REGISTER TILL FYSIKEN OCH MATEMATIKEN I RELATERAD FRAMSTÄLLNING 2007XII15 | en  produktion  | Senast uppdaterade version: 2017-11-01 · Universums Historia

 

innehåll denna sida · webbSÖK äMNESORD på denna sida Ctrl+F · sök ämnesord överallt i SAKREGISTER  ·  förteckning över alla webbsidor

 

TNED · universums historia

 

 

Fysikens Allmänna Förklaring | KALKYLKORT | SärskildaNoteringar |

 

SAKREGISTER  registrets disposition

 

OBSERVERA BETRÄFFANDE EVENTUELLA TYPISKA SMÅFEL:

oanslutna länkar (rester från originaldokument) · ojusterade suffix (nedsänkta-upphöjda tecken har missats) · …

 

Arbetet fortgår löpande med att försöka upptäcka och tillrättalägga dessa försmädliga småfel (med vidare).

 

 

 

 

*sakregisterBegin

ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

 

3D-GEOMETRINS GRUNDERden tredimensionella geometrins absolut mest elementära grundbegrepp

A

AberrationenFörtydligande beskrivning

AberrationenInledning: experimentella bekräftelser på ljusets friställning från kinetiken

AberrationenDen konventionella beskrivningen

ABERRATIONSHYPERBELN

AberrationskurvanAberrationskurvans ljushyperbel

Absoluta g-verkanGravitationens absolutverkan

ABSOLUTA PERIODGRÄNSERNASolfysiken

Absoluta temperaturskalan

AbsolutAccDivergensens absoluta acceleration

Absoluta Metrikenelektrogravitationen, om tyngdpunkt och ljushastighetens absoluta toppvärde

Absorbatorer materialfysiken

ABSORPTIONSKOEFFICIENTEN Stjärnfysiken

Abstract_EfieldDen matematiska uppkomsten av den magnetiska fältvektorn

Accelerationenalternativ beskrivning

Accelerationsbegreppetutförlig beskrivning

Addend, Minuend, Subtrahend, Summa, Faktor, Produkt, Täljare, Nämnare, Dividend, Divisor, Kvot, Bråkkonventionella termer i räknelagarna

AddSub — Matematiken 1

AddSubMulDiv_ill — Matematiken 1

Adhesion och kohesionElektronen, Van der Waals krafter

Alfaradionuklidernapunktdiagram

Alfaradionuklidernaallmänna radioisotopbilden

AGW eng. Anthropogenic Global Warming, sv. Antropogen (av människan förorsakad) global uppvärmning — ORIGINALFÖRFATTNINGEN Okt2009

AGW-beviset enligt relaterad fysik — Kompletterande, utvidgad beskrivning Aug2010

AGW-beviset Del 1författningen 2010

AGW-beviset Del 2författningen 2010

AGW-beviset Del 3författningen 2010

AGW-beviset Slutformförfattningen 2010

AGW-beviset — de 5 punkterna i sammanställningen 2015/16

Alla kroppar vämeläckerallmän satsbild, utförlig beskrivning

Alla TalOändlighetsbegreppet · Gränsvärdesbegreppet · Kontinuitetsbegreppet

Alla Våglängder  alla våglängder, även närmast större direkt från noll, innefattas i Plancks strålningslag

allaWebbsidor

Allm_FältstyrkanSolfysiken, Solmagnetismen

ALLMÄN DELNINGSKLASSIFICERINGGalaxbildningarna

Allmän inledande beskrivning till Universums Historia

Allmän Inledning Till Stjärnfysiken

Alllmän magnetisk nomenklaturSolfysiken

Allmänna bekräftelserstjärnfysiken

Allmänna expansionshastighetenK-cellens expansion

Allmänna gaskonstanten

Allmänna Gaslagenutförlig grundbeskrivning

Allmänna Gaslagen härlallmänna härledningen

Allmänna Gaslagen_konstanterna

Allmänna Gaslagen_konstanterna_tab

Allmänna Gaslagen_momentEkv

Allmänna Gaslagen_ref sambandsformen

Allmänna Gaslagen_vSambandet hastigheterna

Allmänna Materieinduktansen

Allmänna Referenser till Matematiklitteraturen

Allmänna Resultatatomkärnan, atomvikterna, kollisioner mellan spinnpolariserade protoner

Allmänna Samband_IndMag

Allmänna svängningsekvationen

Allmänna stjärnkonstanten

Allmänna Tillståndslagenäven allmänna (kosmiska) tillståndsekvationen

Allmänna teorin för ferromagnetiska material enligt relaterad fysik

Allmänna TillståndsEkvationenuniversums allmänna fysik, K-cellens allmänna tillståndslag

Allmänna Transienteffektens Funktionuniversalsamband

allmänna uppgifter_NASASolfysiken

Amperes kraftlag

Amperes kretslageng. Ampère’s circuital law

amplitudfunktionen_refSolens allmänna vågfunktion

ANALYSENden högre analysen, matematiken

ANALYSEN ExempelMatematiken, integraler genom universalerna och deras varianter

Andragradsekvationens lösning

ANNIHILATIONSSTRÅLNINGgrundbegrepp enligt relaterad fysik

ANMÄRKNINGAR_SolytanB

Antalet masselement i elektronmassan[ElektronenLEC.htm Nov2010]

antalet Solfläckar

antidipolelektriska lddningens fält

ANTIPARTIKEL

APARCAbsolute physical reference

arbetetgrundbegrepp i mekaniken, samma som (rörelse-)energin (E), eller kraften (F) öven vägen (r), Fr=E, i vissa sammanhang även kallat vridande moment

Arbetet_Gaslagen

ArcusbegreppetMatematiken, trigonometrin

ATAblixtbildningen, allmän kort beskrivning

ATOMENS CENTRALT REGLERANDE DYNAMIK

AtomensExaktaElektrKonfig

AtomensResonStruktperiodiska systemet

Atomens totala energitransfereringATA/CAT, experimentkopplingen

Atomfys_impulsekvationen

Atomfys_kraftekvationen

Atomfysikens Två Kungsekvationer

Atomkärnan bekräftelserdiagram i jämförelser HOP/TNED/MAC, Bekräftelser på atomkärnan enligt TNED

Atomkärnan dimatomkärnans dimensioner

Atomkärnan[Blixturladdningens fysik, allmän översikt]

Atomkärnan Dynamiken

Atomkärnan ElektroGravEgenskatomkärnans elektrogravitella egenskaper

Atomkärnan enligt TNEDallmän illustrerad översikt i Blixturladdningens fysik

Atomkärnan härl IIg-härledningen, atomkärnans gravitella härledning

Atomkärnan härlMainatomkärnans härledning

Atomkärnan np-strukturenkärnstrukturen

ATOMKÄRNAN refLinkrubriker till atomkärnans härledning

Atomkärnan Tyngdcirkelnatomkärnans tyngdcirkel

Atomkärnans Ekvivalenta Geometri vid deformationillustrerad beskrivning

Atomkärnans formbevarande kraft

Atomkärnans Fraktala F och L i TNEDAtomkärnans fraktala F frekvens- och våglängdsspektrum L

Atomkärnans GeometriRubriker

Atomkärnans Geometri under axiell deformationPlanckringens dimensioner, utförlig beskrivning

Atomkärnans Impulsekvation

ATOMKÄRNANS INKOMPRESSIBILITETPlanckringens dimensioner, illustrerad beskrivning

Atomkärnans inkompressibilitet basicPlanckringen, grundteoretisk beskrivning

Atomkärnans Inkompressibilitet refUniversums Historia Inledning, atomkärnan kan inte komprimeras

Atomkärnans Kraftekvation

Atomkärnans sönderdelning

Atomkärnans utseendePlanckringen, Hur atomkärnan framträder

Atomkärnans utseendeNuklidradierna DelII, Generalgenomgång av Kärnfysiken

Atomkärnans vågnaturvågmekaniken

Atomkärnans åskådning i MAC

ATOMTRIANGELNdokumentrubrik till hela nollformsalgebran

Atomtriangeln_inlinledande allmän beskrivning

Atomtriangeln_rubrinre artikeln, intervallets oförstörbarhet, integralernas aritmetik

Atomvikten

Atomvikter_JämförandeTabellreferenstabell HOP Table 2.1 s9-65–9-86

Atomvikterna i jämförelse mellan TNED och modern akademiövergripande inledande huvudorientering

Atomvikternas allmänna precision i Neutronkvadratenallmän beskrivning

Atomära Massdefekten_ekv

Atomära Massdefekten_förkl

Atomära Massdefekten_härlutförlig beskrivning med atomära massenheten u inkluderat

Atomära Massdefekteninledande samband

Atomära Massdefekten_inlDefgrundbeskrivning med korsreferens mot föreställningarna i modern akademi

Atomära Massdefekten_inlDefIIi beskrivningen till Grundkartan — nuklidkartan med atomvikter via masstal

Atomära massenhetenutförlig beskrivning

Atomära massenheten littRef

AvgörandeTNEDtestSolfysiken, Solmagnetismen

B  ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

B I LÅNG RAK SPOLE magnetiska fältstyrkan i lång rak spole

BA

bakgrund_Solmagnetismen

Ballonganalogin universums form

Basdata K-cellen

Basdata Månen

BASKARTA_GRUNDÄMNESFÖRDELNINGEN Kort beskrivning av Jordens, Månens och Solens materiegrunder

Basnuklider_olika nKvoter grundämnesbildningen

Bastablån Integraler och derivator

BEKRÄFTELSER PÅ ATOMKÄRNAN ENLIGT TNED — Nuklidradierna Del II inledning

Bestämda och obestämda integraler

Betasönderfall

Beviset för atomkärnans elektronemissioner i spinnriktningen det revolutionerande experimentet från 1956 av Wu et al som rev upp paritetens förmodade bevarande

Beviset för multipla c

Beviset för e_härl

Beviset för oändlig massa

BFLS_graferna

BILDEKVATIONEN från 3D till 2D, linjärperspektiven i relaterad matematik

BILDROTATION 3D-geometrin, samma som rotation av föremål kring en motsvarande biosalongs fasta rotationsaxlar xyz till skillnad från systemrotation där axlarna följer med

BinomialTeoremet

Binomlagarna Matematikens grundlagar, Första Binomlagen, Andra Binomlagen, Konjugatlagen

Binära Solfläcken

Biot-Savarts lag

BKL

BKL_ref

BLIXTURLADDNINGENS FYSIK 2008

Blixturladdningens fysik 2008, resumé med uppkomsten av gammastrålning från blixturladdning

Blixturladdningens fysik i modern vetenskap och akademi, citatsammanställning

BLIXTURLADDNINGENS FYSIK 2011, utvidgad beskrivning från resumén 2008

Bohr_Atommodellen

Bohrekvivalenten — Bohranalogin Spektrum

Bohrmagneton konv. kärnmagnetiska moment

Boltzmanns H-teorem

Boltzmanns konstantb = 1,3805502 t23 J/°K

B(Ps) Magnetismen

Brewsters vinkel Ljusfysiken

Brottgränsen (Rm), materialfysiken

Brotthållfasthet, materialfysiken [VdWbegin]

Brytningsindex elementära vågmekaniken

Brytningslagen Ljusfysiken

BT_form binomialteoremet

BT_ref

BT-fältet atomkärnan, elektronmassans komponenter, elektronemissionerna

BT-fältet Atomkärnan, Planckringen

C  ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

c0_bevarandet bevarandet av c0 oberoende av gravitationens inverkan

c0_def ljusets toppvärde — c0 = 2,99792458 T8 M/S

c0Jber Aberrationen

c0-kroppen Kosmologin

c0-kroppen Universum NU

Cantor, Dedekind Alla Tal

Cantors fel

Casimireffekten [KVALITATIVA FÖRKLARINGARNA]

Casimirgraferna — Jämförelsens grunder

CAT Kapacitiv Transmission (eng. Capacitive Transmission), atomkärnans fullständiga upplösning

CAT beskrivning

CAT definition

Catenarian även sv. Katenarian, kedjelinjen

cDerivatan ljusets g-beroende

Celciusskalan

CentralAcc Periodiska systemet, Keplermomentet

Centralaccelerationen fysikaliska grundbegrepp

CENTRALKONTAKTERNA

Centralkraftsverkan

Centralmassivet 1818e

centraltätheten_def Solfysiken

Centrifugalaccelerationen

Centrifugalkraften

CEPH-ekvationen de fyra klassiska kägelsnittens ekvation (samma som Koniska sektionernas ekvation), allmänt inledande beskrivning med vidare länkar

CEPH-ekvationen utförlig beskrivning med tillämpningar

CGRO Compton Gamma Ray Observatory

CHEOPS REKTANGEL formella sambandet i matematikens fem grundlagar

CHEOPS REKTANGEL_term utförlig termbeskrivning

CheopsRektangel_DGD ljusets gravitella beroende

CheopsRektangel_Syntes

CIRKELNS EKVATION OCH TANGENT

CIRKELNS GRUNDBEGREPP omkrets, yta, talet pi, plantriangelns vinkelsumma

Cirkelns integral

Cirkelns Talsystem

cKinetiskaFriheten ljusfrihetssatsen

COEI Induktionsfysiken, Ljusfysiken, Elektrofysiken

COMPTONEFFEKTEN

COMPTONGRÄNSEN

Corioliseffekten

Coulombkraften kraften i Elektriska kraftlagen

Coulombtätheten Max Solfysiken

D  ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

dBbasic Magnetismen, expansionsintegralen

De7UniversellaPrinciperna_förkl

Dedekind, Cantor Alla Tal

Dedekinds låda punktbegreppet i modern akademi

Dedekinds snitt

DEEP

definitioner

DEGENERATIONSTRYCK

Degenerationstrycket

Deklination

DelningsBild

Den Globala Uppvärmningen historisk snabbgenomgång med huvudfakta

Den Globala Uppvärmningen under 1900-talet

Den Högre Analysen Matematiken

Den Inducerade Rotationens Uppkomst Galaxbildningarna

Den MängdOberoende

Den Mängdoberoende_def utförligt

Den MängdOberoende_intro

Den MängdOberoende_introAtomtr

Den MängdOberoende_main

Den MängdOberoende_mainNollf

Den MängdOberoende_nollf

Den MängdOberoende_ref K-cellens värmefysik

Den mörka materien den osynliga materien, 1/355 av totala massan, allmän grundbeskrivning via J80-massan

Den mörka materien detaljerad djupbeskrivning via K-cellens inre fysik, fraktaldelningsexempel

ÐP induktionen

Deplacementet_inl laddningsdeplacementet, kärnfysiken

Deplacementet_Neutronringen samma artikel som ovan fast litet längre ner

derivata och integral

DerivataExempel

Derivatan tangensformen

Derivatan_main

Derivatans Definition

Derivatans Metod

Derivata Sammanfattning

Det Ekologiska Universumet Universums historia, primära genomgången; Jämförelsen med modern akademi

