke flyktigt formväxtkol.

”long-term C (bio)sequestration in a terrestrial system is calculated to be a fraction of NEP and is referred to as the net biome productivity (NBP)”, BioScience2010.

Utöver denna faktor finns emellertid andra (NEP) som antyder (etablerat) att en växt behöver (minst) sin egen omsättande årliga NBP för att kunna verkställa den egna metabolismen eller ämnesomsättningen (bildning av socker till stärkelse till trädets fasta växtcellulosa, se Fotosyntesen i sammandrag). Det skulle i så fall betyda att skogsmarkens koncentrerade kolmull ombesörjer inte bara ett enahanda effektivt mC(ΔGE) (NBP), utan även dubbla detta för vår GranEkvivalent. Men BioScience-källan (och andra) antyder att det finns än mer »kol i farten» som mer eller mindre binds tillfälligt av träden/växterna i deras tillväxt. Den delen ansluter till typ Wikipedias Jordträd med GPP (”120 Gt”) och NPP (”60 Gt”) — runt 10ggr mC(ΔGE). I den här framställningen (TrädensVäxtkol) skulle en sådan faktor ha också skogsmarken/Skogsfältet som yttersta källa.

Resultatbild:

NATURSKOGEN BINDER ETT LUFT-VATTEN-KOLSYSTEM med en inbördes sluten flödesfysik — som fungerar perfekt så länge balansen får verka ostörd och inga kontinuitetsbrott uppkommer, typ någon tokstolle som börjar ta bort levande träd ur harmoniska naturekvationen. Sker det, kan vi just se scenen: ett öppet blödande natursår har bildats, och som svårligen kan repareras genom att samma typ bara upprepas. De tidigare bundna luft-vatten-kolflödena vräks ut i öppna luften, och mer eller mindre kaos inträder.

EMELLERTID: Det finns här ingen ytterligare känd form för att göra mera beräkningar utöver ovanstående i Tabell Y. FlödesParametrar som GPP och NPP förefaller här helt omöjliga att bestämma kvantitativt i meningen flyktiga eller varaktiga i allmänna globala medelvärden för vår GranEkvivalent i samband med grovräkningar på olika koldumpsscenarion. Ingen känd preferens finns här (än2015) för en sådan räkning.

Naturskogens Harmoni

Varför skulle Jordens Bioyta sett totalt ha någon ANNAN funktion än I ANALOGI MED våra egna mänskliga kroppar? Eller vilken som helst individuell levande biologisk varelse? Börjar man riva och slita i LEVANDE VÄVNAD VET vi hur det går. Så: varför skulle Naturskogen uppföra sig annorlunda? Jag vill mena det (och Naturfolken har tydligen fattat det sedan begynnelsen): TAR man mer än man GER minskar livskraften proportionellt. Hela Naturen är, tydligen, byggd på HARMONI, samverkan, delade resurser: Skär man sig på kontorspapperets vassa kant, LÄKER såret. River man upp såret, ständigt på nytt, grusas förutsättningen för hälsan. Naturskogens Manual.

Genom att, så, avliva levande träd är det tydligt att maximalt naturligt biomassyta utestängs allt mer från ett naturligt luft-mark-vatten-kolflöde.

DEN naturförklaringen är uppenbarligen INTE i linje med den nuvarande skogsindustrins verksamhet: traditionell obetingad och villkorslös marknadsefterfrågan styr hela verksamheten.

Det ser ut som att Naturen ger nuvarande (2015) moderna skogsindustri fingret.

Y-faktorn — Tabell Y2 — Resultat1 — Y-faktorn i ord

CO2-dumpningar på kredit av nersågade levande bioreglerande träd

AGW|MLF-resultatbilden: De levande naturskogsträdens naturliga koldioxidregleringen stängs snabbt ner med timmerkapningarna — och kan sedan inte återvinnas hur mycket nya trädåkrar som än anställs [Jämförande KÄRNPARTIER UR SKOGSINDUSTRINS ARGUMENT].

Översikt — inbrott i Naturskogen — Y-faktorn

— Träden, Växterna, är till för vår HÄLSA, inte profiterande marknadsvara, SÄGER NATUREN.

Vänligen ge rättelse om FEL.

När nyskogens träd växer upp, höger ovan efter första kalhygget, har bara max hälften av den koldioxidreglerande naturskogens ursprungliga obrutna bioventilerande KONTINUITET tagits tillbaka: En icke reparabel kontinuitetsglipa har uppkommit: När nyträden, så, kapas för deras del uppstår ännu en ny kontinuitetsglipa i den ursprungliga naturskogens obrutna harmoni — och den glipningen bara upprepas sedan med antalet kapade levande träd: Summan kontinuitetsbrott växer hela tiden mot HELA den ursprungliga naturskogens borttagande = hindrad tillväxt för denna. Koldumpen BV totalt växer i netto mot fullständigt hindrad naturlig tillväxt för varje nytt kalhygge.

— VARFÖR har ingen etablerad instans uppmärksammat det?

— Se Orsaksbilden Generellt.

Veterligt (förskräckligt):

FÖRST med AGW-beviset har detaljerna kommit i dagen:

— IPCC-samfundet befinner sig utanför sammanhanget. INTE på grund av FEL i matematiken. Utan på grund av speciellt PRIMITIV uppfattningsförmåga (»kass koordination», jämför LISTAN), säger AGW-beviset.

De tidigare levande trädens koldioxidbaserade bioventilationer (BV) dumpas ut i luften utan att några motsvarande levande träd finns där att ta hand om det CO2-överskottet..

Också stora mängder extra vatten frikopplas; Träd- och Skogsmarksbundet vatten förlorar sin naturreglerade bindning: Det normala inbördes utbytet av ämnen mellan skogens arter och typer (Trädens gemensamma rostverk, Simard2012) kapas då levande träd dödas.

Skogsmarken som rivs upp av skogsmaskinerna dumpar för sin del ut extra stora mängder kol i atmosfären från den sårade markmullen. Den upprivna skogsmyllan direktexponeras för syret ovanför — och därmed extra CO2 direkt ut i luften.

Till det kommer den kvarlämnade GROT:en (grenar + trädtoppar, 20-40%), samt rötterna (20%): ingen närväxtlighet finns kvar som kan ta upp kolet från den förmultningen.

VERKNINGSPRINCIPEN står klar via biotermiska konstanten BTK:

Power = Temperature/Resistance = Energy/time = konstant Solinstrålning:

— Mera koldioxid (R) till atmosfären håller Solvärmen (P) kvar på Jordytan under längre tid (t), vilket medför högre temperatur (T) och därmed högre energiomsättning (E): »kraftigare väder». Se särskilda globalVäderKraft-Exempelräkningar i Värmemotstånd.

ANSAMLINGEN EXTRA KOLDIOXID I LUFTEN OMKRING KVARVARANDE LEVANDE TRÄD avverkning generellt av levande träd

TILLSAMMANS MED HÖG TAKT I MARKENS KOLAVGIVNING kvarlämnade rester som bidrar extra till förmultningen utan att levande växter finns som tar upp

TILLSAMMANS MED STÄNDIGT HINDRAD NATURLIG ÅTERVÄXT staten/kommunernas årliga röjningar av allt nermejat som försöker komma upp och hela

betyder här veterligt, tvunget, ofrånkomligt, oeftergivligt, obönhörligt, med alla logikens och det rationella tänkandets möjliga resurser i fattningen av rådande situation och tillstånd, DET HÄR:

Träddöden 2015

Observationer (i växande mängd) från sensommaren/hösten 2015 i en mellansvensk milsomfattande stadsregion utmed cykel- och gångvägar, kring röjda vägsidor och inåt skogsområden i deras närhet.

Se särskilt med början från den allmänna chockerande Statsfröjden2012: Noll information utgick.

Se även TALLBARRSDÖDEN GENERELLT I SVERIGE/NORDAMERIKA 2015.

forts.

RESULTATRÄKNINGEN (med hänsyn till Y-faktorn) skulle alltså i själva verket utföras på följande mera avancerade sätt — samma värden:

IPCC-samfundet har inte Mauna Loa-fossil = t(AGW)-integralen ¦ Mauna Loa-funktionen:

Resultat2: Resultat1

Dec2015 — ResultatExempel

Grovräkningar: Ekvivalenta AGW-funktioner 2013: Globala Koldioxidbalansen i KG kolekvivalenter för år 2013

						industrins fossilemissioner		Globala uppvärmningen

Mauna Loa FOSSIL MLF 3,08 T12 KG + NaturskogsBrott Y 1,92 T12 KG =	=	SkogUT	–	SkogIN	+	FossilUT	–	FOSSILin
5 T12 KG		x		x		7,70 T12 KG		(7,7 – 3,08 = 4,62) T12 KG
MaunaLoaFossil + Y		+ Y = Naturskogsbrott				100%		60% havsupptag
2,27ppmv						3,5ppmv		2,1ppmv

Notera att ekvivalenta AGW-funktionerna inte innehåller de verkliga värdena och deras variationer, endast deras utjämnade makar till jämförelse [‡1] [‡2].

— Fossilindustrins kolemissioner året 2011 (sista tillgängliga CDIAC-värdet Nov2015) visas i tabell som 9449 T9 KG. Sammanställningarna [FossilCarbonSM] i långa loppet (S5) visar att FossilIndustrin hänger något efter AGW-summeringens idealt jämna t(AGW)-funktion med något högre totalvärde, och med nettosummeringen (2011) lika in till 99,9679%. Vi använder här enbart de idealt utjämnade värdeformerna utan hänsyn till praktikens smärre variationer.

1ppmv = 2,2 T12 KGkol-ekvivalent — genomgående enligt tabelldata för samliga tider.

Jämför IPCC-samfundets budgeträkning:

Atmosfärisk KolÖkning = MänskligMarkAnvändning + FossilIndustrins Bidrag – NaturligaHavsUpptag

Atmospheric CO2 increase LandUse HumanEmissions OceanUptake

IPCC-samfundet har inget (direkt) utrymme för typen

Atmospheric CO2 increase BioForestTransitions HumanFossilEmissions OceanUptake

MaunaLoaFossil + Y = NettoNollLandOmsättning + Y + FossilIndustrins Bidrag – NaturligaHavsUpptag

Y = Extra Kolemissioner förorsakade av människans inbrott i naturskogarna

MaunaLoaFossil = + FossilIndustrins Bidrag – NaturligaHavsUpptag

AtmosphericFossilIncrease HumanFossilEmissions OceanUptake

IPCC-samfundet kan inte se att MaunaLoa-värden innefattar en kamouflerade agent Y: människans naturskogliga inbrott. Det är inget fel på kvantiteterna. Det är inte vad sakerna handlar om.

Värdeformerna ingår — men inte upplösningen i sammanhang.

Se vidare Jämförande IPCC-exempel nedan.

Kan vi närmare precisera vad x betyder i SkogUT?

Resonemanget strax före tabellerna Y|1-3

Vi känner inte x. Eller gör vi?

— Överskottet extra icke fossilrelaterat kol till atmosfären på 1,92 T12 KG (för år 2013) kan uppenbarligen inte avse ”SkogUT” — med i så fall ”SkogIN”=0.

Förklaring:

— I Naturskogens Natur ligger

(vad vi möjligen kan tro, men här helt utan några som helst kvantitativa referenser)

typen NATURLIG BUFFERT för händelser av formen skogsbränder: Träden och växterna generellt besitter VISS extra upptagande potential för att säkra marginalerna med (mindre) naturliga variationer. Men då, vilket var kärnpunkten i den här vinklade naturharmoniska poängen, inte hur mycket, och inte hur länge som helst.

— Så: Faktorn ”Y” skulle, naturligt, vara en ren följd av att

Naturbalansen SkogUT=SkogIN har rubbats och inte längre kan upprätthållas:

Träden orkar inte längre ta upp ett redan mättat överskott. Och att DÄRFÖR ett extra ”Y=NaturSkogsBrott” har börjat visa sig.

Träddöden 2015

— x (SkogUT), efter Tabellerna Y1-3: KOLDIOXIDBOMBEN förklarar huvuddelen — vilket till en början inte insågs direkt. I varje fall stämmer den med AGW|MLF-värdena.

Vilken faktor skulle man kunna tänka sig bär ansvaret för själva ökningstakten i det allmänna, växande, CO2-tillskottet?

Faktorn Koldioxid som inte hittat Hem på grund av Global Avskogning i anledning av CO2-Bomben:

Faktorer i Tabell Y3:

faktorn bioventilationen (BV) +

faktorn bioventilationen (BV) igen: en (BioScience2010, NBP) lika stor, minsta möjlig extra kvarhängande flyktig ämnesomsättningsdel som krävs för trädets växande +

faktorn Koldioxid som inte hittat Hem p.g.a. Kvarlämnade avverkningsrester +

faktorn Koldioxid som heller inte hittat Hem på grund av speciellt svår SkogsmarksVandalisering: svårt sårade skogsmarker efter moderna kalhyggen

Summan av dessa (3,28 T10 KGkol) visade sig stämma väl med AGW|MLF-värdena (3,69 T10 KGkol).

Nyträdsodlingar tar inte sitt växtkol överifrån atmosfären [TrädensVäxtkol], utan från luften omkring barr och blad som strömmar upp nerifrån den 2500ggr mer starkt kolkoncentrerade skogsmarken (Skogsfältet), och/eller via rötterna med kolsyran i regnvattnet (GranVattnet). När nyträden så fälls, dumpas deras (åter-)upphämtade bioventil BV — kolet som tagits från marken för tillväxten, inte från fossilindustrins kolemissioner — ut i atmosfären, igen, precis som vid första kalhygget. Och så fortsätter det: nyträdsodlingarna hämtar bara upp bioventilerande markkol som sedan dumpas ut i luften för varje nytt kalhygge — med växande kontinuitetsglipa mot den ursprungliga naturskogens naturharmoni:

— En extra koldioxidkälla bryts upp/ut från Naturskogens bundna reglerande harmoni vid avlivningen av det levande trädet och förs istället ut, obundet, oreglerat till atmosfären. Mer och mer, i takt med den växande profiterande skogsindustrin. Därmed synes helhetsbilden förklarad.

Eländes elände. Sveriges Nationalprodukt. Vem hade kunnat förutsäga det? Rena skammen.

Med den förklaringen har det i grunden ingen betydelse hur stor X-faktorn är SÅ LÄNGE EN MOTSVARANDE UPPVÄGANDE NATURRESURS FINNS (här inte närmare kvantitativt känd), och försåvitt den överskrids uttrycker sig som en Y-faktor = Naturskogsbrott. Naturräkning visar:

Y-faktorn = SkogUT — SkogIN

Så länge naturen förmår ta hand om variationerna är Y-faktorn 0 — som runt tiden 1750-1800: Ingen extra koldioxid av nämnvärd natur tillförs luften/atmosfären. Naturen lever (ännu år 1800) i harmoni med Människan.

I slutet av 1800-talet är situationen en annan: tydliga, minimala, spår börjar märkas. Något är på väg att ändras, dramatiskt.

VI FRÅNSER HÄR PRAKTIKENS CO2-VÄRDEN OCH SER ENBART TILL DEN RENA MAUNA LOA-FUNKTIONENS MOTSVARANDE IDEAL UTVECKLINGSLINJE violetta FÖRLÄNGD BAKÅT FRÅN 1958.

— Se det praktiska fallet i CO2-skalan.

— Därmed får Y-faktorn en (plausibel) förklaring:

— Y-faktorn är i vilket fall, hur som helst, under alla förhållanden ett överskott som avspeglar ett pågående naturbrott — en lavineffekt (från 1962), utöver den som sammanhänger med AGW-komplexet (effekterna av fossilenergin som används för industrin globalt):

— Y-faktorn i AGW|MLF

Y-faktorn i ord:

ÅrsTillskottet icke AGW-relaterat atmosfäriskt kol

— Årliga Mauna Loa, minus Fossilindustrins Mauna Loa-andel

Y-faktorn

är uppenbarligen och tydligen ett direkt kvantitativt bevis för att ÄN mera koldioxid, icke-fossilt sådant, dumpas ut i atmosfären, utöver den koldioxid som redan emitteras från fossilindustrin.

— Men det visste vi ju redan (på visst sätt) från det faktum att Mauna Loa-värdena visar sträng exponentiell funktionsform (MLF).

IPCC-samfundet ser inte dessa detaljer (OrsaksbildenGenerellt) [TrädensVäxtkol] [NASA-CRU-kurvans komponenter]. Man har där istället uppfattningen att DET BLOTTA FAKTUM ATT HAVET ABSORBERAR KOLDIOXID FRÅN FOSSILINDUSTRIN (IPCC|Giftlarm)

globala uppvärmningens havsfundamentala verkningsgrund enligt AGW-beviset (Havet spelar huvudrollen)

1. reducerar en annars större global uppvärmningseffekt, och därmed visar att

2. trädodlingar kan användas som atmosfäriska kolsänkor för att hämta ner atmosfäriskt koldioxidöverskott från fossilindustrins kolemissioner.

Speciellt det sistnämnda visar precis raka motsatsen mot Y-faktorn i AGW|MLF:
— ytterligare kapning av levande träd bara förvärrar tillståndet, gör situationen än värre:

— träd och växter tar tydligen inte upp en enda atom från fossilindustrins emissioner (AGWb3¦4).

Det växtkol som nyträdsodlingarna hämtar upp kommer — tydligt [RäkneExempel] — från skogsmarkens kolmull, under träden (Skogsfältet). Inte överifrån luften ovanför träden. Men ingen etablerad beskrivning finns — av de ovan givna förklarliga skälen i den andan (OrsaksbildenGenerellt).

Se även exempelgenomgång i Naturskogen, om ej redan bekant.

RESULTATBILD:

Nyträdsodlingar (kapning av levande träd) endast utarmar skogsmarken på de bortforslade trädens kredit. Dessutom dumpas de levande trädens markkolsbindande reglering vid avlivningen så att sedan ingen koldioxidbindande faktor längre finns efter avverkningen: Markkolet, tidigare trädbundet, ångar rakt ut i luften utan att växtligt upptag finns, värre ju mer trädodlingar/avverkningar som anställs = ju mera avverkningsmaterial = död förmultnande biomassa som efterlämnas.

Det som krävs (ÅterväxtSuget) är att låta naturen, biomassan, växa ifred, orörd — i så stor mängd och omfattning som alls är möjligt. Det finns här veterligt inget annat sätt.

Det är också, och förblir också, ett dödshugg mot allt vad profiterande skogsindustri heter. Milt sagt: en högst (plågsam) överraskande resultatbild för alla oss som själva bidragit till tillkomsten av eländet enbart genom att förvärvsarbeta. Om resultatbilden verkligen har fog för sig, står vi på randen till en definitivt ny, revolutionerande världsordning med en plötsligt nyuppstånden Kapten: Naturen visar var skåpet ska stå. Finns inte en chans att komma undan: naturen har bara ett enda valspråk: samarbete, samverkan, harmoni. Vi, alla människor, måste hjälpas åt för att vinna Välståndets Gunst. Säg sedan Sinnebilden för Den världsordningen.

Y-faktorn diskuterad ovan ansluter till en möjlig Världsordning (som aldrig blev av) i alternativet nedan:

Resultat3: Resultat1 Resultat2

Dec2015 — ResultatExempel

JÄMFÖRANDE IDEAL SITUATION — OM Staten/kommunerna åtminstone KUNDE LÅTA NATUREN VARA IFRED:

Grovräkningar: Ekvivalenta AGW-funktioner 2013: Globala Koldioxidbalansen i KG kolekvivalenter för år 2013

JÄMFÖRANDE IDEAL SITUATION OM Staten/kommunerna åtminstone KUNDE LÅTA NATUREN VARA IFRED:

						industrins fossilemissioner		Globala uppvärmningen

Mauna Loa	=	SkogUT	–	SkogIN	+	FossilUT	–	FOSSILin
3,08 T12 KG		x		x		7,70 T12 KG		4,62 T12 KG
						100%		60% havsupptag
1,4ppmv						3,5ppmv		2,1ppmv

Notera att ekvivalenta AG-funktionerna inte innehåller de verkliga värdena och deras variationer, endast deras utjämnade makar till jämförelse [‡1] [‡2].

1ppmv = 2,2 T12 KGkol-ekvivalent — genomgående enligt tabelldata för samliga tider.

— Ett tag trodde MAN att Samhället MAN lever i bestod av människor som självklart inte medverkar till att ändra förutsättningarna med x. Jämför Världssituationen i Resultat2.

Jämförande IPCC-exempel — Resultat1 Resultat2 Resultat3 — ResultatExempel

Jämförande IPCC-exempel — Jämförande IPCC-budget

AGW-bevisets Mauna Loa-funktion (MLF) har uppdagat detaljer som tidigare inte visat sig. Se från ResultatExempel.

Medan man inom IPCC-samfundet [IPCCmathRef] tillämpar en global kolbudget av typen

Atmosfärisk KolÖkning = MänskligMarkAnvändning + FossilIndustrins Bidrag – NaturligaHavsUpptag

Atmospheric CO2 increase LandUse HumanEmissions OceanUptake

har Mauna Loa-funktionen ML67 uppdagat en till synes mera avancerad kandidat:

Atmospheric CO2 increase BioForestTransitions HumanFossilEmissions OceanUptake

MaunaLoaFossil + Y = NettoNollLandOmsättning + Y + FossilIndustrins Bidrag – NaturligaHavsUpptag

Y = Extra Kolemissioner förorsakade av människans inbrott i naturskogarna, se Y-faktorn

Eller direkt i klartext:

MaunaLoaFossil = + FossilIndustrins Bidrag – NaturligaHavsUpptag

AtmosphericFossilIncrease HumanFossilEmissions OceanUptake

IPCC-samfundet kan inte se att MaunaLoa-värden innefattar en stor kamouflerade agent Y, en icke-fossilt relaterad extra CO2-komponent som dessutom har helt försumbar AGW-influens [VÄRMEMOTSTÅNDET] men besitter desto större VÄDER-resulterande kraft på grund av tendensen att ansamlas på små ytor under korta tidrymder: människans naturskogliga inbrott (Tabell Y2). Det är inget fel på kvantiteterna. Matematiken felar inte. Det är inte vad sakerna handlar om.

— Den levande växtvärlden har, tydligen (Skogsfältet), en helt egen bioteknisk matematisk fysik som (garanterat) inte beblandar sig med människoförorsakade naturinbrott — på annat sätt än att uppvisa protester mot den typen av verksamhet (Träddöden 2015).

Eller mera enkelt överskådligt i detaljerade led: se även sammanställning i Globalräkningen:

MaunaLoaFossil + Y = FossilIndustrin – Havsupptag + Y = MaunaLoa ;

MaunaLoa = MaunaLoaFossil + Y = FossilIndustrin – Havsupptag + Y ;

MaunaLoa = Y + FossilIndustrin – Havsupptag ;

MaunaLoaFossil + Y = Y + FossilIndustrin – Havsupptag ;

MaunaLoaFossil = + FossilIndustrin – Havsupptag ;

Främsta egenskap: Möjligheten att inrymma en förklaring till den här observationen:

Sensommaren/hösten 2015) — i växande mängd utmed cykel- och gångvägar där stat/kommun årligen mejar ner allt som försöker komma upp, samt avverkar ytterligare levande frisk biomassa ..

Träddöden 2015

Se utförligt från Träddöden 2015, om ej redan bekant.

IPCC-exempel2014:

Ett konkret IPCC-exempel till jämförelse finns bl.a. i IPCC-PDF-skriften

”Global Carbon Budget 2015”, s366, ”Table 8. Decadal mean”, den infällda tabellbilden nedan höger. Tabellen visar medelvärden under tioårsperioder med en uppgift från 2014 på fossilindustrins kolanvändning som 9,8 ± 0,5 GigaTon = T12 KG kol.

