CHEOPS REKTANGEL IV Mar2019  — UNIVERSUMS HISTORIA | a production 2019III8 | Senast uppdaterade version: 2021-02-19 · Universums Historia

 

innehåll denna sida · webbSÖK äMNESORD på denna sida Ctrl+F · sök ämnesord överallt i  SAKREGISTER  ·  förteckning  alla webbsidor

 

Sammanställningar 8Mar2019 | GAMMAPROJEKTET | Komparatorblocket | TransientFörstärkarEffekten — TRAMECT | HOLD-funktionen |  |

BildKOLLAGE 2017-18 från författarens fotoarkiv.

 

 

 

CHEOPS REKTANGEL:  I  r-Jcirkeln ¦ II noMACfysiken ¦ III Cheops/MAC-fysiken ¦ IIIa Nattlysande Moln ¦ IIIb KemiBeviset-Solen ¦ IIIbA Solsystemen i Vintergatan ¦ IIIbA1 gCRL  ¦ IIIbA2 GYRO  ¦  

 

 

Inledning: Kashiwasaki

 

ZAMBIAFÖREKOMSTEN INLEDER STADFÄSTNINGEN, KASHIWASAKI-KARIWA-BEKRÄFTELSEN SLUTFÖR DEN

GAMMASTRÅLNINGEN FINNS — HELT SÄKERT —

men specifika enkla elektroniska lågspänningsbaserade experimentella bevis saknas ännu 1Maj2019

 

 

POSITRONDELEN i TNED-delens teoretiska komplex är — SÅ — i varje fall särskilt bevisad och påvisad rent experimentellt genom främst ZambiaFörekomsten (2009¦2011) och sedan särskilt som ovan i KASHIWASAKI-KARIWA-BEKRÄFTELSEN Feb2017.

— SÅ behöver vi INTE längre sväva i någon som helst OMEDELBAR ovisshet om IFALL — huruvida — gammastrålning verkligen förekommer i samband med blixt — enligt TNED garanterat säkert[‡] därmed också i GNIST — urladdningar av särskild kraft. SAMHÖRIGHETEN är — säkert, särskilt — stadfäst och bekräftad genom KASHIWASAKI-KARIWA-BEKRÄFTELSEN Feb2017 — om inget framkommer som visar att hela komplexets uppfattade och redovisade matematiska fysik saknar naturförankring.

— Frågan är bara om vi också (ENERGIRÄKNINGEN), verkligen, har räknat rätt, och Aluminiumfolieurladdningarna, verkligen, besitter den TNED-påstådda kapaciteten att framvisa gammaförekomster också i de enkla (ofarliga: låg spänning, låg kapacitans) elektronikexperimenten.

   Frågan är i andra ord inte (längre) huruvida. Utan när.

   Editor2019V1

 

 

ATOMKÄRNANS ATA-KARAKTÄRISTIK ENLIGT TNED DEFINIERAR VILLKOR FÖR GAMMADETEKTERING VID CAT

VARFÖR KANONONLÄGE FÖR GAMMATEST?

Gammastrålningen vid CAT är INTE rundstrålande utan utpräglat planexpansiv — | — i normal till urladdningsvägens riktning

 

— What’sUp?

ATOMKÄRNANS FULLSTÄNDIGA UPPLÖSNING enligt TNED — se ATA/CAT — bestäms av kärnans e-rippning med en kvarvarande POSITRONRING e+: e+-ringen expanderar genom inre Coulombisk repulsion i normal till urladdningsriktningen som sker genom ringens centrum, samtidigt som omgivande atomers elektroner attraheras mot den starkt besuttna positronringen (Q=A·909e). Annihilationsprocessen ±e mellan positronringen e+ och inkommande elektroner e– sker så primärt, tvunget, rätvinkligt urladdningsvägen — enligt TNED, vilket skulle prövas.

 

TNED:

— Gammastrålningen enligt TNED vid en TGF (Terrestrial Gamma-ray Flash) är svår att detektera på grund av den utpräglade planpolarisationen. I ett TYP foliematerial — AluminiumfolieurladdningsExperimenten — där atomerna ligger speciellt tätt kan gammastrålningen (LÄTT) absorberas (100%) av materialets egna atomer:

— Ingenting kan påvisas över/under folieplanet i urladdningsstället.

 

 

Se Möjliga Praktiska Fall

 

— EN kanturladdning DÄREMOT

 

 

AluminiumFoliekanten uppvisar regelrätta halvcirklar i hålformen efter urladdningarna om katodstiftets Ø0,5mM runda topp träffar precis på aluminiumfoliekanten.

 

bör i varje fall enligt TNED-teorin ha bättre förutsättningar för att kunna uppvisa respons.

 

Men uppgiften ATT konstruera en sådan — noggrann — urladdningsenhet tillsammans med GammaLådan[‡] tillhör — tydligen, och bevisligen i den här författarens möjligheter och kapaciteter — INTE söndagspysslets allra enklaste övning.

 

Fotografiet ovan med experimentuppkopplingen — urladdningsanordningen — är av en helt annan, enklare, natur och tjänar bara att belysa själva principen i det nödvändiga urladdningssättet. I praktiken måste den gammaavkännande PIN-dioden i GammaLådan ha en — garanterat maximalt mekaniskt stabil — position nära ovanför foliekanten. Samt hela den utrustningen vara testad för alla möjliga fall av falskpulser[‡], falsktrigg och andra grymma lömska lurifaxer i elektroinduktiva och även seismiska möjliga fall — som det har visat sig.

 

GammaLådan[‡] står klar — sluttesterna genomförda nu Maj-Apr2019. Men urladdningsenheten

— med krav på 1. absolut maximal ledningsmassa över 2. minimalt korta avstånd med 3. maximal kanturladdningsprecision: ±0,1mM max, och 4. någon form av bekväm och anpassad tryckanordning som kan göra signalavläsningen enkel, direkt och snabb, samt så INOM 5. en garanterat utformad urladdningskrets som INTE genererar falsktrigg[‡] den svåraste delen, faktiskt, som det har visat sig

— är ännu under utformning.

— 2Maj2019: Vi är inne på tredje försöket nu — nr 1 här i GrymmaKnepigheter. Redovisning följer senare.

 

GammaLådans slutliga utformning (-30Apr2019) med tester och resultat redovisas i det här dokumentet — inkluderat en upplösande förklaring TRANSIENTFÖRSTÄRKAREFFEKTEN till en del »spektakulära» förstärkningsegenheter som visade sig i originaltesterna från (Maj)2016.

 

GammaPlanet: Inledning

GAMMASTRÅLNINGENS UTPRÄGLADE PLANFORM

Teoretiskt — ännu Maj2019 obevisat — enligt TNED-teorin i ATA/CAT

 

 

UniversumsHistoriaAllmnnaSamband.htm#BlixturladdningensFysik_resume

GAMMASTRÅLNINGSARGUMENTET — omnämns inte på annat ställe än i

BlixtTGF2012.htm#KanonlägeGammatest

men är avgörande för hela gammaprojektets testform — planargumentet med kanturladdningsprincipen.

 

GAMMASTRÅLNINGEN GENERELLT FRÅN BLIXTURLADDNINGAR I KORT SAMMANSTÄLLNING

CheopsRektangel II — Energiräkningen

som nedan, med vidare.

 

BlixtGamma, historia: GammaPlanet

GAMMASTRÅLNINGEN GENERELLT FRÅN BLIXTURLADDNINGAR I KORT vidare SAMMANSTÄLLNING från Maj2018

 

•    Gammastrålning från blixturladdningar upptäcktes (officiellt) först i vår tid 1994 av NASA:s rymdfarkost BATSE (Wikipedia, Gamma ray [31Maj2018]).

•    5Nov2009 tillkännages att Fermisatelliten registrerat positronförekomst i samband med en gammaassocierad atmosfärisk blixturladdning.

•    NASA-artikel från 10Jan2011 beskriver observationsdata från Fermisatelliten 14Dec2009 som registrerade positroner från en atmosfärisk blixturladdning i Zambia.

•    Feb2017 registrerade strålningsdetektorer vid Kashiwasaki-Kariwa-kärnkraftverket i Japan 0,511 MeV gammastrålning från ett åskväder, en säker indikation på elektron-positron-annihilationsstrålning
(Science Alert — Breaking: Thunderstorms Observed Triggering Nuclear Reactions in The Sky, 22Nov2017).

—   Även omnämnt i CheopsRektangel II (Energiräkningen, urladdningshålen). Nedan ges en särskild, mera ingående beskrivning.

 

KASHIWASAKI-KARIWA-BEKRÄFTELSEN Feb2017: BlixtGamma

KASHIWASAKI-KARIWA-BEKRÄFTELSEN Feb2017

Kashiwasaki-Kariwa-bekräftelsen omnämner även explicit neutronförekomster:

 

Kopierat 30Apr2019:

 

Science Alert — Breaking:

THUNDERSTORMS OBSERVED TRIGGERING NUCLEAR REACTIONS IN THE SKY

PETER DOCKRILL 22 NOV 2017

:

”  For the first time, scientists have witnessed lightning triggering nuclear reactions in the atmosphere, confirming a hypothesis dating back almost a century.”,

”  "Several groups have accumulated signatures of this phenomena, such as signals of either neutrons or positrons, which are the products of this reaction."”,

”  Since the 1980s, scientists have detected these kinds of signals using ground-based observatories, aircraft, and satellites, but before now it was difficult to confirm experimentally that nuclear reactions were yielding the neutrons, positrons, or particles observed.”,

”  Here, Enoto and fellow researchers made use of radiation detectors installed at the Kashiwazaki-Kariwa nuclear power station in Niigata, along the coast of the Sea of Japan.”,

”  During a thunderstorm in February this year, the team detected "intense radiation" from lightning strikes just off the coast, including a brief gamma ray flash.”,

”  This was followed by a prolonged gamma ray line at an energy of 0.511 megaelectronvolts (MeV) – the energy signature you'd expect to see from positrons and electrons after a nuclear reaction.”,

”  "This line is a conclusive indication of electron–positron annihilation, and represents unequivocal evidence that photonuclear reactions can be triggered by thunderstorms," explains experimental physicist Leonid Babich from the Russian Federal Nuclear Centre, in a commentary on the research in Nature.”,

”  "The photonuclear reactions indicate that lightning also interacts even with nuclei if gamma rays have sufficiently high energy to knock out neutrons from the nuclei."”,

”  In addition to generating neutrons and positrons, the process observed is also important because it's only the second time we've seen radioactive isotopes being naturally produced in the atmosphere – with the other example being particles produced by cosmic rays.”,

”  "We have proved the existence of photonuclear reactions at least from one lightning discharge… in order to answer your question, we need more statistical and quantitative studies. I am personally suspecting that the photonuclear reaction would happen at powerful events."”.

 

 

NEUTRONBILDNING enligt TNED (ATA/CAT) i samband med blixturladdningarnas positronkomplex — fortfarande enligt TNED — har inte explicit vidrörts i någon djupare mening i föregående artiklar i Universums Historia.

— Hur och på vilket sätt just NEUTRONER kan figurera — och (därmed) även »i stort sett vilka kärnprodukter som helst» i samband med TNED-teorins positronbildning via särskilt starka atmosfäriska  blixturladdningar — har dock redan avhandlats Jun2010 av princip i

PARTIKELBEVISET FÖR ATT ENERGI INTE KAN SKAPA MASSA:

— Bevisexemplet utnyttjar neutronsönderfallets omvändning — analogt med KamLAND-observationerna, se Citat, i samband med Neutrinokomplexets experimentella observationer, se NEUTRINOBEGREPPET I MODERN AKADEMI: Vätekärnor — från sönderdelat vatten i atmosfäriska blixturladdningar — som exciteras kan bilda (härma) neutroner genom energiutbytesprocesser som är VÄL matematisk relaterbara enligt slutformen (speciella kärnomvandlingar under inverkan av neutrinostrålning från speciellt häftiga kärnsönderfall)

 

Neutrinostrålning på sönderdelat vatten — vätekärnor, p — kan bilda neutroner, n — men det krävs en hög energitäthet: primära neutrinoassocierade kärnsönderfall som genererar enorma momentana energistötar

 

Se även utförlig beskrivning i NEUTRONPROTONEN.

— Bevisformen för neutronbildning explicit via TNED-teorins ATA/CAT-processer vid speciellt starka atmosfäriska blixturladdningar har alltså redan en egen, tydligt väl förklarbar plats i sammanhanget. Men vi avhandlar explicit INTE dessa speciella typer i de allmänna ATA/CAT-tillstånden (GammaProjektet och dess ändamål). Vi abhandlar endast själva den rena centrala positronbildning som kännetecknar själva den primära — fortfarande enligt TNED — atomkärnans fullständiga upplösning. Ämnets enda centrala uppgift:

— att påvisa bevisbar gammastrålning från laboratoriebaserad gnisturladdning.

 

 

 

 

Sammanställningar 8Mar2019

Resultatbild 9Mar2019

 

Den — våren 2018 — färdigställda Gammaskärmlådans detaljer i KRETS översikt med vidare

— Den färdigställda skärmade versionen av totalbygget från gammaprojektets experiment 2016 visas i foto-figur nedan:

   Se GammaFörstärkaren som visar anordningens kalibrerade mottaglighet för Americium-241:s 60 KeV-gammaförekomster.

— Hela anordningen fungerar utmärkt. Men en del förvecklingar — Grymma Knepigheter[‡] — visade sig från våren 2018 som inte kunde föras vidare förrän nu, senvintern 2019, nära ett helt år efteråt:

Vi är inte helt framme vid experimentmålet med folieurladdningarna — än. Verkligen dramatiskt. Men vi närmar oss det slutliga klargörandet — säkert.

 

GammaLådan, Maj2018+:

 

 

•    GammaBOXEN — helmetallversionen av föregående mera primitiva typ;

•    GammaFLASH-kretsen — från 5 OP till 2 transistorer ersätter GammaSekundären;

•    GammaSekundären utgår t.v., ersatt av GammaFlashKretsen;

•  Gammaskärmlådans interna kopplings/kretsbild 2018+:

 

 

 

StartProceduren:

•    En PROCEDUR måste iakttas för varje uppstart av hela anläggningens elektronik med dess primära strömförsörjning från de 5×9V=45V alkaliska batterierna:

— Det är DELS för att säkra alla möjliga äventyr — »amatörernas» välkända felkopplingar och allmänna ExperimentSull som föranleder tillfälliga olyckliga kortslutningar. Och DELS att spänningsregulatorerna (typen 3T-PBSR) kräver en startpuls:

1. Matningen till AUTOSÄKRINGEN — separat egen batterimatning — slås på:

— Autosäkringen startar i läge SÄKRAT = ingen huvudström kommer fram BlåLjusON:

2. Huvudströmbrytaren till primärbatterierna slås på — men ingen ström kommer fram så läge Autosäkringen har den ledningsvägen bruten:

3. RegulatorStartPulsKretsen — också separat batterimatning, aktiveras endast vid startpulsen — aktiveras med en OnPush — regulatorkanalerna ges var och en en kort strömpuls till sina utgångskondensatorer som säkrar ATT regulatorerna startar — men först när autosäkringen bryts:

4. Inom EN sekund måste sedan Autosäkringens ON-läge hävas med en snabb RESET-push — vilket tänder upp hela försörjningssystemet:

— 3T-PBSR-Regulatorerna, strömförbrukning 24µA per, kan ställas in 2-50V  — vilket kan leda till äventyr (vid högre spänningsinställningar) OM regulatorn saknar långsam uppstartningskaraktär: Typen 3T-PBSR har sådan långsam mjuk uppstart, vilket var en av förutsättningarna för valet av den typen: inga otäcka spänningstransienter (från primärbatteriernas max 50V) vid uppstart.

5. Nu först är Gammaskärmlådans elektronik igång och kan användas.

— Hela proceduren tar max 2 sekunder att utföra när man väl har vanan inne.

— Alla procedursteg har motsvarande lysdiodindikeringar som säkrar visuell koll på att allt fungerar som det ska. Autosäkringen i experimenten är f.ö. (här) inställd på att utlösa vid ca 50 mA — vilket den gör inom mikrosekunder om olyckan är framme.

— Totala strömförbrukningen (alla test 2018+ med ovanstående komponenter) till GammaBoxen och efterföljande ligger strax under 3mA.

 

KRETSARNA I SKÄRMLOCKSLÅDAN:

 

 

 

 

Ren anordningsbeskrivning

HELA SKÄRMLÅDAN MED SKÄRMBOXEN STOD REDAN KLAR VÅREN 2018 — men vissa förvecklingar infann sig som det brukar göra i den här märkligt dramatiska historien — och som i varje fall jag inte vill missa en enda nanosekund av, fortsättningsvis ..

GammaSHIELD ¦ GammaSensorn

— Se hela den färdiga experimentskärmlådan i GammaSHIELD till GammaSensorn: färdigställd våren 2018

— med förvecklingar som återupptagits först nu senvintern 8Mar2019;

 

GammaSHIELD2018+:

KOPPLINGSBILDEN

 

Den nu Mar2019 aktuella helhetskretsen till GammaSkärmLådan:

Bilden indelad i två vertikala halvor— klicka på aktuell del för att se större:

— Vänstra: Gammaförstärkaren till GammaSHIELDlådan med GammaFlashSignaturen.

