UNIVERSUMS HISTORIA | PemEref | Elektronikens grunder REFERENSER | 2012V7 a BellDHARMA production  |  Senast uppdaterade version: 2016-10-20 · Universums Historia

 

innehåll denna sida · webbSÖK äMNESORD på denna sida Ctrl+F · sök ämnesord överallt i SAKREGISTER  ·  förteckning över alla webbsidor

 

BILDKÄLLA: Författarens arkiv · MONTAGE: 24Maj2010 R Bild87 — 16Jun2013  E17 Bild2 · Nikon D90

 

 

PRAKTISK ELEKTROMEKANIK — finmekanik för hobby och amatörer — Se även från HUVUDDOKUMENTET MED ÄMNESORIENTERING

 

 

sök ämnesord överallt inom ELEKTRONIKEN i separat sakregister för Praktisk Elektromekanik i  sakregister elektroniken  

 

 

        Gammaprojektets alla dokument — Maj2012-Jul2016

 

| Strömförsörjning | Stabil spänning | Grafitresistanser | Ledningsresistanser | KONTAKTHYLSAN | KONTAKTRESISTANSER | Si-diod ersätter NTC | Genomslag

 

 

Elektronikgrunderna

REFERENSER till GRUNDBEGREPPEN INOM ANALOG OCH DIGITAL ELEKTRONIK

LedningsResistanser | KontaktResistanser

 

Strömförsörjningen från början

Grafitresistanser

Kontaktresistanser

VärmeTest — KISELDIOD ERSÄTTER NTC VID VÄRMESWITCH

Diodspänningen — över switchdioden 1N 4148 via olika matningsspänningar och resistanser

Data på genomslagshållfasthet för olika material

 

 

 

 

STRÖMFÖRSÖRJNINGEN FRÅN BÖRJAN

 

STRÖMFÖRSÖRJNINGEN FRÅN BÖRJAN

 

Linjär strömförsörjning:

Den traditionella strömförsörjningens olika steg — från kraftnätets [AC 50-60Hz] till användbar likström [DC]

 

 

TYPEXEMPEL MED SÄKRADE OCH STÖRNINGSSKYDDADE INGÅNGAR:

[Typexempel från förf. egna tillämpningar]

 

 

 

                                                                                                                 

 

 

 

Switchad [SMPS] strömförsörjning till jämförelse:

SWITCHADE NÄTAGGREGAT — hur vågformerna ändras (fullständigt blockschema) finns beskrivet på webben bl.a. i

 

 

Introduction to Power Supplies — NATIONAL SEMICONDUCTOR, APPLICATION NOTE 556, SEPTEMBER 2002

http://www.repeater-builder.com/astron/pdf/an-556-introduction-to-power-supplies.pdf

 

                                                                                        

 

I avsnittet om LIKRIKTNING — Switchade AC-DC-aggregat — testas olika kombinationer med SMPS-enheter — och som bara understryker det olämpliga (och delvis svårbemästrade) i att alls använda sådana i samband med mera noggranna instrumentapplikationer.

 

 

 

 

TEXAS INSTRUMENTS verkar ha samma artikelstoff (samma figurer):

Power Supplies

TEXAS INSTRUMENTS — AN-556 Introduction to Power Supplies

http://www.ti.com/lit/an/snva006b/snva006b.pdf

Observerat Webbkopplingsfel på senare tid [efter/under 2013]:

Min webbläsare InternetExplorer 9 [9Jan2014-01-09]: Återhoppet hit missas från besöket via klick på ovanstående [och de bägge efterföljande nedan] — kopiera länken istället i ny flik för säkerhets skull: Återhoppet hit via Alt+Vänsterpil eller klick på backpilen Webbläsaren hamnar på galet ställe [På senare tid, alltmer observerat: allmän svårighet att komma UR besökta SökTräffWebbsidor, tillbaka till GoogleSearch].

— Även testat på GoogleChrome: felet finns inte där.

— Även FireFox verkar OK: inget fel där.

 

OP-kopplingar

Mera kortfattat:

OP AMP CIRCUIT COLLECTION @

NATIONAL SEMICONDUCTOR APPLICATION NOTE 31, SEPTEMBER 2002

http://www.ti.com/ww/en/bobpease/assets/AN-31.pdf

 

Mera utförligt:

ELECTRONICS TUTORIAL ABOUT OPERATIONAL AMPLIFIERS — Operational Amplifiers

http://www.electronics-tutorials.ws/opamp/opamp_8.html

 

 

 

STABIL SPÄNNING FRÅN BÖRJAN

 

STABIL SPÄNNING FRÅN BÖRJAN

 

PBSR-data

POTENTIALBARRIÄRSPÄNNINGSREGULATOR — PBSR

 

Den absolut fundamentala baskretsen för all verkligt avancerad elektronik

 

GRUNDKRETS — ALLMÄNNA DATA — förutsatt absolut lägsta möjliga strömanvändning, för andra fall tillkommer särskilda gränsberäkningar, se TILLÄMPNINGSEXEMPEL MED GRUNDKOPPLING

 

MAX inspänning                50 V

minInspänning                           0,6 V

MAX ström                                 100 mA

MAX utspänning                MAXinspänning

minUtspänning                          0,6 V

STRÖMFÖRBRUKNING

Kolla upp data med slutliga testformen

Tomgångsström                 Rb 10K     0,95 mA
Rb 1K        4 mA

Inre Resistans                           Har eftersökts, men ännu ej påträffats — spänningslinjen Uut ändras inte med — är oberoende av — last

TRANSIENTSVAR                 Lastström 50 mA — (Uut=5V)/100Ohm:

Rb 10K                                          0,15V/1mS

Rb 1K                                             0,075V/0,1mS

Utlinjens brus                             < 100 µV — ungefär samma status som en direkt batterilinje — oberoende av last
Notering: Genom att bygga kretsen optimalt med transistorerna mycket nära varandra, och övriga komponenter med minimal ledningsdragning [helst på kopparlaminat med bevarat jordplan mellan ledningarna], KAN ingångskondensatorn [C] helt elimineras — vilket snabbar upp transientsvaret betydligt.

 

Temperaturstabilitet      Nominell testspänning Uut = 4,94 V vid 20,1 °C

UTAN NTC                                  Uut sjunker nära linjärt ca 1V med temperaturökning 20-70 °C

MED NTC                                    Uut bevaras (med mindre mellanliggande variationer) inom 0,01V med temperaturökning 20-60 °C, se mätredovisning och NTC-grundkoppling i NTC-kopplingens grundform.