Tabellens sista kolumnuppgifter (år 2014) visar:

AtmosphericGrowthRate

AGR = LUCE – RTS + FossilIndustrins Bidrag – NaturligaHavsUpptag

LandUseChangeEmissions ResidualTerrestrialSink FossilFuelsAndIndusty OceanSink

Atmosfärisk KolÖkning = MänskligMarkAnvändning + FossilIndustrins Bidrag – NaturligaHavsUpptag

IPCC-Tabellens värden:

3,9 T12 KG = 1,1 T12 KG – 4,1 T12 KG + 9,8 T12 KG – 2,9 T12 KG

Tabellens 3,9 T12 KG: Mauna Loa-ekvivalenten MLF i KG kol för år 2014 visar 5,05 T12 KG kol; 5,05-3,9 = 1,15.

[Xut – Xin = 0] + Y = RTS = Y.

FossilCarbonSM:

S, fossilindustrins (Nov2015) summerade årliga kolanvändningsstatistik 1751-201 efter tillgängliga tabeller.

M, motsvarande årsvisa trappstegssummering via t(AGW)-funktionen från 1815.

— Totalsumman år 2011:

S = 3,73729 T14 KG;

M = 3,73849 T14 KG; S/M = 99,9679%.

— Fossilindustrins eftersläpning perioden 1936 [FIAGW] och framåt nutid (2015) motsvaras relativt AGW-medelformen av ett högre årsvärde. S för år 2011 anger 9,449 T12 KG kol medan M visar 7,521 T12 KG kol.

Vi bör ha orsaken till de skilda uppgifterna i bakhuvudet för undvikande av missuppfattningar. Syftet här är enbart att undersöka en allmän övergripande samhörighet i kvantiteter.

— Samhörigheten (2011) i totalvärden bekräftar speciellt (så långt) att AGW-bevisets generella funktionsformer håller streck med motsvarande (utdragna) praktiska fysik.

Om vi normaliserar motsvarande AGW-bevisets värden (FIAGW) efter grafbilden ovan (Lägre M-värde via lägre ökningstakt för år 2014 relativt tabellens högre S-värde 9,8 T12 KG via högre ökningstakt, bägge formerna slutar på nära exakt lika totalsumma) får vi motsvarande AGW-bevisets nota:

Atmospheric CO2 increase BioForestTransitions HumanFossilEmissions OceanUptake

MaunaLoaFossil + Y = NettoNollLandOmsättning + Y + FossilIndustrins Bidrag – NaturligaHavsUpptag

Y = Extra Kolemissioner förorsakade av människans inbrott i naturskogarna

AGW-bevisets normaliserade 2014-värden:

5,05 T12 KG = Xut–Xin + 1,92 T12 KG + 7,79 T12 KG – 4,65 T12 KG

3,14 T12 KG = + 7,79 T12 KG – 4,65 T12 KG

AtmosphericFossilIncrease HumanFossilEmissions OceanUptake

Med AGW-bevisets generella 60% havsupptag [Res2EX] från FossilIndustrinsBidrag (IPCC-tabellvärdet 2014 som ovan: 9,8 T12 KG) skulle havsupptaget bli 5,88 T12 KG — jämför NATUREcitatets uppgift 2011: 4,4 T12 KG. Vilket skulle ge motsvarande IPCC-uppställning

AGW-bevisets normaliserade 2014-värden: IPCC-exemplet

Atmospheric CO2 increase BioForestTransitions HumanFossilEmissions OceanUptake

5,05 T12 KG = Xut–Xin + 1,13 T12 KG + 9,80 T12 KG – 5,88 T12 KG

3,92 T12 KG = + 9,80 T12 KG – 5,88 T12 KG

AtmosphericFossilIncrease HumanFossilEmissions OceanUptake

att jämföra med IPCC-tabellens (ovan 2014) egna uppställning

»AtmosphericGrowthRate» ska egentligen, som här, vara FossilAtmosphericGrowthRate — Den distinktionen framträder inte förtydligad i IPCC-samfundets terminologi — IPCC-luddiga termer.

3,9 T12 KG = 1,1 T12 KG – 4,1 T12 KG + 9,8 T12 KG – 2,9 T12 KG

LandUseChangeEmissions ResidualTerrestrialSink FossilFuelsAndIndusty OceanSink

med alternativet

5,05 T12 KG = 1,1 T12 KG – 2,95 T12 KG + 9,8 T12 KG – 2,9 T12 KG

Atmosfärisk KolTillväxt

lika med

5,05 T12 KG = – 1,85 T12 KG + 9,8 T12 KG – 2,9 T12 KG

lika med

5,05 T12 KG = – 1,85 T12 KG + 9,8 T12 KG – 2,9 T12 KG

lika med

5,05 T12 KG = + 9,8 T12 KG – 4,75 T12 KG

lika med

AtmosfärFOSSILsk KolTillväxt

3,9 T12 KG = – 1,15 T12 KG + 9,8 T12 KG – 4,75 T12 KG

lika med

3,9 T12 KG = + 9,8 T12 KG – 5,90 T12 KG

Det går tydligen knappast att komma närmare: AGW-bevisets del igen:

3,92 T12 KG = + 9,80 T12 KG – 5,88 T12 KG

AtmosphericFossilIncrease HumanFossilEmissions OceanUptake

Notera Xut — Xin = 0, se Y-faktorn — NettoNollLandOmsättningen + Y: x+y – x = y = +x–x + y

— Det enda som räknas i NETTO är HURUVIDA överskott finns i den räkningen. Alltså Y-faktorn.

— Y-faktorn, om den alls finns, avspeglar tydligen hur väl naturskogens naturliga naturharmoni bevaras.

— Finns något Y-värde, betyder det att extra icke fossilt relaterat kol dumpas i atmosfären utöver fossilindustrins kolemissioner.

Här, ovan (5,05–3,9=1,15), är Y-faktorns inblandning tydligen ofrånkomlig: extra icke-fossilt kol pumpas ut.

Om inte redan bekant och uppenbart — se särskild beskrivande sammanfattning av resultatet ovan i

RESULTATBILDEN AV DET JÄMFÖRANDE IPCC-BUDGET EXEMPLET

— Men om tillskottet extra icke fossilt CO2 är SÅ stort (+43ppmvCO2 året 2015, säger AGW-beviset, se Globalräkningen), hur går det då med den delen för dess AGW-bidrag?

— Delvis chockerande (enkel) upplösning i Värmemotståndet, säger AGW-beviset:

— AGW-effekten från industrins fossilförbränning bygger enligt AGW-beviset på en grundrelation t/T=m/M med fossilförbränningen T: T finns inte med i matematiken för icke fossilt extra CO2. Extra global uppvärmning via extra icke fossilt CO2 följer istället matematiken för Biologiska Tillväxtkonstanten (BTK), samma som KonstantSolvärmeeffekt P = T/R=E/t (t tidsfaktor). P visar att globala AGW-effekter från extra icke fossilt CO2 är helt försumbara — men grymt vådligt sett till energieffekten (E) då denna ansamlas på Jordytan över små ytor (typ kvadratmil) under korta tider = katastrof för människorna som lever där: orkanenergier som sveper runt Jordytan, som sedan löser upp sig på mindre energiöar, för att strax komma igen med brutal styrka på andra ställen, och så vidare, oupphörligt, tills extrakällan tas bort (skogsindustriernas nuvarande profiterande naturförstörande metoder, den allmänna avskogningen, kapningen av levande bioreglerande träd; hinder för naturlig återväxt, allmän statlig vettlös biomassröjning). Se utförligt med belysande väderkraftsrelaterade räkneexempel i Värmemotstånd och Trädens känslighet för LOKALA Koldioxidvariationer.

Som vi ser — i Mauna Loa-funktionens AGW-bevisande ljus:

— IPCC-samfundets ”ResidualTerrestrialSink” blir en odefinierad turbulent mix som dels anknyter till havsupptaget och dels till det ännu större IPCC-problemet att fastställa hur skogen (landväxtligheten) omsätter sin bioreglering.

Havsupptaget 5,9 T12 KG:

— Stora problem finns ännu (2015) inom den etablerade forskningen att fastställa säkra uppgifter på globalt experimentellt observerade havsupptag (osäkerheter på [minst] ±30%). Flera webbkällor (före 2015) omnämner årliga havsupptag (runt 2010) på 2 PetaGramKol (=T12 KGkol).

NatureCitatet 2015 ligger mera nära AGW-bevisets värden (5 T12 KG) som ovan. Med den korrektionen finns inte mycket annat att välja på än just den AGW-bevisande motsvarande IPCC-uppställningen ovan.

Slutsats: Mauna Loa-funktionens resultatbild förefallet överensstämma väl med nu (2015) tillgängliga (delvis fortfarande [marginellt] osäkra) uppgifter.

IPCC-samfundets Atmosfäriska KolTillväxt

är INTE årligt tillförda Mauna Loa-värdet

— Årligt tillförda Mauna Loa-CO2-värdet (MLF-derivatan), omräknat i KGkol-ekvivalenter [ppmvCO2 ·2,2 T12 KG] är den kolmängd som årligen läggs till den redan samlade Mauna Loa-värdespotten.

— IPCC-tabellexemplet drar tydligen bort från Mauna Loa-värdet år 2014 (5,05 T12 KGkol) den motsvarande Y-faktor (1,15 T12 KG eller 1,1 T12 KG) som — verkligen enligt Mauna Loa-funktionens motsvarande värde 2014 Y=1,76 T12 KGkol — bär ansvaret för den egentliga icke-fossilrelaterade atmosfäriska årliga ökningen (med ökningstakten 2013-2014 som +3,69 T10 KGkol, se även i Tabell Y; årliga tillskottet Tabell Y2 och ökningstakten Tabell Y3).

— Det är som vanligt i den moderna akademins korridorer: Där man minst anar det, får man en huggkrok i ryggen. DET B ETYDER ATT NÅGON REGULJÄR JÄMFÖRELSE »UTAN INSLAG AV BAKHÅLL» INTE KAN GÖRAS MED IPCC-SAMFUNDETS ORDNINGAR.

(IPCC-samfundets globalbudget är relativt AGW|MLF bristfällig: det fattas flera faktorer [AGW-beviset¦Mauna Loa-funktionen] som medför att IPCC-räkningen inte kan tolkas enhetligt, endast delvis och då på godtyckliga, kaotiska, baser — som ovan exemplifierats).

— DEN FÖRORSAKANDE AGENTEN (Tabell Y3) är tydligen metoderna (direkt för ögat: uppenbara löpande naturvåldtäkter) inom den nuvarande skogsindustrin.

Se även i SKOGSINDUSTRINS NATURVANDALISERING — påståenden med AGW-kontringar.

t(AGW)-integralens substitutionskurvor — här längst till år 2070 — Från t(AGW)-integralens numeriska lösningsmängder

t(AGW)subst:

15Dec2015:

t(AGW)-integralens [‡] kurv- och funktionssubstitut

— från Unit3(1876) till Unit12(2070):

lägst från Unit3:

nedre t(AGW) till Unit7: y = –(1/50)+(3.5·10'–4)([x–8/50])'4.45

övre t(AGW) från Unit7: y = (2.5[x–461/50]+1.96(7+[x–461/50]'2)'0.5)+(29/50)

OpenOfficeKalkyl x|t(AGW)y:

x = (År-1812)/(140/326)/50;

y = OM(x<=7; -(1/50)+(0,00035)*(x-8/50)^4,45;(2,5*(x-461/50)+1,96*(7+(x-461/50)^2)^0,5) + (29/50));

t(AGW)-integralens egenvärden — intervallet Unit1-12(år2070) — finns redovisade i särskilt avsnitt via numeriska lösningar. Se t(AGW)intNum.

AGW-beviset Dec2015 — AGW|MaunaLoa — sammanfattning med vidare — Hur Mauna Loa-funktionen kom till

Se även kompletterande utvecklingshistorik i KOMPLEMENT.

AGW-beviset Dec 2015 — sammanfattning med vidare

Hur Mauna Loa-funktionen kom till:

AGW-beviset (från 2009):

Kort repetition — med vidare

Genom den medelårsglobalt uppmätta (Kolumn1) NASA-CRU-temperaturkurvans uppdelning i komponenterna Ythav + t(AGW) — t(AGW)-kurvan (Kolumn3 övre) samma som Fossilindustrins kolemissionskurva (Kolumn12) i utjämnad (ythavs-)version — vet vi säkert (enligt AGW-beviset) att den globala uppvärmningen [NASA-CRU-kurvan minus Havsperioderna = t(AGW)-värdena] är direkt proportionell mot fossilindustrins kolemissioner via proportionalitetskonstanten m/t(AGW) = 1,017094 T13 KG/°C.

m/t(AGW) = 10,17094 T12 KG/°C = 1,017094 T13 KG/°C = 10,1704 GigaTon/°C

Exakt proportionalitet råder mellan global temperaturökning t(AGW) och industrins fossilemissioner Kolumn12.

— Den globala fossilindustrin driver AGW.

— Det finns ingen sekundär agent som absorberar, gömmer eller undanskymmer någon värmedel.

Allt det som fossilindustrin förbränner bidrar till t(AGW): det finns ingen förlust. Grundvalen för den förlustfria överföringen är, just, havet. Teoretisk förklaring: Koldioxiden, en tung gas, som dumpas i luften från fossilindustrin hinner (många gånger om) ta vägen över havsytan innan den blandas upp med den övriga luften via vindarna. Havet tar upp den fossilförbrännande värmegradienten T som ett tillskott t(AGW) [AGW-bevisets t/(T) = m/M]. På den matematiken värms havsytan upp (med ytterligare bidrag från den extra tillförda koldioxidmängden via Solen) och får därmed sin naturliga ythavsperiod överlagrad på den fasta FossilIndustriEnergimatade globala uppvärmningskurvan t(AGW). Därmed den sammansatta NASA-CRU-kurvan Kolumn1 enligt AGW-beviset.

Inom IPCC-samfundet ser man, inte riktigt, saken så (”Luckily”). Man anser att den del som havet tar upp i koldioxid från fossilindustrins utsläpp i själva verket inte medför någon bidrag till någon global uppvärmning — inte alls över huvud taget. Och anledningen till det är också klar därmed att IPCC-samfundet inte tillämpar AGW-bevisets föroreningsmatematik [t/(T) = m/M] utan istället en (ren) klimatmatematik (Arrhenius grundsamband): IPCC-samfundet har ingen T-faktor. Därmed existerar heller inte inom IPCC-samfundet någon uppfattning om att det skulle finnas ett obrutet samband mellan global temperaturökning och industrins fossilanvändning.

— Bakgrunden till IPCC-uppfattningen framgår av jämförelsen mellan totala kolemissionerna (totalt 3,74 T14 KG till 2011 | S2) och motsvarande värde man får från koldioxidhalterna i Mauna Loa-mätningarna med hjälp av Jordfasta Atmosfärsmassan (mJatm=pA/a=5,3 T18 KG)

m(atmC) = MaunaLoa[ppmv(CO2)~390|2011 – 290]·1t6·mJatm·12/28,8 ~ 2,2 T14 KGkol

Skillnaden är drygt 50%. Se även från IPCC|Giftlarm.

— AGW-beviset: Funnes inte den differensen, funnes heller ingen grund för den ythavsuppvärmning som NASA-CRU-kurvan visar med ythavsperioderna överlagrade på t(AGW), och därmed heller ingen grund för en proportionalitet mellan temperatur (t) och energi¦massanvändning (FossilIndustrin). Globala uppvärmningen kommer från¦sker via havet (via extra luftmarint tillförd koldioxid). Inte från luften, enligt AGW-beviset.

Situationen år 2011:

50%-skillnaden:

SITUATIONSBILDEN GENERELLT (år 2011) ungefärligen enligt graferna vänster:

— S globalstatistiken för alla fossilrelaterade förbränningar;

— M motsvarande kolmassa omräknat via Mauna Loa-CO2-värden som ovan.

Citaten i The Keeling Curve anknyter med snitt i IPCC-samfundets mening.

Vad betyder dessa primära detaljer för möjligheterna att — eventuellt — använda AGW-beviset för »precisionsändamål»?

— IPCC-samfundet har ingen Kolumn1 NASA-CRU-kurv-Uppdelning i havsperioder + t(AGW). Därför finns heller inte följande förutsättningar i det samfundets preferenser.

Vi studerar det i grafbeskrivningen nedan.

KURVBILDEN OVAN — JÄMFÖRANDE DETALJER UNDER UTVECKLINGSARBETET

RENA FossilMAUNA LOA = t(AGW)-integralen

t(AGW)-integralens betydelse

Kurvformer och koldioxidskalor

I och med att fossilindustrins kolemissioner bara delvis avspeglas i atmosfäriska koldioxidmätningar (Mauna Loa-värdena) finns heller ingen direkt exakt atmosfärisk CO2-skala att sätta ut för t(AGW)-kurvans integral, se vänster tAGWintegralen — och därmed egentligen inte alls för Mauna Loa-värdena heller.

— t(AGW)-integralen avspeglar enbart den (kontinuerligt) ackumulerade kolanvändningsmängden från fossilindustrins motsvarande t(AGW)kurva via m/t-proportionaliteten, se ovan. t(AGW)-integralen skulle alltså »i normala fall» kunna användas som ett mått på mängden samlat atmosfäriskt kol från fossilindustriemissionerna. Nu fungerar inte den kopplingen just på grund av att kolemissionerna tar vägen via havsytan och därmed fragmenterar i demolerad proportionalitet (genom en förmodligen stor mängd komplicerade parametrar som här inte närmare är kända).

—DÄREMOT kan t(AGW)-integralen användas som en formpreferens.

Förklaring:

— Med exakt förlustfri proportionalitet mellan t(AGW)[grova ljusblå undre] och m(FossilEmissioner)[gula(utjämnadHavsversion som Blå)] kan vi undersöka hur FORMEN för atmosfär-CO2-halterna, Mauna Loa-värdena, ansluter till FORMEN på den energidrivande industrifossilbasen, t(AGW)-integralen.

— IDEALT nämligen, om Mauna Loa-värdena enbart utsträcks i tiden på fossilindustrins energidrivande grund, har vi en viss rätt att förvänta oss att också Mauna Loa-värdenas grafiska form bör ansluta till t(AGW)-integralens form: variationer i Mauna Loa-värdena följer variationer i fossilindustrins emissioner: ingenting läggs till, ingenting dras ifrån.

Om vi kan finna en 100,00% matchande (F) Mauna Loa-värdefunktion:

— Är F lika t(AGW)-integralen finns inga extra komponenter.

— Avviker F under t(AGW)-integralen finns extra fossila CO2-absorptioner utöver havsupptaget.

— Avviker F över t(AGW)-integralen finns extra icke fossila CO2-emissioner utöver fossilutsläppet.

Se även i AGW-beviset förklarar IPCC-samfundets missar.

AGW-beviset innehåller ingen matematisk fysik som beskriver värmetillskott till atmosfären som funktion av naturliga variationer i växternas koldioxidemissioner/absorptioner. AGW-beviset innehåller enbart matematiken för fossilindustrins bidrag (föroreningar, onaturliga, artificiella, antropologiska, tillägg).

Kriterium för att finna/söka en 100,00% matchande (F) Mauna Loa-värdefunktion:

————————————————————————————————————————————————————————————

Se även i CO2-skalan — utvecklingarna från Okt2015

— Alla globalt årliga Mauna Loa-värden ska sammantagna och i den prövande funktionens (F) medelvärdesfom (M1+M2+M3+..+Mn)/n uppvisa minst 100,00%: undantag accepteras inte;

— F måste ansluta maximalt till Mauna Loa-värdenas utsträckning i tiden med absolut minsta möjliga differensfel i amplitud, annars är jämförelsen i FORM värdelös;

— F måste anställas på en relevant, rättvis, förindustriell koldioxidnivå (284ppmv år 1812) så att korrekt matchning kan göras mot Mauna Loa-värdena i jämförelsen med fossilindustriemissionernas omfattning.

Uppfylls alla ovanstående, kan en CO2-skala för Mauna Loa-värdena inrättas med t(AGW)-integralen som differensjämförare: Absoluta CO2-värden får ingen direkt mening för t(AGW)-integralen på grund av havsabsorptionerna. t(AGW)-integralen riktform kan istället användas som Mauna Loa-koldioxidrelaterad nolldifferenslinje i analysen av Mauna-Loafunktionens egenform för att på den vägen undersöka/mäta/observera eventuella differenser, enligt kriterierna ovan.

RESULTATBILD

Undersökningarna (ML-funktionen) visade att Mauna Loa-värdena 100,00% satisfierar en exponentiell kurvfunktion (F).

— Bara det exponentiella faktumet visar att F tvunget placerar data över t(AGW)-integralens referenskurva från någon punkt (omkring 1962) — och därmed obönhörligt ett kriterium som utpekar extra (i växande) koldioxidemissioner vid sidan av fossilindustrins bidrag — och förutsatt att kurvformerna verkligen har relevans mot aktuella naturfakta.

Värmemotstånd och Trädens känslighet för LOKALA Koldioxidvariationer — 20Dec2015 — LOKALA TRÄDEFFEKTER

Hur bara små mängder extra icke fossilt relaterat koldioxid i Jordatmosfären kan anställa förödande väderkrafter på små Jordytor under korta tidrymder med samlad kraft — utan nämnvärt AGW-bidrag

AGW, eng. Anthropogenic Global Warming, sv. människoförorsakad global uppvärmning

Lokala Trädeffekter

BEVISET FÖR icke-fossilaCO2-BETYDELSEN

BEVISET FÖR DEN EXTRA ICKE FOSSILRELATERADE KOLDIOXIDEMISSIONENS BETYDELSE

KVANTITATIVA BEVISET FÖR ATT DEN EXTRA ICKE FOSSILRELATERADE KOLDIOXIDEMISSIONEN

DELS INTE BIDRAR NÄMNVÄRT TILL DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN (AGW Anthropogenic Global Warming) OCH

DELS HAR STARKT VÅDLIGA KONSEKVENSER I LOKALA VÄDERKRAFTSEFFEKTER

Termoresistansen 1 | Termoresistansen 2 | Termoresistansen 3 |

Enkla räkneexempel visar

I flera föregående avsnitt i UniversumsHistoria i AGW-komplexet

[Lavineffekten]

[Trafikverkets Trafiksäkerhet]

[Staten/Kommunernas Miljöräkning]

[TRAM, Termiska Resistansens Allmänna Miljöekvation]

[HUR DEN VÄXANDE KOLDIOXIDHALTEN FRAMTVINGAR ALLT HÄFTIGARE VÄDERVÄXLINGAR]

har sambandet (BTK) P=T/R med T=RP

TTemperaturtillskott = RtermiskResistansO2tillskott · PSoleffektenKonstant250W/M²

påpekats med koppling till statens/kommmunernas allmänna avlivning av friska levande träd (Statens miljömord från 2012 [Statsfröjden])[Bakgrunden][StatNatur2013][StatNatur2014].

Inga direkt kvantitativa värden har dock framställts i dessa avsnitt, endast en rent kvalitativ (principiell) grundbeskrivning för själva verkningssättet.

Vi skulle — emellertid (Nu Dec2015) — väldigt gärna vilja veta i någon översiktlig grovräknings mening vad, exakt, en allmän EXTRA KOLDIOXIDEMISSION bidrar med i värmegrader — UTÖVER FOSSILINDUSTRINS REDAN AKTUELLA BIDRAG enligt AGW-bevisets matematiska fysik.