— Högra: GammaRäknarkretsen från GammaFlash-kopplingen.

 

GammaSekArt:

GammaSekundären — som kan undvaras, och ersättas

 

Detaljerna vänster visar omfattningen av det ledningskomplex som krävs — det fungerar f.ö. utmärkt — för att kunna använda gammaprojektets ursprungliga 2016 testställen för kontinuerlig åtkomst med hjälp analoga switchar. Typ CMOS 4067 ; 1 av 16 — kan med vissa anpassningar manövreras från utsidan av den helskärmade lådan. PROBLEMET med att söka den lösningen visade sig emellertid snabbt: Det tar TID att utveckla sådana finesser.

— Ett samtidigt problem visade sig i samband med GammaSekundären i dessa initierande tester: Vid högre matningsspänningar test med 15 volt uppvisar den sammansatta GammaSekundären på kretskortet — om den matas med en enda V+-källa — tendens till instabilitet. Hur exakt, är här inte känt — och det är heller inte f.n. av nöden att veta det:

— Ett enklare sätt att hitta TID för att komma fram till målet visade sig — strax — genom en förenklad GammaSekundär — endast två transistorer, se GammaFlash. GammaFlash-kopplingen ersätter kvalitativt hela GammaSekundären 5 operationsförstärkare: Vi behöver inte bekymra oss över i grunden onödiga konstruktioner av anpassningar till originalkopplingarna från 2016. Målet är enbart att undersöka folieurladdningarna med den fungerande gammasensorkrets kalibrerad via Americium-241-preparatet som visar god funktion.

   För ordningens skull ges hela den ursprungliga GammaSekundärens komprimerat utprovade kretskort som nedan — och med ett särskilt förtydligande separat färskt preliminärtest 8Mar2019 att den kretsen med EN enahanda V+-matning tycks vara helt stabil i varje fall vid matningsspänningen 9V0. Men den kräver totalt nära 15 mA i matning mot den enklare lösningen som bara behöver totalt 2,8 mA. Batterilivslängden är också avgörande i de krävande experimenten.

   Det kan ev. kännas tryggt att veta för framtiden OM vi ev. vill avancera längre fram.

 

 

GammaSekundären:

FÖRST GAMMASEKUNDÄREN SOM KRÄVDE EN EGEN UTREDNING:

GammaSekundären 16Apr2018 — överföringen av hela det primära OP-blocket till ett särskilt litet kretskort inuti den färdiga GammaShieldLådan:

— Fungerar utmärkt — men kan/måste ändå undvaras för en annan mera strömsnål (och mindre ledningskrävande) lösning med en enklare signalpresentation.

 

 

Kretskortet »GammaSEKUNDÄREN» från 16Apr2018 som sammanför alla förstärkarkomponenter i steget efter själva gammasensorkretslådan från de primära gammaexperimenten från Apr2015-Jun2016 — Hela Anordningen ¦ Sample&HoldKretsen.

 

GammaSekKrets:

Kretsschemat med strömtest till ovanstående:

 

 

Kretsschemat till GammaSekundären.

 

GammaSekKoppl:

Originalet

Kopplingsschemat till GammaSekundären

 

 

För spänningsmatningen till originalkopplingarna från 2016, se MOSFET-3T-BCDvarPBSR.

— GammaSekundären används nu INTE vidare i de fortsatta gammaexperimenten främst på grund av att enklare lösningar har framkommit med betydligt lägre strömförbrukning för att spara på de viktiga och avgörande primärbatteriernas kapacitet.

— Spänningsmatningen i GammaSkärmlådan (våren 2018) är mera utvecklad och anpassad och beskrivs i GLS.

 

GammaSekBeskr: Se Kretskortet

Särskilt strömmätningstest[‡GammaSekKrets] (8Mar2019) antyder en optimalt låg strömdrivning kontra spänningsmatning:

—En märkbar brytning framträder mellan 9-10 Volt vid ca 14mA strömförbrukning.

— Lägsta testmatningsspänning till GammaSekundären har här satts till 7V i anledning av den tidigare uppmätta lägsta känslighetsnivån vid 6V9 (Se 6V9-nivån).

vid experimenten 2016.

 

Tanken var från början att använda hela GammaSekundären — precis som i 2016-experimenten.

— Behovet av maximalt låg strömförbrukning  — för att försöka behålla de primära batterierna så länge som möjligt — gjorde att GammaSekdärmen ersattes av en (betydligt) enklare lösning:

 

— Totala strömförbrukningen för den fungerande Am241-kalibrerade gammasensorn i GammaSkärmLådan är till jämförelse med de ovan ca 14mA vid 10V (från våren 2018, nu åter uppmätt 8Mar2019) endast 2mA8.

 

20Mar2019:

— Total strömförbrukning från primärbatterierna: 3,67mA efter insättning av 5 nya 9V-batterier (48V1) och de nya intrimningarna med 30V PIN-matning och 6V7-matningen till GammaAmp.

— Föregående 5-pack 9V-batterier (Maj2018) slutade på 32V — i medeltal runt 6V per 9Vbatt.

 

Vi vill — helst — försöka bibehålla den nivån.

— GammaSekundären har också — som vi ser — »en massa ledningar» som kopplar de olika ursprungliga mätpunkterna — som kräver extra analoga CMOS-omkopplare, strömdraget från de kretsarna är i princip försumbart (nanoAmpere) och inget hinder i sig.

— Vi har modifierat och förenklat den anslutningsbilden så att endast en aktiv gammasignal registreras, se GammaFlash — vilket, i vilket fall, ändå är hela ändamålet med det slutliga gammatestet med folieurladdningarna:

— Vi är — främst — inte intresserade av nivåbilder med specifika Sample&Hold-värden. Det viktiga här är uteslutande enbart att påvisa NÅGON ENDA gammarespons.

 

Den nu Mar2019 använda gammasensorkopplingen i hela konstruktionen:

 

Så har totalkretsen till förstärkardelarna förenklats i GammaSkärmLådan relativt originalexperimentens mera ambitiösa indikeringssätt. enligt kopplingsbilderna som följer nedan.

 

 

GammaAmp: Se MOD.20Mar2019

 

 

Totalt uppmätt strömförbrukning via 5V-matningen: 2,8mA:

 

GammaFlash: GammaCount

 

 

GammaFlashDetektorn reagerar på gammaförekomster — AMERICIUM 241 ca 60KeV — Se PIN-dioden BPW34 i GammaFörstärkaren från ca 20mV. Den Detektorn ger då en helpuls 0-5Volt som triggar Räknarkretsen med »en registrerad förekomst».

 

 

GammaCount: GammaFlash

 COUNT ENABLE — MASTER RESET — OnOff.

 

Åtta lysdioder i binära steg indikerar antal registrerade GammaFlashar 0-255. »Försumbar strömförbrukning».

 

Räknarkretsen — räkna-stoppa, nollställ — sitter utanpå skärmlådan, separat 9V-batterimatning, med skärmade interna genomförande anslutningar.

— Ain, se från GammaFörstärkaren Aut.

GFGC: GammaCount — från Maj2018+

 

 

Se GammaFlashSignaturen för signalbilden till gammaFlashDetektorn.

 

 

 

 

GammaAmp — MOD.19Mar2019 — GammaSensorn — TransientFörstärkarEffekten

 

KRETSJUSTERINGAR MED INTRIMNINGAR Mar2019+

 

ALLMÄNNA OBSERVATIONER — gammakänsligheten intrimmas — mindre justeringar genomförs:

 1M insatt:

MODIFIERAD TESTVERSION 19Mar2019 — högre gammakänslighet:

•   Test med separat PIN-diodmatning (fungerar med 2V5 men märkbart mindre känslighet) upp till 30 V visar att känsligheten ökar med högsta PIN-diod-inspänning (en del förekomster > 40mV):

•   Test med R1 (10K) som 1M förefaller sakna betydelse: vilkensom ger ingen märkbar skillnad:

•   Test med varierande OP-matningsspänning till den övriga förstärkardelen , från nominella 5V0, visar en (något) märkbar högre känslighet (med motsvarande något högre brus) upp mot (max) 7V (originalkopplingarnas övre gräns vid 6V9). Nuvarande testspänning: 6V7.

•   GammaFlashens 10K-potentiometer[‡] ersatt av en 100K — annars räcker inte justeringen till (kan kombineras med MainFine).

 

Se även JÄMFÖRANDE Am241-GAMMAFREKVENSER för de olika testade gammasenorkopplingarna i

JÄMFÖRANDE GAMMASENSORKOPPLINGAR.

 

Original 2016:

TRANSISTOR-KRETSARNA

2TGamma                      1,45 Hz                   KainkaKretsen — transistorOriginalet

GP2tJFET.vA               1,05 Hz

GP2tJFET.vB                10,0 Hz

OP-KRETSARNA

JFETgammaOP1basic  7,00 Hz                  utan mätserie — samma som GammaAmp

JFETgammaOP1basic  9,67 Hz                  med mätserie

Nuvarande Mar2019:

OP-KRETSARNA

JFETgammaOP1basic  15,00 Hz               nominell frekvens efter intrimningar som ovan

 

 

Vänster: föregående.

Höger: Senast modifierade 19Mar2019.

 

Intrimningarna med modifikationerna ovan hamnar till jämförelse (grovt) 15-20 Hz — nära en fördubbling mot originaltesternas runt max 10Hz.

   INSTÄLLNINGEN TILL GAMMAFLASHPOTENTIOMETERN (100K) görs här (hoftat) SÅ att »inga förekomster syns på räknarkretsen med borttaget Am-241-preparat»:

— På grund av vissa sporadiska brustoppar, slinker EMELLERTID — frånsett kosmiska förekomster — en och annan falsktrigg in, men då utspritt över TYP »2 per 15 sekunder» — att jämföra med 128 per TYP 9 sekunder = 14Hz med Am241.

 

AMERICIUMFÖREKOMSTER EFTER INTRIMNING 19Mar2019 — se från GammaAmp:

 

 

GammaFlashTransistorbasen T1b visar 0V535 med oscillogrammets visade 20mV GammaFlashTrigg. Utgången efter A leder vidare till Räknarkretsen.

— 30V-matningen till PIN-dioden ger — från minimum 2V5 och vidare uppåt — en märkbart stegrad gammaamplitud SAMT högre gammafrekvens.

— Gammaförekomsterna — gula — ligger generellt mellan 20-40mV, med en mindre mängd upp mot 50mV.

 

 

•   20Mar2019 — PIN-dioddata:

— Databladen på BPW34 (utan dagsljusfilter) och BP104 (med dagsljusfilter) anger max backspänning 60V:

— Insättning av 100K-potentiometern behövs vid de högre PIN-diodmatningsspänningarna. Men gör samtidigt den optimala potentiometerinställningen svår att finjustera.

— Nu har föregående 10K återinsatts som finjustering tillsammans med 100K-potentiometern, vilket ger en mera exakt optimal GammaFlashTriggning (0V535) med »minimalt falsktrigg» — pulser som möjligen tillhör brustoppar snarare än gammaförekomster.

•   TEST med fininställningar

— FlashSpänningen vid T1b 0V547 med PIN-matning 30V visar nollförekomster utan Am241-preparatet närvarande

— ger MED Am241-preparatet insatt som nedan frekvenser på upp mot 25 Hz (64/2s45=26,12Hz). Men dessa värden är ännu osäkra, om alls representativa för GAMMA-förekomster;

— Med U(T1b) 0V545 sjunker frekvensen till runt (64/3s12=41,026Hz) 20Hz.

 

Am241CloseGB:

 Se GammaBOXEN.

 

19Mar2019. GammaBoxens konstruktion Från Maj2018 relativt originalets enklare folieskärmlåda ger här ett mindre maximalt näravstånd till Am241-preparatet, ca 1mM mot originalets Am241-Ram[‡] med lägst 1,7mM mellan PIN-diod och Am241-preparatets oxidyta.

— Den mindre närdistansen förklarar (delvis) den något högre gammafrekvensen (15Hz) mot originalets (samma koppling) max 10Hz.

— För folieurladdningarnas del, nuvarande aktuell konstruktion, blir minsta avståndet mellan PIN-diod och urladdningspunkt ca 1mM ovanför plexiglasytan över — alltså i stort som originalets Am241-preparat.

 

AmericiumPreparatet borttaget:

 

 

NoSignal.

 

   I vilket fall i slutänden är det oscilloskopets dispaly som avgör, och kommer att avgöra, den aktuella GammaTriggTestens vara eller icke vara.

   För vidare.

 

PINsenseTest:

ABSOLUT LÄGST — säkra — AMERICIUM 241 RESPONSERNA från GammaSensorn

KÄNSLIGHETSTEST — BPW34¦Am241

23Mar2019:

 

2V5       Lägsta PIN-diodSpänningsMatning

0V550   T1b-spänning vid NOLL GammaFlash INOM CA 10S

11Hz     Am241-frekvens: 64/11s67=5Hz48

15mV0 DSO-triggpunkt vid NOLLPULS INOM CA 10S

30mV0  max Am241-amplitud SingleLevelTrig efter 30-40 S (max 40mV)

:

40V0     Högsta PIN-diodSpänningsMatning

0V541   T1b-spänning vid NOLL GammaFlash INOM CA 10S

21Hz    Am241-frekvens: 64/5s99=10Hz68

16mV8 DSO-triggpunkt vid NOLLPULS INOM CA 10S

44mV8  max Am241-amplitud SingleLevelTrig efter 10-50 S (max 60mV)

 

NOMINELLT TESTLÄGE:

— Ett mellanläge verkar finnas som uppvisar märkbart högre frekvens vid kalibrering via NollGammaFlash:

30V0     PIN-diodSpänningsMatning

0V543   T1b-spänning vid NOLL GammaFlash INOM CA 10S

39Hz    Am241-frekvens: 64/3s31=19Hz33

 

(MEASUREmax: 58mV61¦62mV57) — Measure-displayen redovisar högre digitalvärden än analogsignaldisplayen

 

 

 

 

TransientFörstärkarEffekten:  DRAMATIKEN FÖRDJUPAS

26Mar2019

 

 

Se även särskilt summerande i Transientförstärkningens arbetssätt

TRANSIENT AMPLIFICATION EFFECT (TRAMECT — »transient amplifier» TRAM)

—————————————————————————————————————

GAMMADETEKTORN VIDAREUTVECKLAS

TransientFörstärkarEffekten

Förklaringen till 2016-originalens extra förstärkningseffekter — med vidare

 

 

 

Se särskilt sammanfattande beskrivning i TRAM.

 

 

GAMMAPROJEKTET (GP) bjuder — tydligen, som det får förstås — på (ständigt) utvecklande — dramatiskt befruktande — upptäckter:

 

 

Vi mötte fenomenet redan i originalexperimenten från 2016[‡]. Men inte förrän nu, med en mera ordnad experimentbas, har fenomenformen visat en mera tydlig kontur.

— Vilken är poängen?

— En alldeles överväldigande glänsande GammaSensorFörstärkarDetektor har visat sig framträda ur summan av experiment, tester och försök — med Americium-241-preparatets preferenser som minsta känslighet — Med ett SignalBrusförhållande på 50-100: ToppSignalAmplitud (2V0) dividerat med hela brusbandets tjocklek (±10mV = 20mV vid 40V PIN-diodmatning) — hela gammasignalpulsen inom 20µS.

 

 

Alla förekomster över triggpunkten (här komparator-OP:ns 12mV på minusingången)

— Gammaförekomster från Americium-241-preparatet, Kosmiska tillfällen, eventuella brustoppar, eller generellt störtransienter som inte hör till direkta gammaförekomster

— resulterar i samma optimalt kraftigt förstärkta transientpulsamplitud utan samtidig brusförstärkning:

— Gammatransienterna uppvisar amplituder omkring 1V5-2V0 med bevarat samma originalbrus runt ±10mV:

— Signal/Brusförhållandet ger då grovt som mest med C2=100n 2V0/0,02V = 100/1.

   Med relationen ToppRespons/Triggnivå ges mera noggrant 2V0/0,012V ~ 167 som mest med samtliga fall signalen inom 20µS:

 

KompBlock:

 25Mar2019

KOMPARATORBLOCKET

 

 

TRAMECT: Inledning TFE — AmericiumPreparatets placering CLOSE som i originalets Testfigur 1

— Jämför närmast föregående Mar2019 GammaAmp + GammaFlash — utan Komparatorsteget nedan:

 

 

 

ETT SÄRSKILT KOMPARATORBLOCK är nödvändigt för att kunna studera en vidare fördjupning i gammaförekomsternas eventuella allmänna spridning för kännedom om gammadetektorns avkänningsfysik. Det var utgångspunkten — 25Mar2019, Komparatorns insättning.

 

I samband med test på det insatta komparatorblocket gjordes upptäckten som figuren ovan sammanfattar, och som figuren nedan renodlar i signalvägar, själva effektgrundens orsak — som den kan förstås:

 

TRAMECT-Princip:

 

 

GammaFlashEnhetens stora C2-kondensator[‡big] har dramatiskt maximal inverkan på GammaFörstärkarens OP-utgång (A) — komparatorsteget förutsatt insatt, samt GammaFlashEnhetens C3-kondensator eliminerad:

TRAMECT-signal:

 

 

Om uppgiften gällde att få fram en maximalt ren och tydligt bild av en individuell gammaförekomst — med Am241-preparatets minsta förekomster och uppåt — kunde vi knappast ha fått en bättre instrumentvisning än den ovan med C2=100n: Perfekt signalvisning. Am241-frekvensen uppmätt till drygt 13Hz. Det är det hittills bästa instrumentresultatet.