Komponenter                              Alla komponenter standardkomponenter, kan inhandlas från elektronikgrossister till normalt (mycket) låga priser (typ 50 öre för en transistor)

 

KRETSBILD PBSR-Regulatorn

Kretsbild [KOPPLINGSSCHEMA FUSE2A1.BMP] — POTENTIALBARRIÄRSPÄNNINGSREGULATOR — EXCEPTIONELLT REN, FIN OCH stadig spänningslinje:

 

 

 

                                                                                                                                                                          

 

 

 

Cin kan minskas till 10nF [kopplingsdäckets testversion] om Cut ökas till 220µF — även på kopplingsdäcket med dess relativt långa ledningar om (hög) snabbhet krävs. Utlinjens finhet reduceras då något [till ca 200µV] och blir inte lika fin som batteriets [<200µVbrus]. Det man vinner med att ta bort Cin är emellertid SNABBHETEN: transientsvaret [kretsens svar på plötslig stötström, tiden för återhämtning] förkortas markant med reducerat Cin [från delar av mS (in till bråkdelar av µS)]. Se vidare kretsdata till PBSR.

 

— Notera att T1 kan ersättas direkt av en effekttransistor [Bipolär eller MOSFET]. För de fallen gäller delvis andra kretsdata beroende på komponent. Se vidare i PBSR (Grundkoppling) och PBSR|GSsupply.

 

— KALKYLKORT för kretsbilden ovan [alla transistorer bipolära] finns på FuseBox.ods Tabell1. Där ges alla komponentvärden med hänsyn till vissa valda inparametrar.

 

KORT BESKRIVNING.

   Oberoende av HUR inspänningsmatningen ser ut, levererar PBS-regulatorn en (nära) perfekt utspänningslinje — liknande den som man bara finner från ett (kemiskt, vanligt) batteri. Vid normal kontinuerlig last, och frånsett den korta inledningspulsen [högst ca 1 mS] vid större laster, uppvisas ingen nivåändring i Uut: Utspänningslinjen håller sig på konstant nivå, oberoende av belastningsströmmen. Det är — precis — vår önskedröm. Ren, stabil, säker linje.

   T4-transistorns temperaturkänslighet. PBS-regulatorns svaghet [och styrka] är den mycket temperaturkänsliga potentialbarriärens gränsspänning U[PB]: Gränsspänningen för kiseltransistorns ledning ligger vid ca 0,6 V [0,568 V noga uppmätt]: Då temperaturen ökar, sjunker emellertid U[PB] drastiskt. För Uut = 5V betyder en temperaturökning på upp till ca 70°C en minskning med nära 1 Volt [Uppmätt 0V95] från normala rumstemperaturer [20 °C]. Men då knappast någon sitter och laborerar i 70°C är det problemet i princip noll — OM kretsen används för just [öppna] laborationer på typ kopplingsdäck.

   För direkt inbyggnad — som i allmänhet [beroende på konstruktörens skicklighet och tillgång till avancerade komponenter] betyder en »apparattemperatur» på omkring 40°C eller mer [knappast över 70°C i normala sammanhang] — krävs dock någon termisk motkoppling för att hålla Uut på en rimlig stabil nivå.

   NTC-kopplingen ovan är en GRUNDKOPPLING — som ger en [någorlunda] fast utspänningsnivå vid ev. temperaturändringar, upp till [grovtest] ca 70°C. Om speciella krav föreligger, testa först med en separat uppkoppling, gör ev. modifikationer [testa med värmefläkt och separat digital temperaturmätare, den vanliga inomhustypen med tilläggssensor för utomhusmätning duger utmärkt].

   PBS-Regulatorn SOM SÅDAN ger stort utrymme för att laborera och testa EN SPECIFIK både elektrisk och TERMISK KRETSLÖSNING (specifika R-värden) för att få fram en [ytterst] stabil lösning i slutänden. Beräkningsgrunder finns i FuseBox.ods Tabell1.

 

 

Switchad batterieliminator

LINJESTATUS Uin

Strömkällan till Uin för PBSR [Efter Test Dec2010] — SPÄNNINGSLINJENS STATUS Uin, TYPVÄRDEN:

 

 

 

                                                                                                                                                                          

 

 

 

— Oscillogramgrafen överst visar hur en SWITCHAD BATTERIELIMINATOR [Vanson Clas Ohlson] ser ut i arbete: vänster med tomgångsström, höger belastad (50mA).

— Till jämförelse visas motsvarande fall för VANLIG BATTERISPÄNNING underst.

— Nedan visas komponenterna som (typiskt) används i en konventionell linjär (icke switchad) batterieliminator.

 

Nätanslutning

KONVENTIONELLA BATTERIELIMINATORER — glättspänningsmatning [VG nedan höger] från vanliga transformatorer

 

FRÅN KRAFTNÄT TILL BRUKSSTRÖM — Schemat nedan från STRÖMFÖRSÖRJNINGEN.

 

 

 

                                                                           

 

 

 

Konventionella (linjära, eller icke switchade) nättransformatorer uppvisar liksom det switchade aggregatets utspänningslinje också en s.k. GLÄTTAD karaktär [motsv. traditionell kondensatormatning efter likriktning] — men utan inslaget av det switchade aggregatets variabla frekvens (switchfrekvensen ökar med belastningen).

— Den konventionella frekvensmatningen till Uin från en vanlig transformator är samma som nätspänningens 50 Hz. Enda skillnaden i övrigt är att medan den switchade batterieliminatorns mera avancerade [nät- eller tyristorswitchande] nätnetto uppvisar högre frekvens med högre belastning — och i stort sett bibehållen (medel)spänningsnivå — sjunker den glättade utspänningsnivån med växande belastning, den vanliga fasta transformatorlinjen som ovan i Nätanslutningsschemat.

— Det är också (kanske den främsta) anledningen till varför den switchande nätspänningsomvandlingstekniken har utvecklats och blivit alltmer populär:

— Med hög belastning via en traditionell nättransformator, blir skillnaden stor mellan glättspänningens högsta och lägsta värde. Den skillnaden måste den efterföljande spänningsreglerande anordningen ta hand om — med tillhörande effektförlust P = UI med U som spänningsfallet på glättlinjen och I aktuell nyttoström.

— Dvs.: en switchande lösning reducerar (starkt) förlusteffekter i anordningar som kräver stora spänningsvariationer.

 

Med den nätswitchande tekniken bevaras istället i stort sett ett och samma U från nätspänningsdelen in till Uin — men med sidoeffekten att den efterföljande spänningsregulatorn nu istället måste klara av att utjämna den frekvensvarierande rippelspänningen [den varierar i stort som ovan [‡] från lägst 1 KHz till hundratal KHz].

 

 

Ingångskondensatorn C(in) under Rb

Det är här ingångskondensatorn (under Rb) kommer in i bilden.

   Med en traditionell fast 50 Hz transformatorförsörjning till Uin kan Cin elimineras — OM ledningsavstånden mellan komponenterna inte är alltför stora. Det betyder att transientsvaret (återhämtningstiden till stabil spänningsnivå vid snabba/starka strömändringar) hos PBS-Regulatorn snabbas upp (betydligt).

   Med den nätswitchande anordningens strömförsörjning finns inte längre den möjligheten: switchregulatorn på nätsidan varierar i frekvens med olika belastningar och kräver därför, för alla möjliga fall, en motsvarande största avkopplingskondensator för att slippa ifrån frekvensripplet. Nettoeffekten i det switchande försörjningsfallet blir att samma Cin-kondensator hämmar transientsvaret.