Som redan berörts i AGW-beviset (AGW|Bevisgrunderna) grundas AGW-beviset på relationen

t / T = m / M → (t | T temperatur, m | M massa)

— Men den räkningen (kolförbränningen T~2000°C) berör enbart fossilindustrins bidrag, och har ingen (direkt, utom vid skogsbränder) koppling till ev. extra koldioxidemissioner — till exempel från skogsindustrins kalhyggen:

— Speciellt de grymt sorgligt synbara, särskilt svårt av skogsindustrins maskiner sargade, skogsmarkerna med den upprivna skogsmyllan som direkt exponerar mullkolet för luftsyret, ger otvivelaktigt stora koldumpsstötar till luften ovanför.

Tabellen nedan ger en grovt översiktlig databas med vars hjälp vi kan undersöka hur mycket en viss koldioxidökning i luften resulterar i en motsvarande temperaturökning:

R = T/P:

— Vi använder det enkla grundsambandet för termisk resistans R=T/P med den konstanta globalt medelmässiga Solvärmeeffekten P/1M²=250W/M² och basvärdet (luftmarina Jordytans medeltemperatur ca 15°C) R₀=(15°C)/(250W) = 0,06 °C/W.

— Vi kan sedan beräkna tillskottseffekten ur P/M² = ΔT/(R₀+ΔR) med ändringen inkluderat för tillskottet i luftens termiska resistans (ΔR) och temperaturtillskottet (ΔT).

Källa, termisk konduktivitet:

THE ENGINEERING TOOLBOX — Thermal Conductivity of Materials and Gases [20Dec2017-03-29]

http://www.engineeringtoolbox.com/thermal-conductivity-d_429.html

λ (Lambda): Termisk värmeledningsförmåga [Termisk konduktivitet] i Watt per Meter per grad Kelvin,

λ = W/M°K = P/Td, = (T/R)/Td = T/RTd = 1/Rd; R = 1/λd

R: Termiska resistansen från termiska konduktiviteten, R = 1/λ(d=1Meter) = 1M·T/P:

R/1M = T/P

Termisk värmeledningsförmåga — Alla tabellvärden med referens till lokal temperatur 25°C [Dec2015]

Ämne	λ	R	Andel % i luft
Luft	0,0240	41,667	100
Kväve	0,0240	41,667	78
Syre	0,0240	41,667	21
Argon	0,0160	62,500	1
Koldioxid	0,0146	68,493	0,0004
Vatten	0,5800	1,724	4 *

* i normalluft med max luftfuktighet 100% — grovt, hela luftmarina Jordytan

λ = W/M°K

R = M°K/W

Med hjälp av ovanstående tabelldata kan vi ställa upp alla parametrar i kalkylceller (OpenOffice) och därmed beräkna hur T ändras för givna ändringar i luftens koldioxidhalt. Kompletterande täthetsvärden har här hämtats från den angivna webbkällan — men vi behöver göra vissa smärre (0,00nn...) justeringar för att få värdesummorna att stämma med den använda JordFasta Atmosfärsmassan som är nödvändig för beräkningarna [Tätheten för Kvävet N ändrad från källans 1,165 till 1,16144 för att få mJatm= 5,3000 T18 KG].

Kalkylkortet nedan från OpenOffice visar resultatet:

TERMORESISTANSEN 1: Kalkylkort Tabell3 AM2015A.ods

Sammanställt Kalkylkort i OpenOffice 20Dec2015 — Undersökning av ändring absT i luftens temperatur med ändring i luftinnehållet av koldioxid CO2 från år 1812 | 284ppmvBegin

Hur stort blir tillskottet i +absT om vi knappar in +116ppm? Dagens (2015) globalt årliga medelkoldioxidnivå 400ppmv.

Svar: 0,001°C. Hela perioden 1812-2015 (203år).

TERMORESISTANSEN 2: Kalkylkort Tabell3 AM2015A.ods

Sammanställt Kalkylkort i OpenOffice 20Dec2015 — Undersökning av ändring absT i luftens temperatur med ändring i luftinnehållet av koldioxid CO2 från år 1812 | 284ppmvBegin

Tillskottet +absT blir helt obetydliga +0,001°C för den totalt människoförorsakade koldioxidmängden i atmosfären, +116ppmv för hela perioden 1812-2015 med nuvarande totalt (284+116=400)ppmv år 2015.

— Globala temperaturökningen år 2015 till jämförelse, via NASA-CRU-kurvans t(AGW)-kurva, visar avrundat +0,8°C. Tillskottet är alltså, sett globalt utspritt, fullkomligt försumbart, helt ovidkommande, i globalt uppvärmande mening.

— Inte ens med exemplets HELA den drygt 200-åriga fossilindustridumpen — 116ppmv perioden 1812-2015 — ges mera än en tusendels värmegrad +0,001°C i tillskott. Enbart på den grovräkningens kredit utesluts med andra ord varje möjlighet att några som helst nämnvärda AGW-bidrag kan komma i fråga från extra tillfört icke-fossilrelaterad koldioxidemission till atmosfären.

— Däremot har Lokala Väderkrafterna ett och annat att tillägga — verkligen en överraskande upplysning:

I vårt testexempel med inmatningen +ppmv lägger vi till

en extra beräkningscell [p=absT/R] för tillskottseffekten P/M²=ΔT/ΔR

två extra infoceller [ppmv¦+ppmv][select0¦1] med

en extra mellanliggande tillvalscell [0 eller 1]

så att vi kan välja inmatningen absolut i ppmv (tillval 0) eller från basnivån år 1812 med +284ppmv (tillval 1). Kalkylcellen över inslagsvärdet anpassas (=OM(K31=0;"ppmv";"+ppmv")) efter valet med resp. [ppmv(0)¦+ppmv(1)].

Från 1812 med 284ppmv visas P = 0,00 Watt.

Med ökningen +116ppmv från år 1812 (284ppmv) till nuvarande 400 ppmv år 2015 får vi — globalt utspritt över hela Jordytan via ΔT/ΔR svaret: P = 0,02 W/M².

TERMORESISTANSEN 3: Kalkylkort Tabell3 AM2015A.ods

Sammanställt Kalkylkort i OpenOffice 20Dec2015 — Undersökning av ändring absT i luftens temperatur med ändring i luftinnehållet av koldioxid CO2 från år 1812 | 284ppmvBegin

Notera Jordfasta atmosfärsmassans p/m-konstant = 1,9216 t14 (1/S²M): Med 100% CO2 blir mJatm=8,7183 T18 KG med p=167530,85.

Jordytan (via ekvatorialradien) ger ca A=5,11 T14 M². Det ger en total extra global tillskottseffekt på Jordytan, samlad under 203 år, perioden 1812-2015, på

0,02W/M² · 5,11T14M² = 1,022 T13 W

Vad innebär den effektmängden?

— Det är samma effekt som visas av en hel (ExtraGrym) tornado (9T12W) — kontinuerligt verksam på Jordytan år 2015 och vidare — och i växande då (nu) än mer extra koldioxid strömmar till (MLFres). Energitekniskt kan ExtraSamlingen ibland uppträda samlad, kortvarigt i tid, som en (grym) tornado, ibland utspridd på olika mindre extra väderkrafter av varierande typ, art och sort, eller bara generellt, mestadels, globalmedelvärdat till allmän global helt försumbar uppvärmning.

Extrakraften går inte att stänga av — med mer än att den extra koldioxidmängden, effektbasen som verkställs av Solen på det extra R-tillskottet, skaffas bort.

Hur? Sluta kapa uppväxande biomassa. Se utförligt i ÅterväxtSuget.

Räkneexemplet illustrerar praktiska förvecklingar, enligt AGW-beviset.

RESULTATET [‡] av Mauna Loa-funktionen (ML67) och t(AGW)-integralen visar att extra koldioxid som inte hör till fossilindustrins emission har pumpats ut i luften.

— Av det nu år 2015 befintliga totala tillägget +116ppmv till ursprungsnivån 284ppmv för referensåret 1812 [‡], totalt 400ppmv, finns en del på Y=43,612 ppmv som inte är fossilrelaterat. Se AnalysExempel2013. IPCC-samfundet har inte den analysen, här veterligt, och Y-värdet kamouflerar, tydligen, en djupare global kolbudgeträkning — med samma kvantiteter som redan är kända, men under andra former. Se utförligt i Jämförande IPCC-exempel.

Den förorsakande extra koldioxidkällan

Vilken är den extra koldioxidkällan som pumpar ut extra koldioxid i atmosfären, och inte har med fossilförbränning att göra?

— AGW-bevisets globala kolbudget

MaunaLoa = MaunaLoaFossil + Y = FossilIndustrin – Havsupptag + Y

Y-termen framgår särskilt: t(AGW)-integralen slutar på en RÄT linjär asymptot, tangens 6 från t(AGW)-kurvans funktion. Mauna Loa-värdena däremot är entydigt exponentiella [MLF]: Utöver fossilindustrins bidrag finns en extra komponent Y som tillför atmosfären extra koldioxid utöver AGW-komplexet. Se utförligt från AGW2015.

— Jämförande IPCC-exempel ges i JÄMFÖRANDE IPCC-EXEMPEL.

lämnar entydigt [AnalysExempel2013] bara en enda otvetydig källa att välja på, och vilka kvantiteter stämmer väl överens med redan etablerat redovisade siffror (grovt i epoken runt 2010, 1-2 PetaGramKol/år = 1-2 T12 KGKol/år):

Skogsindustrin.

Vi behöver dock genomföra särskilda räkningar för att precisera kvantiteterna i de kända komponenterna:

• trädets årligt bundna växtkol från skogsmarken (1,875KGkol/ÅrGranekvivalent)

• effekten från mängden kvarlämnade rester från kalhyggen

• effekten från uppriven vandaliserad skogsmarksmylla

• allmänna avskogningen (från runt år 1800)

Se praktiskt exempel i Tabell Y3 — från AGW-beviset med Mauna Loa-funktionen (Jan2016).

Räknar vi bort 43,612ppmv från 116ppmv och matar in differensen 72,388ppmv i kalkylkortet för TERMORESISTANSEN 3 ges svaret

P = 0,01W/M² ; hela perioden 1812-2015

Det är halva det nyligen beskrivna resultatet med P-ekvivalenta 1st GrymTornado. Alltså skulle enbart tillägget (nu 2015) på de runt 43ppmv extra CO2 betyda en extra införd Jordytsglobal kraft ekvivalent i styrka med en halv (stor) tornado, konstant verksam i sig, eller i form av utspridda väderöar. Eller i andra ekvivalenter (nedan): 3,4 orkaner. Kan inte stängas av med mer än aktuella CO2-överskottet tas bort.

RESULTATBILD — enligt AGW-bevisets allmänna resultatredovisning [‡]:

— En extra väderkraft finns nu (2015) verksam inom den luftmarina Jordytan (troposfären generellt)

på kredit [DEFEK] av den enda till buds stående förorsakande kandidat och agent som veterligt alls finns:

skogsindustrin och dess 200-åriga världsmarknadsprofitering

med den KONSTANTA effekten

P = 0,01W/M² · 5,11T14M²

= 5,11 T12 W ; Summa ca 3,4 st orkaner [‡]

Dessa, eller deras ekvivalenta väderkrafter ensamma eller utspridda, drar tydligen runt på Jordytan med olika extra väderfenomen — samlat eller utspritt.

Om kalkylräkningen verkligen håller streck:

— Fenomenet går alltså inte att stoppa — med mer än man avlägsnar den extra tillförda koldioxidmängden (43,612 ppmv sedan 1812). Extrakraften är kontinuerligt verksam — och i växande med skogsindustrins fortsatta METODER (Attitydproblemet är det värsta [‡]).

Jämför Bakgrunden — Statens tydligt vettlösa förebild. För varje levande träd/biomassa som kapas görs ännu ett inbrott i den ursprungliga Naturskogens obrutna bevarande bioregleringskontinuitet: bioventilationen (BV) — det levande trädets från skogsmarkens kolmull avgivna bundna koldioxidreglering i trädets egen ämnesomsättning — dumpas ut i luften vid avlivningen av det levande trädet och påförs överlevande med krav på en DERAS ännu högre koldioxidreglerande arbetsprestation.

— Staten vet inte vad den håller på med. Bergsäkert. Inte Riksdagen. Inte Regeringen. Inte Europa. Inte IPCC — säger AGW-beviset.

Lokala trädeffekter:

Lokala trädeffekter

Termoresistansen 3 ¦ 2 ¦ 1

Den förorsakande extra koldioxidkällan

Men det är bara den övergripande globalbilden i hela TERMORESISTANSENs kalkylbild.

— MÖJLIGHETEN ATT FÖRKLARA I DETALJ STORA LOKALT VÅDLIGA EFFEKTER på t.ex. träd. är det främsta uppenbara resultatet.

Vi studerar det.

Träddöden 2015.

— Räkneexemplet med 1GramKol

gastätheten i skogsmarksnivån där mullkolet frigörs till den koldioxid som de nyuppväxande träden och växterna tar upp från föregående generations förmultnande växter, alldeles precis under träden, relativt den redan koldioxidbemängda blandluften generellt (400ppmv nu 2015)

visar förhållandet 2500/1. Se även beskrivande exempel i Naturskogen.

Med invärdet totalt (select¦0 — eller 1 har här marginell betydelse) 116·2500=290.000ppmv = 29% får vi

absT = +2,799°C med

P = 39,31 W/M²

Det är relativt full pott (100% koncentrerad CO2) runt 1/3 vad ett enskilt blad och barr kan känna av från en uppvällande mer eller mindre koncentrerad koldioxidgas från en starkt vandaliserad skogs- och naturmark (där man också lämnat stora rester förmultnande trädmaterial efter sig).

Vad kan en extra, kortvarig, dusch av runt 40 Watt göra på blad och barr i gassande vårsol (50°C i vindstilla)?

Här finns inga andra möjliga bevis (ännu, om alls) än den här typen:

Foto: 3Jun2011 BildBurnedLeaf1 E14 — Inga synbara spår verkar finnas efter typen insektsangrepp. Det man ser är bara förkolnade bladrester, förkolnade områden på bladkanter eller i bladytor.

Vi vet inte om scenariot ovan kan tillämpas här. Men blotta förekomsten med en möjlighet till så stora variationer (40W%/250W=16%) antyder direkta vådligheter. Det ser på sina ställen för besvärligt ut. Se även i Träddöden 2015.

Det är omöjligt att inte associera. Men som sagt, mera säkra uppgifter saknas ännu.

Jämför noterad utesoltemperatur Mellansverige 15Augusti2015 kl.07:48: 52,3°C. En period på runt en vecka, varje morgon, samma tid, likadant, med liknande värden. Det är absurt. Galet. Vansinnigt.

Inte utan närvaro av extra luftKOL förefaller en sådan (galen) nivå möjlig.

Liknande absurda värden men för luftfuktighet (normalt runt 50-60%) noterade i Mellansverige under ca en vecka i September2015: 78-80%. Rena Kongo. Vissa problem att få igen balkongdörren på grund av uppsvällt dörrträ.

Och det är bara början, säger AGW-beviset i Globalräkningen.

Om vi räknar (MarkKol till LuftKol) med att direkta, kortvariga, koncentrerade koldioxidslingor stiger upp från marken under träden med full koncentration 1 = 1.000.000 ppmv CO2 = 1 T6 ppmv — kortvariga luftslöjor som drar fram över blad och barr på vägen från (den svårt sargade) skogsmarken upp mot den allt mer uttunnande luften — får vi

absT = +9,657°C med

P = 97,92 W/M²

Det är — kortvarigt — enligt den här grovräkningen det mesta som blad och barr kan utsättas för från närmarkens koncentrerade kolmull som oxiderar till koldioxid innan den gasen så småningom tunnas ut.

— Siffran är i sig direkt avskräckande, absurd. Det finns dock ingen direkt experimentell motsvarande observation att visa upp, här veterligt — än ett förstoringsglas med Solen i ena änden och Bladet i andra. Kort, snabbt, och smärtfritt Miljömord.

Det lilla tillskottet från koncentrerad maximal markförmultning, samlat lokalt, räcker för att skapa ett lokalt extra värmetryck (100W/M² under loppet av sekunder eller minuter) som ändrar — förkraftigar — ett annars givet mera normalt meterlokalt väderstråk.

Ett pyttelitet värmetillskott (0,001°C) UTSPRITT GLOBALT — kan, samlat på liten yta, åsamka stor förödelse inom den lilla människans mikroskopiska områden mätt med Jordomfångets storlek. Se praktiskt räkneexempel ovan i Termoresistansen3: extra atmosfäriskt dumpat (King1994) icke-fossilt CO2 har — tydligen — förödande konsekvenser.

Jordytan är STOR relativt människan och hennes små bygder och landområden. Och många verkar inte tänka på det eller reflektera över det [Bakgrunden].

— Minsta lilla störning över minsta lilla område — det globalt lilla tillskottet som samlar sig till en pytteliten lokalt snabbgående taxiorkan — får snabbt katastrofala följder.

Principen är given, oåterkallelig.

Det behövs bara en tillfällig, ytterst kortvarig, dolkstöt.

För tillfället (Dec2015) finns här inga andra direkt möjliga kandidater till bevis [BildexempelFätstudie 2013] för hur eller på vilket detaljerade sätt som — misstänkt — tillfälligt lokalt höga koldioxidmängder kring normalt friska blad och barr reagerar, annat än just lokalt rent visuella observationer av nekroser [Träddöden2015].

I — inuti — Naturskogen — orörd skogsmark — finns ingen förutsättning för de stora tillfälliga koldioxidkoncentrationer som skisserats ovan:

— Avgivning av kol till marken från gamla träd som slutat producera syre sker ytterst lugnt, försiktigt och långsamt i Naturskogen (flera hundra år). Den samtidiga uppväxten av nya unga träd absorberar det gamla trädets förmultnande markkol och får det som en ny trädbas via närluften kring blad och barr som stiger upp nerifrån skogsmarken, och/eller via rotvattnet från luftens koldioxid löst som kolsyra i regnvattnet som når SkogsFältet (GranVattnet). Det finns inga tvära koldioxidkast, inga avbrott, diskontinuiteter eller andra besvärliga harmonibrott. Naturskogen är (oerhört) LUGN, den släpper knappast in vrålgassande kalhyggesSol alls, och därmed ingen hets heller i skogsmarkens koldioxidavgivning [Naturskogen].

Men det finns tyvärr människor som har annat för ögonen [Bakgrunden].

Man undrar om någon alls för säg 100 år sedan hade trott att en sådan omfattande förödelse vore möjlig från människor som ska föreställa vuxna, självständiga. Oförmågan att ta illa vid sig i blotta åsynen av en uppenbart pågående naturvåldtäkt framträder tydligt. Inte ett ord. Naturattackerna skedde oanmälda.

ORSAKSBILDEN GENERELLT — AGWb4

Varför IPCC-samfundet anser att träd tar ner luftkol från fossilindustrins atmosfäriska kolemissioner. AGW-beviset förklarar.

Kvantitativa bevis för att Träden inte tar sitt växtkol från atmosfären ovanför träden utan från marken under träden

Se även räkneexempel i Naturskogen.

Enda EGENTLIGA säkra klargörande kvalitativa-kvantitativa beviset som verkligen visar praktiskt att träden tar sitt växtkol uteslutande från marken, ingenting från atmosfären, ligger helt och hållet i AGW-beviset med Mauna Loa-funktionen (MLFres) [RESULTAT] [RESULTATEXEMPEL2013].

Räkneexemplen som fristående bevisformer kompletterar, men är själva inte tillräckligt starka (eller att författaren inte förmår klargöra den delen explicit, än) för att styrka själva den centrala bevisgrunden (Mauna Loa-funktionen): Mauna Loa-värdena visar tillsammans med AGW-beviset entydigt på att en extra, icke fossilt relaterad, koldioxidbaserad atmosfärisk emissionskälla kontinuerligt och i växande adderar extra koldioxid till atmosfären (+0,9 ppmvCO2 nu, år 2015), och har så gjort sedan 1800-talet (totalt till 2015: +43 ppmvCO2). Sammanhangen beskrivs utförligt från AGW|MaunaLoa, AGW|Sammanfattning2015 med jämförande IPCC-exempel från [RESULTAT]. Nedan ges kompletterande räkneexempel i BeTäVK samt ytterligare i Källan till växternas växtkol.

Växtkolet = bioventilationskolet till skogens träd tas tydligen inte överifrån atmosfären över träden — industrins fossilutsläpp är alldeles tydligt ett fenomen vid sidan om.

— Det är i varje fall resultatet av beräkningarna med hjälp av Jordfasta Atmosfärsmassan, här till närmare prövning.

Beviset för Trädens växtkol — 22Dec2015

22Dec2015

Kvantitativa Beviset för att Träden INTE

tar sitt växt- och respirationskol från

atmosfären utan från marken.

Totala Jordfasta Atmosfärsmassan 5,27 T18 KG, gånger kvoten av kolets atomvikt (12) och luftens medelatomvikt (28,8) ger direkt Jordfasta atmosfärens total innehåll av kol med uppgiften om (en mellanräkning ingår, se nedan CO2 rel. Luft, C rel. CO2) koldioxidens luftandel (ppmvCO2). Med uppgiften (ppmvBegin1812) på 284 ppmvCO2 år 1812 och nuvarande (400ppmvCO2 år 2015) får man (absolut lägsta värdet till jämförelse, före industrialismen)

mC(Jatm) = 5,27 T18 KG · ppmvCO2·t6 · (44/28,8 · 12/44 = 12/28,8) = 2,19583 T12 KG · ppmvCO2

————————————————————————————————————————————

År ppmvCO2 mC T14 KG 100-tal Giga(T9)Ton(T3KG) = 100-tal PetaGram

—— ————— ————— ———————

1812 284 6,24 624

2015 400 =+116 8,78 878 =+254

— 1ppmvCO2 = 2,2 T12 mC.

— Totala Jordfasta atmosfärens volym är VJatm = 4,39 T18 M³.

Jordfasta atmosfärens markhöjd h=8600 M avdelar per genomsnittligt Naturskogsträd (Granekvivalenten) en Atmosfärisk Trädcylinder med volymen Trädmarkytan(A=π[Ø/2]²=20M²)·h = 172.000 M³.

— Årliga tillflödet av kol från industrins CO2-emissioner är (år 2015, Mauna Loa-funktionen) 2,33ppmvCO2 = 5,126 T12 KG.

— Fördelat jämnt över hela VJatm ges årliga mC-tillflödet per M³ lika med (5,126 T12 KG)/(4,39 T18 M³)=1,16765 t6 KG/M³.

— Per Atmosfärisk Trädcylinder: (172.000 M³)(1,16765 t6 KG/M³) = 0,2008358 KG/år(2015).

— Granekvivalenten (200 år, Ø5Mskogsmarkyta, 1.500 KG, torrvikt 750 KG varav ca 50% är kol ger linjärt 1,875 KGkol/år) kräver linjärt 1,875 KGkol/år för sin tillväxt. Se även i markkolets 2500ggr högre CO2-koncentration relativt luftens i Ex1GramKol.

SLUTSATS:

— Växtkolet — 1,875 KGkol/TrädÅr — till skogens träd kan omöjligen ha någon betydelsefull koppling till upptag från atmosfärens kolinnehåll (AGW-tillskottet 5,126 T12 KG) — 0,2 KGkol/TrädÅrsAtmosfäriskCylinder: Träden tar tydligen sitt växtkol från skogsmarkens ytskikt (2500ggr mer kolkoncentrerat än atmosfären), antingen direkt via markluften eller/och tillsammans med kolet/kolsyran i regnvattnet som rötterna tar upp [GranVattnet] [SkogsFältet], och som sedan genomsköljer hela trädet ut till blad och barr. Men etablerat klargörande saknas.