Deuteriumfrågan

Deuteronens Hemlighet Deuteriumbildningen

Deuteronradien_HOP

DGD_frekvGber (DGD, DivergencesGravitationalDependency, DivergensensGravitellaBeroende)

DGD_härl

DGD_inl

DGD_jämfMAC

DGD_resultat

DIAKVADRATEN

Neutronkvoten

NEUTRONKVOTENS EKVATION

J-massor större än 80 Solmassor

Nuklidseparationen

De mindre J-kropparnadamm, sand, småstenar, grus och större block, meteoriter

DIAMANTER

Mörka materien

J80-massan

 

Diamanter Nuklidbildningarna

DiaParaFerroMagnetism

differens intervall

differential punkt

DIFFERENTIALBEGREPPET I MODERN AKADEMIVarför missade Newton Differentialen

DIFFERENTIALEKVATION_allm

DIFFERENTIALEKVATION_inl

differentialelementet_MAC induktionen och magnetismen

Differentialtransformation matematiken, exempelreferenser i IndMag_Magnetismen

dipol elektriska lddningens fält

dipolbegreppet, induktionen

Distributiva_lagen

DIVERGENSEN den korta definitionen från Ljusfysiken

Divergensen divergensens princip utförligt i Fysikens 7 Principer

Divergensen divergensprincipen, beskriven i inledningen till Universums Historia

divergensen hastighetsanalogin i Spektrum, Bohranalogin

Divergensenergin mc²

DIVERGENSENS EXPANSIVA G-BEROENDE                                                                                                                                     

Divergenskraften samma som Elektriska Kraftlagen

Divergensnollzonen nolldivergenszonen

Divergenständning

Divisionsalgoritmen utförlig beskrivning

Divisionsalgoritmen_alg

Divisionsalgoritmen_ekv

DIVISIONSBEGREPPET

DivMod matematiken

dJ v-kroppens g-dominans från Jordvärdet, aberrationen

djupgående tvistigheter magnetismen

Dm_ref tilläggsmassan, Jordens femte ekvation

DNA-molekylens dipolkaraktär

Dokumentöversikt till MATEMATIKEN i Universums Historia

DOPPLEREFFEKTEN illustrerad härledning ExpBekr.htm

Dopplereffekten konventionella z-sambandet med v/vR-relationen, artikeln om K-sambandet

Dopplereffekten allmän kortare beskrivning, Hubbles upptäckt

Doppler MAC mera utförlig beskrivning med jämförelser

Drifthastighet — samband för  elektriska laddningars strömhastighet genom elektriska ledare, härledning

dT innebörden Elektriska laddningens härledning

Dubbelstjärnornas matematiska jämviktssystem exempel med Sirius A och B

dxÛ0

Dynamik

Dynamikens princip

E  ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

e härledningen till e, den naturliga logaritmen, den naturliga logaritmbasen

E = LQ2/t2

EFFEKT elektrisk

EffektEnergiAGW

EFFEKT luminositet och intensistet termisk, illustrerad

EFSLIC samma som fältstyrkefrihetssatsen

e-fysiken förenklat skrivsätt för elektro-fysiken

e-Fältets Frihetssats samma som fältstyrkefrihetssatsen

e-Fältets Geometri

Einsteins mc2

Einsteins ekvivalensprincip, acceleration = gravitation

Einsteins Ekvation_grav

Einsteins relativitetsprincip, synintrycken, inte krafterna, bestämmer fysiken (»Einsteins inertialsystem»)

Einsteins speciella relativitetsprincip: 

 ” ”Är K’ ett i relation till K i likformig och rätlinjig rörelse befintligt koordinatsystem så förlöper skeendet i avseende på K’ efter exakt samma allmänna lagar som i avseende på K.

   Detta påstående kallar vi relativitetsprincipen (i trängre mening).”

   Denna sista sats ger den berömda speciella relativitetsprincipen (SRP).”,

VAD ENSTEIN VERKLIGEN SAGT, Josef Wagner, Tema 1972, s44

Einsteins Relativitetsteori

Einsteins Samband Einsteins och Schwarzschilds samband för ljusets g-beroende härleds

ekvation

EKVATIONSLÄRAN

EKVATIONSKONSTANT Analysen

Ekvivalensprincipen Einsteins relativitetsteori, förklaring

EKVIVALENTA GEOMETRIN VID DEFORMATION kärnfysiken

Electric Field Basic e-fysiken

Elektrisk effekt

Elektrisk polarisation

Elektriska elementarkvantate=1,602 t19 C, Case History

Elektriska fältet elektriska fältstyrkan, definition

ELEKTRISKA LADDNINGEN huvuddokument

ELEKTRISKA LADDNINGEN_härl

Elektriska förskjutningen kvanttalen

Elektriska förskjutningen härledningen, planeternas perihelierotation

Elektriska konstanten induktionen och magnetismen —  ε0 = 8,8543 t12 C/VM

Elektriska kraftlagen definitionen i Elektriska laddningen

Elektriska kraftlagen_ref inledningen till Universums Historia

Elektriska laddningen_ref inledningen till Universums Historia

Elektrisk fältstyrka [definition, fältstyrka och potential]

Elektrisk fältstyrka [sambandsblock]

Elektrisk potential

Elektrisk resistans

Elektrisk resistivitet

Elektrisk spänning äv. Coulombpotential (från Elektriska kraftlagen som Coulombs lag)

Elektrisk strömstyrka

Elektrokinetiska strålningstrycket

Elektromekanikens grundbegrepp

Elektromekaniska induktionslagen

Elektromekanisk induktion elektromekaniska induktionen

Elektromotorisk induktion begreppsreferenser

Elektronbindningskriteriet

Elektrondegenerationstryck

Elektronemissionerna från atomkärnan experimentella påvisandet från 1950-talet

ELEKTRONEN elektronen i TNED, allmän översikt

ELEKTRONEN [utvidgad, mera utförlig beskrivning Nov2010]

Elektronen i modern akademi tillåts ha oändlig massa, är oändligt liten

ELEKTRONENS BUBBELKAMMARSPÅR huvuddokument

ELEKTRONENS BUBBELKAMMARSPÅR ENLIGT TNED huvudbeskrivning

Elektronens g-faktor [KVALITATIVA FÖRKLARINGARNA]

Elektronens laddninge=1,602 t19 C, Case History

ELEKTRONENS MASSÖKNING inledning

ELEKTRONENS MASSÖKNING sambandet för laddningshastigheten u genom accelerationsspänningen U i vakuum

Elektronexperimentet från 1957 elektroner och positroner avges företrädesvis i atomkärnans spinnriktning

Elektronladdningene=1,602 t19 C, Case History

Elektronmassans momentrelaterade tyngdpunktsavstånd från Vätekärnan

ELEKTRONMASSANS KOMPONENTER

elektronmobilitet — delvis diffust begrepp, omnämns här i samband med drifthastighet,(eller »laddningshastighet») i exempel från lärobok

Elektronmobilitet laddningsmobilitet — mera relaterad beskrivning med vissa webbreferenser

Elektronringens dimensioner — TAU-ringen i översikt (LEC); se Tau-ringen för ytterligare

Elektronringens magnetiska moment

Elektronringens spinn

Elektronringens toppspinn

ELEKTRONSKIKTETS TJOCKLEK

Elektronskiktets tjocklek i Solytan

Elektrontätheten blixturladdningens fysik

Elektriska KraftLagen med Elektriska Laddningen (Q)

ELEMENTARYTORNA yta och volym för sfär och kon, klassiska grundbegrepp

ELEMENTÄRA VÅGMEKANIKEN

ELEMENTÄRA VÅGMEKANIKEN Tillämpning 1 Kompakta kulor som träffar en solid idealt plan elastisk kropp

ELEMENTÄRA VÅGMEKANIKEN Tillämpning 2 Generering med Observation av en Reflekterande Puls

ELEMENTÄRA VÅGMEKANIKEN Tillämpning 3 Observation av Reflexion hos repetiva pulser genom Stående vågor

ELEMENTÄRA VÅGMEKANIKEN Tillämpning 4 Observation av Reflexion av Vågor i vatten

ELEMENTÄRA VÅGMEKANIKEN Tillämpning 5 Observation av Objektens Reflexion i vatten

ELEMENTÄRA VÅGMEKANIKEN Vattnets Gränsvinkel

ELLIPSEKVATIONERNA TILL ATOMVIKTERNA från NEUTRONKVADRATEN härledningar

ELLIPSENS EKVATION OCH TANGENT

Ellipsens reflektivitet

em-strålning  »em» är i denna författning en ofta förkortad akronym för elektromagnetisk, används uteslutande i samband med typen em-strålning

Emissionslösa tillståndets princip Solfysiken

Energicirkeln Spektrum och Kvanttalen

Energifördelningssätt likaberättigade

Energi Arbete Effekt

Energiformen i Väteatomens Enkla Spektrum

Energilagen kortare referens

Energilagen utförligt

ENERGILAGEN I RELATERAD FYSIK mera utförligt komplement till ovanstående, från K-cellens värmefysik

energireferens Solfysiken

Energigrunderna CAT

ENERGIRÄKNINGEN CAT-experimentet

Energizonen Potentialbarriären

ENERGY TRANSFER BETWEEN COILS

ENHETSSYSTEMET

Entropibegreppet i relaterad fysik

Entropibegreppet i modern akademi, inledande citat

eTrycket_ekv

eTrycket_härl

EulerLitt_ref

Eulers Ekvivalenter

Eulers Ekvivalenter_hist

exempel periodiska systemet, enkla kemiska kopplingar

exempel Solen-Merkurius grundämnesbildningen

EXOTERMISKA KÄRNREAKTIONSLAGEN

Exotermiska kärnreaktionslagen Härledning med utförliga exempel och länk till kalkylkort

Expansionshastigheten, allmänna Expansionsmatematiken, K-cellen

Expansionshastigheten genom tätheten

Expansionsintegralen Magnetismen

Expansionsintegralen_inl Magnetismen

EXPANSIONssambandet expansionsmatematiken, K-cellen, artikeln

EXPANSIONSSAMBANDEN Divergensens expansiva g-beroende, förklaringen till G och G/4

Expansionssambanden — ekvivalensen mellan kinetiska och gravitella energin

Expansionssambandet ekvationerna till K-cellen

EXPANSIONSSAMBANDET rubrik med Keplermomentet

ExpansionsTangentEkvivalenterna Magnetismen

Expansionstiden K-cellens expansion

EXPERIMENTANORDNINGEN CAT-experimentet

EXPERIMENTELLA BEKRÄFTELSER allmänna observationer som bekräftar den relaterade fysikens framställning

Experimentella bekräftelser Planckringens dimensioner

exponentderivatan_allm

exponentderivatan_spec

exponentialderivatan_härl

EXPONENTIALEKVIVALENTERNA samma som Eulers Ekvivalenter

ExRef exempel inom induktionen och magnetismen

F   ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Faktorlagen

Fakultet matematiken, 1·2·3·4·5…·n = n!

FARADAY- OCH KERREFFEKTEN

Faradayeffekten ljusfysiken

Faradays lag räkneexempel

Faradays lag induktionsbegreppet i modern akademi, jämförande beskrivning

Faradays lag elektromekaniska induktionen i parallellexperimenten

FERMISATELLIT BEKRÄFTAR TNED

Fi(Φ) = BA magnetismen

FSC — Finstrukturkonstanten [eng. Fine Structure Constant]

FIZEAUS EXPERIMENT

fjärilsdiagram_referens Solfysiken

fjärilsdiagrammet

fLIM_härl gränsfrekvensen för primär egenrotation, stjärnfysiken

FLYKTHASTIGHETEN FysikaliskaGrundbegrepp.htm

FLYKTHASTIGHETEN Nuklidbildningarna.htm

Formlagarna Matematiken, översikt

FORMLAGARNA utförligt med härledningar

FOTOELEKTRISKA EFFEKTEN utförlig beskrivning TermofysikensMatematik.htm

FOTOMETRISKA EFFEKTEN_härl Stjärnfysiken

Fotometriska Effekten_mät

Fotometriska Effekten_värde

Foucaults pendel

FREKVENSENS_TÄTHETSVARIATION

Frekvensfunktionen kosmologin, ljusfysiken

FREKVENSFÖRSKJUTNINGEN

Frekvensrelationen Solfysiken

Fullständiga magnetiska 3D-vektorkroppen

Fundamentala gaskonstanten

Fundamentalintegralen Matematiken

Fundamentalringen massans fundamentalform (via Keplermomentet)

funktion

Funktionsbegreppet generellt i matematiken från Leonhard Euler (1707-1783)

FUNKTIONSKLASSERNA Matematiken

FUNTOP

Fusion

fusionens cykel Solfysiken

FUSIONSBILDNINGEN GENOM EXEMPEL

Fusionsfasen fusionsbildningen genom exempel

Fusionsfasens omfattning Solfysiken

Fusionsgränsmassa_def illustrerad utförlig beskrivning

Fusionsgränsmassan_beskr

FUSIONSGRÄNSMASSAN härledning

fusionslängden nuklidbildningarna, K-cellens historia

fusionsmantel Solfysiken, Solkärnan

fusionsperioden Solfysiken

fusionsperioden_detaljer

fusionsperioden_kortaste

fusionsperioden_längsta

fusionsperioden_NASAref

fusionsperioden_praktiska_Solvärdet

fusionsperioden_synkronisering

fusionspulsen Solfysiken

Fusionsring nuklidbildningarna

Fusionstidens beräkning nuklidbildningarna

fusionsvågen_def Solfysiken

Fusionsvågen Börjar Vid Polerna Solfysiken

Fusionsvågens period Solfysiken

Fusionsvågens svephastighet Solfysiken

Fysik

FYSIKALISKA GRUNDBEGREPP

FYSIKENS ALLMÄNNA FÖRKLARING omfattande syntes för hela den relaterade fysikens elementära förklaring

Fysikens 7 Principer 1 allmän orienterande beskrivning

Fysikens 7 Principer 2

Fysikens 7 Principer 3

Fysikens 7 Principer 4

Fysikens 7 Principer 5

Fysikens 7 Principer 6

Fysikens 7 Principer 7 massans principiella struktur

Fysikens 7 Principer

Fysikens7_1APARC_III kompletterande allmän beskrivning

Fysikens7_2FUNTOP_III

Fysikens7_3POM_III

Fysikens7_3POM1_III

Fysikens7_3POM2_III

Fysikens7_4NEONS_III

Fysikens7_5GRIP_III

Fysikens7_6DEEP_III

Fysikens7_7PASTOM_III

FYSIKENS 7 PRINCIPER rubrik

Fysikens 7 Principer_I kortfattad förenklad beskrivning

Fysikens 7 Principer_II mera utförlig beskrivning

Fysikens 7 Principer_III mera fullständig beskrivning

Fysikens Första Princip Allmän referens

FYSIKENS VIKTIGASTE BEGREPPlista i jämförelse TNED/MAC

FÄLTSTYRKA OCH POTENTIAL

FörfRef_EnergiTemp Planckbegreppen generellt

Förord till Planckringen

Förskjutningssatsen

Förtydligad beskrivning — Kosmiska Tillståndslagen

Förtydligandet till Faradays EMIinduktionsfysiken

G  ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Galaktiska koordinater

GALAXBILDNINGEN Galaxbildningarna

GALAXER (Vintergatan), superhopar, galaxhopar, galaxgrupper, stjärnhopar illustrerad delningsbild

Galaxernas Rödförskjutning

GAMMAPROJEKTET — förteckning över projektets alla webbsidor nedan:

Gammaprojektets alla dokument — Maj2012- Jul ¦ Okt2016:

 

PemEappGS  .................   GammaSensorn — projektet inleds Maj2012 — inledande test med TIA-förstärkare.