   PBS-Regulatorn kan möta i stort sett alla dessa problem med lämplig dimensionering av Rb-motståndet — men med sidoeffekten att PBS-regulatorn drar en högre tomgångsström.

   [Det bästa är alltså att behålla Cin för samtliga möjliga fall, och kompromissa med en högre tomgångsström för att få maximalt snabb respons om den detaljen är kritisk, se även TRANSIENTSVAR i Grunddata till PBS].

   OM man har speciellt äldre konstruktioner av PBS-typ, bör man vara uppmärksam på dessa detaljer: Att byta ut en traditionell transformatorförsörjning mot en nyare switchmodul KAN betyda »katastrof» för en PBS-regulator [Uut självsvänger, ofta med hög frekvens (i området MHz)] om den inte anpassas och testas för att klara ändringen.

 

NTC-kopplingen — PBS-regulatorns temperaturstabilitet, grundform

 

NOTERING: Basspänningen på 0V568 (vid 25°C) för kiseltransistorn [T4] är oberoende av basresistansen [R2]. Lägre R2 betyder högre strömgenomgång — och därmed större möjlighet för transistorns kollektor-emitterväg att styra en större ström [vilket normalt betyder mera stabilitet].

 

Mätning [via R2=6KΩ] visar att Uut=5V sjunker till ca 4V325 då T4-transistorns omgivningstemperatur ändras från 25°C till 50°C. I samma mätfas sjunker basspänningen U[beT4] för T4 från ca 0V568 till 0V490.

Med

 

R1/R2 + 1 = U[ut]/U[beT4]

 

och R2=6K ges vid 25°C nominella

 

R1         = 6K(5/0,568 – 1)

             = 46K82 avrundat

 

För att bibehålla Uut=5V0 även vid 50°C och Ube=0V490 med R1=46K82 fast, ska tydligen R2 justeras till

 

R2         = (46K82)/(5/0,490 – 1)

             = 5K09 avrundat

 

Det betyder en minskning med

 

6K – 5K09 = 0K91

 

Separat mätning på ett (25°C) 220K NTC-motstånd visar att resistansen vid 50°C har reducerats med ca 1/3 [eg. 1/3,38] till ca 65K. OM alla NTC-motstånd har ungefär samma karaktäristiska kurva, SKULLE vi alltså välja ett NTC-motstånd vid 25°C med värdet 3,38×0K91 = 3K06 avrundat.

 

I det praktiska fallet — tillsammans med omgivande T1-T3 — visar det sig att det räcker med att välja ett NTC-motstånd på nominella 1K (±10%) tillsammans med en fast resistor på (runt) 3K83, summa 4K83 vid 25°C. Idealt skulle R1 då bli 37K68 via Ube(25°C=0V568) och Uut=5V. I ett praktiskt fall (med den relativt stora NTC-toleransen på 10%) visade sig R1=38K3 (diff ca 2%) ge Uut=5V00 vid 23°C. Man får alltså räkna med vissa marginaler med utgångspunkt från NTC-motståndets tolerans. Nyare NTC-fabrikat (från ca 2000-) har högre precision med ±5% och ±1% (Styckepris ELFA Dec2010 runt 10:-).

   Tabellen nedan visar en uppsättning värden med långtidstest (under ett dygn) på den aktuella NTC-kopplingen.

NTC-kopplingen — grundform

 

NTC-kopplingens grundform — PBS-regulatorn

 

 

 

                                                                                                                 

 

 

 

Kretsdata i tabellen ovan har uppmätts [Dec2010] med alla komponenter på kopplingsdäcket.

   Som temperaturgivare har använts en konventionell hårtork, temperaturen har avlästs via en (numera) vanlig digital termometer med utomhussensor som placerats intill T4 och NTC-motståndet. Mätningen har inkluderat långtidsstabilisering (i olika intervall över ett dygn) för att verifiera/kontrollera den termiska återgångens repeterbarhet [flera timmar mellan varje mätserie].

   I mätningarna har använts [sämsta fallets] 10% NTC-motstånd tillsammans med standard metallfilmsmotstånd ±1% — vilket betyder att de angivna resistansvärdena generellt för en godtycklig laboration [andra komponentindivider] kan variera just inom runt max ±10%. Man får alltså i vilket fall pröva sig fram i det aktuella individfallet för att få exakt avstämning.

   Mätvärdena visar att Uut[4V93|4] håller sig stabilt ända upp till mätningens högsta temperaturvärde, här drygt 60°C. Genom att mätningen utförts med ICKE optimalt sammanförda komponenter kan de små skillnaderna möjligen reduceras ytterligare om kretsen byggs ihop mera komprimerat på ett separat kretskort.

   Den mellanliggande variationen — i den aktuella kretsindividen från 20-25°C — gör att Uut ligger på 5V01 vid 25,2 °C — vilket är den ungefärliga omgivningstemperatur som kopplingsdäckets komponenter har vid laborationer generellt: värme från t.ex. arbetsbelysning och den egna kroppstemperaturen (samt hur arbetsplatsen generellt är ventilerad) spelar in.

   Med en maximal temperaturdrift på 5V01–4V93=0V08 (1,6%) inom 20-60°C blir denna kretslösning en definitivt användbar laboratoriereferens — dock inte i klass med typen kommersiella spänningsregulatorer: inverkan av temperaturvariationer för dessa ligger i allmänhet på 0,2% i området 25-75°C.

   [Webben är proppad med GRATIS DATABLAD på alla möjliga kretsar. För jämförelse, sök t.ex. på »voltage regulator, temperature stability», och leta efter dito kurvdiagram — direkt från fabrikanten].

 

 

Grafitresistanser

 

Grafitresistanser — 2mM blyertsstift — Caran D’ache Fixpencil 77

 

EPOKEN FÖRE DATORREVOLUTIONEN (som kom under 1980-talet)

— Grafitstift salufördes tidigare i längder om 12 cM [ofta i plastetuier om 12st] — standard bokhandelsvara perioden 1960-2000.

— Numera [2011] helt utgånget ur bokhandelns sortimentet (personalen står helt frågande inför varan).

 

Ø2mM Grafitstift — resistansvärden

hårdhet-beteckning

Ohm per 5cM

9H

70

8H

50

7H

25

6H

23

5H

11,5

4H

6

3H

ingen uppgift

2H

5,5

1H

3

HB

3

1B

2,5

2B

2

3B

3,4

 

Motsvarande upphittat (Jan2014) på

 

12st 6B/4B/2B/HB/2H/4H Ø2mM —

ARTISTICA (2014-01-09)

http://www.artistica.nu/shop/Ritstift-2mm/603

 

12st 2B/3B Ø2mM — tydligen begränsat sortiment

INSPIRA Konstnärsmaterial (2014-01-09)

http://www.inspiraart.se/grafitstift-2mm-12st-2b-p-6606-c-531.aspx

 

BILDKÄLLA: Författarens arkiv · 9Jan2014  Verktyg  BildGS2

Bilden ovan: De Klassiska Ritverktygen omkring 1970-1990 — idag i princip spårlöst försvunna från bokhandeln:

— Överst den helt suveräna StiftVässaren till Ø2mM Blyertsstift — vanliga cigarettfilter (vita) pressas ner i en liten fördjupning på ovansidan och används som rengörare efter vässningen (inmonterad grov hårdmetallfräs);

— Underst, Plastetuierna (Caran Dache) med 12st Ø2mM Blyertsstift som kunde köpas i hårdshetsgraderna angivna i tabellen ovan (ända till 6B).