Upptäckten [Simard2012] att naturskogens träd har omfattande rotförbindelser över stora ytor (näringsfördelning, CO2-transport) endast styrker ovanstående antydda ordning. Det understryker också samtidigt det vanskliga i olika laboratorieexperiment med isolerade växter/plantor med tillhörande flödesmätningar. Genom att den, som det tydligen får förstås, primära växtkolkällan uteslutande är och förblir skogsmarken med dess koncentrerade kolinnehåll relativt atmosfärens koltunna innehåll [‡], hur man än räknar, återfaller alla biologiska tillväxtflöden också på just skogsmarksfältet [SkogsFältet]. Labexperiment som ”visar att växterna tar sitt växtkol från atmosfären” behöver därför nödvändigtvis inte vara felaktiga, men är uppenbarligen väl grundligt primitivt beskrivna: CO2-växtsuget, uppenbarligen och i slutänden i vilket fall, återfaller på markkolkällor i ett naturskogsbestånd, eller vad som finns kvar av naturskogsbestånd sedan människan nu (från runt år 1800) rivit upp och i stort sett markvandaliserat varenda hektarisk plätt. Det är också den rent kvantitativa resultatbilden från AGW-beviset med Mauna Loa-funktionen. Se från Resultat: Extra icke fossilt relaterat kolddioxid dumpas årligen till atmosfären (+0,9 ppmvCO2 år 2015; totalt ackumulerat sedan 1800: +43ppmvCO2 — i stort sett: globalt giftlarm).

Se även separat (biotekniskt, kvalitativt) bevis i NAMMNET.

Medan Naturskogsträdet behöver runt 3 KG kol per år för sin tillväxt och ämnesomsättning, ger fossilindustrins kolemissioner bara 0,2KG/år till varje träds egen totalt tillgängliga markatmosfäriska cylinder.

Vore verkligen träden benägna att »tafsa» så mycket som en enda atom på atmosfärens kolinnehåll, borde med räkningen ovan fossilindustrins kolemissioner för länge sedan varit dammsugna — tillsammans med allt det övriga värmeisolerande skiktet: noll atmosfäriskt kol.

Det fungerar tydligen inte så.

Men: Hur kan det fungera?

Träden har uppenbarligen sin egen kväve-syre-koldioxid-vatten-reglerande markgassfär med växtkolet och det bioventilerande BV ämnesomsättningskolet som tydligen tas och underhålls från markens uppvällande koldioxid. [Naturskogen] [Biologiska tillväxtkonstanten]. Inte från atmosfärens nedåtströmmande (MiljöBuse¦MiljöHjälte).

Biodumpen — levande träd som av olika anledningar upphör som syreproducent

När väl ett träds bioventil BV har dumpats till atmosfären — levande träd som av olika anledningar avlivas — finns sedan inga makters möjligheter att återta — atmosfärsreducera — den CO2-dumpen på annat sätt än följande (efter moget övervägande, såvitt korrekt uppfattat):

Associerade länkar — Hälsogrunderna — Friskt Liv — Särskilt tydliga exempel — Världskartan

— Dom har två ben.

— Koldioxid (CO2) i atmosfären förenas med vatten (H2O) till kolsyra (H2CO3). Under förutsättning att den ringa halten atmosfärisk koldioxid (284ppmv år 1812 — »normalvärdet» i världen före AGW) tillsammans med regnvattnet får möta största möjliga biomassyta

— allt vad växliga andningshål heter, bladen bägge sidor, barret runt om, allt markligt som etablerat rötter i jorden

— finns också största möjliga utrymmet för växterna och markvegetationen generellt att sakta, så småningom (men det går sakta) reducera atmosfärstillskottet.

Trädens aktiva (stomata) biomassytor är ENORMA (dubbelbjörken, runt 500 M² full sommar, UrGranen säkert runt 20-50% mer). Möter däremot kolsyraregnet bara en flat kalhyggesmark, eller en illa tilltygad skogsmark, eller bara rent kvarlämnat förmultnande risbråte, händer inget annat än att koldioxiden under solvärmen inverkan bara återvänder till luften igen, om och om igen utan att minsta reduktion sker: Ingen nämnvärt levande aktiv växtlighet existerar som kan ta upp något.

Jämför EUROPAEXEMPLET.

Återväxtsuget:

Återväxtsug

OM termen (här myntad) »återväxtsug» (efter atmosfärisk biodump) alls ska eller kan användas relaterat, blir det tydligen på den nu ovan beskrivna ordningens kredit (Trädens Växtkol):

— Endast, och uteslutande endast under den förutsättningen, och endast då, som en (någorlunda) fullt utvecklad (20-40 år efter ett kalhygge) biomassa finns täckande en skogsmark, finns också (rejäla) förutsättningar för att den växtligheten LÅNGSAMT, och förutsatt ORÖRD, kan växelverka med atmosfären ovanför träden med nettoresultat att (långsamt) ta upp i regnvatten befintlig inlöst atmosfärisk koldioxid (kolsyra).

Etablerade framställningar finns möjligen (säkert) i den detaljen (som kan verifiera, dementera eller bara upplysa via mer avancerad forskning). Men ingen sådan framställning är här känd.

Utan en marktäckande, stor naturligt utfyllande biomassyta, är och förblir förutsättningen för ett sådant upptag uteslutet: Koldioxiden i det nedfallande regnet kommer bara att dunsta av och återvända upp till luften ovanför träden igen, eftersom ingen nämnvärd levande biomassa existerar att växelverka med. Se exempel med Dubbelbjörken och Granens Bioyta: levande biomassa, blad, barr, bildar enorma bioreglerande växtytor förutsatt att de tillåts växa fritt på naturens egna villkor.

AGW-Beviset för Trädens växtkol: Trädodlingar som sådana kan INTE användas för att PRIORITERA absorption av atmosfäriskt kol (NAMMNET). Inte på några som helst villkors vis. Träden tar sitt växtkol UTESLUTANDE YTTERST från den kolmullkoncentrerade marken, entydigt, kompromisslöst, inte från den koltunna atmosfären. Det står alldeles utomordentligt klart (AGWb4).

Bara en fullt utvecklad ORÖRD biomassa har full kapacitet att — LÅNGSAMT på grund av markkolets stora övervägande koncentration 2500 ggr mer än atmosfäriska luftkolet — assimilera i små mängder direkta atmosfäriska koldioxodöverskott.

Koldioxidens lösning i atmosfärens regndroppar till kolsyra (GranVattnet):

— Regn, som faller på träden och omsluter deras blad och barr i olika vattenförångningar, har bara endast och uteslutande endast maximal möjlighet att växelverka med också likaledes maximalt stor levande bioyta — och därmed enda möjligheten att ta upp den ringa förekomsten atmosfärisk koldioxid den vägen — långsamt, sekelvis, globalt över hela skogsbeståndet.

Inrättningar som tror sig kunna sänka atmosfäriskt kol i REGULJÄR bindning till trädens växtkol via trädodlingar, utverkar i den beskrivningens ljus inget annat än att utarma skogsmarkerna och bara YTTERLIGARE ÖKA koldioxidmängden i atmosfären (IPCC|Giftlarm)[Globalräkningen]:

— Trädets bindande bioventilerande (BV) kolmassa — som trädet BINDER UR skogsmarken, inte atmosfären — dumpas till atmosfären vid det levande trädets fällning/avlivning.

Se även i Skogsbränder.

EN SKOGSBRAND I NATURSKOGEN är ett exempel på en sådan biodump.

— I förbränningen ingår visserligen T-faktorn [t/T=m/M](KOMPLEMENT¦m/t).

— Men eftersom ingenting (i motsats till fossilförbränning) har införts i biosystemet — ingen extra biomassa har införts — kan Naturskogen (efter TID) återställa balansen genom att brännaskan finns kvar (näring till nytt): Den extra CO2-mängden i luften efter branden kan (efter TID) lösas via (extra kolsyrat) regn som når marken, och därmed (efter TID): en perfekt återställd naturskoglig balans: ingenting har försvunnit, ingenting har lagts till. Såret läkt. Ordningen återställd.

Den situationen är delvis korrumperad idag (2015): Skogsarealen nu (2015) relativt den omkring 1800 är bara ca 68% (ForestWorld). En reduktion med hela 32% på bara 200 år. Rena hugget.

——————————————————————————————

Källa: ForestWorld mCJatm

År Skogsareal Jordytan Totalt atmosfäriskt kol ppmvCO2

—— ———————— ————————— —————

1800 5,9 T13 M² 6,24 T14 KG 284 (1812)

2000 4,0 T13 M² 8,78 T14 KG 400 (2015)

——————————————————————————————

TrädExempel, BV — TrädEX

RÄKNEEXEMPEL (avtäckande):

Trädets växtkol från skogsmarken

Globala antalet GE GranEkvivalenter på förindustriella nivån (före år 1800): 5,9 T13 M² / 20M²

= 2,95 T12 GE;

Globala antalet GranEkvivalenter på nuvarande nivå (2015): 4 T13 M² / 20M²

= 2 T12 GE;

Mängden nu extra fossilemitterat kol från CO2-emissionerna (2015): 2,33 ppmvCO2

= 5,126 T12 KGkol/år;

Fördelat per trädindivid 2015: (5,126 T12 KGkol/år)/(2 T12 GE)

= 2,563 KGkol/årGE;

— Granekvivalenten behöver årligt linjärt i medeltal 1,875 KGväxtKol för tillväxten (375KG/200år);

— Om träden vore benägna att PRIORITERANDE dammsuga atmosfären över träden på luftkol, borde det synas årligt att Mauna Loa-värdena vore reducerade med (1,875)/(2,563) = 73%. Dvs., att endast 27% av de värden som faktiskt visas skulle framträda, att Mauna Loa-värdena skulle visa att (betydligt) mindre kol tas upp av atmosfären än det som fossilindustrin emitterar sedan havet tagit sin del för själva den globalt uppvärmande effekten, Kolumn1.

— AGW-beviset med Mauna Loa-funktionen visar på något annat [ResultatExempel]: Utöver det fossilkol som atmosfären får från fossilindustrin sedan havet absorberat sin del, visar Mauna Loa-värden en extra, icke fossilt relaterad, atmosfärisk koldioxidemissionskälla (+2 T12 KG/år ~ +0,9 ppmvCO2 nu året 2015). Härav följer (AGWb3¦4):

Träden tar inget kol från luften över träden. Träden tar sitt växtkol från skogsmarken via vatten och luft.

Träden absorberar ingenting från fossilindustrins emissioner.

Mauna Loa-värdena visar ingen tendens till minskning utöver industrins fossilbidrag, utan tvärtom en ökning.

ENDA RATIONELLA LOGISKA RESULTAT- OCH FÖRKLARINGSBILD (MLFres)(AGWb15)(Globalräkningen):

Växterna sinsemellan utbyter överskott/underskott på en naturskogens (perfekt) hel bioventilerande KONSTANT: ingenting läcker ut. Ingenting läggs till. Se även Simard2012: upptäckten av naturskogsträdens inbördes omfattande rötnätverk.

Man kan då se saken så, att växterna redan från början binder en intern bioventilerande grundmassa (rotnätverk), långt mera kolhaltig [Ex|1Gram] än den omgivande luftens/överliggande atmosfärens ytterst försumbara kolinnehåll (2500ggr tunnare).

Och när man banat sig väg genom den Förklaringen förefaller den som närmast trivial, självklar, t.o.m. lite töntigt formulerad.

Inga direkta avbrott eller diskontinuiteter finns som bryter den inre bioventilerande koldioxiddistributionen växterna emellan — inte ens skogsbränder: Inget material försvinner, inget tillkommer; Koldioxiden som ges till luften ovan träden vid en skogsbrand kan i tidens längd, och så småningom återvända (Återväxtsuget) till den skogsmarken via naturskogarnas delade resurser via regn, den extra mängd kolsyra som den extra koldioxiden gav upphov till, samt övriga delade resurser i naturliga variationer av koldioxidmängder inom skogsmarksfälten; näringsgrunden för ny uppväxande biomassa finns redan på platsen. Ingenting har tagits bort. Ingenting har lagts till.

SkogsMarkLuftFältet, TrädEx, BeTäVK:

Enda resonabla förklarande resultatbilden:

Upptäckten [Simard2012] att naturskogsträden har omfattande förgrenade rotverk förbundna sinsemellan endast styrker bilden av Naturskogen som EN enda sammansatt KONSTANT organism — som konstant rivs upp av skogsindustrins markvandaliserande maskiner.

Naturskogen underhåller sitt eget inbördes flöde och utbyte av ämnen OBEROENDE AV LUFTEN OVANFÖR TRÄDEN via skogsmarkluftfältets ämnestransportörer vatten-luft [Räkneexempel]. Men etablerade beskrivningar verkar saknas helt (2015). Se även i GranVattnet.

— Speciellt för uppgiften 1000 ppmvCO2 i marknivån, se citat Luttge2013 nedan.

SKOGSMARKLUFTFÄLTET är en markluftremsa som täcker skogen/växtligheten med ett högre luftkolsinnehåll (koldioxid, CO2) än i den överliggande allmänna atmosfären (400ppmv år 2015). Alla räkneexempel [‡] visar att luftkolet i den överliggande atmosfären — allt över trädtopparna (400ppmv år 2015) — inte på långa vägar räcker för att försörja trädens tillväxtkol (genomsnittligt grovt linjärt för träd 100år+: 1,875 KGkol/år [NUG]). Tillströmningstakten av kol i atmosfären från industriutsläppen per omgiven total atmosfärisk trädcylinder är bara (+2,33ppmv år 2015) 0,2KG/år [BeTäVK]. OM träden skulle ta något därifrån BORDE inte bara den delen för länge sedan vara dammsugen på luftkol, utan också allt det övriga luftkolet i atmosfären. Men var finns den etablerade beskrivningen?

KOMBINATIONEN Skogsmarkluftfältet (hög CO2-halt) och Granekvivalentens rikliga vattengenomströmning [GranVattnet] (årsmedelvärde, studie av fullvuxen gran, 10,8 Liter/Dygn, små mängder kolsyra [max 0,174% CO2 per liter vatten]) kan i varje fall i princip förklara källan till trädets växtkol: varje växt tar sitt växtkol från den plats som för tillfället har den högsta mest tillgängliga koncentrationen — luft eller/och vatten vilketsom. Skogsmarken tillhandahåller naturligtvis högsta kolkoncentrationerna via markmullen.

Delvis mättekniska antydningar (källan nedan ger inga direkta referenser) visar att:

— CO2-halten inuti skog är (betydligt) större än på öppen mark:

Inuti (naturtät) skog — 1000 ppm(v) marknivån, 500 ppm(v) en meter upp

” Carbon-dioxide concentration in the atmosphere inside forests is influenced by photosynthesis and respiration of the organisms living in the forests. Daily averages of CO2-concentrations at the soil surface may be quite large, i.e. up to 1000 ppm, due to the respiration of plant roots and soil organisms. One meter above the floor of two forests of the upper Rio Negro Basin in Venezuela, daily average CO2-concentration was still 508 and 541 ppm respectively, and then showed little decline up to 20 m”, s63n

GoogleBöcker — Physiological Ecology of Tropical Plants, Ulrich Lüttge, 2013 [23Dec2017-03-29]

Källan beskriver en graf av typen ”hockeyklubba”: stark markkoncentration, sedan ringa uppåt med växande höjd.

Etablerade uppgifter/verifikationer fattas här på avgörande områden, som vi måste försöka luska ut ordningen i:

En balans finns tydligen mellan det kraftigt kolhaltiga SkogsMarkLuftFältet och den övriga kolfattiga överliggande allmänna atmosfären; ENDAST om naturskogens kontinuitet bryts — vilket bara kan ske då de levande bioventilerande träden och växterna avlivas mitt i pågående bioventilation — bryts den naturliga skogsmark-vatten-luft-bundna koldioxidregleringen upp och dumpas rakt ut i luften, utan bindande reglering.

Där satt den:

— VI ALLA DUMMA Människor som obetänksamt och dåraktigt fäller levande träd vet uppenbarligen inte alls vad illa vi gör.

Jämför växter i växthus och växtkammare:

— Varifrån får plantan sitt bioventilerande kol (och växtkol) då växten (i olika labexperiment) bara hänger nedsänkt med rötterna i en näringsmättad vätskelösning?

Med de enkla räkneexemplen i BeTäVK, TrädExemplet och EX¦VäxtkoletsUrsprung är svaret givet:

— UPPENBARLIGEN FRÅN VILKET SOM HELST MEST TILLGÄNGLIGA MEST RIKLIGT FÖREKOMMANDE STÄLLE, luft eller/och vatten vilketsom.

— ”Från atmosfären”, är det etablerade svaret — underförstått (Luckily); från fossilindustrins koldioxidemissioner.

I relaterad mening är tydligen svaret: »från luften/vattnet vilketsom som kommer från skogsmarkernas täta kolmull».

— Såväl växter som är isolerade i växthus som växer i naturliga markförekomster tar — tvunget kvantitativt — sitt växt och bioventilerande kol från hela den globalt tillgängliga växtvärldens bioventilerande skogsområden/växtmarker som en gemensamt global delad resurs: SkogsMarkLuftFältet.

HELHETSBILDEN SKULLE I SÅ FALL KUNNA BESKRIVAS SOM FÖLJER:

Olika mellanliggande Naturskogsbrott åstadkommer överskott eller underskott som i slutänden jämnas ut av en övergripande global ursprungligen Naturskogsbaserad totalbudget.

Extra koldioxiddumpar som resultat av markberedningar — eller bara kolutarmade åkermarker med ringa kolinnehåll som suger sin del från tätare representerade skogsfält — bestämmer hur och på vilket sätt en viss växt eller planta får sitt växtkol, allt efter den individens egna behov

Räkneexemplet (TrädExBV) endast understryker de övergripande kvantiteterna: atmosfäriska kolinnehållet är på tok alldeles för litet för att ha någon som helst betydelse alls för växternas kolupptag.

Det är alldeles tydligt att den ringa luftkolsbaserade atmosfären över träden (nu ca 400 ppmv år 2015/16) i förhållande till skogsmarkens koncentrerade potential (2500ggr mera) är växternas primära fundamentala, absoluta kolkälla: Marken. Inte atmosfären.

Se även i Webben hur man menar i ämnet.

BioVentilen, förklaring — Trädens BioVentilation — 23Dec2015

BIOVENTILATIONEN 28Dec2015 — Se även jämförande argument i Skogindustrins Naturvandalisering

BIOVENTILATIONEN — trädens tillväxt

Förklaring

Varje levande träd binder ett sitt eget årligt genomsnittliga inflöde av kolmassa mC(Träd/år) som garanteras av ett allmänt globalt massflöde i och genom mark, vatten och luft (Skogsfältet)(JordBiologiska VäxtTrycket).

I den här framställningen (från Nov2015) har en medelbaserad Naturskogsekvivalent anställts som GRANEKVIVALENTEN (200år, markcirkelyta 20 M² med skogsmarkskol generellt [minst] 18,75KGkol/M² [Globalt skogsmarksmedelvärde 30 KGkol/M²], fullvuxen levande 1.500 KG, torrvikt 750 KG varav 50%kol = 375KGKol, linjärt medelbaserat årligt kolupptag 1,875KGkol/år) och på vars grund olika globalt jämförande grovräkningar görs mot tillgängliga etablerade statistiska webbdata.

Flödesenergin till verksamheten garanteras — partikulärt periodisk — av Solvärmen tillsammans med Jordrotationen (Biologiska tillväxtkonstanten P=T/R=E/t).

Genom att kolmassan i mark, vatten och luft också har strängt termiska (värmeledande) egenskaper, blir varje levande träd också en biotermisk konservator eller bio-regulator (R0):

tas ett levande träd bort ur Naturskogen, överförs dess tidigare upptagna/SKOGSMARKSBUNDNA globalflöde mC(Träd/år) bara på andra levande träd genom den fortsatta omsättningen i mark, vatten och luft.

Speciellt genom

BIOTERMISKA KONSTANTEN (per genomsnittlig global kvadratmeter Jordyta)

P(värmeeffekt) = konstantSolvärme(250W) = T(temperatur)/R(värmemotstånd) = E(energi)/t(tid)

betyder borttaget av ett levande träd (R0) att termiska resistansen (R) ökar

i den fortsatta globala omsättningen i mark, vatten och luft (se förklaring nedan). Borttaget sker

på det levande borttagna trädets bekostnad — samma som att tiden (t) som Solvärmen kvarhålls i allt det som R inbegriper (mark, vatten, luft) också ökar, P konstant; Högre t via högre R medför att också temperaturen (T) ökar med följd i att energin (E) i väderkrafterna också tilltar (Värmemotstånd och Trädens känslighet för LOKALA Koldioxidvariationer).

ALLMÄN RESULTATBILD:

Naturskogens respekterande och bevarande garanterar allmänt bevarad Harmoni (»NaturSkogsBrottsParagrafen»).

Naturskog: Skog fri från människans intrång, eller som inte bär harmonibrytande spår från sådana intrång [Avancerad SkogsVård: icke markförstörande; icke levandeTrädavverkning].

TTR: — Bioventilationen — Värmemotståndet

TRÄDENS GEMENSAMMA

GLOBALA TERMISKA REGLERING (TTR)

Relaterad framställning med grund i ekvivalenterna BTK till Solära medelinstrålningseffekten på Jordytan per kvadratmeter, P=T/R=E/t

R Globala termiska resistansen genom mark, vatten och luft

R₀ Enskilda Globala Medelträdets motverkade termiska resistans genom växtkolupptaget i mark, vatten och luft

BTK biologiska tillväxtkonstanten eller biotermiska konstanten (per genomsnittlig global kvadratmeter Jordyta):

P = konstant = Solvärmeeffekten 250W =T/R = E/t:

— Varje LEVANDE, syreproducerande, Naturskogsträd (R₀) delar med alla andra Naturskogsträd (R₀) ett gemensamt biologiskt/näringstekniskt flöde mellan mark/träd/luft. Flödesmotståndet totalt (R) går genom alla enskilda R₀, och därmed ett analogt elektriskt system av parallellkopplade likadana elektriska resistanser R₀:

R = 1/[1/R₀ + 1/R₀ + 1/R₀ + ...+ n/R₀]

= R₀/n ; totala motståndet

Genom att flödet inbegriper en termisk resistansfaktor (R₀|Koldioxid¦CO2), väsentlig som kolbas för trädens tillväxt via luften (och regnvattnet) som medium och som därmed också kopplar ett generellt globalt atmosfäriskt flödessystem, får varje enskilt R₀ en global inverkan:

— För varje R₀ som elimineras i flödessystemet — antalet kvarlevande träd n avtar — tillväxer R proportionellt enligt schemat

n → 0 = R → ∞ ; levande Naturträd avlivas ¦ ökad temperatur

Och omvänt, då R₀ tillkommer — antalet kvarlevande träd n ökar — avtar R proportionellt enligt

n → ∞ = R → 0 ; levande Naturträd tillkommer ¦ minskad temperatur

NATURSKOGEN — allt före människans uppvaknande som medveten varelse [runt 200.000 år sedan evolutionstekniskt för att eliminera faktorer i preferens som beror på mänskligt organiserade naturbrott] — har tydligen etablerat ett konstant R via Jordkroppens ändliga yta och givna gravitationskraft med Solen (P) som ljus- och värmekälla (BTK).

Avlivas levande träd tvingas R tillväxa, med P=konstant, också detsamma som att tiden (t) tillväxer som Solvärmen kvarhålls i R (atmosfärens allmänna innehåll av koldioxid och vatten), och därmed av princip högre temperatur (T) på Jordytan inom R-täcket, och därmed högre omsättning i väderkrafternas energi (E). Se särskild beskrivning med enkla räkneexempel i Värmemotstånd och Trädens känslighet för LOKALA Koldioxidvariationer.

Varje levande träd (R₀) binder på så sätt sin egen individuella medverkande globala tillståndsenergi, allmänna växtkraft och medverkande harmonifaktor genom den egna biologiska tillväxten eller BIOVENTILATIONEN (BV, ämnesomsättningen, respirationen).