 

 

AMERICIUM-241-RESPONSERNA i oscillogrammen i figuren ovan visar den dramatiskt SignalRENANDE effekten med växande C2-värden.

   Det är tydligt att en högst gynnsam transientförstärkande — och SignalRenande — effekt uppkommer som följd av att ett triggtillfälle får styra ut en starkare (OP1-komparatorns utgång) strömpuls som resulterar i en negativ matningstransient — som fortplantas till GammaFörstärkarens minusreferens, och där åstadkommer en referensändring som resulterar i den aktuella signalförstärkningen — om ingen annan förklaring finns tillgänglig.

 

Oscillogrammen nedan (25Mar2019) visar responsen med och utan GammaFlashEnhetens C3-kondensator (22µ). Från början var den tänkt att säkra strömmen till flashtransienterna utan att belasta matningslinjen med ”störande transienter”:

UtanC3:

 

 

— Det är tydligt att frånvaron av avkopplingsfunktionen för C3 framhäver — inte missgynnar — signalbilden.

 

Fenomenformen är — tydligen — alldeles densamma som observerades i originalkopplingarna (2016) då ett extra efterföljande OP-steg kopplades in på den ordinära GammaFörstärkarens utgång (A).

 

Flera tester behövs för att klargöra sammanhanget. Men oscillogrammen nedan är det testmateriel som för tillfället ligger närmast till hands för att förklara fenomenet enligt TRAMECT-Principen:

 

 

C3-kondensatorn — ursprungligen avsedd för GammaFlashEnheten. Jämför TRAMECT-principbilden.

 

 

TRAMECT-Principen förorsakar en sänkning i referensspänningen till Gammaförstärkarens OPinMinus — under DET att transienten befinner sig under förstärkande utlöp. Förloppet ligger i ”förstärkande resonans” med en slutbild som ger en stor 50-100ggr extra förstärkning[‡] av själva signalpulsen, men inte bruset — vilket var det mest intressanta.

 

TRAMECT-Original: TRAMECT

Samma fenomen som i originalets JFET gamma OP1 och 2T-kopplingen

Samma fenomenform omnämndes i originalexperimenten (2016) i

 

•   AMPLITUDÅTERKOPPLINGEN FRÅN DETEKTORKRETSEN:

— När Detektor/Komparator/Flashkretsen ansluts till GammaFöstärkarens OP-utgång[‡] visas en tydlig signalförstärkning hos densamma.

 

•   2T-Gamma JÄMFÖRANDE BRUSTEST — Detektorkretsen:

— När Detektor/Komparator/Flashkretsen ansluts till GammaFöstärkarens utgång[‡] visas en tydlig signalförstärkning hos densamma.

 

I originalexperimenten (2016+) fanns inte nuvarande GammaLådans mera förnämliga experimentella förutsättningar: Först med dessa har ”TransientFörstärkningsEffekten” — möjligen — fått en mera tydlig kontur.

 

 

TRAMECT VIDAREUTVECKLAS 26Mar2019+

Transientförstärkaren TRAMECT uppvisar dubbelpulser vid test på kosmiska förekomster.

— Originaltesterna från 2016 visade LÅNGTIDSTEST i medeltal grovt 1 kosmisk förekomst per  2,5 minuter i vårt Regionkryss (Sverige 60°N). Test via TRAMECT visade emellertid runt det dubbla. En närmare analys visade att det (ofta) förekommer (i varje fall) dubbelpulser av samma ovanstående form som MED C3-kondensatorn:

 

 

 

Kosmiska förekomster med TRAMECT — gammatransienter med minutlånga mellanrum — visade sig innefatta samma typ av dubbelpulser som i fallet med C3-kondensatorn och de hörgre C2-värdena.

 

 

Den upplysningen (26Mar2019) ledde fram till följande (glänsande) framryckning generellt i utvecklingen av GammaDetektorn:

— HUR får vi bort de oönskade dubbelpulserna från GammaFlashEnhetens utgång — i fallen Kosmiska förekomster särskilt?

 

 

GammaFlashUtgången kopplas till GammaFörstärkar-OP:n

DÅ det står FULLKOMLIGT KLART att Komparatorenheten + GammaFlashEnheten — som nu via en intern TRAMECT förvandlats till en reguljär TransientStrömFörstärkare — RESULTERAR i att utgången från GammaFörstärkarens OP (CA3140) visar reguljära utspänningen i storleksordningen en eller flera volt, varför då inte ta ut GammaFlashSignalen DIREKT därifrån och bara låta den ursprungliga GammaFlashEnhetens OUT stå som den är, utan att utnyttjas explicit?

 

 

TransFLASH — 27Mar2019: TFE

 

 

Ursprungliga GammaFlashEnhetens OUT har här avställts och en mera lämplig GammaFlashPulsstyrning har anställts DIREKT från GammaFörstärkarens OP-utgång — A, efter kondensatorn i Komparatorblocket — på TRAMECT-effektens amplitudförstärkande kredit. Ändringen resulterade DELS i att de fula dubbelpulserna upptäckta i samband med test på Kosmiska förekomster helt försvann, och DELS i en betydligt bättre, renare och snabbare utstyrning hos Räknarpulsen — nu genomgående en nära helt fyrkantformad gammaresponspuls under 15µS med hela 7V4 amplitud med matningen från det separata 9V-batteriet som försörjer Komparatorblocket.

 

 

Det enda som krävs: Två ordinära NPN bipolära transistorer

— här standard BC546B, kopplade som ett inverterande par T1 och T2

— som kopplas in efter ingångskondensatorn (100n) i Komparatorblocket.

— Signalen till Räknarenheten tas ut från kollektorn på T2 — allt med lämplig matning.

 

Oscillogrammet nedan visar en resultatbild med gammaresponspulsen typisk från Americium-241-preparatet CLOSE:

 

 

 

Separat test med Räknarblocket och stoppur: Räknarkretsens 8 lysdioder bevakas till Nr7=63 tänds (+1): Antalet divideras med perioden — ental till tiotal sekunder — och man får ett direkt värde på motsvarande frekvens i Hz.

 

 

FREKVENSRÄKNINGEN i detta speciella mätfall KAN kontrolleras — delvis omständligt — på DSO-instrumentet UNi-T UTD2025CL:

 

 

 

Motsvarande automatiska funktion i digitaloscilloskopet — den billigare sorten — är mera omständlig: Instrumentet — här UTD2025CL — visar inte alltid värden efter den inställda perioden 12×20mS=0,24S. Exemplaret ovan ackompanjeras av en vid flora andra tillfälliga värden typ ”50Hz”, ”3Hz”, ”9Hz”, ”24Hz”, och så vidare. För att få ut ett användbart medelvärde ur den Högen blir man hänvisad till en KAMERA som tar stillbilder på visningarna: Man får sedan summera dem manuellt i en tabell och ta medelvärdena därifrån. Den metoden tillämpas INTE här då Räknarkretsen plus Stoppuret gör samma jobb mera effektivt.

   Längsta sveptiden för frekvensavläsning är i detta fall 50mS — längre perioder ger ingen åtkomst till Parameterdisplayen med frekvensuppgifter. Vi skulle behöva en avläsningsperiod på totalt minst 10 sekunder/12 = minst 80mS.

— MEDELFORMEN för Americium-241-gammaförekomsterna med placering CLOSE ligger, förmodligen att döma efter flera olika test typ ovan och andra, ungefär vid maximalt 15-18Hz med den gammadetektor som används här. Den resultatbilden visar den absolut hittills mest effektiva kretslösningen — med Am-241-preparatet som bestämmande signalpreferens.

 

 

— Med tidssvepet inställt på (typiskt) 20mS visar digitaloscilloskopet varierande värden under insamplingsperioden (12×0,02S) — men inte alltid: Uppgifterna lämnas, oftast, här med tomma streck

(— = ingen uppgift). SAMT när värden visas, med STOR spridning;

— Enskilda DSO-displayvärden är i detta mätfall INTE tillförlitliga UTAN SÄRSKILDA MEDELVÄRDESTABELLER ÖVER LÄNGRE MÄTPERIODER I VARJE FALL FLERA SEKUNDER = extra manuellt jobb med Kamera. Den autofunktionen verkar inte finnas hos den här mindre kostsamma digitaloscilloskopmodellen.

 

 

Se vidare krets- och testbeskrivningar från TRAM.

 

 

 

Transientförstärkningens arbetssätt: Se KopplingsSCHEMA  i TRAMKS23Apr2019

28Apr2019

 

TransientTRAMförstärkningens arbetssätt

—————————————————————————————————

ENDAST SIGNALFORMEN FÖRSTÄRKS I AMPLITUD — INTE BRUSET

—————————————————————————————————

 

 

MATNINGSSPÄNNINGEN 6V7 TILL GAMMAFÖRSTÄRKAREN JFETgammaOP1 (A) — tidigare utan TRAMECT begränsad till max 6V9 — kan med TRAM-enheten ökas uppåt (ingen övre gräns testad) till i varje fall 13 volt som i testet nedan utan att signalvrängningar eller andra olägenheter visar sig.

 

 

 

 

DSO-oscillogrammen ovan visar det principiella arbetssättet:

— Med i stort sett samma brusbandsnivå ±10mV i jämförelsen mellan de två olika batterireglerande 3T-PBSR matningsdspänningarna 6V7 och 12V9 växer signalamplituden — t.ex. vid en Am241-respons — med växande matningsspänning: från drygt 3V vid matning 6V7 till 8V5 vid matning 12V9 — i stort bibehållen brusnivå.

 

SNR växer med växande matningsspänning:

 

SNR-förhållandet — Signal to Noise Ratio — i de bägge jämförande fallen MED EN SIGNALRESPONS PRECIS I BRUSGRÄNSEN blir alltså respektive

8,5/0,01=850 och 3,4/0,1=340;

 

Med signalexempel frrån Americium 241-preparatets maxamplitud ca 40mV i GammaFörstärkarens referensband — alltså med TRAM-enheten bortkopplad — blir motsvarande SNR-värden

8,5/0,4=212,5 och 3,4/0,04=85.

 

I analysen OSC4 (matning 6V7) av eventuella mellanförekomster ligger lägsta Am241-responsen vid ca 200mV. Om SNR-värdet 85 är representativt för hela det amplitudbandet 0-till max betyder TRAM-amplituden 200mV — tydligen, som det får förstås — en Am241-förekomst motsvarande 200/85=2,35mV — alltså gott och väl INOM det ordinarie brusbandet ±10mV: TRAMECT kan visa gammaförekomster INOM brusbandet.

 

 

TRAMECT styrs primärt av C2-kondensatorns värde

— Från början 100nF, sedan modifierat i olika steg beroende på olika komponenttest och tilläg till 33n resp. 68n i nuvarande kopplingsbild 28Apr2019.

 

 

 

I vilket fall bestäms transientförstärkningseffekten iTRAM — endast signalformen förstärks i amplitud, inte bruset — av C2-kondensatorns allt växande värden med motsvarande högre signalamplitud.

 

 

Anledningen till de (många) olika komponentvärdena i den löpande framställningen

— Och som inte alltid redovisas detaljerat i huvudtexten — med tillhörande (vidare) äventyr:

 

 

 

 

GammaLådan 28Apr2019. Tester och analyser sker löpande genom snabba komponentbyten i de olika kopplingsblocken.

 

 

 

Under arbetets gång görs löpande analyser, tester, komponentändringar BÅDE KONKRET PRAKTISKT OCH TEORETISKT ASSOCIATIVT inom de olika kopplingsblockens olika sektioner och avdelningar — allt eftersom tankeleden inspirerar till olika sätt att testa och pröva eventuella modifikationer och förbättringar eller alternativa resultatbilder.

 

I varje fall i denna presentation finns inga direkt realtidsdokumenterande anordningar som — i detalj — sparar ändringsbilderna i komponenter från tid till annan. Det är bara OM »särskilda omständigheter föreligger» som särskilda anteckningar, fotografier och schemaritningar framarbetas. Det KAN — som det händer sig i vissa mera sällan förekommande fall — betyda att flera olika »serieändringar» resulterar i att »en eller annan föregående ändring glöms av» — och man sedan får tillbringa åtskillig TID för att luska ut VARFÖR apparaten inte fungerar längre — typ en tillfälligt insatt BYGEL som spärrade. Typ. Jättekul.

   Som Privat Personlig Experimentator vet jag själv inte av något mera effektivt SÄTT att avancera i en elektronisk kopplingsbild. Jag har gjort det från ruta ett (från runt 3), och jag berusas ständigt av de framsteg man vinner i det arbetssättet: snabbhet, enkelhet — men också som sagt med vissa äventyr som ännu undantagslöst rett upp sig i slutänden.

   (FÖLJ din egen individuella intuition — »bästa kompis»).

 

 

 

 

Drama:

Efter TransFLASH

Dramatiken fördjupas

31Mar2019

 

NORMALT SETT skulle vi förmoda att amplitudtoppen i typoscillogrammet nedan KANSKE bara är en tillfällig brustopp:

 

 

Kanal 2 — CH2 [indigo] — frånses här t.v.

— Oscillogrammet [ljusgula] visar den typiska AC-utgångslinjen från GammaFörstärkaren (A) — utan inslag av andra komponenter än tomgångsströmmen från gammasensorns egen elektronik. Den aktuella amplitudtoppen strax under 20mV befinner sig — emellertid — i gränslandet mellan »eventuella kosmiska inslag» och »ordinärt apparatbrus».

— Är vi enbart hänvisade till en analys av AMPLITUDER — aktuell toppspänning — blir det hart när omöjligt att veta var, mera exakt, gränsen går mellan en verklig (amplitudlåg) gammaförekomst och en simpel brustopp:

— Pulsformerna för de allra lägsta amplituderna är — eller bör i varje fall vara — i bägge fallen praktiskt taget identiska.

 

— Vi har ingen möjlighet att avgöra vad som är vad enbart genom att gå på amplitudformen DÅ denna närmar sig området för det stationära brusbandet (här ca ±10mV)

 

BandPassIntro: DRAMA

TransFLASH-förstärkningen suddar ut varje möjlighet att skilja ut gränsfallen — vilket gör beskrivningen — och kretskännedomen — grumlig och luddig: alla signaler över en viss amplitudbestämd nivå resulterar TFE i en och samma maximalt rena transientpuls. Perfekt — på sitt sätt.

— Särskilt galant för uppgiften att studera eventuella gammaförekomster som uppkommer vid en av oss själva bestämd tidpunkt.

Ett elände — på sitt sätt.

— Inte så upphetsande om uppgiften gäller att försöka reda ut vad, exakt, orsaken till förekomsten har för någon källa: alla slutar på samma signalform.

 

 

PROBLEMET blir uppenbart svårnavigerat i samband med HUR ATT VÄLJA kalibrering av Räknarenhetens Triggrespons — och — precis SÅ — krånglig att hantera med »alla möjliga triggpunktsinställningar»:

 

Svårhanterligt. Svåröverskådligt.

— Jättefina kretsresultat.

— Mera tveksam nyttofunktion: IBLAND »jättebra». Och ibland: ”Vet inte”.

   De facto.

— »Finns det inga andra Läromedel att välja på?».

 

BANDPASSFILTRET

Det var då — plötsligt — som en lösning (CH2) infann sig:

— Det var i varje fall vad som FÖRST syntes uppenbart.

   BP1:

— »full koll på samtliga förekomster» med ett SÄKERT kriterium för vad som är gammaresponser

— och vad som inte är det (brustoppar i nedre amplitudområdet):

 

 

— Hur då. Förklara.

TEORIN bakom problemets lösning är enkel att formulera — och är rent »genialisk», och välkänd, i sin praktik:

 

BandPassFILTRET: — BP1

— Vad skiljer BRUS från GAMMAFÖREKOMST?

— Varför är INTE brus »gammaresponser»?

— Varför är INTE gammaresponser »brus»?

— What’sUp?

 

Kolla — begreppet BANDBREDD: en viss TYPs energiSIGNATUR:

— Är mittamplituden i oscillogrammet nedan en gammaförekomst eller bara en tillfällig brustopp?

 

 

Enbart Kanal1 visar något som liknar ”en gammapuls”.

 

— Gammaförekomst.

— Hur kan du vara så säker på det?

— FRÄMST därför att uppgiften — här — är RETORISKT LEDANDE (»lärarn försöker spela smart inför elevkåren») i det ATT Am241-preparatet REDAN ligger PÅ och arbetar med Trig-DSO-inställningen SINGLE — vilket för den skull INTE utesluter att oscillogrammet ovan ÄR falsktrigg från en tillfällig brustopp. Men SPECIELLT på grund av den här signalbilden, nedan — CH2 borttagen ur oscillogrammet ovan, medtagen nedan:

 

 

 

Kanal2 inkopplad visar resultatet av ett anpassat BANDPASSFILTER som lagts till som en separat enhet efter GammaFörstärkaren (A).