— Idag (Jan2014) får man anställa DetektivPåWebben för att (eventuellt) hitta någon spillra av »Storhetstidens suveräna».

— »Katastrofen» verkar har inträffat i samband med »datorrevolutionen» 1990-: Det stora intresset för datorer medförde att Maskinsidan kom i marknadsskugga: Clas Ohlson gjorde sig av med i princip allt som hade med kugghjul, kullager, maskinskruvstycken [se ExempelMaskinskruvstyckeOriginalCLO], slipcylindrar [Se ExempelOriginal], lövsågsblad, kopparplåt, rör, stänger och tillhörande, och har idag (2014) inget kvar alls av det grundsortimentet: Att försöka hitta den typen av verktyg idag (2014) med samma höga kvalitet (som runt 1990), verkar vara en omöjlighet.

 

Grafitstiften är utmärkta att använda vid labbtest där högre strömmar ska testas med krav på stabil funktion — grafitelektroder används f.ö. inom metallindustrin till ljusbågsugnar för metallsmältning.

Materialet (en blandning av grafit [kol] och lera i olika proportioner som formas i grova stavar och sedan bränns i ugnar till fasta halvkeramiska stänger och cylindrar) tål höga effekter — lämpar sig därför för speciellt krävande strömtest inom den elementära elektroniken. Se praktiskt exempel i Strömtest Grafitstift Exempel och SpecialSkruvanslutningar.

 

Se även webbdata GRAFITRESISTANSER

GRAPHITE RESISTORS — Make your own non-inductive graphite resistors [2014-01-09]

http://www.troelsgravesen.dk/graphite.htm

 

BETTER RESISTORS FROM A PENCIL [2014-01-09]

http://hackaday.com/2009/12/20/better-resistors-from-a-pencil/

 

 

 

KontaktresistanserLedning

 

Ledningsresistanser

Ungefärliga referensvärden vid rumstemperatur — resistivitet

LEDNINGSRESISTANS

ref. @INTERNET

Wikipedia Resistivity, Resistivity of various materials [2011-03-11 ¦ 2015-03-15]

http://en.wikipedia.org/wiki/Electrical_resistivity_and_conductivity

 

Koppar

1 = 1,68 t8 ΩM, vid 20°C

% A

% B

Silver

1,056

106

108

Guld

0,688

69

70

Aluminium

0,596

60

61

Mässing

0,442*

44

45

Järn

0,168

17

17

Tenn

0,154

15

16

Stål

0,019*

2

2

 

*ITT, Reference Data for Radio Engineers, 6th Ed., Howard Sams, 1982*

http://mcalc.sourceforge.net/rhoinfo.html

NOTERA SKILDA FACKREFERENSER FÖR KOPPARENS RESISTIVITET

VID RUMSTEMPERATUR [LAGER 15°C, Boende 20°C] — 1,68 [Wikipedia] eller 1,70 [FöreInternet — typ KARLEBO HANDBOK ”ren koppar” vid 20°C, KHB utgåva 12, s100/891/1099] t8 ΩM:

 

”Resistiviteten (0,01745 mΩm hos elektrolytkoppar) är resistansen i ohm hos en tråd av 1 m längd och 1 mm² area vid +15°C. För att erhålla resistiviteten vid andra temperaturer än +15°C tilläggs 0,4% för varje grad C över 15°C och avdras lika mycket för varje grad under 15°C.”,

   Karlebo Handbok [KHB] Utgåva 12 [1977], s1099ö.

— Bokens ”0,01745 mΩm” [m för milli] är i metriska enheter [µ för mikro] 0,01745 µΩM = 1,745 t8 ΩM.

 

%A, med Koppar 1,68 t8 ΩM vid 20°C

 

%B, med (mjuk)glödgad [eng. annealed — ren [elektrolytisk] obearbetad] Koppar 1,72 t8 ΩM vid 20°C, = %A·1,0238095

 

 

 

Kontakthylsa Scott Electronics

Se KHscEl.

Se även mätdata för ovan, tabellen nedan No4|6 i Kontaktresistanser.

 

 

 

KontaktresistanserKontakt

 

Kontaktresistanser

orienterande översikt

KONTAKTRESISTANSER — efter grovmätningar

 

no

typ

 

 

värde i Ω

1

Tennad Cu-kabelsko mellan M3 mässingsmuttrar på Ø2,8mM ren Cu-stång, modest moment

 

 

0,000057

2

Avklippt, ihoplödd Ø0,7mM Tennad Cu-tråd

 

0,0002

3

Tennad Ø0,8mM Cu-tråd i borrad ren Ø2mM Cu med [2mM] upptaget spännspår

 

<0,0003

4

Ø0,7mM Tennad Cu-tråd i Kontakthylsa

0,0007*

5

Otennad ren mässing: RÖR Ø5mM stång Ø3mM, uppsågat [3mM] spännspår

 

0,0008

6

Stift till Stift [Se Kontakthylsa]

0,002

7

Konventionella Ø4mM pläterade fjädrande bananstift, stift-hylsa

 

0,003

8

Ø0,5mM Tennad Cu-tråd i de enklare IC-hållarnas profilerade raka spännbleck

 

0,007

9

Korslagda Ø1,5mM Tennade Cu-trådar anspända med polerad M2-skruv i punktkontakt

 

0,00004

*Även efter upprepade in-ut

 

SpecialSkruvanslutningar

Korsande tennbelagda kopparstänger i skruvpress — No9

Efter separat test 21Feb2011:

 

Korsade tennbelagda kopparstänger [PrincipSkruvKontakt] — Ø2mM|Ø0,5mM med kontakttryck via högglanspolerad stålskruv med mellanliggande vanligt 0,1mM kontorspapper [en öppning Ø2mM för skruvens kontaktpunkt mellan de korsade ledarna] — med »modest» moment [se konstruktion nedan]:

 

R           = U/[I=U/R=8V4 / 8Ω9] = (0,00038 V)(8,9 Ω)/(8,4 V)

             = 0,0004026 Ω

 

NOTERA TESTKOPPLINGEN NEDAN [Exempel på rätt/fel mätteknik]:

   GND-klämman går/mäter via en liten bit [ca 3cM] Ø2mM Cu-tråd:

— Beräkningar visar [se FuseBox.ods Tabell 2] att en 3cM Cutråd med Ø2mM håller ca 160µΩ vid 20°C [0,00016 Ω].

— Korrekt mätsätt är att flytta GND-klämman till andra sidan

 

höger, bilden nedan, där ingen huvudström går — mätningen sker då bara över diametern på 0,5mM-tråden vid kontaktpunkten: från skruven HÖGSTA till 2mM-stången LÄGSTA: huvudströmmen går bara genom den korta 0,5mM-tråddiametern plus Rkontakt.