PemEappGP  .................   Gammaprojektet med Översikt.

PemE1  .......................   Elektronikgrunderna.

PemE1a  .......................   Spänningsregulatorer — Orientering |  OP-Zener |  Likriktning .

PemE1aOpSR  ...............   Spänningsregulatorer — OPERATIONSFÖRSTÄRKARBASERADE emitterstyrda

PemE1b  ......................  2TGamma — De första fungerande GammaSensorKretsarna med PiN-diod och 2st transistorer — inga lödningar, inget ytmonterat, inga etsningar.

PemE1c  .......................   DSO-manual för nybörjare  |  Användarmanual DSO — för nybörjare på digitala oscilloskop |.

Pem1d  ..........................  GammaOP  — Utvidgade Gammasensorkretsar med PiN-diod och Operationsförstärkare.

PemEreg  ....................   Separat sakregister till Elektroniken i Praktisk Elektromekanik.

PemEref  ....................    Referensgrunderna till Elektroniken.

PemE2Krets  .................    Kretsteknik med Koppartrådsvalsning och KontakthylsorKretskonstruktioner som medger hög packningstäthet med hålkomponenter — utan lösning och utan etsning.

PemEappNchFB  ...........    AUTOMATISKA ELEKTRONISKA STRÖMSÄKRINGARÖverbelastningsskydd.

PemEappNoise  .............    SIGNALSTÖRNINGARBRUSBEGREPPETBrusLådan.

PemEappTOUCH ...........   MOSFET-Touch.

PemSO8DIL  ..................  Ytmonterat till Hålmonterat7 st exempel med MAX4475.

 

Gammastrålning från blixturladdning

Gasbollarnas medelhastighet

Gaskonstanten

GcQ-teoremet

GcQteoremet

g-divergens ljushastighetens gravitellt lokala punktvärde

Geometrin

Geometriska Serien härledningen till reciproka geometriska serien, atomtriangeln

Geometriska Serien, orientering i Tangenskvadraten

g-fysiken förenklat skrivsätt för gravitations-fysiken

Globala vattenflödets allmänna ekvation

GLOBALRÄKNINGEN sammanställning 2015 AGW

GM Geometrisk Mängd

g-potentialen ingår i sammanställningen med elektromekanikens grundbegrepp

GPS-exempel

GPS-exemplet inl

Gravitationens Absolutverkan

Gravitationens unika särställning i relaterad fysik satsen om gravitationsfältets konvergens

Gravitationsenergin allmänt

Gravitationsenergin jämförande exempel

Gravitationskonstanten 6,67 t11 JM/(KG)²

Gravitationslagen

Gravitationslagen_def

Gravitationspotential

Gravitella Rödförskjutningen K-cellens expansion

Gravitell potential

Gravitell fältstyrka

GRB-objekten utförlig beskrivning via K-cellens expansion

GRB-objektens ursprung i TNED utförlig beskrivning — se även separat sammanfattande artikelinnehåll här i K-cellens inre fysik

GRIP gravitationsprincipen

grunddata_Solmagn

grunddata_Solmagn_TNED

grunddata_Solmagn_TNED_el

GRUNDKARTAN atomvikterna via masstalet

Grundläggande elektriska storheter kommunicerande samband mekaniken-elektrofysiken

GRUNDLÄGGANDE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (GMR) Rättighetsförklaringen från 10Dec 1948 i svensk relaterad översättning

             GMR i Sanningsbegreppet

             Regeringskansliets Diktatpropaganda om Mänskliga Rättigheter (2013)

             UDHR10Dec1948 — Kungörelsen med alla artiklar

             Relaterad genomgångden officiella svenska översättningen är en katastrof

             DEMOKRATIBEGREPPET

             Våldsvägrarens rätt

             Våldsvägrarens existensrätt

             Frihetsartikeln

             Kunskapsbegreppet

             GMR2016Internetattackerna som förstör privat datoranvändning

 

Grunder Policy Universums Historia, framställningens allmänna grund

Grundkärnradierna ( de fyra) grundkärnornas atomvikter med deras radie enligt neutronkvadtaten, även grundnukliderna

grundteori Spektroskopiska jonvärmegraden Solfysiken

GRUNDÄMNENAS PERIODISKA SYSTEM Periodiska systemet genom Keplerresonanserna

GRUNDÄMNESBILDNINGEN_inl K-celles allmänna fysik

GRUNDÄMNESBILDNINGENS TVÅ BASGRUPPER K-celles allmänna fysik

GRUNDÄMNESFÖRDELNINGEN K-celles allmänna fysik

Grundämnesmetallernas brotthållfasthet — jämförelse Uppmätt-Beräknat, Diagram Rm 1-3

Gränsfrekvensen för primär egenrotation Stjärnfysiken

GRÄNSMASSORNA Stjärnfysiken

Gränsspänningen U(G) referenssambandet i Blixturladdningens fysik

Gränsspänningen U(G) utförliga härledningen

GRÄNSVÄRDESBEGREPPET Alla Tal

Gränsvärdesresonemang Atomtriangeln, matematiken

G-skuggning grundämnesbildningen i universum

G-skuggning_beskr

G-skuggning_härl

 

GTactionAllmän genomgång av KRAFTLÄRAN I RELATERAD FYSIK med jämförande exempel mellan TNED och MAC i sammanställning Okt2012

Gravitationens Tidsabsoluta Ekvivalent

AktionReaktion Grunderna i relaterad fysik från Newtons tredje rörelselag

Corioliseffekt Funktionsbeskrivning, kort

CORIOLISVERKAN Allmän beskrivning, inledande länkad genomgång

Corioliskraft CoriolisBASIC

Coriolisacceleration Härledningen (med stöd av Gaspard Coriolis ursprungliga två teorem) i relaterad fysik

Foucaults Pendel Princip, funktion, mönsterfigurer i relaterad fysik

Tekoppsfenomenet Tesumpen som samlas mot mitten i botten när man rör om — ingen Corioliseffekt

LISTAN

 

Guldhyperbeln max masstal i kärnfysiken enligt TNED

Guldins Regler

Gyllene Snittet matematiken

H  ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Halveringssambandet radioaktiva sönderfallet

Halveringstidssambandet härledningen enligt relaterad fysik

Halveringstidssambandet inledande beskrivning

Halveringstidssambandet modern akademi

Hamakerbrottgränsen, materialfysiken

Hamakerkonstanten

Hamakers konstant, innebörd

HarmoniskaTrianglarna_art

Harmonisk vågfunktion harmoniska vågfunktioner

Havets uppvärmning                                                                                                                                                                                              

Heisenbergs osäkerhetsprincip

Helioseismologi, allmänna konventionella grunddata Solfysiken, jämförande exempel

HELIUMLINJEN Neutronkvadraten, nuklidkartan

Heliumpreferensn

Heliumnivån

Helium_ex beräkningsexempel, H+-jonisationen, Solfysiken

HELTALENS SERIESUMMA

Heltalspotenserna_seriesumman

Herrefolksattityden den underförstådda indelningen av mänskligheten i A-människor och B-människor

Herrefolkscitatet den moderna matematiska akademins självupphöjda intelligensförklaring

Himlakropparnas bildningstid himlakroppsbildningen

Himlakropparnas bildningstid allmSamb

Himlakropparnas bildningstid_graf

Himlakropparnas primärmassor

Historia Grundämnenas periodiska system

Historia Plancks strålningslag

Historia JohannesKepler

Historia Trigonometrin

HOP Handbook of physics, allmän referenslitteratur under 1900-talets senare hälft

HOP_Citat_Aberration

HP-kroppen perspektivkroppen i linjärperspektiven

H-trianglarna harmoniska trianglarna, komplexa algebran

HR-DIAGRAMMET Hertzsprung-Russel-diagrammet, Stjärnfysiken del 2

HR-DIAGRAMMETS GRUNDER

HubblesLag

Huvudkvanttalet definition

Huvudrubriker i Universums Historia

Hydrostatiska trycket basic

Hydrostatiska tryckets ekvation

HYPERBELNS EKVATION OCH TANGENT

Hyperbelns reflektivitet

Hållfasthet, materialfysiken

Hållfasthetslära, grundbegrepp

Hållfasthetsreferenser på Webben — Grundläggande hållfasthetsbegrepp

Hävstångslagen utförlig beskrivning med härledning — men notera att det här htm-dokumentet är ett experimentdokument som upptar 1,6MB enbart i textdelen — ingenting för mobilen

Högerhandsregeln Planckringen

HÖGERHANDSREGELN definition

högerhandsregeln_ref Solfysiken

I   ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

illustration_BAs145 Solfläckarnas uppkomst

illustration_FMs559 Solfläckarnas polaritet med Solhemisfärens magnetiska polväxling

Illustrerade Grundbegrepp_IndMag

Imaginära enheten

IMPULS p=mv

IMPULSMOMENT p=mvr

Impulsekvationen atomfysiken

Impulsekvationen_grundform mvr + –mvr = 0 = J0+NJ1, Planckfraktalerna, atomkärnans härledning

IMPULSMOMENT definition

Individkriteriet Universums expansion, samma som Strukturkriteriet

 

IndMag uppkomsten av induktion och magnetism enligt relaterad fysik, utförligt med matematik från början, elektriska konstanten, begreppet rymdkompakthet

Inducerade rotationens uppkomst

INDUCTION — mainIntro illustrerad inledande principbeskrivning enligt relaterad fysik

INDUCTION onThe PRIMARY conductor surface Jämförande moderna resultat inom Induktionen

induktansen grundbegreppet i relaterad matematisk fysik

induktansen allmänna induktansen i universella induktionslagen

induktion — matematiken snabbgenomgång av magnetismens och induktionens matematik i relaterad fysik

induktion — elektromekanisk magnetismen, elektromekaniska induktionen

induktionen definition via rymdkompaktheten

induktionen—magnetismen referens till den nära matematiska analogin mellan induktion och magnetism

 

INDUKTIONEN och MAGNETISMEN huvuddokumentet för illustrerad allmän översiktlig kvalitativ begreppsbeskrivning enligt relaterad fysik

Induktionen och Magnetismen handillustrationen i ovanstående

Induktionen och Magnetismen vågillustrationen i ovanstående

Induktionen och Magnetismen illustration Electrogeneric till uppkomsten, kortare kvalitativ inledning efter ovan

INDUKTIONEN utförligt med samband och principer

Induktionslagen

INDUKTIONENS GRUNDMATEMATIK

Induktiva dipolfältstyrkan (Ð)

Betydelsen och verkan av DEN INDUKTIVA DIPOLEN

NÄRVERKAN OCH FJÄRRVERKAN

Den primära induktansen

PRIMÄRA INDUKTIONEN

Primära induktansen

ELEKTRISK INDUKTANS MOTSVARAR MEKANISK TRÖGHET

Primärinduktansen i sammanfattning

Sekundära induktionen

Specifika Ð-ekvationer

RINGEN

Den generaliserade ringintegralen

Allmänna ringspoleinduktansen

Punktintegralen

PunktIntegralDifferentialen

RAKLEDAREN

Den raka sekundärledarens induktion

RELATIVA MAGNITUDEN Sekundära induktionen

Induktionen på primärledarens yta

JÄMFÖR MODERN AKADEMI

Inre sekundärinduktionen

UPPSKATTNINGEN AV RINGENS INRE SEKUNDÄRA INDUKTION

Transformatorlagen

Ferromagnetiska material

Järntransformatorn

 

Induktionen referens i samband med COEI

Induktionsbegreppet allmän kvalitativ, textbaserad kortbeskrivning

Induktionsbegreppet i relaterad fysik genom parallellexperimenten

Induktionsdipolens uppkomst

Induktionslagen allmän kvalitativ formulering

induktionslagen universella induktionslagen, matematiska formen

Induktionsmatematiken snabbgenomgång av induktionens matematik i relaterad fysik

Induktionspotentialen Genereringen av rymdpotentialen i induktionen, illustrerad kvalitativ beskrivning

Induktionsspänningen i raka sekundärledare

Induktiva dipolfältstyrkan matematik

Induktiv reaktans

INERTIA

INERTIALSYSTEM

Inertialsystemets relaterade definitionetablerad litteratur påstår Newtons som upphovsman, men Newtons egen mening innehåller ingen sådan beskrivning, här ges referenser

Inertialsystemets etablerade definitionenligt uppslagsböckernas sätt

Den absoluta vilans begrepp

INERTIE i Sammanfattning

Referensen är jämvikt och balans

Varför missade Newton Differentialen?