 

JFET2tGammaOP1+BandPass: — BandPass No1

Föregående KOMPARATORBLOCK med TransFLASH här ersatt av ett aktivt bandpassfilter

[Ref. s239 Fig. G19.13a: ALLMÄN ELEKTRONIK 1, Jan Soelberg], JOSTY KIT FÖRLAG Malmö 1981]:

 

BandPassFiltrets förnämliga funktion:

 

 

 

Separat 9V-batteri försörjer BandPassBlocket och föregående insatta Komparatorblock. Test med den den separata batteriströmkällan utanför GammaLådan med en förbindande skärmad kabel uppvisar samma fina batterilinje (200µV) som gammalådans interna separata batterilinjer.

 

Förklaring/Beskrivning:

Brusbandet representerar en HÖG frekvens relativt en gammaförekomst som — alltid utan undantag — åstadkommer en FREKVENSMINSKNING = energiförlust:

— Våglängden AVTAR = blir mindre — inom det aktuella brusintervall DÄR en gammaförekomst uppträder.

 

Gammapulsernas fotdelar ligger (i detta sensorbygge) omkring max 50-200µS:

— EN sådan ideal sinusperiod omspänner alltså 100-400µS — eller motsvarande kontinuerlig variation med frekvensen 10KHz-2,5KHz.

— HALVA Perioden — tiden mellan topp-botten — hos gammaförstärkarens brusgolv å andra sidan varierar grovt och runt mellan MAX 20µS till minimum — obegränsat beroende på upplösning — med motsvarande frekvensband grovt 50KHz-Uppåt:

 

 

 

Bandpassfiltret BP rensar praktiskt taget bort hela brusbandet i A och presenterar enbart den del som är signifikant för gammaförekomstens lägre frekvensband.

 

 

 

Bandpassfiltrets teoretiska brytfrekvens f0 med R3=6KΩ är teoretiskt (Sohlberg 1981) 29KHz.

— Högre R-värde visar en bredare pulsdel under längre tid. Lägre R-värde visar mera toppiga/högfrekventa pulsdelar.

 

 

BandPassFiltrets kopplingsschema [Sohlberg1981]. Här med komponenter anpassade för JFET2tGAMMA-sensorn.

   Bandpassfiltrets kretsblock[‡] har separat batteriförsörjning på grund av den enhetens relativt stora strömförbrukning — drygt 7mA.

 

 

 

— Bandpassfiltrets teoretiska brytfrekvens grovt vid f0=29KHz motsvarar periodtiden 34,5µS. Kortare/Längre periodinslag sovras bort allt kraftigare med allt växande differens från f0.

 

VI SER ATT FILTRETS BRUSELIMINERINGSFUNKTION är ytterst förnämlig i dessa sammanhang: I princip hela brusbandet elimineras och kvarlämnar en responsamplitud — som växer med ENERGIN i gammaförekomsten:

 

BPeko:

 

Enda olägenheten med bandpassfiltrets utpuls är ATT ekopulser KAN förekomma efter huvudpulsen om den innehåller märkbara toppar och dalar — som i oscillogrammet ovan.

— Den olägenheten kan elimineras HELT genom att spärra alla pulser till räknarenheten efter huvudpulsen inom ett rimligt tidsintervall. §§§Vidare i huvudtexten.

   BandPassFiltret kräver en viss (här ca 10µS) behandlingstid innan responspulsen visas, vilket resulterar i att utgångssignalen BP ser ut att ligga märkbart fördröjd efter insignalens A rena gammapuls.

 

 

— Brusbandet SÖNDERBRYTS/vrängs allt mer ju större gammaenergi som tränger in: Signalbilden ger plats för en ren, säker, och distinkt detekterande huvudpuls.

— Inget fibblande med amplitudtriggningsdetaljer  behövs längre. Gammaförekomsten visar sig undantagslöst alltid genom att det aktiva bandpassfiltret avkänner en ändring — en märkbar »töjning» — i brusfrekvensgolvet.

 

 

Den motsvarande signalbilden vid OUT med 100 gånger BP-signalförstärkning PLUS en AC-anpassad transistorutgång till räknarenheten:

 

 

 

OUT-pulsen FÖREFALLER »täcka ut det mesta» av möjliga eko- eller dubbelpulser från bandpassfiltrets signalblock.

— Gammaförekomsterna från Americium-241.preparatet med JFET2tGammaOP1-enheten — enligt löpande test med ovanstående insatt — ligger på grovt 15-20Hz. Vi kan alltså — på den grunden I ALLMÄNHET — utesluta att gammaresponser uppkommer FLERA gånger inom OUT-pulsens fotlängd, typ 0,1-1mS:

— Gammaförekomsterna från Am241 sett av GammaFörstärkaren är, garanterat, INTE i storleksordningen 1000 per sekund.

   För att garantera — helt säkra — att eko- eller dubbelpulser utesluts inom det tidsfönstret krävs ytterligare en pulsenhet — samt även en sådan liknande om vi vill se löpande (exakta) läsvärden för A-signalens amplitud (Sample&Holdkrets). §§§Vidare i huvudtexten.

 

 

Oscillogrammet ovan som föregående 31Mar2019 men med längre tidssvep som visar typformen för OUT-pulsens slutliga användbarhet: den är praktiskt taget densamma för samtliga förekomster.

 

 

Kosmiska förekomster — Oscillogrammen nedan 30Mar2019 — visar digitaloscilloskopets samlade Kosmiska/Am241 förekomster via BP1 med DSO-inställningen (Display¦Persist) på Infinite: alla (Normal) förekomster läggs ut ovanpå varandra så länge (Stop) man önskar.

 

 

 

 

 

BLÅ LINJEN — OUT-signalen i CountTRIG-enheten efter BandPassFiltret — förblir helt störningsfri TILLS ett energikvanta bryter brusbandet med en frekvensminskning — här höger nedan med en förmodad kosmisk förekomst eftersom inget Am241-preparat finns närvarande:

 

 

 

 

 

— Men hur kan vi — säkert — veta ATT (det förmodade kosmiska) tillfället INTE i själva verket är en tillfälligt störande brustopp?

 

INFref:

INF — betyder responstest (inom [helst] halvminuten) utan Am241-preparatets närvaro;

Inlägg 12Apr2019:

— Vi VET det strängt taget INTE.

   Beroende på kopplingssätt — tillfällig ledningsdragning under testarbetets löpande gång — uppkommer delvis olika förutsättningar som, tydligen, påverkar slutbilden — speciellt med förekomsten av »oönskade falsktrigg från tillfälliga brustoppar»: (INF) Interfering Noise Frequency — här grovt 0,2 Hz:

— ca 10 per 50-60sek. En och annan av dessa ÄR med säkerhet en kosmisk förekomst OM amplituden (säkert) ligger över ELLER ÄR 30mV — uppskattningsvis.

 

PINdiodMatning: 30V0: 12Apr2019

 

 

Oscillogram som visar HOLD-funktionen, se KopplingsExempel 13Apr2019. Mera utförligt i HOLD-funktionen.

 

 

 

 

 

DigitalOscilloskop(DSO)-Oscillogrammen ovan uttagna enligt aktuella kopplingar 12Apr2019 visar förekomsterna med den principiella brusinterferensen.

— OscillogramAvsnittet ovan vänster övre med 30mV KAN mest troligt vara en kosmisk förekomst — vi kan aldrig utestänga/utesluta den typen ( 1 per 1-3Min) från brusanalysen.

— Amplituderna från Brusfalsktriggen ligger (som vi ser) mestadels runt (max) 10-20mV med oscilloskopets angivna brusgolv (CH1=MätpunktA) på (max) ±10mV.

 

Typanalysen 6Apr2019 med Cosmic10 nedan — noll INF — har INTE kunnat upprepas med kopplingsbilden ovan.

— Enda GENERELLA sättet att få fram »korrekta basdata» med de olika förekomsterna AM 241 gammaförekomster — med kopplingsbilden som ovan 12Apr2019 — blir helt enkelt att acceptera en viss INF>0 och subtrahera det värdet från det Am 241 uppmätta.

— Men den subtraktionen blir också försumbar TYP lägst 5Hz minus 0,25Hz = 4,75Hz =ca 5Hz.

— INF-värdet blir försumbart i vilket fall.

   För det kosmiska inslagets fall — förekomster >30mV — kan INF-värdena (<30mV) helt bortses ifrån. Men ingen sådan explicit utformad elektronik finns här, ehuru digitaloscilloskopet kan eliminera förekomsterna.

 

Genom att inte utesluta INF-förekomsterna (genom TYP en komparator som klipper undre nivåer) säkras maximal känslighet för experimentets totala huvudsyfte: ATT undersöka ev. gammaförekomster som uppträder vid ett förutbestämt tillfälle (folieurladdningar) — och som därmed kan kontrolleras genom just TILLFÄLLET — med mesta möjliga minimala amplitud.

 

 

 

Forts. 30Mar2019:

   FÖREKOMSTERNA tvingar oss att studera hela signalresponsen närmare i EN ÖVERGRIPANDE SIGNAL- OCH SENSORANALYS:

— Hur VET vi att kretsbygget inte FUSKAR och visar tillfälliga brusförekomster i stället för verkligt tydliga energipaket — gammaenergier — som verkligen bryter brusbandet och visar verkligt uppkomna energitransienter?

 

 

BANDPASSFILTRETS BLOTTA FUNKTION (BPFsch) har redan illustrerat själva principen:

 

•   ENERGITRANSIENTER SOM bryter BRUSbandet är INTE BRUS.

•   ENSKILDA BRUSTOPPAR representerar eller motsvarar högre frekvenser med mindre energier än VARJE annan energiförekomst som BRYTER brustopparnas medelform (vilken den nu än kan vara):

•   BANDPASSFILTRET samlar/framhäver en viss specifik brytfrekvens (f0) på vars kredit allt övrigt i signalväg dämpas ut: endast den brusbrytande frekvensreducerade signalperioden — det inkommande energikvantat, vilken dess källa nu än kan vara — kommer igenom.

 

Vi kan öka tillförsikten i vissheten ATT enbart gammakvanta detekteras av BandPassFiltret genom en mera avancerad datainsamling:

•   Digitaloscilloskopet ställs in på NORMAL — inget Am241-preparat närvarande:

— Endast kosmiska förekomster kan påverka PIN-dioden

FRÅNSETT EV. FÖRSMÄDLIGA FÖREKOMSTER FRÅN TYP HUSHÅLLETS FRYS SOM SWITCHAR:

 

 

MEN DEN störande KARAKTÄREN ÄR LÄTT IGENKÄNNBAR, den kan sovras bort, och har för övrigt inte visat sig  med GammaLådans lock tillslutet, trots försök och experiment under lång tid (flera veckor, från och till).

•   EN SYSTEMKAMERA ställs upp på stativ framför digitaloscilloskopet:

•   Gammasensorbyggets Räknarenhet aktiveras:

•   Varje ny räknad förekomst DSO-fotograferas — vi kontrollerar SÅ t.ex. tio stycken konsekutiva förekomster (i två följande tio-serier, för ev. jämförelse).

 

Om alla enskilt individuellt fotograferade DSO-oscillogram överensstämmer med varje särskild konsekutivt följande förekomst, enligt Räknarenhetens indikerande lysdioder, och inga störningar finns emellan eller extra räknade eller någon missad relativt DSO-visningen, ÄR identiteten SÅ LÅNGT säkrad för ATT varje fotograferad förekomst ÄR en kosmisk dito — OM också AMPLITUDEN är av storleksordningen

(20)-500mV som det redan kända kosmiska medeltalets förekomster (som tidigare [2016] 1 per 1-3 minuter).

 

 

Kosmiska GammaFörekomster 60°N Sverige 6Apr2019 nedan bevisar identiteterna via en trimmad BP-version som BP2 — se efterföljande sammanställning av filterdata.

 

Cosmic10:  — 50µS/DIV—20mV/DIV  —  6Apr2019

BP2 — PIN30V

10 konsekutiva Kosmiska gammaförekomster — inget Am241-preparat närvarande: OSCILLOGRAMMEN visar BILDEN av den förekomst som GammaSenorRäknarenheten avkänner. 50µS/DIV.

 

Foto: 6Apr2019 DSOcs12—1-10 ¦ 11-21

Serie1:  Start 01:03 — End 01:23  19,70Min/10 = 1,97Min/1

Serie2:  Start 01:28 — End 01:44  16,25Min/10 = 1,63Min/1

 

Inga observerade luckor mellan fotograferat och visuellt noterad lysdiodräkning.

— RAKA BlåLinjen — BP-filtrets utgång — bryts upp och följer tämligen exakt bruslinjens figur med BP2-komponenterna insatta, se nedan.

— Serierna ovan fotograferade individuellt med NikonD90 i samtidig koll på Räknarenhetens skiftande lysdioder, observerat som ovan.

   Kosmiska gammaförekomster kan vara tålamodsprövande att samla: Ibland kan det gå tio minuter utan ett liv. Sedan KAN det komma »ett smatter» av förekomster inom bara ett par minuter.

   Vid — ytterst — sällsynta tillfällen, kanske 1 per dygn, drar någon förekomst in med amplituder upp mot eller strax över 500mV — den här hittills högsta observerade vid (över) ca 700mV.

 

CosmicAm241:

 

Typiska Am241-förekomster till jämförelse, samma krets:

§§§CGmar2019B1eB.PNG

 

 

— Ett mera trimmat BP-filter visade att BP1-filtret — något — föreföll att hämma känsligheten för Am241-förekomsterna i läge CLOSE: BP1 (PIN30V) visade runt 4Hz medan BP2 visade ända upp mot 20Hz.

 

 

 

— Men känsligheten ändras också något, visst ibland, med den interna ledningsdragningen i GammaLådan. Det gör att definitivt säkra Am241-frekvenser här (ännu) varierar beroende på tillfälliga experimenterande och undersökande kopplingar — 5-20Hz beroende på.

 

BP12: BPintro

 

— Am241-förekomster i de olika BP-versionerna under test.

INF — Interfering Noise Frequency — testades på flera olika sätt med de olika BP-versionerna. Osäkerheten i BP2-fallet ledde fram till mätserierna i Cosmic10.

   Beroende på kopplingssätt och tillfälligheter som ännu är under analys visar för närvarande BP2 (8Apr2019) »NOLL» räknande förekomster med Am241-preparatet avlägsnat — inom de långa tidsintervall mellan vilka kosmiska förekomster normalt infinner sig. Serierna i Cosmic10 understryker den aspekten speciellt genom de längre tidsintervallen (flera minuter) mellan två konsekutiva kosmiska inslag — med noll förekomster i mellantiden och heller ingen ny inkommande DSO-bild.

   Längre än så i synkronanalysen kan vi inte komma i den här genomgången: BP2-kopplingen visar enbart energikvanta analoga med Am241-förekomster 20-40mV(+) och kosmiska förekomster (20)-500mV+.

 

 

Vidare beskrivning om BANDPASSFILTRETS gammasensor (selekterande) funktion nedan i HOLD-funktionen.

 

 

 

TRAM: 23Apr2019 ¦ TFE — Tramect

 

Se även i TRANSIENTFÖRSTÄRKARENS HOLDFUNKTION

TRAM

DEN RENODLADE TRANSIENTFÖRSTÄRKAREN med fortsättning från TFE-originalet i TRAMECT

———————————————————————————————————————————

Se även hela kopplingsschemat i HoldTram

 

 

 

Se även analysen från början i TRAMECT.

 

 

TRANSFLASH-schemat innehåller rester från föregående utvecklingar — löpande tester, analyser, alternativa komponentinsättningar — som inte har dokumenterats på grund av den stora mängden kopplingsbilder under relativt korta tidrymder.

 

 

 

 

 

 

Det är (främst) potentiometerledet R1-R2a/R2b med utvecklingsresten ”0V548” vid T1-basen.

— Den ursprungliga kopplingsbilden fanns på ett särskilt minikopplingsdäck — i sig en rest från kopplingar föregående komparatorblocket genom ändrade (inte dokumenterade) kopplingsalternativ.

— Återinsättning av schemakomponenterna från kopplingsschemat för Komparatorblocket leddes fram till en något annorlunda bild:

 

TramR2:

 

I allmänhet:

— FLERA OLIKA UPPKOPPLINGAR av en elektronisk krets- eller/och kopplingsbild under test ger större möjligheter att upptäcka ev. FEL i kretsbeskrivningar och även aktuella kopplingar: (självklart:) Först med FLERA olika alternativ KAN en MERA tillförlitlig beskrivning visas. Kopplingsbilden ovan höger har utprovats och uppmätts mera effektivt och noggrant från ett föregående kretsschema, ovan vänster, från en tidigare uppkoppling som sedan (utan explicit dokumentation) modifierades och som nu i upprepad version ledde fram till alternativet ovan höger.

   RC = 100nF · 851Ω = 85,1µS.

 

 

— Genom att utnyttja föregående R1 (90K9) och utföra mätningen på T1-basen oberoende av T1 och C1 — dessa bortkopplade — visades den motsvarande tomgångsdelningsspänning som är den aktuella vid Am241-gammaresponserna: 62 millivolt.

— Potentiometerstegen R2ab visade: 851 Ohm.

— Ersättning av de bägge trimpotentiometrarna med insättning av ett fast 850 Ohm (750+100) gav samma resultat.