 

— Isärtagning [fotografering av kontaktpunktens deformation] och återmontering [med något högre åtdragningsmoment] visade ca 200µΩ med samma mätsätt som nedan;

— Med GND-klämman flyttad korrekt visades ca 40µΩ

[som via sambandet ovan ger Rkontakt = 42,3809 µΩ].

— Dvs.; Rkontakt ligger [som mest, minst moment] vid ca 402,6 – 160 = 242 µΩ — med något hårdare åtskruvning ner under 50 µΩ.

 

— Det bevisar bara det som redan tidigare har anats: SKRUVKONTAKTER är de allra bästa.

Se även liknande intyganden från andra källor på webben (sök typ »clamping mount, high current»-)

:

Webbreferenser som beskriver den elektriska kontaktresistansen mellan föreningspunkter i elektriska system, och hur dessa påverkas av typ förtenning och plätering:

 

2013 Copper Development Association — JOINTING OF COPPER BUSBARS [2014-01-11]

http://www.copperinfo.co.uk/busbars/pub22-copper-for-busbars/sec7.htm

 

Ovanstående innefattar praktik och erfarenhet som är ytterst värdefullt att känna till vid all särskild elektromekanisk konstruktion.

 

Ytterligare liknande webbreferenser:

 

”Designing for pressure uniformity is not always easy and the

complexity should not be underestimated.”,

KÄLLA [@INTERNET 2014-01-09]: 

ABB — POWER AND PRODUCTIVITY FOR A BETTER WORLD

Företag som INTE vill ha någon reklam för sin exustens — exceptionellt långa URL som tar upp flera fönsterrader (förmodligen reserverat för folk med särskilt höga inkomster):

 

MECHANICAL CLAMPING OF PRESS-PACK HIGH POWER SEMICONDUCTORS

GoogleSöken:

 

Se annat PDF-dokument (samma innehåll som ovan) från samma företag ABB som ovan i

 

ABB — RECOMMENDATIONS REGARDING MECHANICAL CLAMPING OF PRESS PACK HIGH POWER SEMICONDUCTORS [2014-01-09]

http://www.5scomponents.com/pdf/clamping_of_press_mechanical_clamping.pdf

 

ASI — Bolt to Clamp High Current Terminal Block [2014-01-09]

https://www.asi-ez.com/member/x639-Bolt-Clamp-Connection-High-Current-Terminal-Block.asp

”If you use wires in high current circuits as high as 452 amps and ...”.

 

Mera allmänt:

 

”Because of their reliability, convenience, and economy, pressure connectors have become widely accepted as the most suitable method of making electrical connections in the field. Pressure connectors apply and maintain pressure between the contact surfaces by means of a clamp-type or compression-type fitting.”,

ELECTRICAL CONNECTIONS FOR POWER CIRCUITS — FACILITIES ENGINEERING BRANCH DENVER OFFICE (1991/2000)

http://www.usbr.gov/power/data/fist/fist3_3/vol3-3.pdf

 

 

— En tennlödning kan

— om mellanrum finns mellan de koppardelar som ska utgöra huvudströmleden

— bidra med sämre övergångsresistans på grund av tennets lägre ledningsförmåga.

— Är övergången minimal [och förutsatt låg strömgenomgång] blir förlusten försumbar.

— Vinsten med tennlödningen är under alla förhållanden en gastät förslutning med viss mekanisk extra hållfasthet.

 

 

 

De stora krokodilklämmorna håller grafitelektroden [2mM ritstift 2H] med 8,9 ohms resistans.

 

KONSTRUKTIONEN TILL R-TEST — Feb2011 · Nikon D90 · Författarens arkiv · Rtest02—TM8

2st 5mM plexiglas, 6 borrade&gängade hål för blockens ihopfogning med kontaktskruvpunkten i mitten av vänstra fyrskruvblocket.

 

Testanordningen via 9Ω  grafitstift [8Ω9 ] och Clas Ohlsons switchade batterieliminator [VANSON, 9V/1A]; Uppkopplat med oscilloskop och avläst på 1mV-området till strax under 0,4mV [0mV38].

 

PRINCIP:

 

 

 

                                                                                                                                                                          

 

 

För initierande test till Schottky likriktarbrygga [TrafoLine2011].

 

 

VärmeTest 0V6 — BildRef HET3.BMP — 19Jan2011

 

 

Tändvärden — KiselSwitchDioden 1N4148 vid +5V matning — till nedanstående kopplingsschema

 

KΩ

°C

5,11

64

4,7

nära lika

3,32

50

2,87

42

2,0

27

 

Testkrets

KISELDIOD KAN ERSÄTTA NTC VID VÄRMESWITCH

MÄTTEST 19Jan2011

 

 

 

 

 

Se utvidgade senare förbättringar i ÖVERBELASTNINGSSKYDD — extremt liten egenströmförbrukning (max1,12µA).

 

 

 

 

Normalt drar T1 via Ube=0V6;

— Det gäller vid rumstemperatur ca 20°C. Vid ca 50°C har Ube för en bipolär transistor [separat mättest] sjunkit till ca 0V5.

— Skulle man inte kunna utnyttja den differensen för att på ENKLARE SÄTT bygga en värmestyrd switch [ÖVERBELASTNINGSSKYDD] istället för att köpa [dyra] NTC-motstånd?

— Testkretsen ovan visar princip och resultat.

 

Lägger man en vanlig [1N4148 switch-] kiseldiod (D) parallellt med bas-emittersträckan hos en bipolär transistor, T1 ovan, hamnar utstyrningen Ube under transistorns drivförmåga, och transistorn drar inte, bägge T1 och D samma temperatur.

— Genom att addera en liten resistans (R) efter dioden (D), kan differensen mellan normala Ube och D+Ube styras ut från strax över R=2K från rumstemperaturen (20°C).

— När temperaturen stiger över tilläggsdioden och dess barriärspänning sjunker, men inte motsvarande över T1be, drivs också parallellspänningen mot noll typ 0V6 för T1be vid 20°C och 0V5 för dioden vid 50°C enligt (0,5+0,6)/2=0,55 från (0,6+0,6)/2=0,6. Tilläggsresistansen (R) trögar upp [förstärker] differensen.

— Värmetestet visar att den röda lysdioden tänder/slocknar mjukt omkring brytgränsen med (mycket) små marginaler [typ, vrid hårtorksvärmeflödet minimalt utanför riktningen rakt på dioden].

 

Därmed kan testkretsen användas mera reguljärt tillsammans med en TYRISTOR enligt kretsbilden nedan.

 

 

 

                                                                                                                 

 

 

 

Utstyrningen mot TYRISTORN C103A [se praktiskt exempel i ExtraTermosäkring] bör här egentligen ha en något högre ström — kretsen ovan gör att lysdioden inte tänder HELT distinkt utan först svagt [till ca 1/4 max candela], sedan hastigt resten.