 

Inledande citat entropibegreppet i modern akademi

Införandet av den moderna akademins allmänna auktoritära överhöghet — införande av lydnadstvång

Inledande Soldata Solfläckarnas uppkomst

Inledning Periodiska Systemet

Inledning Universums Historia

Inledning II den allmänna kosmiska masskroppen UniversumsHistoriaInledning.htm

Inledning MAC teorin för magnetismen i modern akademi är i princip obefintlig

Innebörden av LQ2 i K-cellens värmefysik energikopplingen med E=LQ2/t2

Innehåll Allmän inledning UniversumsHistoriaInledning.htm

Insättningsgränser

INTEGRAL grundbegreppet från nollformsalgebran (mest upplysande beskrivningen för den som inte är bekant)

Integral_atomtrDef Integralens ekvivalenta definition genom Atomtriangeln

INTEGRAL_nollfBeskr Integralens formella sammansättning

integrala analogin elektrofysiken kontra mekaniken

Integrala Aritmetikens Första och Enda Huvudsats Atomtriangeln

INTEGRALA EXEMPEL_atomtr

INTEGRALBEGREPPET Integralens definition genom derivatans omvändning

INTEGRALBEGREPPET i den högre analysen, Integralkalkylen genom rangterminologin

IntegralBeviset

Integralen genom Derivatan

Integralen_nollf

Integralen_numBer

Integralen Exempel

Integralens bestämda form bestämda och obestämda integraler

INTEGRALKONSTANTEN

INTEGRALKONSTANTEN exempel

INTEGRALVERKTYGETMicrosoft förbjuder programanvändning av tidigare inköpta Microsoftprogram

Integrationsgränserna för variabla induktionssymmetrier

Integrationskonstant

Intermolekylära krafter — webbreferenser

Intensitet, luminositet och effekt illustrerad

intensiteten_MACref Solfläckarnas uppkomst

Internetreferenser_Solfilmer

INTERVALL def. nollformsalgebran

INTERVALLETS OFÖRSTÖRBARHET

INTERVALLETS OFÖRSTÖRBARHET_II

INTRODUCERANDE EN Q-RÖRELSE magnetismen

Intrångsskyddslagenenligt A12 UDHR10Dec1948

Inversbegreppet

IoM-implikationen den klassiska ömsesidiga förmodan mellan induktionen och magnetismen

Irradians och Radians

Iterationsteknik allmän beskrivning med exempel

J   ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

J-kropparnas värmefysik

J-kroppens expansion J-kropparnas expansion

J80-massan allmänt med samband

J80-massan samband med förklaring

J-kropp_def

J-kropparnas värmefysik

J-kroppen_id hur J-kroppens identifieras

J-massor Större Än 80 SolM

Jenkinseffekten observerade ändringar (från 2006) i radioaktivt betasönderfall med variationer i avståndet till Solen

Joniseringen i Solkoronan

Jordatmosfärenillustrerad sammanställning

JORDENS FEM EKVATIONER

Jordens 5 Ekv_1ref termogravitella

Jordens 5 Ekv_2ref fusionsgränsmassan

Jordens 5 Ekv_3ref Solsystemet

Jordens 5 Ekv_4ref diakvadraten

Jordens 5 Ekv_5ref primärmassorna

JORDENS INRE VÄRMEGRUNDER se även i J-kropparnas värmefysik

JORDENS MAGNETISKA FÄLT Jordmagnetismen enligt TNED

JORDENS ÅLDER allmänt enligt relaterad fysik

Jordens ålder sammanfattning Feb2012 via radiometriska metoder

Jordkroppen, baskarta nuklidbildningarna, grundämnesbildningen

Jordytans termiska resistans Globala uppvärmningen

Jumboneutron

Jämför MAC-TNED allmänt jämförande uppställning — induktionen och magnetismen

Jämför_NomRef den magnetiska nomenklaturen

jämförande grunddata_solfl Solfysiken

Jämförande Källor periodiska systemet

Jämförande Observationsdata Solfysiken, koronaövergången

Jämförelse MAC_Neutronkv neutronkvadraten, atomfysiken, kärnfysiken

jämför MAC dx=Dx, matematiken

Jämvikt

JÄRNKÄRNETRANSFORMATORN

Järntoppen neutronkvadraten, atomvikterna

K  ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

K-cellen K-cellens Allmänna Tillståndslagen

K-cellen allmännaVärden

K-cellen detonation K-cellens kontraktion, detonation och expansion

K-cellen detonation_I

K-cellen detonation_II

K-cellen expansion K-cellens expansion, hur K-cellen utvecklas, allmän beskrivning

K-cellens expansion_allm

K-cellen halvperiod_ref K-cellens period

K-cellen halvperiod_värde

K-cellen kontraktion

K-cellen resultatNU

K-cellen resultatredovisning

K-cellen tillståndsDiagram

K-cellen värmefysik sammanfattande kortare beskrivning, K-cellens värmefysik

Synliga och totala massan

Innebörden av h-faktorn

K-cellens brytning Den Primära Himlakroppsbildningen

K-cellens expansionsfysik

 

K-CELLENS INRE FYSIK Universums fullständiga förklaring i matematisk fysik — enligt TNED

K-cellens inre

Snabbsammanfattning relaterad koppling till modern akademi (2009 | 2014)

K-cellens övergång i c0-kroppen

Formgeometrin

G-potentialer och tätheter i och utanför K-cellen

Divergenständningen i detalj

GRB

G-faktorerna

tK-faktorn — Täthetsändringens funktioner

Iterationerna till K-cellens synliga c0-gräns

Divergensenergins gravitella beroende

MÖRKA MATERIEN

Kosmiska partikelstrålningens ursprung

SANDKORNSANALOGIN — Mörka materiens upphov

J-moderkropparnas praktiska uppdelning — J80-kroppens begränsade neutronfysik

Utvecklingen i K-cellens expansion

DGD-samband i översikt

Gravitella rödförskjutningen

Expansionssambandets koppling till fria fallets g-fysik

Ljusvägens integral

J-kropparnas hastigheter

TRANSITFUNKTIONEN

MODELLERINGSEXEMPEL med Transitfunktionen

Primära v-formen

Primära v-formen — K-cellens expansionshastighet

Zonpassagen

Atomkärnans inkompressibilitetSammanställning med vidare jämförande beskrivning

UNIVERSUMS SYNRAND

Upphovet till GRB-objekten

Divergenständningarna som GRB-källor

K-CELLEN I ÖVERSIKT

Nomenklaturnova, supernova, GRB

INLEDANDE ÖVERSIKT till universums synrand

Sammanfattande översikt med K-cellens variabla inre masstäthet relaterad koppling till modern akademi (2009 | 2014)

Akromatiska brytningen

AkroJet

LightCurveMath — ljuskurvornas allmänna matematik

GRB-URSPRUNGEN

PrimeEnergy

Principen bakom GRB-objekten enligt relaterad fysik

GRB-objektens lokaler

Strålningstryckets roll för mörka materiens härledning

Exempelreferens Vintergatans primära expansion

 

K-cellens allmänna tillståndsekvation

K-cellens expansion_allm

K-cellens expansionsfysik

K-cellens massa berRef

K-cellens värmefysik | Härledningar utförlig beskrivning med härledningar och kalkylkort

K-cellens ålder Universums ålder sett härifrån

K-cellens återvinning Hur K-cellen återvinns

K-radien K-cellens expansion

K-sambandet dopplerförskjutningarna, K-cellens värmefysik

K-värdet K-cellens värmefysik

 

 

KALKYLKORTAllmänt om öppningsmanualen

 

Gå direkt till den aktuella öppningsmanualen via länken nedan:

 

        Manual — hur kalkylkorten öppnas från olika webbläsare — trixigheter med det OCH OpenOffice

På grund av att endast vissa webbläsare accepterar Windows katalogterminologi . . \ —  HÄR MED ANPASSNING för att länken ovan ska fungera = leda till korrekt URL för ALLA webbläsare — KAN DET HÄNDA [bortom min kontroll] ATT manualen TVUNGET öppnas i ett separat webbfönster — eller så inte alls. [Det är ännu Apr2010 praktiskt taget OMÖJLIGT att få ALLA webbläsare att SVARA på ett visst dokument på en viss dator i ett visst operativsystem].

 

OM rutinerna är OBEKANTA: Ovanstående länkar till en grundlig beskrivning med detaljerade genomgångar [från Apr2010].

 

 

Föregående beskrivningar [Webbläsarna ändras/utvecklas hela tiden, nya tillkommer, och den här beskrivningen försöker hänga med: nytt tillkommer, gammalt flyttas ner i källarn].

 

 

UNIVERSUMS HISTORIA innefattar numera (från Apr2010) samtliga originalKALKYLkort (från MsWORKS 4.0) omskrivna till dito i OpenOffice — för den som vill kontrollera räkningen i de olika avsnitten, studera resulten och själv (ev.) genomföra ändringar/vidareutvecklingar.

 

 

Lista med alla kalkylkort i UNIVERSUMS HISTORIA :

 

 

kalkylkort: c0kroppen.ods |     beskrevs tidigare enbart i: Primära Genomgången | RÄKNEEXEMPEL | 

http://www.universumshistoria.se/AaKort/c0kroppen.ods

 

 

Kalkylkort c0kroppen.ods f.n. uppdelat i 6 olika flikar med totalt 21 kalkylkort:

 

 

Kalkylkort c0kroppen.ods är (f.n.Apr2010) uppdelat i 6 olika flikar;

 

Flikformen i OpenOffice Kalkyl  (kallas Tabell från fabrikantens inställningar; Kan namnändras). Navigera mellan flikarna med Ctrl+PageUp | Down.

 

Aktuellt kalkylkort specificeras enligt — EXEMPLIFIERAT —

 

kalkylkortet nedan DIREKT FRÅN DEN HÄR WEBBLÄSAREN c0kroppen.ods Flik6 Kalkylkort 1 — Urladdningshålets atomantal    se öppningsmanual om ej redan bekant    eller kopiera URL:en nedan till valfri webbläsare Obs ALLA UTOM Internet Explorer — förutsatt att SVENSKA VERSIONEN av gratisprogramvaran OPEN OFFICE finns installerad på datorn

http://www.universumshistoria.se/AaKort/c0kroppen.ods

 

c0kroppen.ods Flik            Kalkylkort                  — Namn/Beskrivning                                                                                                              Beskrivs i avsnitt                     i htm-dokumentet [närmaste koppling]

 

1                                    Flik1                                            — Allmänna inledande grunddata | Ljusets Gravitella Beroende                            RÄKNEEXEMPEL                   UnivHistPrim.htm

 

2                                    Flik1                                               — Plancks strålningslag | 5Mar2010 | Kontrollräkningar                                            inget särskilt                               zrefEPlanckLagen.htm

 

3                                                       Kalkylkort 1              — Strålningstryckets radiella variation för Solen                                                          Kalkylkort                                     TermofysikensMatematik.htm

 

4                                                       Kalkylkort 2              — Solens gravitella radie                                                                                                        Solradien                                      SolfysikenEnergiproduktionen.htm

 

5                                                       Kalkylkort 3              — Reflexionsgränsen · Solmagnetismen                                                                        Reflexionsgränsen                   SolfysikenEnergiproduktionen.htm

 

6                                                       Kalkylkort 4              — Solmagnetismen                                                                                                                  Solmagnetismen                       SolfysikenEnergiproduktionen.htm

 

7                                    Flik2                                             — Solytan T | Solytans värmegrader från olika premisser                                        Jämförande resultat                zrefEPlanckLagen.htm

 

8                                                                                             — Vätets spektrum                                                                                                                  Vätets spektrum                       ElektronmassansKomponenter.htm

 

9                                                       Kalkylkort 1              — Elektronens bubbelkammarspår · ingångsdata                                                       ElOrbBasic                                  ElektronensBubbelkammarspr.htm

 

0                                                       Kalkylkort 2              — Elektronens bubbelkammarspår · elektronens bana                                             ElOrbGen                                     ElektronensBubbelkammarspr.htm

 

1                                    Flik3                                             — Energigenomströmningsekvivalent | Energi-Temperatur                                    Kalkylkort ET                              UniversumsHistoriaAllmnnaSamband.htm

 

2                                                                                             — Max Masstal | Guldhyperbeln                                                                                         Max masstal                              UniversumsHistoriaAllmnnaSamband.htm

 

3                                                                                             — EXPERIMENTELLA BEKRÄFTELSER |  kosmiska strålningen                      Kalkyl MyMes                           ExpBekr.htm

 

4                                    Flik4       Kalkylkort 1              — vinkelmetoden | Magnetiska fältstyrkan                                                                    Kalkylkort 1                                 LjusetsPolarisation.htm

 

5                                                       Kalkylkort 2              — distansmetoden                                                                                                                    Kalkylkort 2                                 LjusetsPolarisation.htm

 

6                                                       Kalkylkort 3              — distansmetoden · separat analys                                                                                  Kalkylkort 3                                 LjusetsPolarisation.htm

 

7                                    Flik5                                             — Tunga nuklidgruppen | AtomviktsPrecisionen i TNED                                          Kalkylkort                                     Fysikens7Principer.htm

 

8                                    Flik6       Kalkylkort 1              — Urladdningshålets atomantal | Atomkärnans totala upplösning                        Kalkylkort Hålet                         AtomensTotalaEnergiTransf.htm

 

9                                                       Kalkylkort 2              — Kinetiska energiräkningen                                                                                                Kalkylkort Ekin                           AtomensTotalaEnergiTransf.htm

 

0                                                       Kalkylkort 3              — Ljusbulans effekt                                                                                                                  Kalkylkort Ljusbulan                   AtomensTotalaEnergiTransf.htm

 

1                                                       Kalkylkort 4              — Absolut minsta ledarlinjen                                                                                                Kalkylkort rLimc                        AtomensTotalaEnergiTransf.htm

 

 

Se ÖPPNINGSBESKRIVNING ovan om ej redan bekant.

 

 

kalkylkort: AGW.ods |                         beskrivs i: Kalkylkortet — AGW-beviset |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/AGW.ods

 

kalkylkort: AM2015A.ods |                  beskrivs i: Kalkylkort — AM2015A¦b |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/AM2015A.ods

 

kalkylkort: AM2015b.ods |                   beskrivs i: Kalkylkort — AM2015A¦b |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/AM2015A.ods

 

kalkylkort: ARC.ods |                          beskrivs i: Kalkylkortet — Ljusbågsfysiken 2011 |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/AGW.ods

 

kalkylkort: Blixt2014.ods |                    beskrivs i: BlixtTGF2014b  KalkylkortBlixt

http://www.universumshistoria.se/AaKort/Casimir.ods

 

kalkylkort: Blixt2014Gran.ods |            beskrivs i: BlixtTGF2014b  KalkylkortGran

http://www.universumshistoria.se/AaKort/Casimir.ods

 

kalkylkort: Casimir.ods |                        beskrivs i: ElektronenVdW  Kalkylkortet | ElektronenLEC  Kalkylkortet |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/Casimir.ods

 

kalkylkort: Exoterm.ods |                       beskrivs i: kalkylkortExotermiska |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/Exoterm.ods

 

kalkylkort: FuseBox.ods |                      beskrivs i: kalkylkortPemEref |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/FuseBox.ods

 

kalkylkort: GalKord.ods |                      beskrivs i: Galaktiska Koordinater |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/GalKord.ods

 

kalkylkort: Gamma2016.ods |                beskrivs i: KALKYLERNA |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/Gamma2016.ods

 

kalkylkort: IndMag.ods |                       beskrivs i: Kalkylkortet — IndMag.htm |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/IndMag.ods

 

kalkylkort: JordMag.ods |                      beskrivs i: Prövningsmodellen  | Jordmagnetismen | 

http://www.universumshistoria.se/AaKort/JordMag.ods

 

kalkylkort: KalkylMeanFree.ods |         beskrivs i: Blixturladdningens Fysik 2012 | Kalkylkortet

http://www.universumshistoria.se/AaKort/Kcellen.ods

 

kalkylkort: Kcellen.ods |                        beskrivs i: Härledningarna till K-cellens Värmefysik | kalkylkort K-cellen

http://www.universumshistoria.se/AaKort/Kcellen.ods

 

kalkylkort: KcGRB.ods |                       beskrivs i: Löpande i UnivHistKcGRBx.htm-dokumenten | 

http://www.universumshistoria.se/AaKort/Kcellen.ods

 

kalkylkort: Laser7Jul2013.ods |             beskrivs i: kalkylkortPemM3 |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/Laser7Jul2013.ods