TransFLASH-Originalet:

Dessutom visade sig en snävare C2-bestämning (33n) ge en högre signalamplitud i slutänden (3V mot föregående 2V).

— Samt:

 

 

TransFLASH-transistorerna NPN-PNP i högra alternativet är strömaktiva ENDAST under GammaPulsens tidrymd (10µS).

 

 

En — närmast ovan höger — annorlunda (mera ström[ekonomiskt]- och pulseffektivt) utformad TransFLASH-koppling visade en mera snävt (10µS) — och högre (9V mot föreg. 7V4) — detekterande transient-fyrkantpuls.

Experimentversion — delvis:

 

 

Under laborationsarbetet görs ibland —löpande utan dokumentation — vissa smärre ändringar i komponentvärdena — som sedan i efterhand LÄTT glöms bort VILKET IBLAND FÅR FASLIGA FÖLJDER I PRESENTATIONEN AV MÄTDATA PÅ GIVNA GRUNDSCHEMAN. Rena kalabaliken uppkommer — då och då, tills felkällan uppdagas.

— För att HELT eliminera den typen av LabbSLARV krävs att varje STEG — tanke, association, minsta ändring — dokumenteras, vilket vi VET inte ALLTID är praktiskt möjligt: friheten att laborera utan övervakning. Hemska saker.

 

 

Hela kopplingsschemat — TRAM »transient amplifier» transientförstärkaren

 

TRAMKS23Apr2019: TRAM

 

Inte enbart gammatransienter ger signalresultat: PIN-diodens kopplingsbild i schemat ovan reagerar på alla möjliga signalenergier — seismiska, elektroinduktiva typ frysen i köket som switchar ibland, se FalskTrigg — som kommer in i det aktuella brusbandet och ger i TRAMECT-fallet en och samma slutsignabild för alla förekomster — runt sagt 3V för allt möjligt, oscillogrammet nedan, över en viss lägsta tröskelgräns: R4p i Komparatorblocket här inställd på 11 mV för vidare analys i huvudtexten.

 

 

OscillogramExempel:

— DSO-inställningar särskilt: — Display— Persist— INFINITE samlar alla kurvbilder tillsammans så länge inget nytt knappval sker:

 

 

 

 

I SAMBAND MED BANDPASSFILTRETS KANDIDATUR som aspirant på GammaSensorSignalDetektor omnämndes det OTILLFREDSSTÄLLANDE i — det faktum ATT — ATT transientförstärkareffekten TRAMECT SAMTIDIGT — med sin högst förnämliga signalbild — suddar ut alla möjligheter att avgöra energitransientens natur: om Det är Brus (gammafalsktrigg, speciellt låga energier), Kosmiskt (speciellt höga energiamplituder), eller Am-241:igt (låga och mellan).

 

Oscillogrammet ovan till vänster MED TRAMKS23Apr2019 ger en samlad bild av förekomsterna under en kortare period (kanske en halv minut) med Am421-preparatet CLOSE: Am241-förekomster (grovt och runt sagt minst 10 i sekunden) + Kosmiska (1 per 1-3 minuter över dygnet i medeltal) — och inte här närmare specificerat »särskilda BrusToppar». Vi ska försöka klara ut den delen — här närmast.

 

KOMPARATOR-OP:nMINUSin=11mV

Brusbandet:

BRUSBANDET — alla förekomster 1µS/DIV ¦ 20mV/DIV under ca 1 minut:

 

Komparatorblocket INTE anslutet — OSC1:

Inget närvarande Am241:

 

 

Komparatorblocket INTE anslutet — OSC2:

Am241 närvarande CLOSE:

 

 

 

 

Komparatorblocket anslutet — OSC3:

Inget närvarande Am241:

 

 

DSO-OSCILLOGRAM 24Apr2019 — GammaProjektet  PIN30V — R2Tram139Ohm — OPkompMINUSin=8mV — OSC3¦4

 

Komparatorblocket anslutet — OSC4:

Am241 närvarande CLOSE:

 

 

 

Oscillogrammen ovan med anslutet Komparatorblock + TransFLASH och Am241 närvarande CLOSE antyder — starkt — någon form av ett bandspektrum i källenergin: flera nivåer synes återkomma periodiskt i amplitudformerna. Utan närvaro av Am241-preparatet visas ingen sådan spridning (under de närmaste 30 testminuterna).; Kosmiska inslag visar tydligen ingen särskild märkbar förekomst utöver ev. falsktrigg från brusbandet (OSC3).

 

 

MätExempel24Apr2019:

VARIERANDE instrumentKÄNSLIGHET I BRUSBANDETS BRUSTOPPAR GER FALSKTRIGG

Digitaloscilloskopets anslutning har märkbar inverkan

 

Mätexempel INF — som visar den oerhört trixiga mätanalysens svårigheter:

24Apr2019 från ca 06:30 — hetdag på väg — labbrummet uppvärms snabbt från 05:00 : marginell temperaturinverkan se nedan:

 

TIDEN för 16 förekomster via Räknarenheten — R2Tram850OHM  — R4pOPkompMINin=11mV — PIN30V

OSCav                                          OSCav                                         OSCpå

PROBARNA inte anslutna  PROBARNA  anslutna       PROBARNA  anslutna

TIDsek     43                                 6                                                       14

Hz              16/43=0,4                16/6=2,7                                      16/14=1,1

 

— NÄR mätning OSCpå PROBARNA  anslutna MEN INTE INKOPPLADE skulle genomföras — GammaLådans kraftförsörjning stängs av manuellt och på igen manuellt efter varje mätrunda för att spara på batterikraften — visades: intet.

— R2Tram851Ohm ersattes med föregående trimpot (1K) — som i en snäv inställning NU krävde endast 48 OHM för att få liv i utsignalerna: mindre = INTET; mera = INTET. SAMT med följd i endast fjuttiga 5Hz (64/12) med noll INF i Am241-respons mot normala max20Hz (max, gynnsamma inställningar) med INF max 1-2Hz.

— Mätsessionen kunde alltså inte slutföras eftersom »samma jämförande utgångsinställningar» avbröts.

— Jättekul.

   UPPLYSNINGEN visade att hela anordningen INTE uppför sig likartat efter »alla möjliga rumsförhållanden». Mätsessionen genomfördes med hela apparaturen från läge AV efter en nattperiod. Och det ligger i så fall nära till hands att FÖRMODA att orsaken till det plötsliga avbrottet med NO SIGNAL AT ALL ligger /låg i en långsam temperaturändring i rummet — som KAN påverka spänningsregulatorerna marginellt: De 5 3T-PBSR-sektionerna i GammaLådan är INTE temperaturstabiliserade: det kan skilja på en eller annan tiondels volt om temperaturen i labbrummet ändras ett par grader. R2TramPotentiometern måste SÅ TYDLIGEN finnas till hands — om T1 är av typen (strömdrivande/strömtagande) NPN-bipolär.

 

 

 

— Ersätts T1 med en NCH MosFET (BS170) kan R2 helt slopas OM också R4pOPkompMINin justeras till 19mV — och därmed en betydligt reducerad Am241-känslighet på endast (runt) 64/15=4,3Hz — med en helt obefintligt INF. Den typen av »konstellation» RADERAR i princip hela känslighetsspektret.: Am241-responer upp mot 20HZ med INF runt 1-2Hz: Am241-effektiva frekvenser på runt 18Hz — som kräver en bipolär T1 MED en R2Tram (1K) potentiometer.

 

TEST med BS170 och en mindre ingångskondensator C1 (1n) ger en något högre Am241-frekvens (64/10=6,4Hz) med bibehållet INF=0 — på (ett förvånansvärt) lägsta

R4pOPkompMINin = 8mV. Det är (nära) lägsta inställningsvärdet.

   Test med ett minsta C1 (68p) visar: no signal: inte ett liv.

 

Återgång till T1= NPN BC546B med test på ett högre C1-värde

(1µ — ger marginellt lägre toppamplitud, ganska precis 3V mot föregående upp mot 3V5, samt en något kortare TransFLASH-puls)

visar avrundat — med bibehållet R4pOPkompMINin = 8mV

— med (ett minsta) R2TramPot=138Ω8 (INF=0,3Hz) [nom150Ω]

Am241-respons 64/3=21,3Hz minus INF=16/18=0,9Hz, totalt Am241 = 20,4Hz

— och ett största 350Ω med INF=0 och (allt) lägre Am241-känslighet.

CosmicCont:

KOSMISKA BIDRAGEN

25Apr2019:

Olika resultat med R2pot [BournsMini typen 3323 5×5mM] och fast 150Ohm; OPkompMINUSin=8mV:

— OCKSÅ Svåra inställningar med locket öppnat: stängning ger annat.

   MÄRKBART (kaotiskt) OLIKA RESULTAT visas med R2pot=153,3 Ohm och fast 150 Ohm:

   FÖRKLARING:

— Upptäcker »ett 0-DIKE» (vid) R2p150Ω:

Am241-förekomster: TEST 25Apr2019 —  GammaProjektet: Fasta R2Tram Ω:

R2Ω     antalAm241/t              INF                   nettoAm241

———      —————————————        —————————————        ——————————

100      64/2,8=22,9Hz           16/8,25=1,9Hz           21Hz

150      64/19,19=3,3Hz         0 inom 1 minut           3,3Hz ............  samma typresultat upprepat flera gånger

200     64/2,67=24Hz            16/10,27=1,6Hz         22,4Hz

270      64/5,5=11,6Hz           64/4,28=15Hz            —3,4Hz

 

Finns det BAND (också) inom ental/tiotal skillnader i Ohm? Ingen analys ännu.

 

Särskild analys av »0-DIKET» vid R2=150Ω

 

 

Resultatbild: Jämför OSC4 — Trots en hel timmes mätperiod finns inget direkt visuellt oscillogrambevis för ATT de visade förekomsterna — tydligen kosmiskt OBEROENDE TIDIGARE MÄTNINGAR I REGIONKRYSSET VISAR GROVT 1 FÖREKOMST PER 1-3 MINUTER plus INF ev. transienter från brustoppar — innehåller några större amplitudvariationer; Alla förekomster (A, gult) från GammaFörstärkarens OP-utgång ligger nära 3V (±0,25).

— Lägsta OPkMin=8mV-värdet BÖR innehålla också den hösta frekvensen bidrag från brustoppar, vilket understryks av resultatbilden med OPkMin=20mV, högra ovan: Den högre triggtröskeln utestänger det mesta av ev. falsktrigg från brustoppar (±10mV i DSO-apparatens preferensvisning från GammaFörstärkarens OP-utgång). SÅ:

— 0-DIKET vid R2=150 Ohm erbjuder ett visst fönster för särskild detektering av kosmiska förekomster utan överdrivet störande inslag av falsktrigg från tillfälliga brustoppar

— speciellt tydligt (jämförande tidigare kosmiska bidrag) vid OPkMin=20mV.

— 1 förekomst per 2,86 minuter (under en mättimme) är — med vissa reservationer: kosmiska infall varierar också, beroende på .. — en mera sannolik bild av RENA kosmiska bidrag än den betydligt ettrigare 1 per 1,7 minuter — en tydlig bruskälla i apparatkonstruktionen speciellt som brusbandet OSC1 uppvisar tydlig överrepresentation från strax under 20mV och vidare neråt (8mV).

— En kompletterande mätning med R2Tram=200Ω, i övrigt samma som närmast ovan,

 

 

tydliggjorde att brusinslaget — bevisligt, märkbart — ökar då R2 ligger märkbart skilt från »0-DIKET» vid eller nära omkring 150Ω.

 

Fotot: DSO-apparaten UNI-T UTD2025CL har en del märkvärdiga mindre upphetsande egenskaper:

— SEDAN en mätsession med PersistINFINITE har genomförts på oscilloskopet OCH STOPP-knappen aktiverats — resultatet står FAST på dispalyen — RADERAS det OM man försöker 1. koppla in USB-kabeln till en Dator, och 2. Starta DSO-programmet: hela displayen (flera timmars resultat) nollställs och endast första PersistFörekomsten framträder. Verkligt Avancerad KinaSupply.

— SÅ: För att säkra PersistData när man INTE använder en REDAN datorinkopplad DSO-kopia är man nödgad ATT använda SEPARAT KAMERA., fotot ovan — sedan man surt förvärvat Den Erfarenheten från ett tidigare missat tillfälle.

RegionkryssetKompletterandeApr2019:

KOMPLETTERANDE — via mest gynnsamma R2Tram=200Ω — fotot närmast ovan +:

—————————————————————————————————

INGET Am241-PREPARAT NÄRVARANDE

—————————————————————————————————

Kosmiska + INF-förekomster under 1 timme:

TEST 25Apr2019 —  GammaProjektet: Fast R2Tram 200Ω:

R2Ω     OPkMin mV    SolTID             INF+Cosm      1 per  antal min

———      —————————    —————————    ————————       ————————————

200      20                     12:05-13:05   37/60min →   1,62

200      30                     14:16-15:16   19/60min →   3,16

200      25                     15:18-16:18   27/60min →   2,22

:

 

 

Kompletterande mätningar REGIONKRYSSET 25Apr2019 för analys av transientförstärkarens kosmiska inslag.

— 25Apr2019: Ovanstående mätning genomfördes efter insättning av stabiliserande kondensatorer till OPkMin (10µ) och OP-CA3140±-supply (220µ) — annars ges marginellt små (marginellt ovidkommande) störtransienter på OPkMin vid transientförekomsterna Gamma/Brus.

 

 

Övergripande resultatbild 26Apr2019

 

Signalbilden OSC3 med (ev.) Brus + Kosmiskt

 

 

OPkMin=8mV

 

innehåller OSC4 INTE någon bevisbart påvisbar BANDSTRUKTUR i GammaFörstärkarutgångens amplituder (A):

— OM det finns en bandstruktur — tydligt separerade amplitudvärden med tydliga mellanrum — är dessa förekomster i så fall återförbara på Am241-preparatet — eller annan möjlig gammakälla SOM I VARJE FALL INTE ÄR AV KOSMISKT ELLER APPARATBRUSNATUR.

   Det är den övergripande resultatbild vi — för vidare prövning OM DEN ÄR KATEGORISKT KONSEKVENT ELLER INTE — kan sluta oss till för närvarande, för vidare analys.

 

Om vi går in med ett lägre OPkMin — »mindre än runt 8mV», säg 7mV — börjar också brusbandet inom några få sekunder att uppvisa amplitudsvar liknande »bandstruktur» som i Am241-fallet. Oscillogrammet nedan endast med GammaFörstärkarens OP-utgång (A gult):

 

Inget Am241 närvarande — DSO-OSCILLOGRAM 26Apr2019 — GammaFörstärkarens OP-utgång A:

 

 

OPkMin=7mV med R2=200Ω med respons efter runt 5 sekunder — i övrigt samma data som i OSC3.

— Variabla Amplituder uppträder med komparatorreferensen strax under 8 mV

 

 

SÅ:

— Vi kan — lägst i denna apparatkonstruktion — studera EVENTUELLA ENERGIBAND i gammautgivningen från Americium 241 från den nivå ”strax under 8mV” OPkMin då, som ovan, »bandstruktur» uppvisas från nbart Brus+Kosmiskt. Alltså i princip (här) från 8mV=IngenBrusBandStruktur=»FörstaIngetBrusNivån».

 

DSO(DigitallySamplingOscilloscope)-Oscillogrammen nedan visar i jämförelse hur »det lägre energibandet» hos Am241-gammautgivningarna — möjligen — ter sig relativt brusformen i analys som ovan:

 

 

 

GammaFörstärkarens OP-utgång, A gula.

OPkMin=8mV och R2=200Ω — i övrigt samma basdata som i OSC3¦4. DSO-oscillogram 26Apr2019.

 

 

Hur kan visningen utnyttjas?

 

»Amplitudbandet» som uppvisas i Am241-fallet KAN tydligen utnyttjas som DETEKTERANDE signalform som visar/bevisar SÄRSKILT LÅGA GAMMAENERGIER — precis på gränsen till, eller möjligen till och med INUTI brusbandet eller dess översta toppdel..

— Det blir den absolut MAXIMALA gammakänslighet som GammaFörstärkaren kan uppvisa.

 

Om transientförstärkaren (TRAM) bidrar med runt 100 gånger extra förstärkning — 30mV till 3V — kan en lägsta TRAM-förekomst på säg 200mV, ovan höger, MÖJLIGEN tolkas som en normal utgångssignal från GammaFörstärkan på endast 2mV — gott och väl inom apparatbrusbandets stationära ±10mV (OSC1). Det är, i så fall, ett helt utomordentligt resultat: »vi har lyckats läsa av gammaenergier INOM brusbandet».

   Vi har upphittat en Supertrimmad CmosOP-JFET-Gammasensor baserad på en PIN-diod BPW34.

   Jättefint.

 

Se vidare beskrivning i TRAMarb — transientförstärkningens arbetssätt.

 

 

 

Intermission:

 

Strax efteråt:

— Visst.

   Sedan mätningarna genomförts ovan — kanal 2 bortkopplad — och ånyo en kontrollmätning skulle genomföras (Am241-frekvensen vid OpkMin=8mV) visade kanal 2: intet. Inte ett liv.