— Genom att sänka mittresistorn vid T1c till 10K ges en mera distinkt TyristorON-funktion. R-värdena (6K i bilden nedan) ändras [konstaterat via mätning och stickprovstest] med ca + 2K7 mot ovan, samma °C-värden:

 

NTCtestKopplingen — markerade 10K-motståndet i mitten, övre, samma som [10| 100 | 56 ]K-resistanserna i Tabellen

 

 

                                                                                                                 

 

 

 

 

NPN-transistorer BC546A — Tändvärdena uppmätta via en specifik BC546A — vi förutsätter att andra individer avviker obetydligt.

Funktionen bygger på att ENDAST lokalen omkring kiseldioden 1N4148 [närmonterad t.ex. mot metallplattan hos en effekttransistor] ska upphettas [snabbt], den övriga kretsbilden ska inte nämnvärt påverkas termiskt. Kretsen är tänkt som allmänt överbelastningsskydd typ effektskydd för effekttransistorer MED TILLHÖRANDE KRETSBLOCK — viss frihet att ansluta »i stort sett vad som helst» utan att besväras av [misstankar om] äventyr med eldfara och trasiga komponenter.

 

Se även TOUCH-kopplingen.

   Den »vanliga» NTC-kopplingens motsvarighet visas i kretsbilden nedan [ovan minus en transistor och två motstånd]:

 

 

 

 

                                                                                                                 

 

 

 

Notera att typvärdena ovan för NTC-data är givna med grund i noggrann uppmätning [denne författare] för EN specifik individ ur högen

— olika exemplar kan variera [marginellt]

— men bör avvika sinsemellan minimalt. Därmed [och förutsatt tillämpligt] kan man även hofta ungefärliga R-ändringsvärden även för andra NTC-nominella värdeserier.

— ELFA tillhandahöll (en gång i tiden) de NTC-motstånd jag refererar till — men koll (nu2013) på ELFA visar att den typen inte finns längre.

— Genomför egna typmätningar för att kontrollera eller ställa upp en MALL för EXAKT kännedom.

— Kostnadsmässigt: Ett NTC-motstånd [inkl. moms] kostar mellan 5-10kr; två vanliga [metallfilms-] motstånd och en vanlig NPN-transistor [och en vanlig switchdiod typ 1N4148] fås under kronan. Det blir billigare.

 

 

TEST 11Mar2013-03-11 — Experimentella Referenstabeller — OPoffsTest.png — 9V supply

Diodspänningen över switchdioden 1N 4148 via olika matningsspänningar och resistanser

Diodspänningen varierar marginellt (tiotal mV) med olika individer. Värdena nedan med mina komponenter

 

Resistansvärden 10K | 100K | 56K  avser T1c-Resistansen i TestKretsen

 

10K

100K

56K

Udiod V via

Usupply V

Udiod V via

Usupply V

Udiod V via

Usupply V

0,57

5

0,47

5

0,50

5

0,58

6

…

…

…

…

0,59

7

…

…

…

…

…

…

0,50

9

…

…

0,60

10

0,51

10

0,53

10

 

 

 

PowerMOSFET ELFA2011

 

Jämförande POWER MOSFET typer — i säljstället [ELFA] med priser

 

——————————————————————————————————————

ELFA PowerMOSFET 2011-01-22 — priser exkl. moms [totalpris × 1,25]:

 

NCH:

IRF 10140 ZPBF 0,0075 Ω 140W 75A              —         30,00kr/st

IRF 1018   EPBF 0,0071 Ω 110W 79A              —         25,60kr/st

IRF 1404     PBF 0,0010 Ω 333W 202A            —         52,20kr/st

IRF 1404   ZPBF 0,0037 Ω 220 W 75A             —         40,50kr/st

med flera

 

PCH:

IRF 4905     PBF 0,020 Ω 200 W 74 A              —         44,50kr/st

——————————————————————————————————————

 

Datablad ekviv. Thyristor EC 103 [A]:

 

DATASHEET CATALOG — LISTA ÖVER ”Sensitive SCRs” [SiliconControlledRectifiers] [2014-01-09]

http://www.datasheetcatalog.org/datasheets/208/230634_DS.pdf

 

Datablad (möjligen närmaste ekvivalent 2N5064 till EC 103 [A]) finns på:

 

PHILIPS SEMICONDUCTORS 2N5064 — Oct1997 [2014-01-09]

http://www.datasheetcatalog.org/datasheet/philips/2N5064.pdf

 

Möjliga ekvivalenter ELFA Jan2011 — alla TO-92:

——————————————————————————————————————

P 0102DA 400V IGT0.2mA 75 V/µs VGTingenUppgift   2,52kr/st

2N 5064G 200V IGT0.2 mA 30 V/µs VGT0.8 V               3,82kr/st           mest sannolika ekviv. 1

BT 169B 200V IGT0.2 mA 800 V/µs VGT0.8 V               4,10kr/st           mest sannolika ekviv. 2

Flera finns, men data på tändspänningenGate saknas

EC103 A100|B200|D400 fanns förr på ELFA [kat50 2002], numera utgått.

 

Se även generellt för val av P-kanals Power Mosfets:

 

Selecting P-channel MOSFETs for Switching Applications — [2014-01-09]

GoogleSearch

”Application Note Selecting P-Channel MOSFETs for ... - Infineon”

[Webbkällor som anger sin URL på flera fönsterrader tas inte med här (skräckexempel finns som upptar nära halva fönsterutrymmet) — GoogleSök istället på exakt fras ovan]

 

 

 

DataGenomslagshållfasthet

 

Data på genomslagshållfasthet för olika material

[i enheten Volt per mil = 1/1000 tum = 0,00254 mM]

SCIENTIFIC TEACHING, ANALYSIS AND RESEARCH [2014-01-09]

http://members.gcronline.com/cbrauda/0007.htm

 

Papper — 200 Volt/0,00254mM; ett vanligt kontorspapper ca 0,1mM tjocklek pallar alltså för ca 200×0,1/0,00254=7874,0157 V/0,1mM. Alltså, drygt 7KV.

 

jämförande tabell [eng. Break down voltage (dielectric breakdown), sv. genomslagshållfasthet]

—————      ——

material            genomslag

papper              1 = (200 V)/(0,00254mM = 78,740157 MV/M = 7,8740157 T7 V/M)

glas                    1-1,25

plexiglas            4,95

 

Notera dock att andra källor ger andra värden — Jämför

 

THE PHYSICS HYPER TEXTBOOK — Dielectrics [2014-01-09]

http://physics.info/dielectrics/

 

Värdet på papper här 14-16 MV/M eller 35,56 (14) - 40,64 (16) V/0,00254mM — ca 1/5 av värdet ovan;

0,1mM tjocklek ger en spänningsisolation på ca 1400 V.