— Avlivas R₀, överförs alla dess biologiskt kopplande faktorer på övriga R₀ i formen av ett totalt gemensamt högre arbetsmotstånd.

Genom att marken/luften/vattnet står som förmedlare/givare av trädens växtkol betyder förlusten av den luft-vatten-mark-växtkolsreglerande R₀-faktorn detsamma som UPPKOMSTEN AV ETT NATURBLÖDANDE SÅR:

Marken avger R₀-trädets årliga växtkol till luften vare sig R₀ finns där eller inte — eftersom näringsgrunden i vilket fall är given via materialflödet till/från marken (i förening med luft och vatten).

Så dumpas en viss genomsnittlig årlig mängd kol till luften på kredit av ett avlivat levande R₀. Ett kontinuitetsbrott har uppkommit i Naturskogen. Se Globalräkningen.

Genom att alla R₀ hämtar sitt växtkol från marken (AGWb4) [TrädensVäxtkol] (via mark, vatten och luft) etablerar nya uppväxande R₀ endast sina egna bioventiler (BV) på just befintligt markkol: Ingen reduktion (atmosfäriskt återtag) av föregående bortskaffade R₀:s luftkoldumpar sker via nyträdsodlingar. Se även i NAMMNET.

Webbkällor med referenser och kommentarer — källan till växternas växtkol — 27Dec2015:

Webbkällor med referenser och kommentarer

KÄLLAN TILL VÄXTERNAS VÄXTKOL

” Men varför ser man då inga stora hål i marken?” [‡]

Det förefaller finnas en underförstådd outtalad etablerad uppfattning att TRÄDEN TAR SITT VÄXTKOL PRIMÄRT FRÅN koldioxiden i ATMOSFÄREN ÖVER TRÄDEN. Andemeningen förefaller vara den att växtkolet inte tas från koldioxidluften som bildas från skogsmarkens koncentrerade kolmull (SkogsFältet) — VARKEN antingen direkt via luftens/syrets inverkan, eller/och genom (GranVattnet) regnvattnet som löser skogsmarkens kolmull till kolsyra och växtkolet på den vägen via trädrötterna når hela trädets olika delar genom den stora årliga mängd vatten som sköljer genom träden.

— Problemet att få rätsida på saken är att ingen här ännu upphittad webbkälla (eller annan litteratur) explicit klargör sin (underförstådda) mening:

— »Växtkolet kommer ytterst och primärt från atmosfären över träden, inte från skogsmarken rakt under träden».

Inget sådant, explicit, uttalat eller utskrivet har ännu upphittats — men ANTYDS UNDERFÖRSTÅTT ÖVERALLT.

Citaten nedan från olika webbkällor belyser komplexet.

Flera (många) webbkällor »anstryker» att ”träden tar växtkolet från luften”

— UNDERFÖRSTÅTT FRÅN ATMOSFÄREN ÖVER TRÄDEN, inte nerifrån marken under träden.

— EXPERIMENTELLA BEVIS är sådana som från (Videplanta) Johann Baptista van Helmholt (1648):

” ".. Therefore 164 pounds of Wood, Barks, and Roots, arose out of water onely." (Helmont,1662)”,

PLANT SCIENCE BULLETIN — Misconceptions about Helmont's Willow Experiment, 2003

http://helmont1.tripod.com/hersheypsb49-3.htm

Resultatet av experimentet anses bevisa att växterna INTE tar sitt växtkol från marken/mullen.

Källan nedan REJÄLT UTTALAD ANTIMARKKÄLLA UPPHITTAD (24Dec2015):

Webbkällan visar ett engagerat (och kul) videoreportage med intervjuer av olika folk i farten och deras spontana uppfattning i ämnet

Tidigt experimentet (Johann Baptista van Helmholt) med blomkrukan i vågskålen och den lilla jordsnutten med slutplantans massa (72 KG) efter 5 år, samma jordmängd, betydligt mer än jordmassan i växtkrukan.

Se även enkelt jämförande räkneexempel i BeTäVK.

I stort sett alla de intervjuade menade utan att blinka att träd tar växtkolet från marken, jorden.

Trots REPORTERNS (upprymda) försäkran att ”träden växer från luften” finns i reportaget inget direkt sakligt klargörande ATT

»kolet i luften kommer ÖVERIFRÅN atmosfären, inte NERIFRÅN skogsmarken-jorden-mullen».

Video2012:

Det finns inget sådant klargörande. Videon blir därför som sådan fortfarande av typen icke upplysande — »högintressant».

VIDEO — Träden tar sitt växtkol från LUFTEN:

GETTING TO THE ROOT OF THE PROBLEM — Derek Muller, 2012

http://richannel.org/where-do-trees-come-from

Reportern (dräpande) vid ett tillfälle:

Filmens höjdpunkt:

— En av de utfrågade säger att ’trädet får sitt kol från marken’ (soil).

Reportern kontrar:

— Men varför ser man då inga stora hål i marken (skratt)?

Förklaring: Här en vinklade förklaringen med skogsmarken som källan för allt växtkol:

— I NATURSKOGEN SKER ÖVERGÅNGEN MELLAN FÖRMULTNING OCH UPPVÄXT SÖMLÖST: VARJE TRÄD SOM DÖR GER LIKA MYCKET KOL TILLBAKA TILL ETT NYTT UPPVÄXANDE TRÄD. HELA NATURSKOGEN FUNGERAR SOM EN ENDA KONSTANT LEVANDE BIOLOGISK KROPP SOM ANDAS SYRE/KOLDIOXID I ETT KONSTANT JORDBIOTEKNISKT SKOGSMARKLUFTFÄLT. Transportörerna luft/vatten säkrar koltillströmningen.

— PÅ DEN NATURBASEN SAMLAR SEDAN VARJE VÄXT SITT VÄXTKOL FRÅN DEN NÄRMAST BEFINTLIGA KÄLLAN, VARE SIG LUFT ELLER/OCH VATTEN: Ytterst återfaller växtkolet på den koncentrerade markmullens kolinnehåll, 2500ggr mera koncentrerat än luftkolet.

— Den naturharmonin har (från 1800-talet) brutits upp och fungerar nu (2015) inte längre (på enkelt beskrivbart sätt) på grund av industrimänniskans härjningar.

Simard2012:

En avgörande upptäckt (2012) visar att träden i en naturskog är sammanbundna i rotverken över i stort sett hela den samlade naturskogens täckande markyta:

” Suzanne Simard, forest ecologist at the University of British Columbia, and her colleagues have made the major discovery that trees and plants really do communicate and interact with each other. She discovered an underground web of fungi connecting the trees and plants of an ecosystem. This symbiosis enables the purposeful sharing of resources, consequently helping the whole system of trees and plants to flourish.”,

”Microscopic experimentation revealed that the fungi actually moves carbon, water and nutrients between trees, depending upon their needs.”,

Ecology Global Network — TREES COMMUNICATE, 8Oct2012

http://www.ecology.com/2012/10/08/trees-communicate/

”...shuffeling carbon dioxide beteen the trees, whoever needs it”, Simard från filmens video (1:50).

Exactly my point.

JÄMFÖR STATEN-KOMMUNERNAS VETTLÖSA NATURBETEENDE:

— STATEN/KOMMUNEN HOPPAR — tydligen — PÅ NATUREN, HUGGER NER NATURHARMONIERNA, sliter av trädens möjligheter att utveckla och underhålla en naturlig gemenskap OCH BIOTEKNISK SAMVARO (Simard2012), i meningen av en kraftfull ”SÄTTA-NER-FOTEN-ÅTGÄRD” för att, som det får förstås I BRIST PÅ INFORMATION FRÅN STATEN, motverka det växande samhällsvåldet — som naturligtvis träden bär ansvaret för i deras växande attacker/våldsmedlöperi mot samhället, enligt Institutionerna-För-Nu-Sätter-Vi-Ner-Foten-Åtgärder: ”DET KAN JU GÖMMA SIG NÅN BAKOM”. Bild: Ett bevisligt uppenbart komplett sinnessjukt samhälle helt rent på UDHR10Dec1948.

Staten/Kommunerna har alldeles uppenbart en SKULD att betala till Naturen, tydligen också i växande: Stat/Kommun behandlar tydligen Naturen — grundvalen för hälsa, sundhet, harmoni, ordning, skick, intelligens, kunskap — som Medlöpare till Våld. Så — Staten-Kommunen: VEM företräder då det Goda, det Rätta, det Sanna, det Rättfärdiga, det Hedersamma? Visa.

Det osar Diktatur/Fascism lång väg. Jämför Demokratigrunderna.

Staten/Kommunen uppför sig, tydligen och uppenbarligen, som en helt oskyldig instans som utsätts för våldsattacker: helt utan skuld, helt utan egen självförvållad förskyllan: Finns INOM Staten/Kommunen, bevisligen, inte en enda REFLEKTIV TANKE som hänför situationen till STATENS EGET VANSTÄNDIGA HISTORISKA UPPFÖRANDE MOT FREDLIGA MÄNNISKOR, DERAS SYSTEMATISKA diskriminering med UTESLUTNING UR SAMHÄLLSKROPPEN (Utförligt i Allmänna Försvaret), OCH KONSEKVENSEN SETT RENT UTVECKLINGSHISTORISKT AV ETT SÅDAN 150-årigt praktiserat SKICK. Det är, tydligen som det ter sig, hög tid att svara för det nu, Staten.

DEMOKRATIGRUNDERNA har här veterligt bara en och endast en enda känd författningsgrund: De centrala artiklarna i A18-21 i UDHR10Dec1948. Tillsammans med Kungörelsen Åttonde Stycket, finns ingen annan etablerad, känd, nationsoberoende och individstatusoberoende referenskälla att hänvisa till i hörsammande, beaktande, respekterande och utförande. Det har bevisligen inte skett här.

Studie av fullvuxna granar ger referenser för mängden vatten som genomströmmar ett träd årligen genomsnittligt (10Liter/dygn utslaget i medelvärde över hela året) — som kan sammankopplas med transport av kol till träden via regn som löser kolsyra i skogsmarksmullen (men ingen etablerad källa verkar finnas som antar den synpunkten, eller ens omnämner den):

GranVattnet (Cermak1987): 10Liter/dygn,

0,1%Co2 i vatten, SkogsFältet

Wikipedia antyder att lägst 0,2% CO2 behövs för att kolsyresätta vatten

” Carbon dioxide gas dissolved in water at a low concentration (0.2–1.0%) creates carbonic acid (H₂CO₃)^[4]”,

@INTERNET Wikipedia — Carbonated water [27Dec2017-03-29]

https://en.wikipedia.org/wiki/Carbonated_water

Granekvivalenten (Globala Genomsnittliga Naturskogsträdet efter Skandinaviens villkor [Finland/Norge/Sverige]) behöver linjärt i medeltal 1,875 KGkol/år för sin tillväxt under hela medellivstiden (200år).

— För att få fram den årliga kolmängden räcker det om Granekvivalentens medelglobalträd i vattensköljning per dygn uppgår årligt i medeltal till 10,8 Liter/Dygn (källans diagramstaplar adderade grafiskt och medelvärdesbildade över året; jmfr. ca 45Liter/Dygn under Juni)

[grovt taget årsmedelvärde via studien på fullvuxna granar från Forest Hydrology and Watershed Management, TRANSPIRATION OF MATURE STANDS OF SPRUCE, Cermak et al., 1987 — FIG.1 s313, FIG,2 s314]

om varje liter vatten innehåller 0,174403%CO2=0,00174403 del CO2 på 1 del H2O:

— En liter vatten väger normalt runt 1KG; Atomvikten för C relativt CO2 är 12/44;

— 0,174403%CO2·1KG·(12/44) = 4,75646 t4 KGkol/LiterVatten;

— 10,8LiterVatten/Dygn · 4,75646 t4 KGkol/LiterVatten · 365Dygn = 1,875 KGkol/år.

Ingen ännu upphittad etablerad beskrivning finns:

Skogsmarkens rika kolmull (globalt medelvärde drygt 30KGkol/M²) garanterar kolsyrningen vid regn: övre markskiktet bildar direkt CO2 med luften närmast ovanför, CO2 förenas med det nedfallande regnet som sedan tas upp av trädrötterna. Med föreställningen om att trädet KAN extrahera den upptagna kolmängden från rotvattnet, finns i varje fall i kvantitativ princip grund för en uppfattning att trädets växtkol är säkrat.

BAKGRUND:

— Alla elementära räkneexempel visar entydigt (se nedan), att kolmängden i luften, atmosfären ovanför träden, DELS är på tok alldeles för liten för att agera källa till trädens växtkol, och DELS att OM träden verkligen skulle ta något därifrån, också hela atmosfären för länge sedan BORDE vara helt ren på luftkol om [EartLabCO2atm] uppgiften att ta växtkolet från atmosfären vore prioriterande.

RÄKNEEXEMPEL — växtkolets ursprung (25Dec2015) [BeTäVK] [TrädEx] [TrädensVäxtkol]

RÄKNEEXEMPEL — källan till växternas växtkol: AGWb15

1 T12 KG = 1 PetaGram (konv. ofta ”1 Pg”)

Första fallet: EXEMPEL

Näringsinnehållet i skogsmarken säkrar tillgången:

— Kolmedelhalten per kvadratmeter globalt genomsnittligt för hela skogsarealen (år1800|Globala mullpotentialen) är (efter mellanräkningar och jämförelser, grovt max) ca 30 KGkol/M².

— Varje vuxet NaturskogsMedelträd (Granekvivalenten) behöver för hela sin totala uppväxande medellivslängd (200år) medelvärdet 18,75 KGkol/M², fullvuxet totalt 375KGkol fördelat på trädets markcirkelyta 20M². Eller genomsnittligt

m(KolGE) = 1,875KGKolMark/år i linjär tillväxttakt. Naturskogens förmultningstakt samma: konstant biotryck.

— Omsättningen i Naturskogen betyder att varje sådant träds förmultning ger kolbasen till ett likadant nytt uppväxande träds kolinnehåll (BTK). Så underhåller i princip hela skogen sig själv på en befintlig MarkYtförekomst levande/förmultnande biomassa.

— Kolinnehållet i Jordatmosfären (år 1812 med 284ppmvCO2): mC(Jatm1812) = 284 · 2,2 T12 KGkol = 6,248 T14 KGkol.

— Kolinnehållet i Naturskogen (före år 1800 [5,9 T13 M² skog]= (375KGkol)(5,9T13M²/20M²) = 1,10625 T15 KGkol.

Om de träden fått sitt växtkol från atmosfären, borde de stå på hälleberget. Då så inte är fallet, bör minst lika mycket växtkol finnas på/under marken som träden/rötterna står på, och alltså i slutänden: träden lever oberoende av luften ovan träden och hämtar/underhåller sitt växtkol från marken — via luften och vattnet omkring: koldioxiden i luft kan förstås som bara en starkt uttunnad skogsmarksREST från Naturskogens interna verksamhet (kolets Jordära ursprung från marken, inte atmosfären).

— Jordfasta atmosfärens volym: VJatm = 4,3941 T18 M³.

— Jordfasta atmosfärens tjcklk: hJatm = 8607,275 M.

— Jordatmosfärens kolinnehåll per kubikmeter (år1812): D(CJatm) = mC(Jatm1812)/VJatm = 1,4219 t4 KGkol/M³.

— NaturskogsMedelTrädets försörjande markcirkelyta (Granekvivalenten): AGE = 20 M² (Ø~5 M).

— Granekvivalentens AtmosfäriskaMarkCylinderVolym: VaGE = AGE · hJatm = 172.145,5 M³.

— A: Totala kolinnehållet i VaGE (år1812): mC(VaGE) = D(CJatm) · VaGE ........ = 24,477368 KG.

— M: Granekvivalentens totala kolinnehåll: ........................................................ = 375 KG.

VI BACKAR TILLBAKA EN MILJON ÅR I DET LÄGET: OM TRÄDEN (M) I DET LÄGET, MED OVANSTÅENDE BEVARADE (A) OCH (M) OCH MED TRÄDENS FORTSATTA VÄXANDE = KOLUPPHÄMTANDE VERKSAMHET, BÖRJAR TAFSA PÅ (A) MED SÅ MYCKET SOM EN ENDA ATOM, ÄR DET UPPENBART ATT VI I DAGENS LÄGE SKULLE STÅ HELT UTAN LUFTKOL, ALLS ÖVER HUVUD TAGET. INGET SKYDDANDE KOLDIOXIDTÄCKE ALLS (A=0) [AGWb3¦4].

Det är grundräkningen som visar att träden omöjligen kan ta sitt växtkol, eller vara beroende av sådant, överifrån atmosfären. Det kolinnehållet är i förhållande till medelträdets kolinnehåll (skogsmarkens kolinnehåll) tydligen på tok alldeles för litet. OM dessutom träden, kontinuerligt och prioriterande ständigt skulle tafsa på den överliggande atmosfärens kolinnehåll, värdena ovan, förefaller det närmast till hands i tanken att atmosfären för länge sedan borde ha blivit noga dammsugen på allt vad kolinnehåll heter.

Den rationella förklaringen är istället att växtkolet återanvänds genom markcirkulation i markskiktets luft och vattenfält, helt fristående från den överliggande atmosfären.

— Men kan man inte tänka sig att SEDAN Naturskogen sugit upp sitt (M), atmosfären (A) visar just den kvarvarande, mindre, mängden?

— Så: Träden skulle då stå på hälleberget med rötterna i dagen? Det är konsekvensen, i så fall.

MINST (rottäckning) naturskogens kolmassa i mullkol måste också finnas under träden som skogsmark, som garanterar naturskogens kolbudget i balans mellan förmultning och uppväxt. DÅ naturskogens träd uppenbarligen är beroende av ett redan existerande markkol — tydligen helt fristående från något som helst atmosfäriskt luftkol — ligger följande tydligen närmare till hands för naturskogen:

— Naturskogen har ett eget SkogsMarkLuftFält: SkogsFältet underhålls av fältets luft (Syre-Kväve) och det vatten/regn som tränger ner genom kolmullsmarken: Vattnet (svagt kolsyrat 0,17% se GranVattnet) tas sedan upp av trädrötterna — i kombination med luftkolet omkring blad och barr nerifrån markmullen: Trädrötterna leder vattnet genom hela trädet, ända ut till blad och barr där vattnet återgår till luften/atmosfären (men etablerade framställningar verkar helt undvika det beskrivningssättet): Vattensköljningen med vattenkolet ger trädet möjlighet att ta upp sitt växtkol den vägen. Så återspeglar i slutändens slutsumma atmosfärens innehåll av luftkol enbart hur naturskogen andas, om kontinuitetsglipor finns (extra CO2 adderas), om överskott finns som kopplar markunderskott (t.ex. från skogsbränder: överskotts-CO2 förenas med tiden med luftens regndroppar till kolsyra, och därmed skogsbrandskolet åter till naturskogsmarken — i tidens längd: natursåret läker).

Andra fallet:

— Granekvivalentens TrädMarkCylinderVolym: VGE = AGE · (~20 M) = 400 M³.

— Luftatmosfäriska kolmängden i VGE: mC(VGE) = D(CJatm) · VGE .... = 0,056 876 KG, statisk mängd år 1812.

— Granekvivalentens årliga växtkolsmassa: m(KolGE) ............................ = 1,875 KGkol/år.

— Procentuella andelen av mC(VaGE) för att anställa m(KolGE): = 7,66013 %.

Årliga fossilindustriella atmosfäriska emissionsKoldioxidtillskottet (år2015) på ca 2,33 ppmvCO2 betyder en årligt Jordatmosfäriskt tillförd mängd kol 2,33·2,2 T12 KG = 5,126 T12 KGkol (konv. ~5 Pg). Fördelad homogent över totala Jordatmosfärens volym ger det per kubikmeter global medelatmosfär lika med

(5,126 T12 KG)/(4,3941 T18 M³) = 1,16656 t6 KGkol/M³.

För hela Granekvivalentens AtmosfäriskaMarkCylinderVolym (172.145,5M³) ger det

maximalt årligt tillgängliga kolmängden med hänsyn till fossilindustrins emissioner, lika med

(1,16656 t6 KGkol/M³)(172.145,5 M³) ........................................................... = 0,2008187 KGkol/år.

Det är först och främst uppenbart att OM träd generellt tog sitt växtkol från den kolemissionsindustriella atmosfäriska trädluftcylinder (172.145,5 M³) med kolmassan årligen (2015) som 0,2008187 KGkol/år och som omger varje globalt medelträd som kräver 1,875 KGkol/år i tillväxt (linjärt i medeltal över hela livslängden), den luftcylinderns innehåll inte på långa vägar räcker.

För det andra, om träden verkligen skulle ta något kol alls ur atmosfären över träden, atmosfären över träden, hela Jordytan, för länge sedan borde ha varit helt tömd inte bara på industrins fossilemissioner, utan även på luftkol över huvud taget.

Åtminstone är det resultatet av den grovräkning som har gjorts här.

Den grundräkningen bevisar att även om ett medelträd skulle ta upp den lilla luftkolmängden ca 0,2KG per år, det i så fall dels borde synas kraftiga reduktioner i den atmosfäriskt uppmätta koldioxidhalten (MLFres) — alla träd hjälps åt att reducera denna med årligt synbara resultat — och dels atmosfären generellt uppvisa tydlig koldioxidutarmning. Då detta inte är fallet — industriemissionerna uppvisar ingen synbart avtagande tendens år 2015, se särskild sammanfattning MLFres i Mauna Loa-funktionen — finns tydligen grund för slutsatsen att träden för den egna tillväxten inte använder atmosfärens allmänna luftkol, inte alls över huvud taget (AGWb3¦4).

Särskilt FÖRSTA FALLET:

OM som en del menar (IPCC-samfundet, se IPCC|Giftlarm) träden/skogen tar upp (extra) industriemitterad koldioxid ur atmosfären i vår tid (2015), varför skulle inte träden/skogen ta upp (extra) normalt befintligt luftkol ur atmosfären år 1800 och därmed reducera lufkolmängden (ytterligare) in i vår tid? Den räkningen/uppfattningen går uppenbarligen inte ihop.

EarthLabs:

Beräkningar av träden biomassa och kolinnehåll:

”To calculate tree biomass, foresters use a standard allometric equation M = aD^b where:

M = above ground dry weight biomass(kg) of the tree

D = [cm] diameter measured at 1.4 meters (4.6 feet above ground)

"a" and "b" are species-specific allometric coefficients.