 

kalkylkort: MIC.ods |                           beskrivs i: NEUTRONENS FRAGMENT | Komplement Del II | Kalkylkortet | Kalkylkortet med beskrivning 

http://www.universumshistoria.se/AaKort/MIC.ods

 

kalkylkort: Mssenhtn.ods |                    beskrivs i: Planckringen | atomära massenheten | kalkylkortet till atomära massenheten

http://www.universumshistoria.se/AaKort/Mssenhtn.ods

 

kalkylkort: NukRad.ods |                       beskrivs i: Löpande i texten via 9 olika flikar i Kärnradierna DEL II | se »kalkylkort» … särskild länk finns i början

http://www.universumshistoria.se/AaKort/NukRad.ods

 

kalkylkort: PerSyst.ods |                       beskrivs i: GRUNDÄMNENAS PERIODISKA SYSTEM | kalkylkort |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/PerSyst.ods

 

kalkylkort: PrimStar.ods |                      beskrivs i:  | SolfysikenRadierna.htm: KalkylkortPrimärmassorna | Nuklidbildningarna.htm: KalkylPrimStar |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/PrimStar.ods

 

kalkylkort: PulsarBas.ods |                    beskrivs i: PULSARERNA |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/PulsarBas.ods

 

kalkylkort: SolenT.ods |                         beskrivs i: Akromatiska brytningen i GRB | APPENDIX |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/SolenT.ods

 

kalkylkort: SolNeutrino.ods |                 beskrivs i: NEUTRINOBEGREPPET I SOLFYSIKEN ENLIGT RELATERAD FYSIK | Kalkylkortet |

http://www.universumshistoria.se/AaKort/SolNeutrino.ods

 

kalkylkort: Radiofysiken i TNED —    beskrivs i: zrefRFkalkyl.htm  

 

 

 

Kallplasma se även Neutronkallplasma

KamLAND-projektet Kort beskrivning

Kamioka-referenser

Kapacitans

Kapactiv reaktans

Kaplan-Ottlerund Bidraget

kausalsambandet

kausalsambandet_uvFormen

Kausalordningen [entropibegreppet]

KBestämningen nuklidbildningarna

Kelvinskalan

Kemikopplingen

Keplermomentet fullständiga härledningen, Periodiska systemet

Keplermomentet_inl inledning till Periodiska systemet

Keplermomentet_ref expansionssambandet i nuklidbildningarna

KEPLERMOMENTET_rubr Keplers ytmoment, rubricerande beskrivning till fullständiga Härledningen, Periodiska systemet

Keplerresonanserna systemkartan till härledningen av periodiska systemet

KeplerRing Keplermomentet i ringströmmar, allmän beskrivning

Keplers tredje lag härledning

Kerreffekten ljusfysiken

Kinematik traditionellt läran om kropparnas rörelse utan hänsyn till kraftens inverkan

 

Kinetik traditionellt läran om kropparnas rörelse med hänsyn till kraftens inverkan

Kinetisk energi rörelseenergi

KJ/mol energifysiken

KJ/mol materialläran, utförligt

Kohesion och adhesion

Kollektiva Jfi kvanttalen, kollektiva impuls- och magnetiska moment i atomer

KOLLIDERANDE NANOPARTIKLAR folieurladdningarna

KOLLISIONER MELLAN SPINNRIKTADE PROTONER

Kommutativa energiekvivalenten

Komplexa Algebran_art kort presentation

KOMPLEXA ALGEBRAN allmän utförlig genomgång

Kondensatorlagen

Kondensatorn och Spolen

KONJUGATLAGEN

KONSTANTEN i Stefan-Boltzmanns strålningslag rubr

KONSTANTEN i Stefan-Boltzmanns strålningslag sambandet

KONTINUITETSBEGREPPET Alla Tal

Konventionell beskrivning av de två rotationskomplexen inom 3D-geometrin

Konvergensen_ref

KONVOLYMEN Elemenatarytorna

KONYTAN Elemenatarytorna

Koronafysiken

Koronafysiken_berEx

Koronafysiken_MAC

Kosmiska Strålningen Den kosmiska partikelstrålningen genom multipla ljushastigheter enligt redan genomförda experiment — Beviset för multipla c

Kosmiska Strålningen_citat Beviset för multipla c, räkneexemplet

Kosmiska Strålningen_citat Cosmic Rays Webbcitat

Kosmiska Strålningen, Sambandsformen (ekvation 2) Beviset för multipla c

Kosmiska strålningen, energiandelen på Jorden Globala uppvärmningen

Kosmiska strålningen, ursprung enligt TNED

Kovalenta bindningsgeometrin

Kraftchokning massökningseffekten inom elektrofysiken

Kraftekvationen atomfysiken

kraftjonisation även kalljonisation

KRAFTLAGEN allmänt omnämnande ElektriskaLaddningen.htm

KRAFTLAGEN kraftlagens allmänna ställning i fysiken InduktionenOchMagnetismen.htm

KRAFTLAGEN_härl kraftlagens härledning, även kraftvägen, arbetet eller vridande momentet

Kraftvektorledet grundbeskrivning via ljusets g-beroende i Elektriska Laddningen

KRAFTVEKTORLEDET referens i detta dokument, fysikens allmänna förklaring

Kristallhörnet

Kubanalogin kubgrafens härledning

Kubgrafen kubgrafens härledning, kubanalogin

Kubgrafen_historia

KVADRANTBEGREPPET matematiska xy-planets utsträckning

Kvadratrötterna

Kvadratrötterna_art

 

Kvantelektrodynamiken i modern akademi [QED]

Kvanttalen

kvanttalet nhuvudkvanttalet

kvanttalet qvågformernas finstruktur

kvanttalet s(τ) — s-tau — elektronringens spinn

kvanttalet µ(τ) — my[mikro]-tau — elektronringens magnetiska moment

kvanttalet Φ(τ) — FI-tau — elektronringens toppspinn

 

KVARKTEORIN allmänt angående den moderna akademins uppfattning om kärnfysiken

Källa källgrunder, allmänna klarlägganden, Universums Historia

Källuppgifter_grunddata SolfysikenEnergiproduktionen.htm

KÄRNFRAGMENTRING K-cellen, Neutronbasens återvinning vid K-cellens kontraktion

Kärnfysikens_grundsatser

KÄRNIKONERNA

kärninduktiva värmemotståndet Solfysiken

kärninduktiva värmemotståndet Termofysiken

kärninduktiva värmemotståndet_härl Termofysiken

KÄRNMAGNETISKA MOMENTET utförlig beskrivning

Kärnmagnetiska Momentet_modernTeori

KÄRNMAGNETISKT MOMENT grundläggande begrepp enligt TNED

KÄRNMAGNETISKT MOMENT_konv

KÄRNMATRISISKA ALGORITMEN_main

Kärnmatrisiska Algoritmen

KÄRNRADIERNA_redov Kärnradierna del 1

KÄRNRADIERNA genom Planckringen Kärnradierna del 1

KÄRNRADIERNA DEL II Generalgenomgång av atomkärnans storlek och utseende | se särskild notering till Kärnradierna Del II |

KÄRNREAKTIONSLAGEN

Kärnspektrum neutrinospektrum, termofysikens matematik

Kärnstrukturen atomkärnans (ekvivalenta) np-struktur

Köksexperimentet Ljusets polarisation

L  ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Laddningen elektriska laddningen

Laddningsdeplacementet kärnfysiken, grundform

Laddningsdeplacementet neutronsönderfallet illustrerat, laddningsdeplacementet samlat i sammanfattad illustrerad beskrivning

Laddningsdeplacementet deplacementets strukturdjup i kärnytan, protonen, NuklidradiernaII

LADDNINGSHASTIGHETEN u FRÅN ACCELERATIONSPOTENTIALEN U I VAKUUM

Laddningshastigheten i praktiska elektriska ledare beror av elektronmobiliteten (ne/M3) [ref I=Avne]

Laddningsmobilitet elektronmobilitet — relaterad beskrivning med vissa webbreferenser

Laddningstätheten jämförande stapeldiagram, Hofstadters experiment, kärnfysiken

 

LAGENingående relaterad djupbeskrivning med korsrefererande praktiska jämförande exempel

             Lagen i grundläggande mänskliga rättigheter — Om Naturprinciperna i din fredliga rätt, samvaro och utveckling

             LAGEN I ÖVERGRIPANDE MENINGhur Lagen finns integrerad i mänskliga rättigheter

             Lagen i syntes

             Kompetent Domstol

             I Allmänhetens Tjänst

             I Allmänhetens Intresse

             Relaterad Framställning

 

LagenFörYtkvantBev periodiska systemet

Lagerqvistsyndromet perspektivgeometrin

Lambväxlingen [KVALITATIVA FÖRKLARINGARNA], även Lambskiftet, Lambövergången

Likaberättigade energifördelningssätt

Likhetstecknet matematiken

LINJÄRPERSPEKTIVENS ELEMENTÄRA MATEMATIK

LISTAN

Ljusbrytningen allmän beskrivning med grunderna till elektriska laddningens härledning, ljusets grundläggande fysik

Ljusbrytningen i vatten allmän beskrivning med grunderna till elektriska laddningens härledning

Ljusbrytningen i vatten ljusbrytningens matematik, utförligt illustrerat

Ljusbågsfysiken från 1902

Ljusets Absoluta Acceleration divergensaccelerationen, ljusets absolutacceleration

Ljusets friställning från Kinetiken

Ljusets gravitella avböjning Solrandsobservationerna från 1919-

Ljusets Gravitella beroende huvudbeskrivning, mest utförligt från start

Ljusets gravitella beroende räkneexempel som beskriver motsv. konv. ”svart hål”

LJUSETS GRAVITELLA BEROENDE allmän orientering med kurvorna från Einstein och Schwarzchild

LJUSETS GRAVITELLA BEROENDE resultatredovisning

LJUSETS GRAVITELLA FREKVENSBEROENDE allmänna frekvensformen

Ljusets Gravitella Frekvensberoende speciella sambanden för K-cellens expansion, Gravitella Rödförskjutningen

Ljusets Interferens hur ljusvåglängden kan beräknas från hyperboliska interferensgeometrin

Ljusets optiska acceleration

Ljusets optiska natur

LJUSETS POLARISATION

Ljusets polarisation — brytning (refraktion)

Ljusets polarisation — reflexion

Ljusets polarisation — polarisation

LJUSETS REFLEXION OCH BRYTNING

ljusets ändliga hastighet

ljusets AbsolutAcc_ref

Ljusets Gber_beskr

Ljusets Gberoende_art kopplingen till Cheops Rektangel

Ljusets Gberoende_ref illustrativ grundform i sammandrag

Ljusets GravitellaBeroende_grundform

Ljusfrihetssatsen

LJUSHASTIGHETENc0 = 2,99792458 T8 M/S

Ljushastigheten i strömmande vatten Fizeaus experiment

Ljusvägarna i G

Ljusvägarna i G_ekv

Ljusvägens integral K-cellen

logaritmderivatan_härl Logaritmderivatan med Beviset för e

logaritmderivatan_res

Logaritmlagarna

Logikens grundsats

Luftens täthet

Luminositet, effekt och intensitet termisk, illustrerad

Lösningen_DGD

M ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

m0SLIM_ber Stjärnfysiken

MAC_allmänt modern akademi (Modern ACademy), Solfysiken

MAC_Ampere, Maxwell och B i MAC — ALLMÄNNA STYCKEN SOM BESKRIVER KONFLIKTEN mellan Modern Akademi och Relaterad Fysik speciellt angående magnetismen

MAC atomkärnans åskådning citat Lund 1996

MAC citat_main citatet från Sveriges Radio Vetandets Värld 1988

MAC citatTermodynI

MAC_ingenTeori

MAC_Modern_Solteori

MAC_skildaTeorier Sol- och Stjärnfysiken, allmänt illustrerad genomgång

MAC_Solteorin Allm allmänna helioseismologiska grunddata, Solfysiken

MAC_uteslutningen

MAC_värmegrunderna

MAC_ytdata

MAFEM MassForceExchangeMechanism, mekanismen som förklarar elektronens massökning

Magnetiska Expansionsintegralen matematiken föregående Biot-Savarts lag

Magnetiska fältintegralen

Magnetiska fältvektorns matematiska uppkomst B-vektorns matematiska uppkomst

Magnetiska fönstret magnetismen

magnetiska konstanten µ0

Magnetiska kraftlagen formella sambandet

Magnetiska kraftlagen — direkt från Kausalsambandet utförlig, detaljerad härledning

Magnetiska kraftlagen — genom Q utförlig, detaljerad härledning

Magnetiska laddningsfältspotentialen magnetiska expansionsintegralens differentialekvation

Magnetiska Q-Fönstret

Magnetiska vågfunktionen Solfysiken

Magnetisk polarisation

Magnetiskt Moment

 

Magnetism — matematiken snabbgenomgång av magnetismens och induktionens matematik i relaterad fysik

Magnetismen allmän uppkomst, delbeskrivning i Magnetiska Expansionsintegralen

Magnetismen (induktionen och magnetismen) allmän illustrerad översikt

MAGNETISMEN utförligt med samband och principer

B-vektorn

DET MAGNETISKA KRAFTFÄLTET — Hur B-vektorn förstås

Högerhandsregeln

PRINCIPEN FÖR DEN CIRKULÄRPOLARISERADE B-VEKTORN

VÄXELVERKANDE LADDNINGAR I RÖRELSE

Magnetiska Q-Fönstret

SUMMERING

Summerande B-fält

Praktiska magnetiska kretsar

Elektrodynamikens Grundläggande Matematik

NÄRVERKAN OCH FJÄRRVERKAN

Grundläggande magnetmatematik

GRUNDBEGREPPENS INNEBÖRD I MATEMATISK FYSIK — elektrisk och magnetisk fältstyrka

Q-rörelsen

 

Mobilt Q som genererar ett stationärt B

NÄRVERKAN

DEN MAGNETISERANDE KRAFTEN

B-fältet inuti Q

FJÄRRVERKAN

MAGNETISMENS SPECIFIKA EKVATIONERrakledaren, ringen, konen

DEN magnetiska YTSTYRKAN

Stationärt B som påverkar Mobilt Qelektromekanisk induktion

Faradays lag

DEN MAGNETISKA KRAFTEN

 

Mekanisk-elektriska sambandet

Magnetisk och Elektrisk polarisation

Järnkärnetransformatorn

magnetismen definition via rymdkompaktheten

Magnetismen cirkulära konen

Magnetismen ringen

Magnetismen i MAC expansionsintegralen utförligt

Magnetismen och Induktionen illustration till uppkomsten, kortare inledning

 