 

UGNSTORRT TRÄ — [runt minst tusen gånger] bättre isolator än glas [resistivitet — lufttorrt trä 3 T17 ΩM mot 2,7 t8 ΩM för Aluminium och Glas 10 T10-14 ΩM, källan nedan]:

 

TYPEXEMPEL PÅ WEBBSIDA SOM INTE LÄNGRE FINNS KVAR [2014-01-09]

http://www.swst.org/teach/teach2/properties2.pdf

 

Möjligen återfinns motsvarande på

TABLE OF ELECTRICAL RESISTIVITY AND CONDUCTIVITY — [2014-01-09]

http://chemistry.about.com/od/moleculescompounds/a/Table-Of-Electrical-Resistivity-And-Conductivity.htm

Anger värden i OhmMeter vid 20°C

———————           ———————————————

SILVER                         1,59 t8

GLAS                             ”10 × 1010 to 10 × 1014”

UGNSTORRT TRÄ        ”1 × 1014 to 16” → (?) .. » 1 × 1016»

 

 

 

WebbreferenserAllmänt

 

Regulated Power supply Basic

 

NATIONAL SEMICONDUCTOR — finns inte längre [2014-01-09], leder bara till en TexasInstrumentPortal.

http://www.national.com/appinfo/power/files/f4.pdf

 

 

TEXAS INSTRUMENTS — AN-556 Introduction to Power Supplies (May2004) [2014-01-09]

http://www.ti.com/lit/an/snva006b/snva006b.pdf

 

Källan behandlar/beskriver/omnämner

 

Linear Power Supplies

Switching vs Linear Power Supplies

DC-DC Converters

Switching Power Supplies

 

Grundkurs i SMPS

Switching-Mode Power Supply — finns bl.a. på

 

SWITCHING-MODE POWER SUPPLY DESIGN TUTORIAL SIMPLE SWITCHING TOPOLOGIES — (2007) [2014-01-09]

http://www.smpstech.com/tutorial/t03top.htm

 

— NOTERA:

— Switchade nätaggregat är krävande i matematikdelen; För att kunna hänga med i beskrivningarna krävs Praktisk Grundkunskap om och i behandling (mätning, konstruktion, beräkning) av induktanser (spolar).

 

 

 

Batterieliminatorer — akta tomgångseffekten OM typ switchad

 

22Jan2011-01-22:

VANSON batterieliminator Clas Ohlson 2010

 

— En bekväm strömkälla för elektroniklabb, med många olika spänningsinställningar, men …

— AKTA DEN FRÄCKA TOMGÅNGSEFFEKTEN:

— Uppmätt tomgångseffekt via Effektmätare från Rusta:

 

6-9W — 40mA/220V

 

Kollat särskilt: 52mA separat AC-mätning via 1Ω [enklare specialarrangemang för direkt strömmätning, mätt med digital AC-meter] — 11W med 220V.

 

ÄVEN med lägsta ovan 6W  — bara för att apparaten är ansluten, ingenting används — är värdet otillåtet stort.

 

Test på mitt eget konventionellt byggda linjära nätaggregat [som har en lysdiod för ON-indikering som omsätter totalt ca 0,5W via 2mA·220V=0W44, plus ytterligare lysdioder på sekundärsidan] visade 11mA i tomgång på nätsidan, analogt 2W42. Men då är det med matning till en mindre ringkärnetransformator [5V/1A ±12V/0A5].

 

Det verkar väldigt underligt att den närmast pyttelilla VANSON-adaptern verkligen skulle dra minst 6W i ren tomgångseffekt [den har en blå lysdiod som ON-indikering], bara för att adaptern ansluts. Det är emellertid vad som visas i mätningarna.

 

Särskilt kontrollerat: 52mA separat AC-mätning via 1Ω [enklare specialarrangemang för direkt strömmätning, mätt med digital AC-meter] — Peff = UI = (220V)(0,052A) = 11,44 W med nätets 220V sinus.

 

10 sådana i Hemmet — utan att de direkt används, de är bara nätanslutna — betyder alltså minst 60W som bara står och drar — utan något som helst nyttoarbete.

— Bara de 6 Watten motsvarar nära en lågenergilampa på 7W.

— DET ÄR helt vanvettigt.

 

 

 

 

 

Överläggningar — i utkast [LABORATORIENÄTAGGREGAT]

 

22Jan2011-01-22

ÖVERLÄGGNINGAR — reglerad stabil spänningsförsörjning

Reglerad variabel spänning för laboratorienätaggregat

 

— Efter många jämförelser:

 

— SWITCHADE AGGREGAT lämpar sig för bestämda (variabla) strömkällor som kan tolerera vissa (mindre) rippelband. De kan även användas som rå primärkälla, liknande vanliga konventionella glättspänningslinjer [‡], för att bygga mera avancerade instrumentlikspänningar.

 

— Med exempel från Clas Ohlson VANSON batterieliminator [flera olika typer finns med ställbar utspänning typ 9-24V], switchad primärförsörjning, lämpar sig den typen emellertid INTE GENERELLT för variabelt laboratorienätaggregat — tomgångseffekten för den lille plutten [mätning separat via effektmätare från RUSTA, digital AC-meter och oscilloskop, alla samstämmiga] ligger (i bästa fall, Se Batterieliminatorer) på drygt 7W, noll använd energi. Exempel med 1V Uut för Vanson minUt=9V ger 8V över regulatorn, och därmed TYP 8W förlust vid 1A.

— Bara med så litet som 1 Watts effektförlust är vi inne på äventyrligheter: rena rama värmekaminen.

 

 

Det är definitivt ingen vidare grund att bygga på.

 

 

Den enda effektiva möjliga lösningen är att gå direkt på likriktarlinjen och därifrån »choppa» aktuell laboratoriespänning. Dvs., en primitiv (kapacitiv, sekundär) motsvarighet till vridtransformator. Något annat generellt effektivt sätt att reducera effektförluster till ett minimum finns här veterligt inte.

 

 

Dessutom, för att få den maximalt instrumentfina och dynamiska spänningslinjen ända från noll med max strömkraft, krävs (via en elementär PBSR) en EMITTERLÖSNING.

Det är i allt summan av överläggningarnas sublima fysik. [Chopperstyrd emitterregulator].

 

 

 

Kalkylkort

 

KALKYLKORT

FuseBox.ods

 

kalkylkortet nedan DIREKT FRÅN DEN HÄR WEBBLÄSAREN FuseBox.ods  —  se öppningsmanual om ej redan bekant  —  eller kopiera URL:en nedan till valfri webbläsare (vilket som fungerar — förutsatt att SVENSKA VERSIONEN av gratisprogramvaran OPEN OFFICE finns installerad på datorn)

http://www.universumshistoria.se/AaKort/FuseBox.ods

 

Tabell1:

PBSR-data — FuseBox 4Dec2010 — PBS-Regulatorn

 

Tabell2:

Resistansen i koppartrådar — från 20°C — Instrumentapplikation under utarbetande

 

 

 

 

 

 

Referenser till Elektroniken

 

 

END.                                                                     

 

 

 

 

 

Referenser till Elektroniken

 

innehåll: SÖK äMNESORD på denna sida Ctrl+F · sök ämnesord överallt i SAKREGISTER

 

sök ämnesord överallt inom ELEKTRONIKEN i separat sakregister för Praktisk Elektromekanik i  sakregister elektroniken  

 

 

Referenser till Elektroniken

ämnesrubriker

 