   Genomletning — med test av nya insatta komponenter — samma, ingen ändring — ledde till ”upptäckten” av ett 30K parallellt över T1-basen (inget dokumenterat): då det togs bort, återställdes TRAM-funktionen — men med reducerad förstärkning till typ 1,5V från föregående 3V, samt dubblerad TransFLASH-puls till 20µs (från nyligen observerade 5µS då avkopplingskondensatorerna insattes mot föregående 10µS).

 DET är jobbigt.

 

Ersatt 33n med 68n — 30K-resistansen medtagen (den förkortar TransFLASH-pulsen) — »återställer värdena någotsånär»: ca3Vtopp¦10µS.

 

Se vidare beskrivning i TRAMarb — transientförstärkningens arbetssätt:

 

— Föregående typamplituder inte bara kan återvinnas/återställas, utan även ytterligare högre amplitudsignaler kan erhållas.

 

Så länge vi inte missar helheten, får vi räkna med att ett och annat bortfall sker under laborationsarbetets gång och som sedan svårligen kan återskapas i någon exakt kopia — med mer än exakt dokumentation finns MEN som inte alltid är fallet i detta intrikata krävande verkligt djupintressanta projekt.

 

 

 

 

HoldFunktionen: 21Apr2019 — Med fortsättning från BANDPASSFILTRETS FUNKTION I GAMMASENSORN BP12 — HoldTRAM

 

 

BANDPASSFILTRETS HOLDFUNKTION

HOLDFUNKTIONEN

 

 

DIREKT MERA PRECIST TOPPAVKÄNNANDE ANALOG SIGNALELEKTRONIK kräver särskilda komponenter. Instrumenteringen (nedan) innefattar INTE den typen, endast en enklare RC-pulsad Sample&Hold-krets. Utnivån från HOLD-OP:n efter HOLD-kondensatorn (plastkondensator 100nF typ WIMA) utnyttjas för visning på ett analogt visarinstrument där utnivån (kondensatorns ev. läckström) inte märkbart ändras inom minuter. Den anordningen kan i sig användas som ett stationärt köksinstrument som visar förloppet med inslag av pågående inkommande kosmisk strålning. Amplituder från kosmiska gammaförekomster har här — men sällsynt, kanske en eller ett par om dagen — observerats upp mot en hel volt, medan de mera frekventa kosmiska gammainslagen CosmicAm241 håller sig omkring 50 till 200mV (RegionKrysset — i medeltal 1 förekomst per 1-3 minuter [taget över flera timmar]: tillfällen finns ibland då man får vänta upp mot tio minuter innan något visas — med snar följd i ”flera inom minuten” — ibland).

 

 

Kopplingsbilden 21Apr2019 — GammaLådan med kringutrustning — alla testinstrument:

 

 

Alla testinstrument:  • Digitaloscilloskop 2 kanaler • 12V Panasonic MC-batteri med särskilt anpassad elektronik för separat batterikraft • GammaLådan • Kamoden, analogt stort precisionsvisarinstrument.

 

 

HOLD-funktionens olika typiska oscillogram visas nedan med olika anpassade R-värden för de olika förekomsterna KOSMISKT och Am-241:

— Am-241-förekomsterna:  LÅGA amplituder i gammaförekomsterna kräver en mera anpassad — kortare — Sample-HoldPuls för att ge någotsånär rättvisa toppvärden till HOLD-kondensatorn. Här passar S-H Resistansen 20KΩ som mest optimala R-värdet.

   FÖRKLARING:

— BandPassfiltrets OP-förstärkare ger störst utkänslighet mot OUT-linjens CountTrig då BPa-R-värdet är lågt, analogt stor förstärkning. Högre BPa-R-värde sänker OUT-amplituden — och filtrerar därmed också bort de allra lägsta amplituderna: Högre BPa-R-värde säkrar att möjliga inslag från brus INTE kommer med.

 

 

 

 

— Kosmiska förekomsterna:  HÖGA amplituder i gammaförekomsterna kräver för sin del också en mera anpassad — längre — Sample-HoldPuls:

— Används S-H-R-värdet (20K) också till kosmiska förekomster visas stora HOLD-fel som i exemplet nedan:

— HOLD-kondensatorn stänger (långt) innan pulstoppen nås, och våldsamt stora, — alldeles på tok för låga — toppfel visas.

 

 

 

 

Med en mera lämpligt vald 100K-resistans för S-H-R-värdet hålls HOLD-kondensatorn öppen längre tid och HOLD-felet blir litet vid höga gammaresponser, föregående exempel oscillogram ovan höger.

— 100K-motståndet räcker inte riktigt — heller — då amplituderna kommer upp mot 1 Volt: HOLD-värdet kommer att ligga mer eller mindre marginellt något under det sanna toppvärdet.

   Exakta exempel på ”maxvärden” saknas här då vi (kanske) får vänta en hel (eller flera) dag på att få se något sådant inslag. Den här framställningen är, explicit, inte ägnad den uppgiften.

 

 

HoldTRAM:

TRANSIENTFÖRSTÄRKARENS HOLDFUNKTION

HOLDFUNKTIONEN i TransientEffektFörstärkaren (TEF)

 

SamplaHåll (eng. Sample And Hold, sv, »samla å håll») kan också konstrueras — »relativt enkelt» — med TRAM-blocket (TransFLASH) efter GammaFörstärkaren. MEN med vissa negativa sidoeffekter som förefaller öka inslaget av INF — förekomsten av tillfälliga brustoppar i den mest känsliga låga signaldelen som ger gammafalsktrigg.

 

 

Testade SampleHold-kopplingar som »fungerar hyfsat» i TEF/TRAM:en:

 

 

 

SampleHold-FUNKTION:

— MOSFET-transistorer har (i allmänhet) integrerade backdioder som extra skydd. Det utesluter samtidigt att spänningar >0v7 INTE kan lagras med en OnOff-strömväg över den typen av komponent.

— Så: Hur löser vi problemet GENERELLT att sampla alla möjliga spänningar 0 till (säg) 5 hela Volt i en HOLD-kondensator med en typiskt standard efterföljande högresistiv spänningsavkännande OP (CA3140)?

 

SVAR:

— Genom att 1. främst utnyttja maximalt små (minst störande) strömmar som ska styra lagringen

— vilket betyder en MINIMAL lagringskondensator

 

KONDENSATORLAGEN U=TI/C → T=UC/I kräver minsta möjliga kapacitans C för kortast T möjliga spänningssving U via minsta möjliga kondensatorström I;

 

— och 2. en tillagd negativ referensspänning som — då — möjliggör en bipolär PNP transistor som O)nOff-Switch, typ T2 ovan vänster:

 

 

Separat extra battericell för negativ referens

— T2-PNP-basspänningen för ON drivs via en negativ batterireferens, här en 3V knappcell typ 1,5mM¦Ø20mM CR2016 (90mAh). Strömanvändningen i kopplingen är helt minimal då batteriet belastas enbart vid en förekommande transientpuls — om gammaförstärkaren är aktiverad: under 10µS med långa mellanrum. Batteriet läcker ut (flera år) innan det använts ut.

 

 

 

KNAPPCELLSHÅLLARE FÖR KNAPPCELLSBATTERI kan konstrueras på många (förnämliga) enkla sätt — FÖR SÄRSKILDA ANPASSNINGAR TILL EXPERIMENTALELEKTRONIKEN — med de enkla tillgängliga byggkomponenter i det kommersiella elektronikutbudet. Fotografierna visar principen.

 

 

 

 

 

 

GammaEnergierna:

 

Vad exakt är det PIN-dioden avkänner i gammaförekomsterna?

— 1:  Vilken LÄGSTA möjliga avkännande PIN-diodENERGI finns för KOSMISKA förekomster?

— 2:  Vilken HÖGSTA möjliga avkännande PIN-diodENERGI finns för TILLFÄLLIGA BRUSTOPPARs förekomster?

— 3:  Vilken LÄGSTA möjliga avkännande PIN-diodENERGI finns för Americium 241 preparatets förekomster?

— 4:  Vilken HÖGSTA möjliga avkännande PIN-diodENERGI finns för Americium 241 preparatets förekomster?

 

Med Americium 241 preparatets placering maximalt nära PIN-dioden finns, närmast,

TRE typer av transientresponser från tillfälligt inkommande energistötar:

 

A: Am-241-förekomster .........  (-max 50mV);

B: Möjliga brustoppar ............  (-max 50mV);

C: Kosmiska inslag (1 per 1-3 minuter [-max0V8])

 

 

Vi hade »grundläggande frågeställningar»:

 

 

Tillgängliga basdata på Americium-241-ämnets gammasönderfall visar ett antal möjliga kandidater — men många flera finns, mera spridda, än de tre ovan främsta.

 

Vad är det PIN-dioden avkänner?

— DE KOSMISKA FÖREKOMSTERNA (Cosmic10) skvallrar MEST om ATT det som PIN-dioden avkänner beror på HUR ett visst (myonsönderfall — som slutar på elektron-positronannihilation med 2×511KeV) sönderfall TRÄFFAR PIN-kristallens ledningsgitter;

— Allt mera avancerade/känsliga gammasensorer tar med — SER — allt mera av den energi som utvecklas inom den detekterande halvledarkristallen;

— Mindre känsliga gammasensorer (PIN-dioden) har inte den kraften, utan »det mesta dämpas ut».

— Å ANDRA SIDAN VET VI INTE MYCKET OM HUR PIN-DIODEN t.ex. BPW34 SKULLE UPPFÖRA SIG OM t.ex. BRUSBANDET HÖLL TYP 0,1µV istället för som här typiskt ±10mV: Vi KANSKE skulle få se »alla möjliga gammaenergier» då. Kanske.

 

 

Förhållandet mellan Am241:s 60Kev och ±e-parannihilationens ena hälft 500KeV är

511/60=8,5 drygt.

— OM en ruta 20mV×50µS är representativ TransientEnergi för Am241-60KeV, då SKULLE »runt 10 sådana rutor»[‡] avspegla en kosmisk ±e-förekomst?

 

 

 

 

 

 

GammaSHIELDlådan:

GShiled2018

GammaSkärmLådan

GammaSHIELDlådan — strömförsörjningen

Maj2018

GammaSkärmLådan består i princip enbart av en avlång metallisk lådinbyggnad på en stabil underliggande träplatta av originalkretsarna från gammaexperimenten 2016.

 

 

Vi återkommer längre fram till detaljerna på skärmlockets ovansida ANALOGT STYRDA elektroniska potentiometrar med ultralåg strömförbrukning — delvis nödvändig styrelektronik för visst internt bruk.

 

Inkapslingen är, eller ska vara, fullständigt elektriskt skärmad, samt strömtekniskt självförsörjande på en uppsättning primära 9V-batterier (5×9V=45V):

— Batterispänningen har inbyggd autoströmsäkring och försörjer fem separata särskilt utprovade högeffektiva spänningsregulatorer med låg egen strömförbrukning (i storleksordningen endast några tiotal mikroampere). Se GammaLådans Strömförsörjning.

— Med lådan öppnad finns sex kontrollswitchar med en separat 9V-batterispänning som försörjer en digital testvoltmeter med vars hjälp de fem regulatorkanalernas spänningar kan kalibreras och testats.

— Lådan har på sina två yttre motstående sidor separat skärmade specialmonterade kontaktlådor anpassade för två mätprobar till ett digitalt oscilloskop.

— Lådlocket kan öppnas och stängas med ett enkelt handgrepp, och metalliskt kontakterande gångjärn — koppar, aluminium — säkrar lockets jordning mot den övriga lådkonstruktionen.

— Hela lådans basplatta vilar på en 2mM tjock kopparplåt med iskruvade aluminumfyrkantrör i botten för mekaniskt montering mot den underliggande styva träplattan, samt upptagna särskilt gängande hål för fast montering av de separata (10+) minikopplingsdäcken.

— En aluminiumkabelkanal förbinder lådan med gammaboxen där själva PIN-dioden (BPW34) sitter tillsammans med gammaförstärkarens komponenter.

 

Styrsprintar jordar:

GammaBoxen:

GammaBoxen — 2mM aluminium + 2mM kopparplåt — har samma funktion som den enklare tidigare aluminiumfolieklädda kartonglådan från gammaprojektet 2016, men här i mera stabilt helmetalliskt utförande:

 

 

Hålet överst i plexiglaset är anpassat och reserverat för Americium 241-preparatet — som garanterar hela gammasensorns kalibrering och funktion.

 

Kopparplattan (laminat) över GammaSkärmlådans bottenträplatta är försedd med metalliska styrsprintar[‡].

— Styrsprintarna är så avpassade — 2,54mM raster mot aluminiumfyrkantrörens y10mM¦i8mM; testa själv med M2-skruv (med viss mindre justering): passningen är exakt — att aluminiumRörKanterna PRECIS med viss modest TRYCKKRAFT kan PRESSAS ner i exakt passning mot laminatplattan vilket säkrar gammaboxens jordning.

 

 

I GammaBoxen — vänster ovan — är sedan upptaget EXAKT PASSNINGSSYMMETRI mot de två anslutningspinnarna till PIN-dioden (BPW34) genom en anpassad PIN-diodsockel (av Teak) som skruvats fast i aluminiumboxens ena vägg.

— Genom att skjuta ner boxlådan över styrsprintarna ges exakt passning med PIN-dioden som då korrekt kan löpa ner i sina kontaktspår.

— PIN-diodens passning på översidan garanteras av en YTTERST NOGA anpassad hålform genom den 2mM tjocka topptäckande kopparplåten — ytterst viktigt att resistanstesta slutmonteringen så att säkra isoleringar bibehålls. Plåten ljusskyddas underifrån genom ett noggrant tillskuret svart konturtäckande klippark: inget ljusinsläpp är tillåtet här: inte underifrån, inte ovanifrån.

— PIN-diodens enda mekaniska anslutning neråt kopplingsdäcket blir genom dess egna anslutningsben som går genom klipparket och därifrån direkt ner i hylskontakter som omges av teaksockelmaterialet: inget ljus bör ha möjlighet att komma in den vägen.

— Ljusinsläppet ovanifrån hindras säkert genom att en slutlig aluminiumfolie läggs överst och sedan pressas ner över boxkanterna av en TAJT UTFORMAD plexiglasram som samtidigt garanterar att aluminiumfolien smiter åt kring boxens metallkanter — och därmed ger och säkrar en slutlig — perfekt — total elektrisk boxskärmning. ResistansTesterna bekräftar det också.

— När boxen sedan demonteras, och återförsluts, upprepat, många gånger — för åtkomst till komponenterna i boxkopplingsdäcket — är det bara boxens sidväggar som påverkas med moment, plexiramen vidrörs aldrig.

   Perfekt funktion.

   Bilden nedan visar Americium-241-preparatet insatt i det reserverade plexiglashålet för funktionstest och gammakalibrering.

 

 

AMERICIUM-241-prepararet hålplacerat med maximal närhet — ca 1mM — till den underliggande PIN-dioden — BPW34 eller BP104

 

  

 

Se GammaBOXEN — Am241CloseGB

 

Gammapreparatet AM-241 från den gamla rökdetektorn anpassat med monteringsram och sockelhållare för att passa i GammaBoxens upptagna plexiglashål för kalibrering och funktionstest — Foto 29Maj2018.

 

GammaBoxenUtf:

GammaSHIELDlådan

Gammaboxen — Hela Skärmlådan

 

 

PRECIS SOM I GAMMAPROJKETET 2016 med de enklare skärmlådorna avgörs även här Maj2018 hela experimentuppgiften på bekvämligheten att kunna ta av och sätta tillbaka skärmlocket till gammasensorns aktuella elektroniska komponenter:

— Vi MÅSTE kunna testa, analysera, pröva, byta komponenter, löpande, snabbt, utan krångligheter.

 

Fotografierna nedan visar översiktligt hur gammaboxen har konstruerats, samt hur detaljerna har monterats.

 

 

 

F5 ¦ 27Maj2018 ¦ Bild  20,22,26,33,37

 

SVARTA KLIPPARKET (Heltäckande över hela lådans inre tvärsnitt utom hörnen) läggs över PiN-sockeln, den sitter fast i ena lådsargen med en M2-skruv. PiN-diodens anslutningsben skjuts sedan ner, genom papperet, i PiN-sockeln och ger då en säker ljusisolerande funktion nerifrån och uppåt. Över PiN-dioden monteras/skjuts sedan den tajt inpassade 2mM kopparplåten med det upptagna rektangulära hålet. Över denna läggs slutligen den elektriskt och ljus-isolerande  aluminiumfolien som sedan pressas ner tajt över lådkanterna via lådramen för att ge en säker elektrisk lådkontakt — och säker ljusavskärmning uppifrån.

 

 

2mM kompakt kopparplåt, demonterad som ovan, ska (också) föreställa en något sånär säker materialskärm mot alla möjliga tänkbara störningar/inverkan som ev. kan nå den aktuella gammasensorelektroniken på lilla kopplingsdäcket. Hålupptaget till PiN-dioden (efter cirkulärt grundhål) är gjort med Clas Ohlsons gamla utomordentligt fina nålfilsset — som tyvärr inte alls längre verkar ATT gå ATT få tag på. ATT:

— Jag märker mer och mer (Maj2018) ATT Sverige håller på att konvertera språkligt till Turkiet

— VerbalGrunden ATT (för ATT kunna arbeta .. för kunna ...  förkunna .. ) utelämnas allt mera frekvent:

   Befolkningen befinner sig i identitetschock. APPA.