Locate these two coefficients for the species of your tree on the

Allometric Coefficients for Common North American Trees

(Microsoft Word 2007 (.docx) 91kB Jan30 15)

table.”,

”Foresters know that approximately half of a tree's biomass is made of carbon atoms.”,

” This value is slightly different in hardwood vs softwood trees.”,

” To determine the amount of carbon in your species of tree, choose one of the following:

Multiply tree biomass (M) by 0.521 for hardwood trees =__________________(kg) of carbon stored

Multiply tree biomass (M) by 0.498 for softwood trees = ___________________(kg) of carbon stored”,

Earth Labs — LIVING IN A CARBON WORLD — Part A: Trees: The Carbon Storage Experts, Dec2015

http://serc.carleton.edu/eslabs/carbon/1a.html

Tabellkälla som ovan, utdrag: m i KG med D=Ø=40cM:

Tree Species	a	b	Träd	m
Ash	0,16	2,35	Ask	931
Aspen	0,05	2,51	Asp	525
Birch, Black/Sweet	0,06	2,66	Björk	1096
Birch, Yellow	0,09	2,59	Björk	1269
Pine, White	0,16	2,14	Tall	429
Pine, Red	0,78	2,38	Tall	5070

Grovt Tall/Gran/Björk: fullvuxna (100 år+) stamdiametrar från 30cM+

Källan ovan forts. (Jämför IPCC|Giftlarm)

”By absorbing CO2from the air, trees can impact climate”

” You have now learned that trees are true carbon storage experts!”,

” Of all land plants, trees have the greatest capacity to store carbon because of their size and the denseness of their wood. Depending on the species of tree, approximately 50 - 80% of a tree's weight is made of carbon. And, all that carbon comes from the air into the tree in the form of CO2.”,

” When we burn fossil fuels for energy, we release large amounts of extra CO2 to the atmosphere. By taking in and storing carbon, trees slow down the rate at which this CO2 increases in the atmosphere. As a matter of fact, forests absorb and store about one third of the carbon in CO2 released each year from burning fossil fuels. Because CO2 is a greenhouse gas, CO2 contributes to a warming climate. By absorbing CO2 from the air, trees can impact climate.”,

Earth Labs — LIVING IN A CARBON WORLD — Part A: Trees: The Carbon Storage Experts, Dec2015

http://serc.carleton.edu/eslabs/carbon/1a.html

NewHampshire, IPCC-data:

Allmänna beskrivningssätt som FÖREFALLER UNDERFÖRSTÅ UPPFATTNINGEN att träden prioriterar atmosfären (över träden, underförstått), inte marken under som träden står på (omnämns inte, ens) — Jämför IPCC|Giftlarm:

” Plants exchange carbon with the atmosphere relatively rapidly through photosynthesis, in which CO2 is absorbed and converted into new plant tissues, and respiration, where some fraction of the previously captured CO2 is released back to the atmosphere as a product of metabolism.”,

” Current estimates suggest photosynthesis removes 120 PgC/year from the atmosphere and about 610 PgC is stored in plants at any given time.”,

” Plant Respiration: Plants also release CO2 back to the atmosphere through the process of respiration (the plant equivalent of exhaling). Respiration occurs as plant cells use carbohydrates, made during photosynthesis, for energy. Plant respiration represents approximately half (60 PgC/year) of the CO2 that is returned to the atmosphere in the terrestrial portion of the carbon cycle.”,

” Soil Respiration: The release of CO2 through respiration is not unique to plants, but is something all organisms do. When dead organic matter is broken down or decomposed (consumed by bacteria and fungi), CO2 is released into the atmosphere at an average rate of about 60 PgC/year globally. ”,

” Because forests and other native ecosystems generally contain more carbon (in both plant tissues and soils) than the cover types they have been replaced with, these changes have resulted in a net flux to the atmosphere of about 1.5 PgC/year.”,

University of New Hampshire — POOLS, FLUXES AND A WORD ABOUT UNITS, 2008

http://globecarboncycle.unh.edu/CarbonPoolsFluxes.shtml

IPCC-samhörigheterna:

IPCC-samhörande värdeformer 60Gt¦120Gt

JÄMFÖR FÖRKLARINGSGRUNDEN I DEN GLOBALA ALLMÄNNA LANDVÄXTKOLBUDGETEN MED UNGEFÄR SAMMA KVANTITETER SOM CITATETS MEN MED HELT VÄSENSSKILD NATURFYSIK i AGW|MLF VIA Skogsfältet som ovan — GENOM GLOBALA GRANEKVIVALENTENS (GE) RÄKNINGAR — Utförligt nedan från FÖRKLARINGAR VIA GE:

Grundform: 1,875KGkol Tillväxttakt/Förmultningstakt per år per GE:

mC(ΔGE) = 1,875 KGkol/år ............................. Granekvivalentens årliga tillväxt, linjärt medelvärde 375KG/200år

m(JGE)/A = [m(GE)/A][n(JGE1800)]

= 5,53125 T13 KGkol / M²GranEkvivalentensTrädMarkVäxtYtaÅr1800

GlobalVäxtlighetens totala takt i tillväxt/förmultning relativt markytan som GlobalMedelTrädet står på

~ 60 Gt/År

TRÄDETS METABOLISM innefattar (minst) kvantiteten mC(ΔGE) som »mjukt ännu icke växtbundet växtkol» som trädet omsätter i sin livsprocess (motsvarande etablerat termbegrepp är NBP, ”net biome productivity”, se BioScience2010, se även TabellY3). Därmed »GranEkvivalenternas totala globala landomsättning» som (minst) dubbla ovan, ~ 120 Gt/År.

NOTERA DOCK OLIKHETERNA I BESKRIVNINGSSÄTTEN:

KVANTITETERNA I AGW|MLF grundas på SkogsFältet med växtkolets omsättning via skogsmarken, inte atmosfären (Räkneexemplen som ovan);

KVANTITETERNAS ENHETER I AGW|MLF FRAMGÅR I EXAKT REDOVISNING enligt FÖRKLARINGAR VIA GE;

MOTSVARANDE IPCC-SAMFUNDETS ENHETSFORMER går här veterligt inte att få fram: vissa detaljer utelämnas i deras beskrivningar, eller att sådana helt enkelt fattas (eller uppfattas för komplicerade att formulera). Se utförligt nedan från Jordträdet i WikipediaIllustrationen.

JordTrädet, IPCC¦WikipediaIllustrationen:

JORDTRÄDET — WIKIPEDIAILLUSTRATIONEN [IPCC, NPP ¦ GPP]

NewHampshire-källan beskriver hela flödet i bilden nedan

Figurtypen nedan

med luftflödena som grund för växtvärldens fotosyntes ÖVERIFRÅN ATMOSFÄREN ÖVER TRÄDEN SNARARE ÄN NERIFRÅN MARKEN VIA KOLMULLENS UPPÅTSTIGANDE KOLDIOXID RAKT UNDER TRÄDEN OCH REGNVATTNET MED KOLSYRAN SOM SKÖLJER GENOM TRÄDEN VIA RÖTTERNA

vägrar redovisa en rationellt sammanhängande bild

— åtminstone i ljuset från AGW-beviset med Mauna Loa-funktionen, se från (MLFres) ResultatExempel2013 och SkogsFältet. Nedan följer en genomgång med vissa exempel som understryker sammanhangen, eller brist på sådana: vi kan inte använda typen nedan. Se särskilt IPCC-jämförelsen i mJGE.

IPCC-samfundets illustrerade JordTräd med 120 Gt i luften: 60 Gt som blåser ut ur trädet (växten krymper?), 60 Gt in (växten växer?), 60 Gt ner (genom trädet) i marken under trädet (mullen ökar när trädet krymper ..?), och 60 Gt upp ur marken (mullen minskar när trädet växer?) till luften ...

Okänd källa, Okänt ursprung. Säga vad man vill om Modern Akademi. Men Filosofi har aldrig varit dess starka sida.

Vi studerar det. Se även inledning i ResultatExempel2013, samt längre ner i Summering.

Wikipedia Carbon Cycle, utdrag — JordTrädet

WIKIPEDIA — Carbon cycle [3Nov2015]

https://en.wikipedia.org/wiki/Carbon_cycle

” Global estimates of terrestrial NPP range from 48.0 to 69.0 Pg (= Petagrams or 10¹⁵ g) C yr^–1, with global terrestrial GPP estimated at 121.7 Pg C yr^–1 or approximately double global NPP on land.”,

The Nature Education 2014 — KNOWLEDGE PROJECT — Terrestrial Primary Production: Fuel for Life, 2011

http://www.nature.com/scitable/knowledge/library/terrestrial-primary-production-fuel-for-life-17567411

Flödesuppställningen i figuren ovan i Gt, se även IPCC-figurerna generellt:

———————————————————————————————————————————

Konv. 1 Gt = 1 GigaTon = 1 T9 · 1000 KG = 1 T12 KG = konv. 1 Pg = 1 PetaGram = 1 T15 · 0,001 KG

———————————————————————————————————————————

Om vi använder den enklare uppgiften [Hampshire2008Pg610] runt 600 Gt = 6 T14 KGkol för globaltotala skogsbiomassan (550 Gt ovan), ser vi att följande allmänna fördelning för Jordträdet kan ställas upp i enklare kvantitativt jämförande siffror:

JordTräd 600 GtKol, årsvis: 100%

—————————————————————————————————

— 20 mkol HÅLLER PÅ: 20% illustrationens 120 Gt relativt 600 Gt

— 10 mkol respirerar in 10% illustrationens 60 Gt relativt 600 Gt

— 10 mkol respirerar ut 10% illustrationens 60 Gt relativt 600 Gt

—————————————————————————————————

RESULTATBILD:

—————————————————————————————————

— 0 mkol byggs på 0% orepresenterat i illustrationen

— Avlivas trädet FLYR kanske, illustrationen upplyser inte, 20%Kol VäxtOfullbordat ut ur det eller det icke REDAN kolbundna — vad som är vad här förefaller vara en pulserande oklarhet. Varken Wikipediaartikeln (eller andra liknande) verkar intresserade att klara upp gåtfullheterna [IPCCngPP].

Eller:

JordTräd 600 GtKol, årsvis: 100%

—————————————————————————————————

— 20 mkol sugs in: 20% illustrationens 120 Gt relativt 600 Gt

— 10 mkol respirerar ut 10% illustrationens 60 Gt relativt 600 Gt

— 10 mkol till jorden 10% illustrationens 60 Gt relativt 600 Gt

—————————————————————————————————

RESULTATBILD:

—————————————————————————————————

— 0 mkol byggs på 0% orepresenterat i illustrationen

Ytterligare alternativ förefaller uteslutna.

Vad visar uppställningarna?

TYDLIGEN:

— Rena luft/atmosfäriska CO2-flöden som inte utverkar något arbete. Så: Vad, exakt, går illustrationen ut på? Blåst? Väderlek?

Okänt ursprung.

Summering, JordTrädet IPCC:

I vilket fall, alternativen ovan, händer ingenting i JordTrädet: ingen tillväxt, ingen förmultning går att utläsa ur flödena. Vi ser enbart luftbaserade CO2-flöden uttryckta i GigaTonKol/år (konv. Gt C yr^–1).

— Insinuerar du att den etablerade IPCC-framställningen skulle vara osaklig?

— Nej. Men alldeles tydligt — bevisligt — PRIMITIV.

Hela flödesGREPPET (120 Gt, 60 Gt) förefaller vara en KORRELERAD MODELLBILD (Se: Möjlig Orsak) grundad på omfattande datasamlingar för att betjäna en tydligt feluppfattad naturbild, helt säkert relevanta i sig.

NÄMLIGEN:

— AGW-beviset med Mauna Loa-funktionen [RESULTAT] [RESULTATEXEMPEL2013] visar entydigt, att träden inte tar något växtkol alls från atmosfären över träden — inga 120 Gt 60 Gt flöden existerar med Naturskogarnas preferenser som förklaringsgrund — att inget fossilindustriemitterat kol i atmosfären alls tas upp av träd, inte alls över huvud taget (AGWb15), att istället en icke fossilt kopplad extra koldioxidemissionskälla finns (+0,9 ppmvCO2 år 2015 Globalräkningen) ända från 1800-talet och som ackumulerat — nu år2015 — mängden +43 ppmvCO2: extra icke fossilrelaterat atmosfäriskt koldioxidutsläpp. Och som här veterligt, om inget framkommer som ger andra komprimerade sammanförande förklaringsgrunder, tillsammans med övriga smarta tillgrepp från Stat och Kommun (med upptakt runt 2010+ vidare [StatsFröjden]) föranlett det här, sett rent LOKALT (Värmemotstånd och Trädens känslighet för LOKALA Koldioxidvariationer):

Träddöden 2015

Observerad uppträdande omfattande begynnande träddöd, stadsregion Mellansverige sensommaren/hösten 2015, tydligt synligt utmed cykel- och gångvägar, se utförligt från Träddöden2015.

— Separat snabbkoll (Jan2016) i andra skogsområden med markant utglesad skog (Tallbestånd) visar i stort sett samtliga ungtallar 3-5år (runt en halv meter höga) med grentoppar som VÄL ansluter till den knäckande bilden ovan: Taniga, barrkala grenskanklar (närmast orsak: period 2014-2015) som slutar i en grentopp med typformen ovan. Dessa helt unga tallar, på väg upp, är (tydligen) helt säkert dödsdömda.

Med Granekvivalenten insatt

Omsätts ovanstående praktiskt med hjälp av en (50 år gammal, linjärt räknat) 100 KGkol GranEkvivalent GE (200årTillväxt/Förmultning, 375KGkol, 20M² skogsmarkväxtyta) måste vi tillfoga en praktisk konstant medel- tillväxtfaktor (1,875 KGkol/årGE) enligt motsvarande:

JordTräd 100 KGkol, årsvis: 100%

—————————————————————————————————

— 20 KGkol håller på: 20% (IPCC: GPP?)

— 11,875 KGkol respirerar in 11,875% (IPCC: ?)

— 10 KGkol respirerar ut 10% (IPCC: NPP ?)

— 1,875 KGkol byggs på 1,875% (IPCC: NPP ??)

—————————————————————————————————

RESULTATBILD:

—————————————————————————————————

— Avlivas trädet FLYR 20% — VäxtOfullbordat Kol — ut ur den icke REDAN kolbundna trädformen.

— Men hur dessa detaljer ska tolkas, eller vilken innebörd de har i det praktiska fallet, förblir ett olöst mysterium Varken Wikipediaartikeln (eller andra liknande) verkar intresserade att klara upp gåtfullheterna [IPCCngPP].

Jämför den fullvuxna GranEkvivalenten (375 KGkol): OM 20% obundet kol — som trädet innefattar i sin ämnesomsättning och respiration — verkligen lämnar det levande syreproducerande trädet då det avlivas, betyder det att 75 KGkol (atomvikt 12), eller 275 KG koldioxid (atomvikt 44), dumpas rakt ut i luften — bara av anledningen att trädet avlivas.

RÄKNINGEN ENLIGT AGW-BEVISET I Tabell Y VISAR TILL JÄMFÖRELSE ATT DEN KOLMÄNGD SOM OMEDELBART FRIKOPPLAS TILL LUFTEN DÅ EN LEVANDE GRANEKVIVALENT (Tabell Y3) TAS BORT UR NATURSKOGEN UPPGÅR TILL (2×1,875KGkol/årGE) max 1% av GranEkvivalentens egen maximala kolmassa (375KG).

— Densamma matematik leder sedan till IPCC-samhörande värdeformer 60Gt¦120Gt (men på en helt annan fysikgrund).

Så, resultatbilden ovan i försöken att få ut något begripligt av IPCC-samfundets illustrerade kvantiteter (»20% frigörs .. »), visar bara helt galna, irrationella, obegripliga, osammanhängande former. M.a.o.: AGW|MLF-komplexet verkar vara den enda instans som kan förklara kvantiteterna sammanhängande.

Den övergripande bilden

Nämligen så, anledningen:

— AGW-beviset med Mauna Loa-funktionen [RESULTAT] [RESULTATEXEMPEL2013] visar otvetydigt, omisskänneligt, att träden inte tar upp någon atmosfärisk industriemitterad koldioxid ur luften, inte koldioxid ur den allmänna Jordatmosfären alls över huvud taget. Speciellt via RÄKNEEXEMPLEN framgår att träden, hur man än räknar i slutänden och tvunget, tar sitt växtkol från den kolbemängda marken — via luften därifrån som når blad och barr direkt från marken, och/eller via regnet som löser kolsyra genom markmullens koncentrerade kolinnehåll och som därifrån sköljer kolsyravatten genom träden [GranVattnet]. Inte från atmosfären över träden. Exemplen visar att halten luftkol är på tok för liten (0,2KGkol/år2015IndustriEmitteratTrädAtmosfäriskCyliner) för att kunna försörja trädens tillväxt (1,875KGkol/årJordAtmosfäriskTrädCylinder).

Tills någon (revolutionerande) förklaring framkommer som kan klara upp dessa (djupt olustiga) brister i de jämförande räkningarna, finns inget annat sätt än att vi (här) måste se IPCC-samfundets luftflödeskvantiteter (120 Gt, 60 Gt) som resultat av icke förklarade korrelerande modeller som bygger just på föreställningen ATT träd TAR atmosfärisk, inte markutträngande koldioxid för växtkol. Se vidare i Möjlig Orsaksbild, Skogsfältet och BeTäVK.

Forskningslaboratoriernas bidrag till naturkunskapen allmänt — se jämförande beskrivningsexempel NewHampshire

Det mest anmärkningsvärda:

DET OBEHAGLIGA I SAMMANHANGET — mängden forskningsrapporter under i stort sett 200 år som använder isolerade blomkrukor, inneslutna växtkupor, isolerade växthusmiljöer, vätskebaserade frihängande rotväxtanalyser, etc. osv. — är just det NATURSKOGSharmoniBRYTANDE inslaget som vränger sammanhanget. Speciellt med upptäckten (Simard2012) att naturträden kommunicerar inbördes (näringsämnen, signalsubstanser, koldioxid) genom sammanbundna rotnätverk över stora markytor blir föreställningen om olika TILLVÄXFLÖDEN i avgränsade laboratoriemiljöer SUSPEKT: Ett SkogsMarksLuftFält [BeTäVK] finns inte i labmiljö — annat än på avhugget avstånd, i närheten. SÅ blir det lätt som en plätt för ett växtlabb att hävda att växterna tar sitt växtkol ur atmosfären — medan verklighetens praktik entydigt utpekar:

alla växter undantagslöst utan något enda undantag tar sitt växtkol uteslutande i slutänden från en skogsmark.

Därifrån sker tillströmningarna. Men den beskrivningen finns inte (ännu) i någon här känd etablerad skrift.

Och skulle det, verkligen, visa sig att träden får sina grenar från atmosfären, över träden, kommer självklart framställningen här att förklara den detaljen. JätteNoga.

Jämför Naturskogen:

INGENTING GÅR UT UR NATURSKOGEN, OCH INGENTING KOMMER IN I NATURSKOGEN:

NATURSKOGEN UNDERHÅLLER SIG SJÄLV, MED HJÄLP AV LUFT OCH VATTEN SOM TRANSPORTFÖRETAG:

VARJE NATURTRÄD SOM DÖR BILDAR KOLBASEN FÖR ETT NYTT UPPVÄXANDE TRÄD: INGENTING RYMMER UT UR NATURSKOGEN, OCH INGENTING KOMMER IN I NATURSKOGEN.

Så blir Naturskogens Ursprung på samma sätt: UR en given mark-vattenbaserad kol(mulls)bank (med fosfor och svavel + övriga spårämnen) reser sig växter med den självventilerande gas (koldioxid) som kolmullen och vattnet avger i närvaro av (Solvärmen +) en viss föregiven mängd syre (som också sedan växterna producerar/omvandlar själva ur vattnet) + kväve.

INGENTING GÅR UT UR NATURSKOGEN, OCH INGENTING KOMMER IN I NATURSKOGEN:

NATURSKOGEN STRUNTAR FULLKOMLIGT I DET SOM FINNS I ATMOSFÄREN, frånsett 1. RENA VÄRMEEFFEKTER och 2. AVLIVNING AV LEVANDE TRÄD SOM DUMPAR DERAS BIOVENTILERING = ÅRLIGA MARKBASERADE KOLUPPTAG TILL LUFTEN OCH DÄRMED ÖVERLÅTER PÅ KVARLEVANDE ATT TA HAND OM OCH DÄRMED FÖRORSAKAR NATURBROTT med ökad arbetspress på färre individer.

— Varje gammalt träd som dör ger hela sin kolbas till ett nytt likadant uppväxande träd — aldrig på samma ställe;

— Per år i genomsnitt förmultnar 1,875 KGkol/år per Granekvivalent (20M² markcirkel) och lika mycket 1,875KGkol/år tas upp av ett nytt uppväxande likadant naturskogsträd, Jordens totala skogsbestånd taget (till global jämförelse efter Skandinaviska förhållanden) på en gemensam Granekvivalent (livslängd/förmultning 200år; 1500 KGliv; 750 KGtorr, 375 KGkol; all övrig omkringliggande naturlig växtlighet inkluderad);

Före/från 1800 fanns runt A(Jskog1800) = 5,9 T13 M² skogsyta på Jordytan (numera 2015 reducerat till 4 T13 M²). Dividerat med Granekvivalentens markcirkelyta 20M² ges antalet GE GranEkvivalenta träd (5,9 T13 M²)/(20M²) = 2,95 T12 GE. Per år ger det i förmultning/tillväxt totalt globalt årligt

i medeltal 1,875KGkol/årGE · 2,95 T12 GE = 5,53125 T12 KGkol/år.

— Motsvarande skogsmarksytomsättning via globalmedelträdet Granekvivalenten relativt markytan som globalmedelträdet står på ger 10 ggr högre värde (~60Gt = konstant stående JordSkogsfaktor — med konstant medelbaserad årsomsättning, m(JGE)). Men enhetsformen är (delvis) krävande och har ingen direkt enkel konkret här känd etablerad motsvarighet. Se utförligt nedan från IPCC-samfundets 60Gt.

MLF (MaunaLoaFunktionen):

— FÖRE MÄNNISKANS INBROTT I NATURSKOGARNA (SkogsFältet) fanns inget ”utbyte” Skog/Atmosfär/Hav.

— Naturskogen sköter sig själv: inget tränger ut, inget kommer in. Växtkolet till nya tas från förmultnande gamla, och hela naturskogen ter sig så som en enda konstant levande organism på en konstant energiomsättning via Solen+Jordrotationen. Jorderosionen tillför (sakta) extra atomärt organiskt material (kol, spårämnen; sedimentering).

Medan IPPC-samfundet tydligen menar att Naturskogen — också FÖRE människans inbrytning [”pre-industrial”] — utbyter växtkol med atmosfären (IPCC-figuren, ”120 Gt”) [Webben] säger AGW-beviset (med MLF), bestämt, att ingenting sådant existerar (AGWb15): Naturskogen utbyter alls ingenting med atmosfären ovanför träden (Räkneexempel [Fall1] visar att atmosfärens kolinnehåll inte räcker): naturskogen har allt den behöver inom SkogsFältets egenskikt: Träden tar växtkolet från markmullen, antingen direkt via mulloxidationen med koldioxiden som når trädens blad och barr underifrån direkt, eller/och tillsammans med regnvattnet som når kolmullen: Regnvatten som bildat svagt (0,17%, GranVattnet) kolsyrat vatten, kan på den vägen via rötterna ta upp växtkol via vattensköljningen upp genom hela växten. Den rika vattengenomströmningen som återvänder till luften igen genom blad och barr längst ut på trädet säkrar (Årsmedelvärde för Norsk fullvuxen Gran 10,8 Liter/Dygn) att vattenkolet inte missar någon växtupptagande instans på vägen. (Men ingen motsvarande etablerad sådan vattensköljningsbeskrivning ännu upphittad).

Växterna generellt tar (sedan, typ växthus, blomkrukor, vätskeexperiment) sitt växtkol varthelst ifrån det finns tillgängligt (närmaste skogsmarksluft och/eller [skogsmarks-]vatten):

— Skogsmarken (och havsbottnarna) är i vilket fall tveklöst och tvivelslöst den primära kolbasen. Atmosfären har ingenting sådant. Se också utförligt räkneexempel i Fall1.

FÖRKLARING — omsättningarna (31Dec2015) [JordTrädet — WikipediaIllustrationen] [Möjlig Orsaksbild]:

MED BÖRJAN FRÅN NATURSKOGEN:

Förklaringar med hjälp av GranEkvivalenten — JordBiologiska VäxtTrycket

———————————————————

IPCC-samfundets 60Gt

— På varje globalt landbaserad 20 M² Naturskogsmark står, och förmultnar, konstant 375 KGväxtKol i form av en Granekvivalent (GE):

— Medellivslängd/Förmultningsperiod 200 år; max levandeMassa 1.500 KGlevandeTräd; torrmassa 750 KGtorrTräd; kolmassa mC(GE) = 375 KGKolGE; medeltäthet torrvirke inomhuslagrat 540 KGgranTrä/M³; försörjande skogsmarksyta 20 M² (dubbla i jämförande Skogsindustrins gallring); all övrig naturlig växtlighet i trädets omgivning inkluderat; årlig linjärt medelbaserad tillväxt 1,875 KGkol/årGE = 375KGkol/200år; trädmarkytans kol(djup-)täckning 375KGkol/20M² = 18,75 KGkol/M² (djupvärdet konventionellt 1 meter, men den parametern har ingen preciserad täckning här: okänt medeldjup, se KoletsUrsprung).