Magnetogram_ref

Massa-luminositetsrelationen

MASSAN

massans fundamentalform (PASTOM) fysikens sjunde princip

massans fundamentalform Planckringen, atomkärnans inkompressibilitet

Massavyttringens allmänna enkla vågfunktion för K-cellens brytning

massbegreppet

Masschokning se även kraftchokning, massökningseffekten inom elektrofysiken

Massdefekten för Solen

Massdefekt_MAC

Massdefekt_MAC_allm

Massdefektens maxgräns neutronkvadraten, atomvikterna

Massdefekterna

Massdefekterna i grafisk sammanställning

Massdefektsekvationen allmänna formen

MASSDESTRUKTION_main massförintelsen (m®g)

Massdestruktionen energilagen

Massfrihetssatsen

MASSFYSIK TermofysikensMatematik.htm, utförlig allmän beskrivning

MASSTÄTHETSDISTRIBUTIONEN

massvärmet_TNED

MATEMATIKEN — Dokumentöversikt i Universums Historia

Matematiken 1 Matematiken från början

Matematiken 2 Formlagarna

Matematiken Från Början

Matematikens fem grundlagar

Materialens hållfasthet

Materiallära, grundbegrepp

MATERIEFYSIK TermofysikensMatematik.htm, utförlig allmän beskrivning

Materiefysik och massfysik TermofysikensMatematik.htm, utförlig allmän beskrivning

MAUNA LOA BEVISETingår inte i etablerad vetenskap

Maximala tätheten_neu atomkärnans geofysik

MAXIMALRINGENS KOMPONENTER

Max masstal nuklidkartans gränsvärde enligt TNED

MaxTätheten

Maxwells analogier jämförande generalgenomgång i relaterad fysik av Maxwells arbeten i magnetismen 1855-1861

Maxwells hydrostatiska virvelanalogi

Maxwells magnetiska fältmekanik

Maxwells magnetiska mekanik

Maxwells Regel elektrofysiken

mcc, Einsteins mc2

mE_ref maximala tilläggsmassan, Jordens femte ekvation

medeltätheten_def Solfysiken

Mekanik

MEKANIKEN

Mekanikens indelning

Mekaniska Reflexionsytan

MEKANISK-ELEKTRISKA SAMBANDET

meny induktionens och magnetismens matematiska fysik, snabbgenomgång

Metod dÛ0 positionspunkter och värdemängder, matematiken

METODOPERATORERNA div och mod

Meteoriternas ursprung enligt relaterad fysik

m-Faktorn atomkärnans geometri

MIC Mass Interactive Connection, konv. de Broglies vågekvation

MIC-ekvivalenterna Neutronfragmenten, huvudvy

MIC-ekvivalenterna Neutronfragmenten, komplement, partikeldelningen i TNED

Michelson-Morleys experiment resultatbild

micro0 orsaken varför µ0 förknippas med magnetismen

µ0 magnetiska konstanten i modern akademi

Microsoft författarens allmänna synpunkter

mikroL primärinduktansen i sammanfattning

MILLERS EXPERIMENT

MIT-exemplet,  coriolismatematiken i modern vektoralgebra

MKSA-systemet allmän beskrivning 2014 med länk till nedan:

MKSA-systemet utförlig beskrivning 2017 med historia

MLR massa-luminositetsrelationen, stjärnfysiken

MLR_ref

M&Ms Experiment Michelson och Moleys experiment

Molbegreppetenklare (äldre, gaslagen) beskrivning utan fördjupning, med länkar till nedanstående:

MOLBEGREPPETsamband i korthet från nedanstående mera utförligt:

Molbegreppet — MKSA-exemplifierad genomgång med utförlig generalbeskrivning

Multiplikation och Division matematiken

Multiplikation

Månen Basdata

Månens recessionföregående: Månrecessionen, originalförfattningen från Apr2009

Månens recessionföregående: komplement, mest utförligt, förf. Okt2011

Månens recessionfullständigt: författning Jul2017

MÄNSKLIGHETENS ENERGIPROBLEM LÖSTSammanställning 2016 med Gammaprojektet

MÄSTARLOGIKENS HUVUDSATS matematiken

MästarlogikensHuvudsats_rubr

Mörka materien den osynliga materien, 1/355 av totala massan, allmän grundbeskrivning via J80-massan

Mörka materien detaljerad djupbeskrivning via K-cellens inre fysik, fraktaldelningsexempel

Mörk energi, pseudoMAC-begrepp med TNED-förklaring, (länkar till Universums Kritiska Täthet) — allmänna kosmiska gravitella rödförskjutningens natur ingår inte i MAC: tas för extra rörelse

 

N  ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

N3m20 rubrik

N3m20 avsnitt

N3m20-deriveringen

Nationernas oavsiktliga Kunskapsföraktom bakgrunden till Universums Historia och Den Relaterade Fysikens Innehåll

Naturliga Logaritmbasene = 2,718 281828459045 ...

 

Naturvård i relaterad fysik

NATURPREFERENSERNA

HARMONIBEGREPPET

REKREATIONSBEGREPPET

Skogens Bästa

EkologiExemplet

Varje Löv

VärmePAUS 2013

PROBLEMET 2013

Förstå AGW nu

Understand AGW now

Hur Kommunavverkningarna 2013 bidrar till den globala uppvärmningen

AGW Och Framtiden

t|E + tHav = tNASACRU

JordFilten

t(AGW)limit

Permafrostgränsen

PositivFramtid

Havsperioderna

Stadiumvågteorin

HavsperiodernaWyatt6

WyattVågHjulet

Naturmord

IPCC

NASACRU

WhyOCOnoT

GlobalaUppvärmningskurvan

 

NEAR application

Negativ divergens

Negativt Kärnmagnetiskt Moment

NEONS Newtons tre rörelselagar

Neutrinobegreppet, Snabbguide till Neutrinobegreppet

Neutrinobegreppet i modern akademi

Neutrinobegreppet i relaterad fysik

Neutrinoproblemet allmänt

Neutrinoproblemet Solära Neutrinoproblemet i modern akademi

Neutrinoproblemet i Modern Akademi

Neutrinodeficiten Solära Neutrinodeficiten

Neutrinodiskrepansen Solära Neutrinodiskrepansen

Neutrinooscillation Kort beskrivning

NEUTRINOSPEKTRUM

Neutrinostrålning_basic

Neutrinostrålning_def

Neutrinostrålningen från Solen enligt TNED

Neutrinounderskottet Solära Neutrinounderskottet

NEUTRONEN

Neutronen 1818-18

Neutronen_negMom

Neutronens Nolladdning neutronsönderfallet illustrerat, laddningsdeplacementet samlat i sammanfattad illustrerad beskrivning

NEUTRONENS SÖNDERFALL elektronmassan, uppträdande

Neutronens sönderfallillustration med laddningsdeplacementet

Neutronens sönderfall tid

Neutronsönderfallet tid

NEUTRONFRAGMENTEN

Neutronfragmenten i relaterad fysik

Neutronkallplasma

Neutronkvadraten basvärden

NEUTRONKVADRATEN_ellipsekvationernas härledning

NEUTRONKVADRATEN_EpsFunk elliptiska funktionerna för atomvikternas bestämning i TNED enligt Neutronkvadratens mönstergeometri

NEUTRONKVADRATEN_ex

NEUTRONKVADRATEN_grundform

NEUTRONKVADRATEN_uppkomst intro

Neutronkvadratens 60-skala

Neutronkvadratens mönsterkropp allmän utförlig genomgång

Neutronkvadratens absoluta grunder härledningen via CEPH-ekvationen

Neutronkvot basexempel med olika neutronkvoter

Neutronkvot Järnexempel

NEUTRONKVOTEN

Neutronradien

Neutronstjärnans Pulsarförklaring Varför Modern akademi utelsuter den roterande-pulserade stjärnfysiken, Pulsarerna

NeutronSönderfallet

Newton 3 Induktionen och Magnetismen

Newtons 3 Principia

Newtons berömda ämbarförsök

Nolldivergenszonen

Nolldivergenszonens konstanta hastighet K-cellens expansion

Nolldivergenszonens radie ur tätheten allmänt

NOLLDIVERGENSZONENS RADIE beskrivande härledning

NOLLFORMSALGEBRAN

NOLLINTEGRALEN utförligt med exempel

NOMENKLATUR

NOMENKLATUR_Bfältet

NOTERING_aP

np-Strukturen kärnstrukturen, nuklidstrukturen

Nukleon

Nukleära Massdefekten

Nukleära spinnkriteriet

NUKLIDBARRIÄREN

NUKLIDBARRIÄREN_inl

NUKLIDBILDNINGARNA huvuddokument

Nuklidbildningarna förklaring

K-cellens expansion allmän beskrivning

Solsystemets uppkomst

Exotermiska kärnreaktionslagen

K-cellens expansionsfysik

Grundämnesbldningen

Fusionsgränsmassan

Termogravitella jämviktstrycket

GRUNDÄMNESFÖRDELNINGEN

Baskarta

Himlakropparnas primärmassor

Himlakropparnas bildningstidJ-kropparnas expansion

Den exakta k-bestämningen

G-skuggning

NUKLIDBILDNINGARNA förklaring

Udda och Jämna Nuklidgrupperna

Tunga nuklidgruppen

Basnuklider med olika neutronkvoter

Nuklidbildningens fördjupning

Maximalringens komponenter

NUKLIDBARRIÄREN

DIAKVADRATEN

 

Nuklidbildningens fördjupning

Nuklider_jämna härledningen till fusionsserierna

Nuklider_udda härledningen till fusionsserierna

Nuklidkarta_Ae

Nuklidkarta_AZ

NUKLIDKARTAN inledande beskrivning till AZ-kartan

Nuklidkartans gränsvärde max masstal i fysiken enligt TNED

Nuklidklassificering 1818 enligt centralmassivet 1818e

NUKLIDRADIERNA DEL II den allmänna generalgenomgången i begreppen om kärnradierna, atomkärnans storlek och utseende

nuklidseparation illustrerad

nuklidseparation definition

Nuklidstatiska Medelvärdeslinjen nuklidkartan AZ

Nuklidstrukturen

närverkan_ref Magnetismen

O  ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Obegränsad massa Kosmos

offsetvärdet för T K-cellens expansion

omvändande skiktet

omvändande skiktet_def

opaciteten elektrontätheten i Solytan

OPERA-projektet Kort beskrivning

Operatorerna

OrigoVinkeln

Ortsacceleration

Osäkerhetsprincipen

OÄNDLIGHETSBEGREPPET

P   ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

PARABELNS EKVATION OCH TANGENT

Parabelns reflektivitet

parabelytan

paraboloidvolymen

parallellexperimenten_resultat

parallellexperimentet

Parannihilation verkningssätt

Parenteslagen

Partiell integration

Partiell integration METOD 1

Partiell integration METOD 2

PARTIKELBEVISET FÖR ATT ENERGI INTE KAN SKAPA MASSA

Partikelnomenklaturen atomkärnans fragment

PASTOM massans principiella struktur, massprincipen

PEFECT kort beskrivning SolfysikenTemperaturfysiken.htm

PEFECT utförligt TermofysikensMatematik.htm

Perihelierotationerna

Periodernas Aritmetik Grundämnenas Periodiska System

periodfunktionerna Solens fyra periodiska funktioner

Periodisk funktion harmoniska vågfunktioner

Periodisk pulsning

PERIODISKA SYSTEMET från Keplerresonanserna

PeriodiskaSystemet från Spektrum och Kvanttalen

PeriodiskaSystemet_samnst

PILOTSYSTEMET 3D-geometrins grunder

Planck

PlanckEkviv_ref

Planckekvivalenterna

Planckekvivalenterna_beskr

PLANCKEKVIVALENTERNA_ekv

Planckekvivalenterna_inl utförligt beskrivande med samband

Planckekvivalenterna_utf

Planckenergin

Planckfraktalerna

Planckimpulsekvationen Planckenergins massekvivalent, äv. impulsekvationen

Planckimpulsen

PlanckLaw_refCit1

PlanckLaw_refCit2

PLANCKRINGEN

PLANCKRINGENS DIMENSIONER

Plancks entropisamband — inte Boltzmanns, citatblock

Plancks entropisamband härledningen genom likaberättigade energifördelningssätt

Plancks entropisamband härledningen genom allmänna gaslagen

Plancks konstant_refh = 6,62559 t34 JS

Plancks konstant_Strukturkonst_def

Plancks Strukturkonstant_beskr

Plancks strålningslag härledningen från Plancks entropisamband

PLANCKS  STRÅLNINGSLAG_härl härledningen från Stefan-Boltzmanns strålningslag

PLANCKS STRÅLNINGSLAG_inl Plancks allmänna strålningslag från Stefan-Boltzmanns strålningslag

Plancks strålningslag i praktisk fysik utförlig beskrivning med jämförande webbexempel

PlanckToroiden_ytform

PLANETROTATIONERNAS UPPHOV

Planets Reguljära Indelning

PLANETSYSTEMENS GRUNDFORMER

Plantriangelns vinkelsumma

Planvektorsumman magnetismen, elektrogravitella fältfysiken generellt, ekvivalensen mellan expansioner och tangenter

Planvektorsummans identitetskriterium

Polarisation ljusfysiken

Polarisation elektriska

Polarisation magnetiska

Polygonserien ellipsens omkrets, atomkärnans dimensioner

Polära koordinater

POM Principle of motion, rörelsens princip

Positionsformen

Positionsformens metod

Positionspunkter till värdemängder differentialens kontinuitet mot noll  (ersättningstecken i Symbol Û [Alt+0219, Û — men vissa webbläsare läser inte den typen])

Positionssystemet beskrivning

Positionssystemet_allmForm

Positionssystemet omvandling mellan olika talsystem

positiv divergens

Positron, förekomst observerad via gammastrålning från blixturladdningar Nov2009

Positronbollen blixtbildningens fysik, blixturladdningens fysik

Positronmassa_ref

positronmassans latitudella variation Solfysiken

positronmassans uttömning_Solytan

POTENSDERIVATAN

Potensderivatan_ex

Potenslagarna

POTENTIAL CONCEPT potentialbegreppet

Potentialbarriären

Potentialbarriären_inl mest utförligt

Potentialbarriären mellan Atomkärnorna

Potentialbegreppet

potentialfältet

potentialimpulsen grundläggande beskrivning

Praktiska magnetiska kretsar

PraktiskaObservationer_ref förteckning till Experimentella bekräftelser

Praktisk Elektromekanik — finmekanik för hobby och amatörer (2013I7)

MEKANIKEN                            ORIENTERING: Alla dokument [PemM1]

Borrnomenklatur reder ut en del MaskinSpråkliga oklarheter specifikt för Sverige [PemM3]

Verktygen som krävs och hur de fungerar I PRAKTIKEN [PemA1] — Pelarstativ, Koordinatbord, Borrmaskin, Maskinskruvstycke

Formkontroll av rakhet hos Borrar, Axlar, Rör, Stänger och Borrchuckar [PemM3]

Grundläggande arbetsmoment beskriver Borrning, Sågning, Slipning, Filsvarvning, Gängning, Fräsning [PemM2]