   Måste kompensera för ATT fortsätta ATT verka vara viktig med ATT utelämna ATT:

— Det låter »fräsigare» — Mera Viktigt.

   Engelsmännen kanske imponeras med förebilden: In order TO achieve ..: för ATT kunna uppnå .. för kunna .. in order .. achieve ..

   Båten har tappat rodret — Associerad Navigation. Måste ha GPS för ... HITTA Hem.

 

 

LÅDRAMEN I PLEXIGLAS är precis så tajt konstruerad att aluminiumfolien smiter åt kring gammaboxens toppmetallkanter: Hela förslutningen GARANTERAS en enhetlig elektrisk kontakt — vilket vi alltid kollar med separat instrumentmätning.

   PRECISIONEN i »Tajt:en» är enkel: Plexiglasramens 5mM smala 5mM höga ramkanter är förborrade och förgängade med M2. Borrhålen avpassas EXAKT, så noga man kan, så att varje borrhåls centrum ligger 2,5mM utanför lådkanten.

   NU VET VI att M2-skruv, och annan, besitter en (CIRKA) 0,15 mM tolerans mot ideala Ø2mM:

— När vi skruvar fast plexiglasunderkanterna mot plexiglastoppen, tre skruvar på varje sida, med M2-skruv (stjärnskruvskalle), har vi ALLTID den marginalen att passa på genom att — vid fastskruvningen — Synka/TRYCKA med fingrarna PRECIS så att MAXIMALT TAJT PASSNING uppnås. Då väl den fastskruvningen gjorts en gång (ordentligt) kan ramen sedan tas av, och återinsättas, med samma goda tajta passning.

 

 

 

GammaLådans Strömförsörjning — hela kopplingsbilden i sammanställning 12Mar2019

 

GammaLådans Hela Strömförsörjning

HELA KOPPLINGSBILDEN — primärbatterier ¦ strömsäkring ¦ spänningsregulatorer 5st 3T-PBSR ¦ startpulskrets ¦

spänningsmätande 6 kanalers mikroswitchnav ¦ spänningsstyrda resistanser

 

SPÄNNINGSREGULATORERNA — 5 stycken av samma typ 3T-PBSR som i originalet 2016 men här något modifierat och anpassat — kan bestyckas med olika uppsättningar resistanser, höga-låga, för anpassning till små-stora strömuttag — med tillhörande långsamt-snabbt transientsvar. Här har en övre strömgräns satts till 50mA med höga regleringsmotstånd då kanalerna i princip enbart ska garantera konstanta belastningar utan variationer;

— Varje regulator är testad och utprovad för att klara den försörjningen på max 50mA (iSupply) utan att den fina batterilinjen (200µV) påverkas.

— Varje 3T-PBSR-regulators egen strömförbrukning — test vid 12V utspänning och 24V primär inspänning — är 24µA utan indikering: Indikeringen vi här använda 5V drar (5—2V4)/1M 2,6µA. Totala strömförsörjningen för hela GammaBoxen med GammaFlashen vid 5V är uppmätt till 2,8 mA med OP1-kopplingens gammasensorkrets.

 

 

 

 

PRIMÄRBATTERIERNA 5×9V=45V, nya ca 48V, efterföljs av ett 10 Ohms skyddsmotstånd som leder till huvudkretsens strömswitch.

— Direkt efter huvudswitchen följer STRÖMSÄKRINGSKRETSEN (NCFB-CMOS). Den utlöser snabbt och effektivt (via en CMOS NAND-Latch) — separat test — vid ca 45mA.

— Regulatorkanalerna följer efter säkringskretsen: 5 identiska 3T-PBSR-regulatorkanaler med låg egenströmförbrukning (tiotal µA) med bibehållen (200µV) batterimatningslinje.

— StartPulskretsen startar upp typen 3T-PBSR som kräver en hjälpströmpuls för att komma igång — Se StartProceduren.

— Spänningskontroll kan göras för alla 5 regulatorerna + ledningen till primärbatterierna; Ett särskilt konstruerat spänningsMätningsNav med egen batteriförsörjning läser av aktuell kanal — kretsen drar ström endast vid själva det avläsande manövertrycket; En av de 6 mikroswitcharna aktiveras automomentant för avläsning av aktuell kanalspänning vid intryck.

 

Spänningsstyrda resistanser

Vid konstruktionsarbetet med att färdigställa GammaLådan (våren 2018) gjordes en del test för att säkra EVENTUELLA BEHOV av att KUNNA justera (någon) kanals regulatorspänning UTIFRÅN den totalskärmade lådan.

 

 

— Varfördå?

 

Liljornas Heliga Trädgårdar:

— I samband med utprovningen av GARANTERAT LÅGA EGENFÖRBRUKNINGSSTRÖMMAR för de nödvändiga spänningsregulatorerna noterades — som har antytts tidigare — att TRIMPOTENTIOMETRAR större än 500K — 0M5 — har en TENDENS att GRUSA fina batterispänningslinjer (200µV) och introducera HEMSKA störningar:

   TEORI

— MiniPotentiometrarnas ledningsbanor (även stora potentiometrar [ännu värre]) samlar Molekyldamm I TIDENS LÄNGD — värre ju mindre strömmar som passerar.

— Test som genomförts här (2016-2018) med de små trimpotentiometrarna, typen ovan i bild, visar att MAX 500 KΩ — och inte ens det efter flitigt användande — kan användas för att styra ut finspänningar på lågströmsregulatorer — typen som bara behöver ental eller tiotal µA i egenström.

 

Trimpotentiometrar med högre värden visar märkbart demolerad utspänningslinje.

 

Så blir alltid nöden uppfinningarnas moder:

— Finns det inget (enkelt) sätt att komma förbi den flaskhalsen?

 

Flera test med en vanlig bipolär NPN småsignaltransistor (BC546 B) visade att det GÅR:

— Transistorn kan öppnas — ner till 5Ω om basströmmen är stor — och strypas — upp till flera gigaOhm med ingen basström alls. Strålande läge.

 

Det enda som krävs är en separat spänningskälla — en 3V knappcell duger utmärkt — som kan försörja en MINIMAL basström till transistorn.

Transistorn kan kopplas in — kortsluta — på valfritt ställe i ledet med de ordinärt insatta potentiometrarna.

 

I första testbygget (LillaTransistorBoxen, 8Mar2018) användes en konstantspänningsdiod (LM 385 Z — ElectroKit) som spänningsreferens: Tre mera lågohmiga trimpotentiometrar (100K, 10K, 1K — MainFineUltrafine) användes för analog spänningsmanövrering på transistorsidan.

— Utmärkt resultat.

   Regulatorkretsens utspänningsnivå påverkas inte av den insatta transistorn, förutsatt den är avkopplad mot GND i offläge (Jord, 0V) då den inte används.

— Så får man också en BONUS på köpet: TVÅ oberoende spänningsinställningar att laborera med: När transistorn kopplas in, blir det dess inställning som gäller. Kopplas den ifrån, är det den normala spänningsregulatorns inställning som gäller.

— En enkel skärmad kabel förbinder det inre av GammaSkärmlådan med den yttre TranistorBoxen — HÄR INBYGGD I ETT ALUMINIUMFYRKANTRÖR.

 

I andra testbygget (StoraTransistorBoxen, 24Mar2018) utnyttjades tillfället för att anställa ett mera omfattande Potentiometertest — totalt 6 stycken »normalt stora radiorattar».

— Här anställdes en egen inre 3T-PBSR konstantspänningskälla på 0V635 för att säkra transistorbasspänningens maxnivå.

— TransistorLådan  överst på GammaLådan har skärmade sargar, underdel och topp.

— Den ansluts precis som i Lilla fallet till det inre av lådan enbart genom en skärmad kabel (bas+GND).

— Testerna visade att även denna konstruktion håller måttet och kan användas för att styra en av de inre 3T-PBSR -kanalerna utifrån — analogt.

 

Se även separat i Räknarkretsen.

 

 

 

Oscilloskopanslutningarna och GammaFlashNivån:

 

Oscilloskopanslutningarna och GammaFlashNivån:

 

 

Två lådjordade oscilloskopanslutningar, en på vardera sidan, finns tillagda till GammaLådan genom särskilda enklare konstruktioner, anpassade för oscilloskopets vanliga mätprobar, vänster nedan..

 

 

 

 

I originalkopplingen (GammaSekundären) fanns en OP-komparator med en tillhörande FlashPotentiometer som kunde avläsas via en särskild mätpunkt (IC1¦OP2Minus).

— Den komparatornivån finns inte i den nu senare utnyttjade enklare GammaFlashKopplingen.

— Digitalmätaren i bilden ovan höger är istället kopplad till mätning på GammaFlashkretsens transistorbasspänning — ett relativt mått på nivån för gammadetektering till räknarkretsen.

   I vilket fall[‡] ser vi alltid primära utgångsnivån från gammaförstärkaren (A) genom en av mätprobarnas anslutning.

 

 

 

 

GrymmaKnepigheter, uppdagat våren 2018: Forts. frn. Sammanställningar Mar2019

 

Grymma Knepigheter grus(er)ar Framgångarna

Experimenten med den färdiga »GammaProjektKonsolen» avbryts Maj 2018

 

De fortsatta experimenten med den färdigställda Gammaskärmlådan avbröts — hastigt i Maj 2018 — sedan en del »Verkligt Upplysande» detaljer visat sig:

 

•    GammaSekundärens olika tidskrävande utflykter bidrog till den mera enkla lösningen i GammaFlashen — vilket förenklade hela kopplings/kretsbilden, samt (drastiskt) sänkte strömförbrukningen (från runt 15mA till nuvarande strax under 3mA). —»HejaSverige».

 

•   Mindre upphetsande — som det strax visade sig våren 2018 — var den här »utmärkta lösningen» till Folieurladdningsenheten:

 

 

Den ursprungliga Maj2018 konstruerade Folieurladdningsenheten.

 

En separat kompakt konstruerad zyz vrid- och justerbar urladdningsenhet med separat batterimatning 3×9V=27V max urladdningsutspänning konstruerade våren 2018 med en speciellt ALUMINIUMFOLIEBANDSANORDNING, se Foliebandet.

— Anordningen med urladdningsstiftet kan vridas in över GammaBoxen med olika avstånd till och lutningar mot dess underliggande gömda PIN-diod för »maximala test».

 

 

Våren 2018: Framgång — med förvecklingar.

— Man ska, då, kunna räkna ut och förutse allt möjligt INNAN det händer/inkorporeras som inte får hända/inkorporeras. Amatörer.

— Det blir omöjligt i längden att INTE beundra den typen .. Glänsande konstruktion. Skitkass funktion.

 

 

Det var »den goda tanken». Anordningen fungerar utmärkt — men INTE foliebandet som det var tänkt. Nämligen så:

 

Tanken var god — men kolla den försmädliga funktionen som förpassar det centrala resistanskriteriet — maximalt låg kretsfolieresistans enligt TNED-teorin ATA/CAT säkrar det avgörande urladdningsströmdraget — till avgrunden:

 

— Man måste se det för att tro det:

Efter — Se även FÖRE nedan:

Foliebandet: Grymma Knepigheter Maj2018

 

 

Se URLADDNINGSANORDNINGEN Maj2018 i detaljer — separat.

 

Före:

 

 

— Have a nice day:

 

Hur man än bär sig åt, vilken typ av TEJP man än använder: Med TIDEN släpper tejpen mot VARJE påförd dragspänning, fortare eller långsammare:

— Den avgörande LÅGA kontaktresistansen (<10mΩ) försvinner och ersätts av »allt möjligt mellan 0Ω2 och 2Ω0» — beroende på.

 

Hemska saker.

— Utan erfarenhet, och inte minsta misstanke om äventyr, utformades HELA urladdningsapparaturen — i sig »jättebra» — PÅ »tejpPrincipen»: enda då möjliga tillgängliga uppslaget för att få ett justerbart FOLIEBAND för urladdningarna.

 

Urladdningsanordningen, Maj2018:

 

Urladdningsanordningen Maj 2018

Inte allt glimmar som guld ..

 

— Perfekt konstruktion — kass funktion.

Se inledningen från GrymmaKnepigheter:

 

 

 

Våren 2018: Framgång — med förvecklingar.

— Glänsande konstruktion — med Skitkass funktion. Verkligen enastående.

 

 

Var sket det sig?

— Foliebandet.

 

 

 

 

— Varfördå?

— BANDFORMEN bygger HELT på att skära ut en (1cM bred, noga) folieremsa och sedan montera ihop ändarna (noga) med TEJP. Se Foliebandet.

   En sämre tejpsort avslöjades DIREKT: Bandändarna separerade märkbart (inom minuter).

   Typen DOKUMENTTEJP användes sedan — med betydligt bättre resultat.

— Men toleransen för bandmåttet (verkligen tajta lägen) — kritiskt på en millimeter när, DELS för att få maximal åtspänning mot kontakthjulen och DELS att överhuvudtaget få IN foliebandet i själva hjulbygget — begränsar friheten att få maximal åtspänning: mindre bandmått = omöjligt att få in bandet: större bandmått = kass åtspänning. Man börjar längta UT.

 

Efter många om och men — med strålande resultat i ännu mera märkliga sammanhang — genomfördes en reguljär kontaktresistansmätning[‡] 2Jun2018:

 

 

 

KontaktResistansMätning 2Jun2018 på AluminiumFolieBANDETS Huvudroll avslöjade otillåtet höga värden. Annan konstruktion krävs.

 

 

Otillåtet höga kontaktresistansvärden visade sig mellan folie och anslutande metalliska rullhjul.

— Hela TNED-teorin i urladdningsmomentet ATA/CAT bygger på en minimal kontaktresistans (inte över 10mΩ, med fördel lägre). Utan den förutsättningen — jämnt, kontinuerligt — kan resultatbilden inte garanteras.

— Och så ÄR det också av PRINCIP med TEJPEN över folieändarna OCH pålagd mekanisk dragspänning: FolieÄndarna glider isär — proportionellt mot bandspänningen (och tejpklistrets dragmotståndshållfasthet). För att sabotera tajta milliohmresistanser behövs bara en tiondels millimeter glipa. Oacceptabelt.

 

Resultatbild, 9Mar2019:

RESULTATBILD:

— TEJP FOLIEBANDET får under inga som helst omständigheter användas i sådana sammanhang som konstruktionen ovan uppvisar.

 

En helt annan konstruktion måste genomföras — som garanterar en optimal (inom mΩ) kontaktresistans mellan folie och anslutande fasta metalliska ledare.

 

Och sant är det:

— Åtskillig TID hade spenderats med att tänka ut originalanordningen[‡] ovan — och bara med slutände i förbisedda inkorporerade felformer i hela konceptet.

   Bra lärdom — för den som inte visste på förhand. Perfekt. Återstår en mera upplyst konstruktion.

 

— Men RESULTATEN då — gammaresponserna — i själva dessa misslyckade försök, om alls:

— Visade sig något, alls?

— Det kan man nog LÄTT säga att det gjorde.

— MEN: Omständigheterna kring DESSA FÖRETEELSER vill jag, nog, helst vänta med att spekulera i TILLS för det första en rejäl folieurladdningsanordning kommer fram. Allt annat blir uteslutet för att kunna skilja agnarna från vetet, och KLART fastställa vad som är Feltrigg och Sanntrigg.

 

Vi VET inte säkert, än — 9Mar2019. Men vi är på väg.

— Resan ÄR själva äventyret. Målet (inget mer resande) är mindre upphetsande. Det är min erfarenhet.

Anordningen, FUE:

Foleurladdningsenheten

Maj2018

RullBandFolieurladdningsenheten — den som konstruerades men som inte höll måttet:

SAMMANSTÄLLDA FOTOGRAFIER

 

 

 

Urladdningsenheten som sådan fungerar helt utmärkt:

— Ett träblock utgör monteringsstomme med minikopplingsdäck, batterifack och avståndspelarjusteringar, plus en separat påhängd foliebandsanordning som kan vridas och lutas på optimalt möjliga sätt relativt GammaBoxens avkännande PIN-diod.

 

 

 

Folliebandsanordningen särskilt:

 

 

 

 

Foliebandsanordningen särskilda spänn- och upphängningsanordningar:

 

 

 

 

 

FolieBandet, Del 2: Alternativ lösning Mar2019

 

Alternativ Folieurladdningsanordning

FÄRDIGSTÄLLD, KALIBRERAD OCH PRELIMINÄRT UTPROVAD 19Mar2019

 

En första preliminär teoretisk genomräkning för en alternativ foliebandsurladdningskonstruktion visade att det bara — egentligen — finns ett enda alternativ att välja på:

 

URLADDNING I PRINCIP ÖVER URLADDNINGSKONDENSATORNS TILLEDNINGSBEN:

— Maximalt låg kontakt- och tilledningsresistans över urladdningsvägen.

— Uppladdningsvägen är inte kritisk.

 

PROBLEMET att tillverka den typen — som det har visat sig — är emellertid betydligt mera krävande än alternativet ovan. Det är vad som återstår här framöver — dock inte i detta dokument.

   Utöver ovan antydda, finns ännu ett alternativ under utformning — men det är (verkligen) krävande. Vidare beskrivningar följer i kommande dokument — då, och om, samtliga konstruktioner är/blir slutförda och testade.