                      

 

 

innehåll

              ELEKTRONIKGRUNDERNA

 

                                                         STRÖMFÖRSÖRJNINGEN FRÅN BÖRJAN

 

                                                         STABIL SPÄNNING FRÅN BÖRJAN

 

                                                         PBSR-data

 

                                                         KRETSBILD PBSR-Regulatorn

 

                                                         Switchad batterieliminator

 

                                                         Nätanslutning

 

                                                         NTC-kopplingen — grundform

 

                                                         Grafitresistanser

 

                                                         Kontaktresistanser Ledning

 

                                                         Kontakthylsa Scott Electronics — dimensioner

 

                                                         Kontaktresistanser Kontakt

 

                                                                            Special Skruvanslutningar

 

                                                                            Princip SkruvKontakt

 

                                                         VärmeTest 0V6

 

                                                                            NTC testKopplingen

 

                                                                            Diodspänningen över switchdioden 1N 4148 via olika matningsspänningar och resistanser

 

                                                         Power MOSFET ELFA 2011 | 2014

 

                                                         Data Genomslagshållfasthet

 

                                                         Webbreferenser Allmänt

 

                                                         Batterieliminatorer — akta tomgångseffekten OM typ switchad

 

                                                         Överläggningar — i utkast [LABORATORIENÄTAGGREGAT]

 

                                                         Kalkylkort

 

                                                        

 

 

 

referenser

 

[HOP]. HANDBOOK OF PHYSICS, E. U. Condon, McGraw-Hill 1967

Atomviktstabellen i HOP allmän referens i denna presentation, Table 2.1 s9–65—9–86.

mn        = 1,0086652u  ......................    neutronmassan i atomära massenheter (u) [HOP Table 2.1 s9–65]

me        = 0,000548598u  ..................    elektronmassan i atomära massenheter (u) [HOP Table 10.3 s7–155 för me , Table 1.4 s7–27 för u]

u           = 1,66043 t27 KG  ..............     atomära massenheten [HOP Table 1.4 s7–27, 1967]

u           = 1,66033 t27 KG  ..............     atomära massenheten [ENCARTA 99 Molecular Weight]

u           = 1,66041 t27 KG ...............     atomära massenheten [FOCUS MATERIEN 1975 s124sp1mn]

u           = 1,66053886 t27 KG  ........     atomära massenheten [teknisk kalkylator, lista med konstanter SHARP EL-506W (2005)]

u           = 1,6605402 t27 KG  ..........     atomära massenheten [@INTERNET (2007) sv. Wikipedia]

u           = 1,660538782 t27 KG  ......     atomära massenheten [från www.sizes.com],

CODATA rekommendation från 2006 med toleransen ±0,000 000 083 t27 KG (Committe on Data for Science and Technology)]

c0          = 2,99792458 T8 M/S  ........     ljushastigheten i vakuum [ENCARTA 99 Light, Velocity, (uppmättes i början på 1970-talet)]

h           = 6,62559 t34 JS  .................    Plancks konstant [HOP s7–155]

e           = 1,602 t19 C  ......................    elektriska elementarkvantumet, elektronens laddning [FOCUS MATERIEN 1975 s666ö]

e0          = 8,8543 t12 C/VM  .............    elektriska konstanten i vakuum [FOCUS MATERIEN 1975 s666ö]

G          = 6,67 t11 JM/(KG)²  ..........    allmänna gravitationskonstanten [FOCUS MATERIEN 1975 s666ö] — G=F(r/m)² → N(M/KG)² = NM²/(KG)² = NM·M/(KG)²=JM/(KG)²

 

[BA]. BONNIERS ASTRONOMI 1978

t för 10–, T för 10+, förenklade exponentbeteckningar

 

Dekadiska prefix

 

PREFIXEN FÖR bråkdelar och potenser av FYSIKALISKA STORHETER

Här används genomgående och konsekvent beteckningarna

 

förkortning       för        förenklad potensbeteckning — t för 10^–, T för 10^+

 

d                       deci      t1

c                        centi    t2

m                      milli    t3

µ                       mikro  t6

n                       nano    t9

p                       pico      t12

f                        femto   t15

 

I elektroniken — kopplingar, scheman — skrivs ofta enbart tusenprefixen K M osv. för de olika storheterna Resistans i OHM typ 1K, 1M osv. och Kapacitans i Farad 1µ 1n 1p osv istf. det mera fullst. resp. 1KΩ, 1MΩ, osv; 1µF, 1nF, 1pF osv.

 

Alla Enheter anges här i MKSA-systemet [Se International System of Units] (M meter, KG kilo[gram], S sekund, A ampere), alla med stor bokstav, liksom följande successiva tusenprefix:

 

förkortning       för        förenklad potensbeteckning — t för 10^–, T för 10^+

 

K                      kilo      T3

M                     mega   T6

G                      giga     T9

T                       tera      T12

 

Exempel: Medan många skriver cm för centimeter skrivs här konsekvent cM (centiMeter).

 

MAC, modern akademi

 

TNED

(Toroid Nuclear Electromechanical Dynamics), eller ToroidNukleära Elektromekaniska Dynamiken

 

 

 

 är den dynamiskt ekvivalenta resultatbeskrivning som följer av härledningarna i Planckringen h=mnc0rn, analogt Atomkärnans Härledning. Beskrivningen enligt TNED är relaterad, vilket innebär: alla, samtliga, detaljer gör anspråk på att vara fullständigt logiskt förklarbara och begripliga, eller så inte alls. Med TNED får därmed (således) också förstås RELATERAD FYSIK OCH MATEMATIK. Se även uppkomsten av termen TNED [Planckfraktalerna] i ATOMKÄRNANS HÄRLEDNING.

 

 

Senast uppdaterade version: 2016-10-20

*END.

Stavningskontrollerat 2014-01-27 | 2016-10-14.

 

rester

*

 

 

åter till portalsidan   ·   portalsidan är www.UniversumsHistoria.se

 

∫ ∫ Δ √ ω π τ ε ħ UNICODE — ofta använda tecken i matematiska-tekniska-naturvetenskapliga beskrivningar

σ ρ ν ν π τ γ λ η ≠ √ ħ ω →∞ ≡

Ω Φ Ψ Σ Π Ξ Λ Θ Δ  

α β γ δ ε λ θ κ π ρ τ φ ϕ σ ω ϖ ∏ √ ∑ ∂ ∆ ∫ ≤ ≈ ≥ ˂ ˃ ← ↑ → ∞  ↓

ϑ ζ ξ

 

Pilsymboler, direkt via tangentbordet:

Alt+24 ↑; Alt+25 ↓; Alt+26 →; Alt+27 ←; Alt+22 ▬

Alt+23 ↨ — även Alt+18 ↕; Alt+29 ↔

☺☻♥♦♣♠•◘○◙♂♀♪♫☼►◄↕‼¶§▬↨↑↓

→←∟↔▲▼ !”#$%&’()*+,

■²³¹·¨°¸÷§¶¾‗±­

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

åter till portalsidan   ·   portalsidan är www.UniversumsHistoria.se