ELEKTRONIKEN                     Elektronikgrunderna beskriver Fysiska Flöden och deras Motstånd; Dioden, Transistorn,Tyristorn, Grindar, Operationsförstärkare, Spänningsreglering, Skyddskretsar, RC-oscillatorer, Laddningspumpar, VCO:n, RC-basics [PemE1]

Elektronikreferenser beskriver Strömförsörjning, Grafitresistanser, Kontaktresistanser, VärmeTest, Data på genomslagshållfasthet ... [PemEref]

Gammasensorn beskriver ett FÖRSÖK till avancerat PIN-diodbaserat gammasensorbygge [PemEappGS]

Säkringslådan beskriver ett FÖRSÖK att bygga en avancerad elektronisk säkring [PemEappNchFB]

TouchSwitchen beskriver funktionen för induktionsverkan hos en elektronisk omkopplare som manövreras med fingervidrörning [PemEappTOUCH]

8-Pinnars sockel från ytmonterat till hålmonterat beskriver en mekanisk konstruktion som omvandlar en ytmonterad 1,25mM raster OP  till en 2,5mM-rasteranpassad dito [PemSO8DIL]

 

PREFIX förenklad notation för tiopotenser

PREFIXxSIN utförligt i Matematiken

PREFIXxSIN allmän kompletterande referens i detta dokument

PRIMARY INDUCTION Primära induktionen

PrimaryInduction_Integral

Primära Genomgången Universums Historia, inledande generalgenomgång

Primära massförstöraren

PRIMÄRINDUKTANSEN I SAMMANFATTNING

PRIMÄRMASSORNA Jordens femte ekvation

Primärstjärna nuklidbildningarna

principalpartikeln

Principalringen

Principle of CircPol_Bvector

Produktderivatan_härl

Protonradien HOP-källan

Protonradien Neutronkvadratens mönsterkoppling

prövningsmodellen Solfysiken, magnetismen

pτ-svepet (pTau-svepet, proton-Tau-ring-svepet, elektronmassans komponeneter)

PULSARERNA kompaktstjärnornas pulsfysik enligt TNED

PULSARERNA_exempel

PULSARMATEMATIKEN

Punktens nollform punktbegreppet

punktens Kontinuitet Mot 0

PYTHAGORAS SATS formella delen

Pythagoras sats fullständiga illustrationen

Pärlbåtssnäckan

Q  ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Q elektriska laddningen

Q_ref huvudrubriker som kopplar till elektriska laddningen

Q_ref allmänna egenskaper, elektriska laddningen

R  ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

r0c DGD1_dens nolldivergenszonens radie ur täthete, K-cellens expansion

r0SLIM_ber

Radianbegreppet allmänt

Radianbegreppet illustration med sinuskurvan

Radianer samband

Radians och Irradians

 

Radioaktiva Sönderfallets Fysikett kortare översiktligt registerblock i syntes (Feb2012)

Radioaktiva sönderfallets matematiska fysik huvuddokument (Okt2011)

RadioMath kort inledande termbeskrivning för ovanstående (Nov2007), och som leder tillbaka hit

 

RADIOAKTIVA SÖNDERFALLETS ALLMÄNNA SAMBANDSFORMER modern akademi, halveringstidssambandet

Halveringstidssambandet härledningen enligt relaterad fysik

Halveringstidssambandet inledande beskrivning

Halveringssambandet radioaktiva sönderfallet

RADIOAKTIVA SÖNDERFALLETS ALLMÄNNA SAMBANDSFORMER relaterad fysik

Atomens bildning termbegreppen i sönderfallet enligt relaterad fysik

Sönderfallstyperna

Sönderfallsteorin i TNED

Sönderfallsstyrkan

Sönderfallstillfället

Delningstillfället

Neutrinoinfluenserna

Jenkinseffekten observerade ändringar (från 2006) i radioaktivt betasönderfall med variationer i avståndet till Solen

Meteoriternas ursprung enligt relaterad fysik

 

Reaktans, kapacitiv och induktiv

RECIPROKA GEOMETRISKA SERIEN

reduktion kausalsambandet

reduktion ordreferens sammanställd med g-divergens

referens allmän policy, högskolematematiken

Reflektorer materialfysiken

Reflexion Reflektion, ljusets optiska fysik

Reflexionsgränsen Solfysiken

Reflexionslagen Mekaniken

Refraktion Ljusbrytning

Rectascension

Rektangulära koordinater

Rekyleringen statiska detonationsgränsmassan i stjärnfysiken

rekylvågen Solfysiken

relaterad beskrivning exempel mänskliga rättigheter

relaterad fysik allmänt i TNED

relaterbar framställning lagen

RELATIVITETSTEORIN

RELATIVITETSTEORIN_ekv

Relativitetsprincipen, pseudoMAC-begrepp med TNED-förklaring, (länkar till EARP Einsteins Allmänna RelativitetsPrincip) — »synintrycken, inte krafterna, bestämmer fysiken»

Relativitetsteorins grundmatematik r-teorins grunder

Resistans elektriskt motstånd

Resistivitet

RESISTIVITET ledningsresistanser, tabell

Resonanserna Periodiska systemet, även generellt illustrerande exempel på naturlig resonansverkan

Resonansvillkoret

Resultatredovisning för vinkelsummateoremet

resultatredovisningKcellen K-cellens värmefysik

Riktkuben linjära perspektivgeometrins grunder

Riktningarna i magnetismen riktningsgrunderna

Riktningsbegreppens upphov för magnetismen — magnetismens detaljer i relaterad fysik MED Maxwells Analogier

Riktningsprincipernas förklaring magnetismen

ringfältstyrkan Solfysiken

ROTATIONERNA I 3D-GEOMETRIN

Rotationens inverkan_stjärnfys

Rotationskomplex I 3D-geometrin

Rotationskomplex II 3D-geometrin

ROTATIONSSATSEN 3D-geometrin

Rotationstransformationen_samb Solfysiken, stjärnradierna

Rotcykloiden pulsarerna enligt TNED

ROTEXEMPLET numerisk rotudragning med negativa värden

Rymdinduktansen för vakuum

rymdkompakthet

Rymdlängdskompaktheten

Rymdmotstånd

RÄKNELAGARNA

Röntgenstrålning från blixturladdning

Rörelseenergi

S   ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Sakfel grundläggande policy

sambandet Plancks strålningslag

Samband i sammandrag K-cellen, ekvivalenta stålytan

SAMBANDET FÖR LADDNINGSHASTIGHETEN u GENOM ACCELERATIONSSPÄNNINGEN U

sammandrag Solens centrala energifysik

Sammansatta vågfunktioner

Sammanställning Källdata Solytan

Sanningen sanningsbegreppet

Sanningen ex tillämpningsexempel

 

SANNINGENS FILOSOFI sanningsbegreppet

Sanningsbegreppet

LAGEN och LAGBEGREPPET sanningens filosofi

LAGEN I SKRIFTEN GENOM EXEMPEL sanningens filosofi

EUROPAS FRÄMSTA FILOSOFER sanningens filosofi

VÄSTERLANDETS FILOSOFER sanningens filosofi

VÄSTERLANDETS MORALGRUND sanningens filosofi

LYDNADSBEGREPPET — PAULUS GUDSVISDOM sanningens filosofi

MOTSATSERNA JESUS-PAULUS sanningens filosofi

LÖGNPARADOXERNA sanningens filosofi

UTSAGORNA FRÅN JEHOVAS VITTNEN sanningens filosofi

JUDAISM sanningens filosofi

KÖTTSJUDARNA sanningens filosofi

KÖTTSJUDENDOM sanningens filosofi

MÄNSKLIGHETENS ENANDE sanningens filosofi

JESUS sanningens filosofi

BIBELN sanningens filosofi

BUDDHA sanningens filosofi

DHARMA sanningens filosofi

DHARMAPADA sanningens filosofi

NIRVANA sanningens filosofi

TJEJERNA sanningens filosofi

SEX och EROTIK sanningens filosofi

VÅLDTÄKTERNAS ORSAKER sanningens filosofi

VÅLDSVÄGRARENS EXISTENSRÄTT sanningens filosofi

NAZISM sanningens filosofi

VARDAGSNAZISMEN I EXEMPEL sanningens filosofi

 

scolium Solens fyra värmegrader

sekund TransitMassan

Sekundära induktionen

Seriesummor

Sformen_ref kärnmagnetismen

Sfärvolymen Atomtriangeln, sfärens volym

SFÄRVOLYMEN Elementarytorna

SFÄRYTAN Elementarytorna

Simpsons Formel

SimpsonsFormel_beskr

Simpsons Formel_ex

Simpsons Formel_ref

Simpsons Formel_res

sin nA allmänna trigonometriska samband

Sinus och Cosinus Serier_MEDi

Sinus och Cosinus Serier_UTANi

Sinuskurvan elementär beskrivning i kinematiska trigonometrin

Skalär generellt negationen till begreppet vektor; en skalär är varje storhet som inte kan associeras med någon bestämbar riktning

SKAPELSE ELLER DELNINGNeutronfragmenten, avgörande genomgång för kärn- och partikelfysiken

Skrivätten för addition och subtraktion

Skärmdumpar av testresultatet

skärmeffekten

snabbgenomgång INDUKTIONEN och MAGNETISMEN

Solen kapacitansvärdet

Solen Råeffekten

Solens 22årsperiod

Solens allmänna magnetfält Solmagnetismen

Solens allmänna vågfunktion

Solens andra ekvation

Solens effekt  konventionellt från spektroskopiska mätningar, fotometriska effekten, mätvärdet

SOLENS EFFEKT råeffekten enligt TNED

SOLENS EFFEKT fotometriska effekten enligt TNED

Solens energiproduktion Innehåll i sammanfattning

Solens energiproduktion HUVUDILLUSTRATIONEN allmänna fördelningen

Solens energiproduktion inre fusionsmanteln

Solens energiräkning

Solens Fotometriska Effekt härledningen

Solens fusionsperiod Solcykeln

Solens första ekvation

Solens gravitella radie Solens g-radie

Solens Helioseismologiska grunder enligt TNED

Solens kapacitans Konstantströmmen och Solens Kapacitans

Solens livstid

Solens magnetism

Solens massdefekt

Solens Temperaturfysik

SOLENS TRE EKVATIONER Solens 3 ekvationer

Solens tredje ekvation

Solens vågmekaniska reflexionsrand

SOLENS VÄRMEGRADER ENLIGT TNED

SOLENS 4 VÄRMEGRADERsammanställd kalkylversion Aug2017

Solens ålder

Solens ämnessammansättning

Solfläckarna 70% Binära

Solfläckarna från1700 BA

Solfläckarna_utseende

Solfläckens bildning_ref

Solfläckens form

Solfläckens polaritet

Solfläckens umbra

Solfläckens umbra_bildexempel

Solfläckens uppkomst

Solfläckens uppkomst_123

Solfläckens uppkomst_2

Solfläckens uppkomst_main

SOLFYSIKEN

SOLFYSIKEN_ENERGIPRODUKTIONEN

Solfysiken grunddata, täthet-temperatur i jämförelse med MAC

SOLFYSIKEN_SolfläckarnasUppkomst

SOLFYSIKEN_STJÄRNORNAS_OMFÅNG

SOLFYSIKEN_Temperaturfysiken

SOLFYSIKEN II stjärnornas allmänna spridning, utveckling och förekomst

Solgalaktiska koordinater

Solgränsmassan

Solklotets elektronfrihet

Solkoronans Jongräns

Solmagnetiska Grundbegrepp

Solmassan från Keplers tredje lag

Solperioden fusionsperioden, Solcykeln

Solradien_härl beskrivning från början, Solens radie

Solradien_härlEkv allmän förklaring, Solens gravitella radie, Solens g-radie

Solranden

Solrandsavböjningarna

Solrotationen

Solrotationen_exempel

Solrotationen Sirius_exempel

Solsystemets Uppkomst

Solsystemets Uppkomst_härl

Solsystemets ålder

Solvinden

Solytan_ämnestabell

Solära ytenergikoefficienten

Source_SoltabellG1

specific Ð equations induktionen

Spegellagen

SPEKTRALA JONVÄRMEGRADENS FUNKTION

Spektral radians

Spektroskopiska värmegraden Spektroskopiska Jonvärmegraden

Spektrum härledningen till Väteatomens spektrum

SPEKTRUM OCH KVANTTALEN

Spinnbegreppet_MAC

Spinn-Massa-Kompensationen kärnradierna, atomfysiken, kärnfysiken

Spinnriktade Kolliderande Atomkärnor experimentella bekräftelser

SPINNSYNKRONISERING atomkärnan

SPINNSYNKRONISERING_ill

Spiralformens kosmiska ursprung

Spänning elektrisk

Spökpartikeln 1/3 Fermi

Statik

Statiska detonationsgränsmassan stjärnfysiken

Rekyleringen

Stefan-Boltzmann-Approximationen, AGW-effektens linjära approximation

STEFAN-BOLTZMANNS STRÅLNINGSLAG härledningen

Stefan-Boltzmanns strålningslag ekvationen

Stegad ledare Stegcellens bildning

Stjärnans absoluta gränsmassa

Stjärnans egenproducerade rotation illustrerad beskrivning

Stjärnans egenproducerade rotation matematiska samband

STJÄRNFYSIKEN I Solfysiken, stjärnfysikens absoluta grunder enligt TNED

STJÄRNFYSIKEN II stjärnornas allmänna spridning, utveckling och förekomst

Stjärnfysiken_grund

Stjärnfysikens Fundamentalteorem_ekv

STJÄRNFYSIKENS FUNDAMENTALTEOREM_inl

Stjärngränsmassan

Stjärnhopar och Galaxbildningar

Stjärnmassans radiella variation

Stjärnmassans radiella variation_ekv

STJÄRNORNAS ALLMÄNNA TRYCKEKVATION

Stjärnornas egenproducerade rotation

Stjärnornas effektförbrukning

Stjärnornas gränsmassor allmänna samband, J-80-massan

Stjärnornas histogram

Stjärnornas omfång stjärnradierna, primärrotationens inverkan

Stjärnornas omfång_räkneexempel

STJÄRNORNAS PRAKTISKA GRÄNSMASSA 15 Solmassor enligt TNED

STJÄRNORNAS YTTEMPERATUR

STJÄRNSTÄDET

Stjärnstädet_beskr jämförelse med de skilda modellerna TNED/MAC

Stjärnstädet_defBasic_ill

STP Standard Pressure and Temperature, sv. normaltryck- och temperatur

Strukturkriteriet

STRÅLNINGSTRYCKET

Strålningstrycket_allmEkvGe

Strålningstrycket_ekv

Strålningstrycket i MAC

Strålningstrycket i modern akademi elektrokinetiska strålningstrycket, vad betyder det?