 

 

 

FalskGAMMATRIGGpulserna: SAMMANSTÄLLNINGAR 22Mar2019

 

Lömska gammafalsktrigg genom GammaSkärmLådan

 SEISMISKA — ELEKTROINDUKTIVA

 

 

 

 

Varje KRAFTNÄTsBRUMUPPSAMLANDE FYSISK MATERIEKROPP

— människokroppen

— en fysisk metallisk ledare, tråd eller stång

— alstrar en JORDNEUTRALISERINGSPULS vid ett (i princip varje, mer eller mindre) momentant kontakttillfälle — beröring, även helt ytterst lätt — med GammaLådans Jordskärm (GND)

 

Det finns två kategorier olika försmädliga gammafalsktrigg i samband med den (Maj2018+) färdigställda GammaLådan:

 

•   SEISMISKA falsktrig:

— GammaFörstärkaren är (super-) känslig även för mekaniska stötar;

•   ELEKTRO-INDUKTIVA falsktrigg bilden ovan — endast i utpräglade kraftnätsmiljöer:

A: — inducerat 50Hz-brum åstadkommer JORDNORMALISERANDE PLANSTRÖMMAR I SKÄRMBYGGET då en icke-jordansluten fysisk kropp kommer i kontant — det allra ynka lilla minsta — med GammaLådans elektriskt isolerade skärmade metallkropp.

B: — SWITCHANDE NÄTANSLUTEN APPARATUR generellt ger ibland speciellt tydliga ”skräpiga” transienteffekter när (typiskt) en frys, ett kylskåp, eller någon annan starkströmsanordning switchar. Men dessa är lätta att urskilja (visuellt på ett oscilloskop) och inträffar dessutom sällan.

 

— SEPARAT ANSLUTNING TILL KRAFTNÄTETS REGULJÄRA JORDNINGSLEDNING ENDAST REDUCERAR — INTE ELIMINERAR (och inte heller alltid reducerar, märkbart) — FALSKTRIGGFÖREKOMSTERNA.

— Det avgörande i sammanhanget — som det har visat sig — är ÄVEN experimentpersonens med (metalliska detaljer) närliggande separata fysiska kropp: närmaterialens elektriska relation via huvudkraftnätets 50Hz induktiva inverkan till GammaLådans egen närabsoluta skärmkropp.

— »Grymma närinduktiva falsktrigg» uppkommer i synkron (induktiv) koppling med den skärmade GammaLådan — utan särskilda åtgärder. Det blir alltså avgörande viktigt att testa fram vad som gäller här — exakt.

 

   Det tog ett tag innan det försmädliga gammafalsktriggande fenomenets faktor avslöjades — och insågs.

— Transientpulsen som bildas vid kontakttillfället ser VÄLDIGT mycket lika ut som en reguljär (Am-241-) gammaförekomst — men (betydligt) starkare.

 

 

Experimenten från Maj2018 FolieBandets UrladdningsAnordning lurades under lång tid:

 

— Med reservation för ev. förekomster som ännu fortfarande här 22Mar2019 INTE har klarlagts:

— Varje urladdningskontakt via en nertryckning av metallarmen[‡] resulterade i samma typ av falsktrigg som kunde konstateras vid separat kontroll med enbart metalliskt vidrörande kontakt

— Handhållen metallpincett i lätt vidrörande kontakt —

med Gammalådans jordplan.

 

Tillsammans med FUE FoliebandUrladdningsAnordningens MINDRE AVANCERADE funktion — tejpen släpper, och kontaktresistansen avtar (drastiskt) inom bara kort tid — hade så flera faktorer uppdagats som innebar möjligheten till grava och allvarliga felkällor i resultatbilden. Den typen måste elimineras. Helt.

 

 

ELEKTRO-INDUKTIVA falsktriggens karaktär

 

Test 22Mar2019 med olika typer av — från GammaLådan — fristående fysiska kroppar — kabel, människokroppen, handhållna fysiska ledare med och utan isolerande mellanlägg — visar hur de falsktriggande, väldigt snarlika gammatransienternas makar fungerar.

 

OSC—ei:

ElektroInduktiva gammafalsktrigg

 

 

 

ELEKTRO-INDUKTIVA falskpulser BLIR i princip omöjliga att skilja från verkliga gammaresponser i och med att falskpulserna KAN anta alla möjliga amplituder på enbart ETT enda beröringstillfälle: en transientpuls framträder. Beroende på tillfälliga omständigheter, kan falskpulsens amplitud anta alla möjliga värden. Oscillogrammen ovan ger några exempel.

   SÄTTET som falskpulserna uppträder på, avslöjar HUR det — hela fenomenformen — fungerar:

•   Direkt handhållen metallpincett som berör jordplanet ger största amplituderna — men även små förekommer;

•   Handisolerad handhållen metallpincett (skinnhandske) ger märkbart reducerad beröringsamplitud;

•   Väl isolerad handhållen metallpincett (gummihandske) ger NÄRA ingen beröringsamplitud alls;

•   ingen effekt; Kabelslinga (4dM) MED ENA ÄNDEN I JORDKONTAKT och den andra änden i beröring med jordplanet;

•   ingen effekt; Direkt handhållen pincett som berör gammalådans jordplan SAMTIDIGT med andra handen i kontakt med GammaLådans jordplan;

 

 

OSC—sf:

Seismiska gammafalsktrigg

 

 

 

Även rent seismiska — mekaniskt vibrerande — stöt fenomen KAN åsamka gammaresponsliknande falsktransienter. Bilden ovan vänster antyder ett sådant tillfälle.

— EDnda skillnaden — mestadels — är att mekaniska vibrationer i allmänhet har MÅNGA svängningsperioder — och i allmänhet har långa perioder. Gammatransienterna har (i allmänhet, beroende på förstärkarsteg) kortare perioder och uppvisar enbart singulära pulser.

 

 

 

 

KopplingsExempel: 13Apr2019

 

 

YTTERLIGARE

EXEMPEL PÅ SVÅRIGHETER I KOPPLINGSARBETET

EXAKT SAMMA KOMPONENTER — PÅ TVÅ OLIKA STÄLLEN — VISAR FÖRFÄRLIGA oacceptabla AVVIKELSER

 

 

Se Kopplingsschema i INF12AprRef: — Am241Close

—————————————

 

Övre vänster: Perfekt överföring till HOLD-OP:n.

Övre höger: Grymma störspikar visar sig om HOLD-OP:n flyttas över till BP-blockets minidäck. Oacceptabelt.

 

 

ALLA FÖRSÖK ÄNNU 13Apr2019 MISSLYCKADE med attt försöka spåra transientfelet genom Hold-OP:n insatt på ett separat minikopplingsdäck — inkluderat omständligt långa ledningsdragningar till-från via 68p-SampleTransientkondensatorn;

— TransientFelet ALLA PULSER GENOMGÅENDE visar sig — ännu — ENBART med ovanstående dokumenterade kopplingsbild: invid CA3240-BP-operationsförstärkarna och nämnda 68p-SampleTransientkondensator.

 

Hittills enda möjliga rationella förklaringen:

— Minikopplingsdäcken underst har nära direkt anslutning i bottenplattan via ett minimalt isolerande plastskikt till kopparjordplanet — läs: säker transientjordning. Minikopplingsdäcket med BP-OP-CA3240 har INTE den typen — här en rest efter föregående separata 9V-batterimatning där minikopplingsdäcket monterades provisoriskt ovanpå 9V-batteriet.

— Enda sättet att klara ut den teoretiska förklaringen är att flytta över BP-blocket till ett underliggande jordkopplat minikopplingsdäck, återigen flytta HOLD-OP:n dit, och sedan kolla.

 

Svar 16Apr2019:

— Nej. Ingen som helst ändring.

   Samma komponenter på ett kopplingsdäck maximalt nära kopparjordplanet, och HOLD-OP:n insatt på detta, visar precis samma resultat: transientspikar i överföringsögonbliocket som ovan mitten höger.

 

Störkällan är, tydligen[‡], själva HOLD-transistorn BS17+ med transientkondensatorn (68p).

— HOLD-OP:n måste tvunget sättas separat »på behörigt avstånd», typ bilden ovan vänster.

 

 

 

 

 

 

 

 

CHEOPS REKTANGEL  Mar2019

 

innehåll: SÖK på denna sida Ctrl+F · sök alla ämnesord överallt i SAKREGISTER  ·  förteckning över alla webbsidor

 

 

Universums Historia — CHEOPS REKTANGEL

ämnesrubriker

                      

 

innehåll

 

              CHEOPS Rektangel IV — GammaProjektet 2019

 

                                                                            Inledning — GAMMASTRÅLNINGEN FINNS — HELT SÄKERT

 

                                                                            GammaPlanet

 

                                                                            BlixtGamma, historia

 

                                                                            KASHIWASAKI-KARIWA-BEKRÄFTELSEN Feb2017

 

                                                                            Sammanställningar 8Mar2019

 

                                                                                               GammaLådan, Maj2018+

 

                                                                                               StartProceduren

 

                                                                                               KRETSARNA I SKÄRMLOCKSLÅDAN

 

                                                                                               GammaSHIELD2018+

 

                                                                                               GammaSekArt

 

                                                                                               GammaSekundären

 

                                                                                               GammaSekKrets

 

                                                                                               GammaSekKoppl

 

                                                                                               GammaSekBeskr

 

                                                                                               GammaAmp

 

                                                                                               GammaFlash

 

                                                                                               GammaCount

 

                                                                                               GFGC

 

                                                                                               GammaAmp — MOD.19Mar2019

 

                                                                                               Am241CloseGB

 

                                                                                               PINsenseTest

 

                                                                            TransientFörstärkarEffekten

 

                                                                                               KompBlock

 

                                                                                               TRAMECT

 

                                                                                               TRAMECT-Princip

 

                                                                                               TRAMECT-signal

 

                                                                                                                  UtanC3

 

                                                                                               TRAMECT-Original

 

                                                                                               TransFLASH — 27Mar2019

 

                                                                                               Transientförstärkningens arbetssätt

 

                                                                                               Drama

 

                                                                                                                  BandPassIntro

 

                                                                                                                  BandPassFILTRET

 

                                                                                                                  JFET2tGammaOP1+BandPass

 

                                                                                                                  BPeko

 

                                                                                                                  INFref

 

                                                                                                                  Cosmic10:  — 50µS/DIV—20mV/DIV  —  6Apr2019

 

                                                                                                                  CosmicAm241

 

                                                                                                                  BP12

 

                                                                                               TRAM: 23Apr2019

 

                                                                                                                  TramR2

 

                                                                                                                  TransFLASH-Originalet

 

                                                                                                                  Experimentversion — delvis

 

                                                                                                                  TRAMKS23Apr2019

 

                                                                                                                  OSC1

 

                                                                                                                  OSC2

 

                                                                                                                  OSC3

 

                                                                                                                  OSC4

 

                                                                                                                  MätExempel24Apr2019

 

                                                                                                                  CosmicCont

 

                                                                                               Regionkrysset Kompletterande Apr2019

 

                                                                                                                  Intermission

 

                                                                                               HoldFunktionen: 21Apr2019 — Med fortsättning från BANDPASSFILTRETS FUNKTION I GAMMASENSORN BP12

 

                                                                                               Kopplingsbilden 21Apr2019

 

                                                                                               HoldTRAM

 

                                                                                               GammaEnergierna

 

                                                                                               GammaSHIELDlådan

 

                                                                                                                  Styrsprintar jordar

 

                                                                                                                  GammaBoxen

 

                                                                                                                  AMERICIUM-241-prepararet hålplacerat med maximal närhet

 

                                                                                                                  GammaBoxen Utförande

 

                                                                                                                  GammaLådans Strömförsörjning

 

                                                                                               Oscilloskopanslutningarna och GammaFlashNivån

 

                                                                                               GrymmaKnepigheter, uppdagat våren 2018

 

                                                                                                                  Foliebandet

 

                                                                                                                  Urladdningsanordningen, Maj2018

 

                                                                                                                  Resultatbild, 9Mar2019

 

                                                                                                                  Anordningen, FUE

 

                                                                                                                  FolieBandet, Del 2: Alternativ lösning Mar2019

 

                                                                                               FalskGAMMATRIGGpulserna: SAMMANSTÄLLNINGAR 22Mar2019

 

                                                                                                                  OSC—ei

 

                                                                                                                  OSC—sf

 

                                                                                                                  KopplingsExempel: 13Apr2019 — EXEMPEL PÅ SVÅRIGHETER I KOPPLINGSARBETET

 

                                                                                              

 

referenser

 

[HOP]. HANDBOOK OF PHYSICS, E. U. Condon, McGraw-Hill 1967

Atomviktstabellen i HOP allmän referens i denna presentation, Table 2.1 s9–65—9–86.

mn        = 1,0086652u  ......................    neutronmassan i atomära massenheter (u) [HOP Table 2.1 s9–65]

me        = 0,000548598u  ..................    elektronmassan i atomära massenheter (u) [HOP Table 10.3 s7–155 för me , Table 1.4 s7–27 för u]

u           = 1,66043 t27 KG  ..............     atomära massenheten [HOP Table 1.4 s7–27, 1967]

u           = 1,66033 t27 KG  ..............     atomära massenheten [ENCARTA 99 Molecular Weight]

u           = 1,66041 t27 KG ...............     atomära massenheten [FOCUS MATERIEN 1975 s124sp1mn]

u           = 1,66053886 t27 KG  ........     atomära massenheten [teknisk kalkylator, lista med konstanter SHARP EL-506W (2005)]

u           = 1,6605402 t27 KG  ..........     atomära massenheten [@INTERNET (2007) sv. Wikipedia]

u           = 1,660538782 t27 KG  ......     atomära massenheten [från www.sizes.com],

CODATA rekommendation från 2006 med toleransen ±0,000 000 083 t27 KG (Committe on Data for Science and Technology)]

c0          = 2,99792458 T8 M/S  ........     ljushastigheten i vakuum [ENCARTA 99 Light, Velocity, (uppmättes i början på 1970-talet)]

h           = 6,62559 t34 JS  .................    Plancks konstant [HOP s7–155]

 

[BA]. BONNIERS ASTRONOMI 1978

— Det internationella standardverket om universum sammanställt vid universitetet i Cambridge, The Cambridge Encyclopaedia of Astronomy, London 1977.

[FM]. FOCUS MATERIEN 1975

[BKL]. BONNIERS KONVERSATIONS LEXIKON, 12 band A(1922)-Ö(1928) med SUPPLEMENT A-Ö(1929)

 

t för 10–, T för 10+, förenklade exponentbeteckningar

 

MAC, här ofta använd förkortning för Modern ACademy — etablerad vetenskap sedan början av 1800-talet

 

TNED — Related PHYSICS And MATHEMATICS — Se särskild djupbeskrivning av innebörden i begreppet relaterad framställning.

 

 

  

 

(Toroid Nuclear Electromechanical Dynamics), eller Toroidnukleära Elektromekaniska Dynamiken är den dynamiskt ekvivalenta resultatbeskrivning som följer av härledningarna i Planckringen h=mnc0rn, analogt Atomkärnans Härledning. Beskrivningen enligt TNED är relaterad, vilket innebär: alla, samtliga, detaljer gör anspråk på att vara fullständigt logiskt förklarbara och begripliga, eller så inte alls. Med TNED förstås (således) också

RELATERAD FYSIK OCH MATEMATIK. Se även uppkomsten av termen TNED i Atomkärnans Härledning.

 

 

SHORT ENGLISH — TNED in general is not found @INTERNET except under this domain

(Universe[s]History, introduced @INTERNET 2008VII3).

TNED or Toroid Nuclear Electromechanical Dynamics is the dynamically equivalent resulting description following the deductions in THE PLANCK RING, analogous AtomNucleus’ Deduction. The description according to TNED is related, meaning: all, each, details claim to be fully logically explainable and understandable, or not at all. With TNED is (hence) also understood RELATED PHYSICS AND MATHEMATICS. See also the emergence of the term TNED in AtomNucleus’ Deduction.

 

 

 

Senast uppdaterade version: 2021-02-19

*END.

Stavningskontrollerat 2019-06-10.

 

rester

*

åter till portalsidan   ·   portalsidan är www.UniversumsHistoria.se 

 

 

∫ α √ π → ∞ τ π ħ ε UNICODE — often used charcters in mathematical-technical-scientifical descriptions

σ ρ ν ν π τ γ λ η ≠ √ ħ ω → ∞ ≡ ↔↕ ħ ℓ

Ω Φ Ψ Σ Π Ξ Λ Θ Δ

α β γ δ ε λ θ κ π ρ τ φ σ ω ∏ √ ∑ ∂ ∆ ∫ ≤ ≈ ≥ ← ↑ → ∞ ↓

ζ ξ

Arrow symbols, direct via Alt+NumPadKeyboard: Alt+24 ↑; 25 ↓; 26 →; 27 ←; 22 ▬

23 ↨ — also 18 ↕; 29 ↔

 

 

 

 

Alt+NumPad 0-25, 26-...

☺☻♥♦♣♠•◘○◙♂♀♪♫☼►◄↕‼¶§▬↨↑↓

→←∟↔▲▼ !”#$%&’()*+,-./♦812...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

åter till portalsidan   ·   portalsidan är www.UniversumsHistoria.se