— Med uppgiften (ca) på förindustriella (före 1800) globala skogsarealen A(Jskog1800) = 5,9 T13 M² fås förindustriella totalt globala VäxtKolMassan som antalet GE [A(Jskog1800)/20M²=2,95 T12 GE] gånger GE-kolet:

mC(Jskog1800) = A(Jskog1800)/20M²·mC(GE)

= (5,9 T13 M²)(20M²)^–1(375 KGKolGE)

= 1,10625 T15 KGkol ....................... totalt globalt ekvivalent landväxtKOL före 1800

Medeltillväxten per år via årliga medelKoltillväxten

mC(ΔGE) = 1,875 KGkol/år ............................. Granekvivalentens årliga tillväxt, linjärt medelvärde 375KG/200år

för Granekvivalentens totala globala bestånd blir då

mC(ΔJskog1800) = A(Jskog1800)/20M²·mC(ΔGE)

= (5,9 T13 M²)(20M²)^–1(1,875 KGKol/år)

= 5,53125 T12 KGkol/år ................... årligt landglobalt TillVäxt/FörmultningsKOL före 1800

Med uppgiften (2000) om totalt växtliga landytan 8,8 T13 M², och hur denna nu (2015/16) är disponerad relativt specifikt befintlig skogsareal [Källa2012], 4 T13 M² — drygt 30% reduktion från 5,9 T13 M² före 1800 — framträder en grovt huggen bild av en halvering av en möjligt ursprunglig naturskog (8,8 T13 M²) som halverats (4 T13 M²) på kredit av (Summa: 4-5 T13 M²) åkermark, betesmark + allmän avskogning, i allt under ca 200 år (Landanvändningen2000).

I grova drag ger det en motsvarande halvering av ursprungsvärdet ovan:

mC(Jskog2000) = 5,23125 T14 KGkol ....................... totalt globalt ekvivalent landväxtKOL ca år 2000

Eller grovt likvärdigt i IPCC-värden [Hampshire2008][konv. Pg = PetaGram = T15 Gram = T12 KG]:

mC(Jskog2000) = 6,10000 T14 KGkol ....................... totalt globalt ekvivalent landväxtKOL ca år 2000

Det väsentliga här är inte om vi träffat prick på ens 10%, utan att vi fått en någorlunda samstämmig värdebild inom en dekad med metoder (satellit, meteorologiska stationer) betydligt mer avancerade än Familjens Söndagsutflykter i Naturskogen (inte större fel än max 50%; felet här är drygt 14%). Vår uppgift här är enbart att försöka hänga med i Globalbilden på den normala internetanvändarens resurser (ämne: allmän naturlära: naturvetenskap): Vi vill gärna kolla upp att IPCC-proffsen presenterar relevanta resultat.

GlobalTakten i tillväxt/förmultning

Med förindustriella skogsarealen A(Jskog1800) = 5,9 T13 M² — för att försöka beskriva utvecklingen in i vår tid (2016) från en förmodad NaturPreferens av icke, numera (2015/16), totalvandaliserat naturursprung (kolla satellitbilderna över dagens skogsområden: rektangulärt framträdande lapptäcken som avslöjar omfattande intrång över och i olika tidsperioder: finns knappt en enda ren fläck kvar) — ges med GranEkvivalentens TrädMarkVäxtYta 20M² antalet totalt globalt jämförande GranEkvivalenta trädindivider per 20M² TrädMarkVäxtYta lika med

n(JGE1800) = 5,9 T13 M²/20M²

= 2,95 T12 GE .................................. globala antalet GranEkvivalenter, all växtmark år 1800

Granekvivalenten (GE) ska föreställa en (delvis grovt hoftad) syntes av alla, samtliga markväxter, allt växtkol, sammantaget på en ekvivalent växtrepresentativ medelväxtindivid.

IPCC-samfundets 60Gt: Förklaring

Tillväxttakten, förmultningstakten — globala biologiska omsättningspotentialen (A Area, m massa: k=m/A):

— Granekvivalentens fullvuxet (200år) bundna kolmassa (375KGkol/200år) beskriver för den orörda naturskogens vidkommande en medelmässig global konstant icke tidsberoende biologisk takt i tillväxt och förmultning (k=mKGkol/Area) som kan uttryckas som kvoten av fullvuxna/fullständigt förmultnade globalmedelträdets kolmassa (375KG) fördelad över globalmedelträdets tillväxtmarkyta (A=20M²),

m(GE)/A = 375 KGkol / (20 M²GranEkvivalentensTrädMarkVäxtYta)

= 18,75 KGkol / M²GranEkvivalentensTrädMarkVäxtYta

Globalmedelträdets takt i tillväxt/förmultning relativt markytan som GlobalMedelTrädet står på

Globalsumman med alla GE summerade totalt blir då lika med ett mått på en (minst årlig, fullständig säsongsperiod) Jordbiologisk global omsättning i KGkol på aktiviteten i tillväxt-förmultning med Naturskogens preferenser runt före år 1800 enligt

m(JGE)/A = [m(GE)/A][n(JGE1800)]

= [18,75 KGkol / M²GranEkvivalentensTrädMarkVäxtYta][2,95 T12 GE]

= 5,53125 T13 KGkol / M²GranEkvivalentensTrädMarkVäxtYtaÅr1800

GlobalVäxtlighetens totala takt i tillväxt/förmultning relativt markytan som GlobalMedelTrädet står på

~ 60 Gt/År

Notera dock att dessa enhetsdetaljer INTE här veterligt har någon motsvarande täckning i IPCC-samfundet;

Ovanstående är endast rena kvantitativa konsekvenser av GranEkvivalenten och Jordbiosfärens skogsarealer.

— IPCC-samfundets motsvarande värde [WikipediaCitatet, se även NatureCitatet nedan] (avrundat: 60 GigaTon Kol = 60 T12 KGkol = konv. 60 PetaGram Kol, ”60 Pg C”):

NPP = 6,00000 T13 KGkol ...................... landväxternas årsglobala tillväxt/förmultning

NPP, Net primary Production — ”aktuellt årliga tillväxtkolet” — uppgiften inte utredd

Men den uppgiften är också »korrumperad»: inget ”per ytenhet” anges — utom i basdefinitionerna typ ”per M²”. Dessutom förklaras inte uppgiften på något här veterligt sammanhängande begripligt sätt, typ ovan via GranEkvivalenten.

— Webbkällor i allmänhet [The Nature Education 2014] [WikipediaCitatet] tycks använda NPP-värdet som ett direkt kvantitativt mått på biomassans årliga tillväxt (och förmultning) — i så fall ca 10ggr mer än Granekvivalenten (träden blir 10ggr större):

2,95 T12 GE · 1,875 KGKol/år = 5,53125 T12 KGkol/årGlobaltNaturskogenÅr1800.

Den observerade djupt olustiga oklarheten gör det omöjligt att — utan direkt verifierande etablerad litteratur — associera ovan framräknande m(JGE)/A med IPCC-samfundets begrepp NPP. Överensstämmelsen kvantitativt (5,53/6=92%) kan vara en tillfällighet.

Försöken att hitta något motsvarande resonemang i etablerad litteratur, har hittills kammat noll.

JordBiologiska VäxtTrycket — 9,2 KolPa — ingår här veterligt inte i IPCC-samfundet

Fördelas m(JGE) per M² GE över hela den tillgängliga skogsmarksarealen (år 1800) ges ett medvärde totalt i tillväxt- och förmultning per kvadratmeter totalt globalt tillgänglig landväxtmark som

m(JGE)/A(J) = [m(JGE)/A]/[A(Jskog1800) = 5,9 T13 M²]

= 0,9375 KGkol / M²TotalGlobal(Skogs)LandMarksYtaÅr1800

Det är tydligen samma som sinnebilden för en massbild:

— Kolmassan i GranEkvivalentens samtliga summerade växter och arter, taget i medelutbredning per kvadratmeter, som tränger upp ur, och återvänder till, jorden — konstant, tidsoberoende. Alltså: ingenting som vi direkt kan se eller observera eller ens mäta kvantitativt under någon tid.

Däremot kan vi alltid mäta (Granekvivalenten) växternas medelmässiga tillväxt och förmultning per år i givna växtbestånd.

Lägger vi till accelerationskonstanten (a) på Jordytan (industristandard a = 9,81 M/S²) så att vi får

p(JbioKOL) = (F=ma)/A ..................................................... JordBiologiska YtVäxtFörmultningsTrycket, landväxter

har vi en totalt Jordbiologisk växt-förmultningskonstant på

p(JbioKOL) = 9,196875 Pa=N(Kol)/M² ............................ JordBiologiska VäxtTrycket, landväxter

Pa, Pascal = N/M², Newton per kvadratmeter

= 0,9375 KPondKol /M²

Men också den räkningen förefaller inte finnas med i IPCC-samfundets mest synliga ämnen: inget motsvarande upphittat.

I avsnittet [IPCCngPP] följer en något vidare översikt med en viss möjlig, klargörande, upplösning: IPCC-begreppen vägrar visa konturer. Men ibland tänds hopp:

NBP:

Webbkällan nedan (BioScience2010) är den hittills enda upphittade som befriar oss (alla lekmän) från våndan med Wikipediaillustrationens ”120 Gt” (GPP) och ”60 Gt” (NPP) som förmodade växtsubstanser: noll förklaring. Kärnpunkten som vi som skogsvandrare kan TA på i den praktiska delen är INTE dessa, utan en faktor benämnd NBP, Net Biome Productivity. Det är den faktor som motsvarar GranEkvivalentens globalräkning med medelträdets faktiska tillväxt 1,875 KGkol/år

konkreta årliga globalmedelmässiga trädkolstillväxten /NaturSkogsFörmultningen

— inte alls att beblanda med WikiIllustrationens ”120 Gt” (GPP) och ”60 Gt” (NPP). Utförligt från Förklaring.

BioScience2010:

Upphittad fullständig förklaring 3Jan2016

Jämför WikipediaIllustrationen

” Therefore, 123 GT represents the photosynthetic C uptake, or the gross primary productivity (GPP), of the global terrestrial system (see box 1 for definitions and symbols used throughout this article). Approximately 60 GT of the GPP captured by plants through photosynthesis is returned to the atmosphere almost immediately through plant respiration. The remaining amount is the net primary productivity (NPP). Following subsequent allocation and processing, such as allocation of C to roots and plant metabolism of root C, most of this C is subject to heterotrophic metabolism and is lost to the atmosphere through microbial respiration. The rest, around 10 GT per year, is defined as the net ecosystem productivity (NEP). Depending on the nature of preservation, this C has the potential to persist in the ecosystem for decades to centuries to millennia. In reality, however, most of it is lost because of land use, biotic stresses, fires, and other disturbances. Accounting for these factors, long-term C (bio)sequestration in a terrestrial system is calculated to be a fraction of NEP and is referred to as the net biome productivity (NBP). Global annual values for NBP have varied considerably during the last decades, between 0.3 and 5.0 GT. The current global NBP is around 3 GT per year. The majority of this is believed to be contained in forests in the Northern Hemisphere, but plants in all biomes capture and sequester measurable amounts of CO2 each year.”,

BIO-SCIENCE — AMERICAN INSTITUTE OF BIOLOGICAL SCIENCES, 2010

Phytosequestration: Carbon Biosequestration by Plants and the Prospects of Genetic Engineering, Jansson et al., (2010)

http://bioscience.oxfordjournals.org/content/60/9/685.full

IPCC, NPP ¦GPP

IPCC-samfundets märkliga hopp/uteslutningar i/mellan olika enheter för samma parameter

IPCC-samfundet anger å ena sidan till synes tillförlitliga definitioner (typ WikipediaIllustrationen i CarbonCycle med angivna flödesmängder);

—————————

” Both GPP and NPP are expressed as rates, usually in terms of their carbon currency (e.g., g C m^–2 hr^–1, tonnes C ha^–1 yr^–1).”

The Nature Education 2014 — KNOWLEDGE PROJECT — Terrestrial Primary Production: Fuel for Life, 2011

http://www.nature.com/scitable/knowledge/library/terrestrial-primary-production-fuel-for-life-17567411

—————————

”The main positive contribution to this is Gross Primary Productivity (GPP) which is the amount of carbon (per unit area per unit time) taken up by green vegetation in the ecosystem, which is simply the photosynthetic rate (at the ecosystem level)”,

UCL (University College London) — 2. The Terrestrial Carbon Cycle, 2012

http://www2.geog.ucl.ac.uk/~plewis/geogg124/carbonCycle.html

—————————

”Gross primary production (GPP) refers to the total amount of carbon fixed in the process of photosynthesis by plants in an ecosystem. A forest or grassland, for example, may fix 20 tC ha^-1 yr^-1 during the process of photosynthes.”,

DEFINITIONS OF SOME ECOLOGICAL TERMS COMMONLY USED IN CARBON ACCOUNTING, Kirschbaum et al.,

NEE WORKSHOP PROCEEDINGS: 18 – 20 APRIL 2001, s2

http://www.steverox.info/Downloads/Software/C Accounting Definitions.pdf

—————————

Bilden nedan extraherad från separat IPCC-kopplad webbsida

förtydligad med uttagsdel — samma typillustrationer återkommer sedan

på andra webbsidor, typ Wikipedia Carbon Cycle:

IPCC-figuren 1994:

” The global carbon cycle for the 1990s, showing the main annual fluxes in GtC yr^–1: pre-industrial ‘natural’ fluxes in black and ‘anthropogenic’ fluxes in red (modified from Sarmiento and Gruber, 2006, with changes in pool sizes from Sabine et al., 2004a).”,

Källan förtydligar räkningen ”+101 – 140”:

” The net terrestrial loss of –39 GtC is inferred from cumulative fossil fuel emissions minus atmospheric increase minus ocean storage. The loss of –140 GtC from the ‘vegetation, soil and detritus’ compartment represents the cumulative emissions from land use change (Houghton, 2003), and requires a terrestrial biosphere sink of 101 GtC (in Sabine et al., given only as ranges of –140 to –80 GtC and 61 to 141 GtC, respectively”,

” ‘GPP’ is annual gross (terrestrial) primary production. Atmospheric carbon content and all cumulative fluxes since 1750 are as of end 1994.”,

Carbon Budget — IPCC

IPCC FOURTH ASSESSMENT REPORT: CLIMATE CHANGE 2007 —

Climate Change 2007: Working Group I: The Physical Science Basis Figure 7.3.

https://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg1/en/figure-7-3.html

IPCC-samfundet anger å andra sidan tillsynes samma parameterkomplex (GPP, NPP) på former som utelämnar ytenheten:

— Bilden ovan exemplifierar webbflödet:

”.. main annual fluxes in GtC yr^–1: ..”

Vart tog

”e.g., g C m^–2 hr^–1, tonnes C ha^–1 yr^–1”

vägen?

— Därför att OM man enbart anger ett typ ”globalt K GigaTon per år” får den uppgiften uppenbarligen ingen annan innebörd än ett kolINDEX PER TOTALT TILLGÄNGLIG GLOBAL Skogs|JORDMARKSYTA KANSKE PÅ VENUS eller kanske på Mars, vem vet, eller kanske det var en felräkning hemma i privata blomkrukan? Uppgift okänd.

Med totalt tillgängliga användbara globala jordväxtmarkytan (8,8 T13 M²) betyder, med Globalt ”120 GigaTon Kol/år”, 1,2 T14 KGkol/år till exempel

(1,2 T14 KGkol/år)/(8,8 T13 M²) = 1,36 KGkol/M²år.

Eller (eftersom ingen specificerad uppgift har lämnats om vad som avses) bara med Skogarealen (5,9 T13 M² före år 1800):

(1,2 T14 KGkol/år)/(5,9 T13 M²) = 2,03 KGkol/M²år.

Eller varför inte nuvarande 30% reducerade dito (eftersom ingen specificerad uppgift har lämnats om vad som avses), med Skogarealen (4 T13 M² år 2015):

(1,2 T14 KGkol/år)/(4 T13 M²) = 3 KGkol/M²år.

Står det så, i källorna respektive, att ”.. main annual fluxes in GtC yr^–1: ..” avser årligt växtligt jordmull för ytan X? Inte vad jag kan se.

— Om inte källan specificerar sina enheter, refererande kvantiteter, detaljerat, är uppgifterna som källan redovisar värdelösa.

IPCC-relevanser:

Däremot den här typen,

”"Table 7.1. The global carbon budget (GtC yr^-1); errors represent Â±1 standard deviation uncertainty estimates and not interannual variability, which is larger. The atmospheric increase (first line) results from fluxes to and from the atmosphere: positive fluxes are inputs to the atmosphere (emissions); negative fluxes are losses from the atmosphere (sinks); and numbers in parentheses are ranges. Note that the total sink of anthropogenic CO2 is well constrained. Thus, the ocean-to-atmosphere and land-to-atmosphere fluxes are negatively correlated: if one is larger, the other must be smaller to match the total sink, and vice versa. " Source: IPCC AR4”,

”Figure showing information from above table for the global carbon cycle for thr 1990, figures in Gt carbon yr^-1"

Source: S. Quegan, BIOMASS: ESA User Consultation Meeting, Lisbon, Portugal, 20-21 Jan 2009”,

UCL (University College London) — 2. The Terrestrial Carbon Cycle, 2012

http://www2.geog.ucl.ac.uk/~plewis/geogg124/carbonCycle.html

uppvisar väl användbart jämförande data:

JÄMFÖRELSE IPCC AGW-beviset med Mauna Loa-funktionen:

GtC/år: IPCC 1990 MLF, AGW-beviset med Mauna Loa-funktionen

————————————— ———

Atmosphere 762: 777,451 = 353,387 · 2,2 T12

Yearly accumulation 3,2 ±0,1 3,45 Mauna Loa-funktionen

————————————— ———

Fossil fuels 6,4 ±0,4 5,64 t(AGW)-NASA-CRU

Land use change 0,5 to 2,7 1,14 t(AGW)-Mauna Loa-funktionen

Net terrestrial uptake 1,0 ±0,6 -1,14

Land carbon sink 0,9 to 4,3 -1,14

Vegetation 600 750 = 4 T13 M²/20M² · 375KGkol/Granekvivalent

Soils and detritus 1700 (1700)

Net ocean uptake 2,2 ±0,4 3,33 = 5,64 – (3,45 – 1,14 = 2,31)

—————————————————————————————————————

Konv. 1 Gt = 1 GigaTon = 1 T12 KG = konv. 1 Pg = 1 PetaGram ¦ 1Ton = 1000 KG; 1Gram = 1/1000 KG.

———————————————————————————————————————————

Se vidare Jämförande IPCC-exempel från Resultat.

IPCC-samfundets terminologi generellt:

” Ecosystem ecologists have long been interested in two related metrics of terrestrial primary production. Gross primary production (GPP) is the total amount of carbon dioxide ”fixed” by land plants per unit time through the photosynthetic reduction of CO2 into organic compounds. A substantial fraction of GPP supports plant autotrophic respiration (R_a), with the remainder allocated to the net primary production (NPP) of plant structural biomass in stems, leaves, and fruit, labile carbohydrates such as sugars and starch, and, to a much lesser extent, volatile organic compounds used in plant defense and signaling. Terrestrial GPP, therefore, relates to NPP as follows:

NPP = GPP – R_a

Both GPP and NPP are expressed as rates, usually in terms of their carbon currency (e.g., g C m^–2 hr^–1, tonnes C ha^–1 yr^–1). Because volatile organic compounds represent only a small fraction of NPP, the rate of total plant growth (or yield) in a terrestrial ecosystem is virtually synonymous with NPP, since biomass production is already discounted for respiratory expenditures that support plant growth and maintenance. The ratio of NPP to GPP, or carbon use efficiency, is the fraction of carbon absorbed by an ecosystem that is allocated to plant biomass production. Interestingly, carbon use efficiency is often remarkably similar across ecosystems located in different biomes, suggesting that ecosystems organize in a way that maximizes carbon allocation to growth.”,

The Nature Education 2014 — KNOWLEDGE PROJECT — Terrestrial Primary Production: Fuel for Life, 2011

http://www.nature.com/scitable/knowledge/library/terrestrial-primary-production-fuel-for-life-17567411

Full kvalitativ överensstämmelse med alla IPCC-parametrar kan inte relateras för de s.k. ”pre-industrial fluxes”. Se mera utförlig förklaring i MöjligOrsaksbild. Generellt: IPCC-samfundet har ingen motsvarande uppdelning av NASA-CRU-kurvan i Havsperioder + t(AGW), och därmed ingen representation för hela komplexets enkla sammanfattning i AGWb15. Se särskilt i IPCC|Giftlarm.

Jämför Naturskogen — en helt annan beskrivningsfysik:

— I Naturskogen ger varje förmultnande träd sin kolmassa till ett motsvarande nytt uppväxande likadant träd (Biologiska tillväxtkonstanten); Naturskogsmarken innehåller allt naturskogen behöver i skogsmarken: Tillväxtkolet reser sig som Trädet ur marken via vattnet (Se SkogsFältet och GranVattnet)

(regnet till mullkolet bildar svag kolsyra [max 0,17%] som sugs upp av trädrötterna; kolet samlas upp genom den stora mängden vatten som sköljer genom hela trädet [årssnitt NorskFullvuxenGran 10Liter/Dygn], vattnet tränger ut genom trädens blad och barr tillsammans med syre [ännu ingen upphittad etablerad källa som beskriver trädens kolupptag på den formen])

och luftens inverkan

(koldioxiden från den starkt koncentrerade koldioxidgasen i kolmullen under träden [1000ppmvMarknivå] når direkt blad och barr).

Luften över träden deltar aldrig (MLFres) (Räkneexempel) [RESULTAT]. Naturskogen omsätter inuti sig själv en konstant bevarande kol/koldioxidmängd med luften och vattnet som Transportföretag på Solvärmens och Jordrotationens mekanik. Se vidare från SkogsFältet.

TabellData Mauna Loa — sammanställningar Dec2015

Tabelldata Mauna Loa 1958-2013

1958-2009

1958-2008

1959-2013

Tabelldata Mauna Loa

från 1958-

Tabelldata Mauna Loa från 1958-2009

Koldioxidhalterna i luften, globala årsmedelvärden

MaunaLoaSCRIPPS1958-2008 | MaunaLoaSOUTH POLE1958-2009 |

—————————————————————————————————————

Källa:

SOUTH POLE SOURCE 2009

C Johnson, Theoretical Physicist, Physics Degree from Univ of Chicago

http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:2POeztV_524J:mb-soft.com/public3/disaster.html&hl=sv&gl=se&strip=1&vwsrc=0

” Year South Pole Concentration CO2 (ppm) Increase (ppm) Atmosphere Increase Billions Metric Tons

Carbon Dioxide Total Mass of Carbon Dioxide in the Earth's Atmosphere Billions Metric Tons

1958 314.78 - - 2472

1959 315.64 0.86 6.70 2479

1960 316.45 0.81 6.31 2485

1961 317.08 0.63 4.91 2490

1962 317.62 0.54 4.21 2494

1963 318.35 0.73 5.69 2500

1964 318.68 0.33 2.57 2503

1965 319.42 0.74 5.77 2509

1966 320.72 1.30 10.13 2519

1967 321.32 0.60 4.68 2524

1968 321.91 0.59 4.60 2529

1969 323.12 1.21 9.43 2538

1970 324.32 1.20 9.35 2547

1971 325.12 0.80 6.23 2553

1972 326.00 0.88 6.86 2560

1973 327.62 1.62 12.62 2573

1974 328.49 0.87 6.78 2580

1975 329.50 1.01 7.87 2588

1976 330.60 1.10 8.57 2597

1977 332.03 1.43 11.14 2608

1978 333.69 1.66 12.94 2621

1979 335.03 1.34 10.44 2631

1980 336.98 1.95 15.20 2646

1981 338.26 1.28 9.97 2656

1982 339.39 1.13 8.81 2665

1983 341.17 1.78 13.87 2679

1984 342.58 1.41 10.99 2690

1985 343.82 1.24 9.66 2700

1986 345.32 1.50 11.69 2712

1987 346.99 1.67 13.01 2725

1988 348.95 1.96 15.27 2740

1989 350.44 1.49 11.61 2752

1990 351.77 1.33 10.36 2762

1991 353.12 1.35 10.52 2773

1992 354.24 1.12 8.73 2782

1993 355.16 0.92 7.17 2789

1994 356.48 1.32 10.29 2799

1995 358.35 1.87 14.57 2815

1996 359.99 1.64 12.78 2828

1997 361.20 1.21 9.43 2837

1998 363.62 2.42 18.96 2856

1999 365.56 1.94 15.12 2871

2000 366.80 1.24 9.66 2881

2001 368.39 1.59 12.39 2893

2002 370.49 2.10 16.36 2910

2003 372.80 2.31 18.00 2928

2004 374.77 1.97 15.35 2944

2005 376.51 1.74 13.56 2957

2006 378.65 1.97 15.35 2973

381.74

Mauna Loa

2007 380.70 2990

2008 382.69 3005

2009 385 3023

”;

” The second column gives the (yearly average of the) ACTUAL MEASURED CO2 concentrations at the South Pole since regular measurements began being recorded there in 1958. The third column gives the DIFFERENCE of the year value with the previous year, that is, the INCREASE in carbon dioxide concentration in the atmosphere.

The fourth column is the ACTUAL AMOUNT OF INCREASE of carbon dioxide in the Earth's atmosphere, in billions of Metric Tons, during that year. The numbers in this column are based on the following:

The total mass of the Earth's atmosphere is 5.136 * 1015 Metric Tons. This number is extremely well confirmed, and YOU can even confirm it! The "atmospheric pressure" (14.7 pounds per square inch in the English system) is actually simply the total weight of all the air stacked above that square inch, all the way to the top of the atmosphere. So simply multiplying that number by the total area of the Earth's surface (in square inches!), and the product is the total mass (weight) of the entire Earth's atmosphere.

The concentrations of carbon dioxide are specified in PARTS PER MILLION, so we need to take this into account. There is one further complication. The concentrations are measured in VOLUME and not WEIGHT or MASS. (ppmv and not ppmm). Therefore, we need to also take into account that carbon dioxide has a higher density than normal air, by the factor of the molecular weight ratio. Carbon dioxide has an atomic weight of 44. The mixture of nitrogen and oxygen that makes up nearly all of our atmosphere has an atomic weight of around 28.8. This makes the density of carbon dioxide 44/28.8 or 1.529 that of air. (This number is available from many sources). Therefore, we applied these two factors to the differential value in column three to calculate the actual number of tons of carbon dioxide that was added to the atmosphere during that previous year, in column four.

The value in column five is the cumulative total of the increases, which is therefore the ACTUAL running total number of billions of tons of carbon dioxide in the entire atmosphere of the Earth. It is obviously also exactly proportional to the column two value of ppmv.”,

SOUTH POLE SOURCE 2009

C Johnson, Theoretical Physicist, Physics Degree from Univ of Chicago

http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:2POeztV_524J:mb-soft.com/public3/disaster.html&hl=sv&gl=se&strip=1&vwsrc=0

Tabelldata Mauna Loa

1958-2008

1958-2009

1958-2008

1959-2013

Tabelldata Mauna Loa 1958-2008

Koldioxidhalterna i luften, globala årsmedelvärden

Källa:

————————————————

MAUNA LOA DATA FRÅN 1958-2008

Scripps Institution of Oceanography (SIO), 2009

http://cdiac.ornl.gov/ftp/trends/co2/maunaloa.co2

********************************************************************

*** Atmospheric CO2 values (ppmv) derived from in situ air

*** samples collected at Mauna Loa, Hawaii, USA

***

*** Source: R. F. Keeling, S. C. Piper, A. F. Bollenbacher

*** and S. J. Walker

*** Carbon Dioxide Research Group

*** Scripps Institution of Oceanography (SIO)

*** University of California

*** La Jolla, California USA 92093-0444

***

*** February 2009

********************************************************************

År	Jan	Feb	Mar	Apr	May	Jun	Jul	Aug	Sep	Oct	Nov	Dec	Ann.Average
1958	-99.99	-99.99	315.70	317.45	317.50	317.26	315.86	314.93	313.20	312.44	313.33	314.67	-99.99
1959	315.62	316.38	316.71	317.72	318.29	318.16	316.54	314.80	313.84	313.26	314.80	315.58	315,98
1960	316,43	316,97	317,58	319,02	320,03	319,59	318,18	315,91	314,16	313,84	315,00	316,19	316,91
1961	316,93	317,70	318,54	319,48	320,58	319,77	318,57	316,79	314,80	315,38	316,10	317,01	317,64
1962	317,94	318,56	319,68	320,63	321,01	320,55	319,58	317,40	316,25	315,42	316,69	317,70	318,45
1963	318,74	319,08	319,86	321,39	322,24	321,47	319,74	317,77	316,21	315,99	317,12	318,31	318,99
1964	319,57	-99,99	-99,99	-99,99	322,24	321,89	320,44	318,70	316,70	316,79	317,79	318,71	-99,99
1965	319,44	320,44	320,89	322,13	322,16	321,87	321,39	318,80	317,81	317,30	318,87	319,42	320,04
1966	320,62	321,59	322,39	323,87	324,01	323,75	322,39	320,37	318,64	318,10	319,79	321,08	321,38
1967	322,06	322,50	323,04	324,42	325,00	324,09	322,55	320,92	319,31	319,31	320,72	321,96	322,16
1968	322,57	323,15	323,89	325,02	325,57	325,36	324,14	322,03	320,41	320,25	321,31	322,84	323,05
1969	324,00	324,42	325,64	326,66	327,34	326,76	325,88	323,67	322,38	321,78	322,85	324,12	324,63
1970	325,03	325,99	326,87	328,14	328,07	327,66	326,35	324,69	323,10	323,16	323,98	325,13	325,68
1971	326,17	326,68	327,18	327,78	328,92	328,57	327,34	325,46	323,36	323,57	324,80	326,01	326,32
1972	326,77	327,63	327,75	329,72	330,07	329,09	328,05	326,32	324,93	325,06	326,50	327,55	327,45
1973	328,55	329,56	330,30	331,50	332,48	332,07	330,87	329,31	327,51	327,18	328,16	328,64	329,68
1974	329,35	330,71	331,48	332,65	333,09	332,25	331,18	329,40	327,43	327,37	328,46	329,57	330,25
1975	330,40	331,41	332,04	333,31	333,96	333,60	331,91	330,06	328,56	328,34	329,49	330,76	331,15
1976	331,75	332,56	333,50	334,58	334,87	334,34	333,05	330,94	329,30	328,94	330,31	331,68	332,15
1977	332,93	333,42	334,70	336,07	336,74	336,27	334,93	332,75	331,59	331,16	332,40	333,85	333,90
1978	334,97	335,39	336,64	337,76	338,01	337,89	336,54	334,68	332,76	332,55	333,92	334,95	335,51
1979	336,23	336,76	337,96	338,89	339,47	339,29	337,73	336,09	333,91	333,86	335,29	336,73	336,85
1980	338,01	338,36	340,08	340,77	341,46	341,17	339,56	337,60	335,88	336,02	337,10	338,21	338,69
1981	339,23	340,47	341,38	342,51	342,91	342,25	340,49	338,43	336,69	336,86	338,36	339,61	339,93
1982	340,75	341,61	342,70	343,57	344,13	343,35	342,06	339,81	337,98	337,86	339,26	340,49	341,13
1983	341,37	342,52	343,10	344,94	345,75	345,32	343,99	342,39	339,86	339,99	341,15	342,99	342,78
1984	343,70	344,50	345,28	347,08	347,43	346,79	345,40	343,28	341,07	341,35	342,98	344,22	344,42
1985	344,97	346,00	347,43	348,35	348,93	348,25	346,56	344,68	343,09	342,80	344,24	345,55	345,90
1986	346,30	346,96	347,86	349,55	350,21	349,54	347,94	345,90	344,85	344,17	345,66	346,90	347,15
1987	348,02	348,47	349,42	350,99	351,84	351,25	349,52	348,10	346,45	346,36	347,81	348,96	348,93
1988	350,43	351,73	352,22	353,59	354,22	353,79	352,38	350,43	348,72	348,88	350,07	351,34	351,48
1989	352,76	353,07	353,68	355,42	355,67	355,13	353,90	351,67	349,80	349,99	351,29	352,52	352,91
1990	353,66	354,70	355,39	356,20	357,16	356,23	354,82	352,91	350,96	351,18	352,83	354,21	354,19
1991	354,72	355,75	357,16	358,60	359,33	358,24	356,17	354,02	352,15	352,21	353,75	354,99	355,59
1992	355,98	356,72	357,81	359,15	359,66	359,25	357,02	355,00	353,01	353,31	354,16	355,40	356,37
1993	356,70	357,16	358,38	359,46	360,28	359,60	357,57	355,52	353,69	353,99	355,34	356,80	357,04
1994	358,37	358,91	359,97	361,26	361,68	360,95	359,55	357,48	355,84	355,99	357,58	359,04	358,89
1995	359,97	361,00	361,64	363,45	363,79	363,26	361,90	359,46	358,05	357,76	359,56	360,70	360,88
1996	362,05	363,25	364,02	364,72	365,41	364,97	363,65	361,48	359,45	359,60	360,76	362,33	362,64
1997	363,18	364,00	364,56	366,35	366,79	365,62	364,47	362,51	360,19	360,77	362,43	364,28	363,76
1998	365,33	366,15	367,31	368,61	369,30	368,87	367,64	365,77	363,90	364,23	365,46	366,97	366,63
1999	368,15	368,87	369,59	371,14	371,00	370,35	369,27	366,93	364,63	365,13	366,67	368,01	368,31
2000	369,14	369,46	370,52	371,66	371,82	371,70	370,12	368,12	366,62	366,73	368,29	369,53	369,48
2001	370,28	371,50	372,12	372,87	374,02	373,30	371,62	369,55	367,96	368,09	369,68	371,24	371,02
2002	372,43	373,09	373,52	374,86	375,55	375,41	374,02	371,49	370,70	370,25	372,08	373,78	373,10
2003	374,68	375,63	376,11	377,65	378,35	378,13	376,62	374,50	372,99	373,01	374,35	375,70	375,64
2004	376,79	377,37	378,41	380,52	380,63	379,57	377,79	375,86	374,07	374,24	375,86	377,47	377,38
2005	378,37	379,69	380,41	382,10	382,28	382,13	380,66	378,71	376,42	376,88	378,32	380,04	379,67
2006	381,38	382,03	382,64	384,62	384,95	384,06	382,29	380,47	378,67	379,06	380,14	381,74	381,84
2007	382,45	383,68	384,23	386,26	386,39	385,87	384,39	381,78	380,73	380,81	382,33	383,69	383,55
2008	385,07	385,72	385,85	386,71	388,45	387,64	386,10	383,95	382,91	382,73	383,96	385,02	385,34

WEBBKÄLLORNA I ÄMNET tenderar (Dec2015) att ha Mauna Loa-värden (som ovan) utspridda/uppdelade på olika ställen.

För att få fram data (senast, Dec2015) till 2013 måste en annan webbkälla anlitas, se Tabell2030 i AGW och Framtiden II, 2013:

ftp://aftp.cmdl.noaa.gov/products/trends/co2/co2_annmean_mlo.txt

RECENT MONTHLY AVERAGE MAUNA LOA CO2 (Oct2014)

http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/ - mlo_growth

Koldioxidkoncentrationerna globalt årligen från 2009 till 2030 — se motsvarande CO2-kurvgraf i AGW-EffektEnergi.

-	Mauna Loa	AGW	AGW	kol4/kol2
1	2	3	4	5
År	CO2 ppmv	T°C	CO2 ppmv	num
2009	387,37	0,72	379,51	0,980
2010	389,85	0,73	381,57	0,979
2011	391,63	0,74	383,67	0,980
2012	393,82	0,75	385,81	0,980
2013	396,48	0,76	387,98	0,979
2014	-	0,77	390,19	-
2015	-	0,77	392,43	-
2016	-	0,78	394,71	-
2017	-	0,79	397,03	-
2018	-	0,80	399,38	-
2019	-	0,81	401,78	-
2020	-	0,82	404,21	-
2021	-	0,83	406,68	-
2022	-	0,83	409,19	-
2023	-	0,84	411,74	-
2024	-	0,85	414,32	-
2025	-	0,86	416,95	-
2026	-	0,87	419,63	-
2027	-	0,88	422,34	-
2028	-	0,88	425,09	-
2029	-	0,89	427,89	-
2030	-	0,90	430,73	-

Kolumnerna — se även Tabellreferenser längre upp —

1 Årtal,

2 Mätvärden,

3 AGW-beräknade årliga globala medeltemperaturvärden: T(AGW) = (1,765)(1–1/(1+((ÅR–1815)/212,7)^4))

4 AGW-beräknade CO2-halter: C = (12.7576)[([ÅR–1815]/121.41)^4.25], C-integralens tidsanaloga värde (till max år 2030)

5 ResultatJämförelse i förhållandet Kolumn4Mätvärden/Kolumn2TeoretiskaAGWberäknade.

För AGW-sambanden och deras härledning, se utförligt från AGW-beviset.

Mauna Loa-värdena 1959-2013, sammanställdaNov|Dec2015 efter tillgängliga webbkällor

1958-2009

1958-2008

1959-2013

DataKällor — KolumnAB endast:

Värdena 1959-2008 från

Scripps Institution of Oceanography (SIO), 2009

http://cdiac.ornl.gov/ftp/trends/co2/maunaloa.co2

Värdena 2008-2013 från

ftp://aftp.cmdl.noaa.gov/products/trends/co2/co2_annmean_mlo.txt

RECENT MONTHLY AVERAGE MAUNA LOA CO2 (Oct2014)

http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/ - mlo_growth

Mauna Loa-värdena KolumnB 1959-2013

Mauna Loa-funktionens värden KolumnC [ML67]

————————————————————————————

ppmv = 284+(0,00000006147)*(År-1812)^4,0205 ; ML67 100,00% mdl

————————————————————————————

Överensstämmelse KolumnD — Medelvärde alla: 100,00% ¦ minsta 99,46% år1988 ¦ största 100,41% år1965

A	B	C	D
ÅR	AnnAverg.	MLF	C/B(%)
1959	315,98	315,80	99,94%
1960	316,91	316,67	99,93%
1961	317,64	317,57	99,98%
1962	318,45	318,49	100,01%
1963	318,99	319,42	100,13%
1964	319,20	320,37	100,37%
1965	320,04	321,34	100,41%
1966	321,38	322,33	100,30%
1967	322,16	323,35	100,37%
1968	323,05	324,38	100,41%
1969	324,63	325,43	100,25%
1970	325,68	326,50	100,25%
1971	326,32	327,59	100,39%
1972	327,45	328,70	100,38%
1973	329,68	329,84	100,05%
1974	330,25	330,99	100,22%
1975	331,15	332,17	100,31%
1976	332,15	333,37	100,37%
1977	333,90	334,59	100,21%
1978	335,51	335,83	100,10%
1979	336,85	337,10	100,07%
1980	338,69	338,39	99,91%
1981	339,93	339,70	99,93%
1982	341,13	341,04	99,97%
1983	342,78	342,40	99,89%
1984	344,42	343,79	99,82%
1985	345,90	345,20	99,80%
1986	347,15	346,63	99,85%
1987	348,93	348,09	99,76%
1988	351,48	349,58	99,46%
1989	352,91	351,09	99,48%
1990	354,19	352,62	99,56%
1991	355,59	354,19	99,61%
1992	356,37	355,78	99,83%
1993	357,04	357,39	100,10%
1994	358,89	359,04	100,04%
1995	360,88	360,71	99,95%
1996	362,64	362,41	99,94%
1997	363,76	364,14	100,10%
1998	366,63	365,89	99,80%
1999	368,31	367,68	99,83%
2000	369,48	369,49	100,00%
2001	371,02	371,33	100,08%
2002	373,10	373,21	100,03%
2003	375,64	375,11	99,86%
2004	377,38	377,04	99,91%
2005	379,67	379,00	99,82%
2006	381,84	381,00	99,78%
2007	383,55	383,03	99,86%
2008	385,34	385,08	99,93%
2009	387,37	387,17	99,95%
2010	389,85	389,29	99,86%
2011	391,63	391,45	99,95%
2012	393,82	393,64	99,95%
2013	396,48	395,86	99,84%
2014	-	398,11	-
2015	-	400,40	-
2016	-	402,72	-
2017	-	405,08	-
2018	-	407,47	-
2019	-	409,90	-
2020	-	412,36	-
2021	-	414,86	-
2022	-	417,40	-
2023	-	419,97	-
2024	-	422,58	-
2025	-	425,23	-
2026	-	427,91	-
2027	-	430,63	-
2028	-	433,39	-
2029	-	436,19	-
2030	-	439,03	-
A	B	C	D

Mauna Loa-värdena KolumnB 1959-2013

Mauna Loa-funktionens värden KolumnC [ML67]

————————————————————————————

ppmv = 284+(0,00000006147)*(År-1812)^4,0205 ; ML67 100,00% mdl

————————————————————————————

Överensstämmelse KolumnD — Medelvärde alla: 100,00% ¦ minsta 99,46% år1988 ¦ största 100,41% år1965

END.

AGW Och FRAMTIDEN IV

innehåll: SÖK äMNESORD på denna sida Ctrl+F · sök ämnesord överallt i SAKREGISTER

AGW Och FRAMTIDEN IV

innehåll

AGW Och FRAMTIDEN IV — Mauna Loa-funktionen

ML67 — Aktuella 100,00% Mauna Loa-funktionerna

ppmvBegin1812

ppmv till KG/M³

JordFasta Atmosfärsmassan

p/m-proportionaliteten — mJatmPM

mJatm — ekvationen

m/p-proportionaliteten — pmProp

p/m — förenklad användning

EXEMPEL 1

EXEMPEL 2

EXEMPEL 3

ORSAKSBILDEN GENERELLT — Möjlig orsaksbild

VARFÖR IPCC-SAMFUNDET ANSER ATT TRÄD TAR NER LUFTKOL FRÅN FOSSILINDUSTRINS ATMOSFÄRISKA KOLEMISSIONER

IPCCpoängenRef

WikipediaIllustrationen 120Gt — IPCC-samfundets ”pre-industrial”

AGW-beviset Dec2015 — med Mauna Loa-funktionen — INLEDANDE ORIENTERING

AnalysExempel AGW för år 2013

SkogsbrandRef

Resultat AGW|MLF — Dec2015

Resultat 1

Y-faktornRef

NATUREref 4,4T12KGkol 2011

Tabell Y

TABELLREFERENSER Tabell Y

Tabell Y1 — Referenser

CO2-bomben

Tabell Y2 — Skogsindustrin totalt

Tabell Y3 — Skogsindustrin årligt

JÄMFÖRANDE IDEAL SITUATION — OM Staten/kommunerna åtminstone KUNDE LÅTA NATUREN VARA IFRED:

Jämförande IPCC-exempel

IPCC-exempel2014

FossilCarbonSM

AGWnorm2014

t(AGW)-integralens substitutionskurvor

AGW-beviset Dec2015

Hur Mauna Loa-funktionen kom till

Värmemotstånd och Trädens känslighet för LOKALA Koldioxidvariationer

Tabell Termisk Värmeledningsförmåga

TERMORESISTANSEN 1

TERMORESISTANSEN 2

TERMORESISTANSEN 3

Den förorsakande extra koldioxidkällan

Lokala trädeffekter

UteSolTempRef — Aug2015 52,3°C

Trädens Växtkol — Beräkningar med hjälp av JordFasta Atmosfärsmassan

Beviset för Trädens växtkol

mCJatmRef

BioDumpen

ÅterväxtSuget

TrädExempel, BV

SkogsMarkLuftFältet

Luttge 2013

BIOVENTILATIONEN — trädens tillväxt

BioVentilen — förklaring

TTR — TRÄDENS GEMENSAMMA GLOBALA TERMISKA REGLERING

Webben

Webbkällor med referenser och kommentarer — källan till växternas växtkol

Video2012

Simard 2012

GranVattnet

RÄKNEEXEMPEL — växtkolets ursprung

Första Fallet

Andra Fallet

IPCC-samhörigheterna — 60Gt¦120Gt

JordTrädet, IPCC¦WikipediaIllustrationen

Wikipedia Carbon Cycle, utdrag

Summering

FÖRKLARING — omsättningarna — JordBiologiska VäxtTrycket

mC(ΔGE)

n(JGE1800)

IPCC-samfundets 60Gt

m(JGE)/A

JordBiologiska VäxtTrycket

TabellData Mauna Loa — sammanställningar Dec2015

MaunaLoaSP1958

MaunaLoa1958_2008

Mauna Loa-värdena 1959-2013

referenser

t|T förenklad exponentbeteckning: t|T för 10^ – | +; EX.: t19 = 10^–19 ; T19 = 10¹⁹

PREFIXEN FÖR bråkdelar och potenser av FYSIKALISKA STORHETER

Här används genomgående och konsekvent beteckningarna

förkortning för förenklad potensbeteckning

d deci t1

c centi t2

m milli t3

µ mikro t6

n nano t9

p pico t12

f femto t15

Alla Enheter anges här i MKSA-systemet (M meter, KG kilo[gram], S sekund, A ampere), alla med stor bokstav, liksom följande successiva tusenprefix (List of SI-prefixes, Wikipedia):

K Kilo T3

M Mega T6

G Giga T9

T Tera T12

P Peta T15

E Exa T18

Z Zetta T21

Y Yotta T24

Exempel: Medan många skriver cm för centimeter skrivs här konsekvent cM.

Senast uppdaterade version: 2017-03-29

*END.

Stavningskontrollerat 2016-02-11.

rester

åter till portalsidan · portalsidan är www.UniversumsHistoria.se

∫ ∫ Δ √ ω π τ ε ħ UNICODE — ofta använda tecken i matematiska-tekniska-naturvetenskapliga beskrivningar — Ctrl+Shift+Q i Microsoft WORD direkt till SYMBOL

— som INTE Firefox vill läsa:

Firefox skriver Ö istf. rottecknet, m.fl. Upptäcktes sent, då redan många htm-dokument skrivits.

σ ρ ν ν υ π τ γ λ η ≠ √ ħ ω →∞ ≡

Ω Φ Ψ Σ Π Ξ Λ Θ Δ

α β γ δ ε λ θ κ π ρ τ φ ϕ σ ω ϖ ∏ √ ∑ ∂ ∆ ∫ ≤ ≈ ≥ ˂ ˃ ← ↑ → ∞ ↓

ϑ ζ ξ

☺☻♥♦♣♠•◘○◙♂♀♪♫☼►◄↕‼¶§▬↨↑↓→←∟↔▲▼¶!”#$%&’()*+,-./012 Alt+NumPad 1-50

Pilsymboler, direkt via tangentbordet:

Alt+24 ↑; Alt+25 ↓; Alt+26 →; Alt+27 ←; Alt+22 ▬

Alt+23 ↨ — även Alt+18 ↕; Alt+29 ↔

åter till portalsidan · portalsidan är www.UniversumsHistoria.se