Strålningstrycket_radVar

Strålningstrycket Värmegrad_härl

Strålningstryckets Funktion

Strålningstryckets kraftekvivalent

Strålningstryckets radiella variation

StrålnTryck_MAC

Stråltryckstemperaturens radiella variation sambandet

Stråltryckstemperaturens radiella variation rubr

Strömstyrka

Strömtäthet

Städet Solfysiken

Städradien_ref

Städradien_ref_main

Städradien_Solvärdet

Städradien_härledning

Summa, aritmetiska serien (korollarium Tangenskvadraten)

Summa, geometriska och reciproka geometriska serien

Summa, heltalens seriesummor

Superpositionsprincipen

Supraledning

SVARTA HÅL den moderna akademins svarta hål och Schwarzschildradiens upphov

Svängningsekvationen

Symboliska Algebran_sammanf

Symboliska Algebran matematikens fem operatorer, matematikens 5 operatorer

Synliga och totala massan 1/355 K-cellen

SYNTES av induktionen och magnetismen

Syrefrågan — Mauna Loa Beviset uppdagar en kosmologisk djupkonflikt mellan natur och etablerad akademi

System 32Bit periodiska systemet

SYSTEMET PÅ NÄTET

SYSTEMROTATION 3D-geometrin, samma som kroppsrotation till skillnad från bildrotation

SÄMSTA FALLETS KRAFTPOTENTIAL Koronafysiken

T  ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

T_beskr Solytans skalvärmegrad

Tabell_himlakropparna

Tabell 1 magnetiska fältstyrkans begrepp

Tabell 2 magnetiska fältstyrkans begrepp

TALSYSTEMEN_main

Talsystemet

Tangenskvadraten

Tangentfunktionen

Tau-ringenelektronmassans komponent i TNED

Tau-ringen — antal Grundräkningen i Elektronmassans Komponenter (2007), 177062

Tau-ringen — antal Resultatet från Casimir-Lamb-effekterna (2010), 673026, beräknad diameter r0/190

Tau-ringen — dimensioner Jämförande sammanställning (2010)

Tau-ringen — storlek Grundräkningen i Elektronmassans Komponenter (2007), sämsta fallets maxdiameter via N3m20, r0/50

Tau-ringen — tjocklek Grundräkningen i Elektronmassans Komponenter (2007), sämsta fallets maxdiameter via N3m20, r0/50

Teckenlagarna

TEMPERATUREN UR VÄRMET

TemperaturEnergiEkvivalenten Solfysiken

TEMPERATURFYSIKEN Solfysiken

Teoretiska strömvärdet energiproduktionen Solen

Teoretisk Grund 1818-massivet

Teoretiskt-Praktiskt_tPvärde Solfysiken

Teorin i TNED Koronafysiken

Terminologi — harmoniska svängningar, harmoniska vågfunktioner

TERMISKA EKVIVALENTER allmän form i TNED

Termiska EnergiEkvivalenter från Wiens förskjutningslag

Termisk resistans Globala uppvärmningen

TERMODYNAMIKENS PRIMÄRA ENERGIEKVIVALENTER tabell

TERMOFYSIKENS MATEMATIKPlancks strålningslag, strålningstryckets termonukleära ekvivalent

TERMOFYSIKENS MATEMATIKSolens 4 värmegrader i sammanställd kalkylversion Aug2017

Termogravitella jämviktstrycket allmän beskrivning

TERMOGRAVITELLA JÄMVIKTSTRYCKET utförlig härledning

TERSAFE Solfysiken

T-gamma_beskr Solfysiken, värmegraderna

T-gamma_härl Solfysiken, värmegraderna

TGF (eng. Terrestrial Gammaray Flashes)

 

The B Vector B-vektorn, magnetismen

THE ELECTRIC FIELD Elektriska fältet

The generalized ring integral den generaliserade ringintegralen, induktionen

The Magnetic Window Magnetiska fönstret, magnetismen

THE MAGNETIZING FORCE Magnetiserande kraften

The Primary Inductance Primära induktansen

THE RING AND CIRCULAR COIL Ringen och den cirkulära spolen

The transformer law Transformatirlagen

The First Way Första sättet, magnetismen

The Right Hand Rule Högerhandsregeln, induktionen och magnetismen

 

Tidsdilationen_mymeson

Tidsdilationen äv. tidsdilatationen

Tidsdilationen_ex relativitetsteorin

Tidsekvationen_ekv stjärnfysiken, ekvationens form

Tidsekvationen stjärnfysiken, ekvationens härledning

Tidsfären K-cellens expansion, äv. tidssfären

Tillståndets Princip mainRef

Tillämpning_Q Atomtriangeln

Tillämpningar Periodiska Systemet

Titius_refSLUMP

Titius Serie

Titius Serie_hist

Tjockleken på fusionsskalet Fusionsskalets tjocklek, Solfysiken

TNED

TNED/MAC illustrativ allmän jämförelse — stjärnfysiken, himlakroppsbildningen

TNEDteorin

Toppdivergensen ljushastighetens gravitellt lokalt högsta möjliga värde

TOPPDIVERGENSKRAFTENhärledningen till ljusets g-beroende

Toroidradierna_råform Kärnradierna Del I

Toroidytan_ref beräkningsgrunder i Solfysiken

Toroidytan — utförligt Kärnradierna Del II

TP_beskr temperaturfysiken Solen

Traditionella Systemet traditionella periodiska systemet

TRANSFORM Matematiken, den högre analysen

Transformatorlagen

Transientfunktionen

Treatise exempel i induktionen och magnetismen

Treatise_ex1 Induktionen och magnetismen                              

Treatise_ex2

Tredimensionella geometrins absolut mest elementära grundbegrepp

Tre Jämförande Exempel — EXEMPLIFIERING AV DEN MODERNA AKADEMINS FATALITETER INOM INDUKTION OCH MAGNETISM

Triangelytan Atomtriangeln

Trigonometringrundtermer

Trigonometrintrigonometrins formella grundteorem

TRIGONOMETRINS GRUNDBEGREPP Igenom plangeometrin

TRIGONOMETRINS GRUNDBEGREPP IIgenom kinetiken

Trigonometrins tangensformerarcusformerna, formlagarnas härledning

t-Ringen Elektronmassans komponenter

t-Ringens egenskaper Ljusfysiken

t-Ringen_kraftverkan

Tryckverkan i Jordens centrum

Trådstråleröret_ref

TRÄDEN DÖRKort länkad sammanfattning Dec2016

Träddöden 2015Dokumenterat fältarbete Mellansverige

Därför dör trädenFörtydligande Jan2017 från Globalräkningen

TRÄDDÖDEN I DETALJ — förklaring enligt Mauna Loa Beviset

Träddöden 2017 — kalhyggesresan genom Sverige; drastiskt förvärrat tillstånd

 

Tröga och tunga massan, sammanfattning i MACmasses

Tröga och tunga massan, sammanfattning enligt relaterad fysik

Trög massaEinsteins egen beskrivning i Ekvivalensprincipen

Tung massaEinsteins egen beskrivning i Ekvivalensprincipen

Tunga nuklidgruppens certifiering Nuklidbildningarna

TW — TWien, Solfysiken, g-energins Wienekvivalenta värmegrad, Solfysiken

Tvillingarna Uranus-Neptunus

Tyngdpunkttyngdpunktens definition i mekaniken

TYNGDPUNKT  definitionen enligt ljusets gravitella beroende

TyngdpunktssatsenGuldins regler, beräkning av rotationsytor

Täthetens Radiella Variation Solfysiken

U  ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

UDHR10Dec1948Universal Decalaration of Human Rights

Umbrateorin Konventionellt

Universal Matematiken

Universalsatsen

universella dagkonstanten 23 tim 30 min 7,288 sek = Ö 3/2pG, K-cellens expansion

Universums expansion dopplereffektens samband, utförligt i korsreferens

UNIVERSUMS FORM universums homogenitet och isotropi

UNIVERSUMS FÖDELSE

Universums Historia Inledning

Universums kritiska täthet (2009 | 2014)

Universums radie jämförande värden TNED/MAC

Universums ålder

Uppdagandet The Revelation vektorkalkylens grunder i modern akademi

Uppkomsten av T Allmänna gaslagen

uppströmningen e+ Solfysiken, solfläckarna

Utanförnuklidprincipen Om beräkning av speciella fusioner via exotermiska kärnreaktionslagen

Utvecklingsexempel Formlagarna, matematiken

V  ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Vakuumets polarisation, grundbegrepp i modern akademi

van der Waals krafter

van der Waals krafter inom kemin

Variant nollformsalgebran, matematiken

Varianternas allmänna klassifikation

Vattenrekylens spinn Galaxbildningarna, primära rotationernas upphov

Vattenvågornas interferensmönster

Vattenånga empiriska samband

Vektor generellt varje storhet som kan uppvisa någon bestämbar riktning (ds)

Vektorfelet i MAC

Vektorkalkylens regelbrott vektorfelet i modern akademi, varför expansionsintegralens differentialekvation och kausalsambandet inte kan härledas av modern akademi

Vektorkalkylens sammanbrott i MAC magnetismen

Vektorprodukt den moderna akademins begrepp, utförlig beskrivning

v-Funktionen Ljusfältets gravitella v-funktion, aberrationen

vG-parabeln gravitationsparabeln för Ljusfältets gravitella v-funktion, aberrationen

VIBRATORERNA den moderna akademins förkastande av elektronmassans komponenter från år 1927

vic skrivsätt v+ic, allmänt för den komplexa algebrans skrivsätt

vicFelet

vicFelet_inledning

vicFelet_main

Vinkelfrekvens w = 2pf från v=d/t = 2pr/t ; v/r = 2p/t =2pf = w; f anger frekvensn i Hz medan w anger vinkelfrekvensen i 2p Hz

Vinkelmultiplicitet grundbegrepp i harmoniska vågfunktionerna

VINKELSUMMATEOREMET enbart de första delarna för härledningen till serierna för sinus och cosinus

Vinkelsummateoremet — fullständiga 14 sambanden

Vintergatan stjärnfysiken del II, visuell översikt

Virvelbildningens elementära fysik

VolymEnergin_ref

Vågenergin Solfysiken

Vågenergin_ref

VÅGENERGINS TÄTHETSOBEROENDE

vågenergin = strålenergin Solfysiken

Vågfunktionen neutronkvadraten

Vågfunktionen illustrerat, medelellipsvägarna med vågfunktionen integrerad

Våg-Partikeldualiteten det finns ingen våg-partikeldualitet i TNED

Våg-Partikeldualiteten om bakgrunden till uppkomsten av föreställningen att partiklar skulle besitta vågegenskaper atomkärnans vågnatur i TNED

vänsterhandsregeln_ref

Värdegrundernaallas lika värde och rätt — grundläggande mänskliga rättigheter

Värmebildningen

Värmegraderna

Värmegrunderna mest utförligt illustrerade med länkar från grunden, Planckstrålningens uppbyggnad

Värmekapacitet

Värmekapacitivitet

Värmeteorin i det allmänna lärosystemet

Väteatomens jonisationsenergi

Väteatomens spektrum Sambandsformen i Spektrum

Väteatomens spektrum — energiformen Sambandsformen i Spektrum

Vätebindningen H—H

Väteytan

växelverkansfrihetssatsen

W ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

WebbTestRapport Olika enklare tester med Bild&Text i olika webbläsare

Weierstrass kontinuerligt fragmenterade funktion

WEIZÄCKEREKVATIONEN

WIENS FÖRSKJUTNINGSLAG

WIKIPEDIA Wikipedias allmänna policy, referensexempel

X

XsXr_ref, Xs/Xr syntes av induktionen och magnetismen

Y  ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

YTMOMENTET Keplers ytmoment

yttätheten_def stjärnfysiken

Yttäthetsekvivalenten

YTTÄTHETSKOMPENSATIONEN

Yttäthetskonstanten i samband med beräkningen av Solens g-radie

Yttäthetskonstanten_ber

YTTÄTHETSKONSTANTEN_main

Yttäthetskonstanten och Solradien_ref

Z  ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Zenons Aforism

Zenons Teorem kontinuitetesbegreppet, kontinuitetens natur

Zonbarriären K-cellens expansion

Zonbarriärens radie K-cellens expansion

ZONBARRIÄRERNAS HASTIGHET K-cellens expansion

Zonskärningarna hur K-cellen utvecklas med de olika c-skärningarna

Å

Åldrandets princip

Ä

Ändringslagarna kortare intro

Ändringslagarna III

Ändringslagarna_ref mesta översikten

Ändringslagen 3

Ö  ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

överflyttningslagen för addition

överflyttningslagen för division

Överflyttningslag För Add_ill

översikt induktionens och magnetismens matematik

 

*sakregisterEnd. 2008VI2 | 2010IV8

 

 

disposition

UNIVERSUMS HISTORIA .........................................................................       2008-07-09       avrundat 30 MB  ......   i 30 *.htm-dokument

                                                                                                                               2008-07-19       avrundat 30 MB  ......   i 31 *.htm-dokument

                                                                                                                               2008-10-25       avrundat 40 MB  ......   i 34 *.htm-dokument

                                                                                                                               2008-11-21       avrundat 40 MB  ......   i 39 *.htm-dokument

                                                                                                                               2009-01-10       avrundat 50 MB  ......   i 48 *.htm-dokument

                                                                                                                               2009-02-20       avrundat 60 MB  ......   i 51 *.htm-dokument

                                                                                                                               2009-04-30       avrundat 60 MB  ......   i 53 *.htm-dokument

                                                                                                                               2009-10-25       avrundat 60 MB  ......   i 54 *.htm-dokument

                                                                                                                               2010-04-05       avrundat 80 MB  ......   i 59 *.htm-dokument

                                                                                                                               2010-07-15       avrundat 80 MB  ......   i 62 *.htm-dokument

                                                                                                                               2010-08-26       avrundat 90 MB  ......   i 63 *.htm-dokument

                                                                                                                               2010-11-14       avrundat 100 MB  ...... i 65 *.htm-dokument

                                                                                                                               2011-08-21       avrundat 100 MB  ....   i 66 *.htm-dokument

                                                                                                                               2011-10-10       avrundat 110 MB  ....   i 68 *.htm-dokument

                                                                                                                               2012-02-20       avrundat 110 MB  ....   i 73 *.htm-dokument

                                                                                                                               2012-07-15       avrundat 120 MB  ....   i 79 *.htm-dokument

                                                                                                                               2012-08-21       avrundat 130 MB  ....   i 83 *.htm-dokument

                                                                                                                               2012-09-03       avrundat 130 MB  ....   i 84 *.htm-dokument

                                                                                                                               2012-10-29       avrundat 140 MB  ....   i 85 *.htm-dokument

                                                                                                                               2013-04-12       avrundat 160 MB  ....   i 88 *.htm-dokument

                                                                                                                               2013-10-13       avrundat 170 MB  ....   i 89 *.htm-dokument

                                                                                                                               2013-10-27       avrundat 190 MB  ....   i 90 *.htm-dokument

                                                                                                                               2013-12-03       avrundat 190 MB  ....   i 91 *.htm-dokument

                                                                                                                               2013-12-28       avrundat 200 MB  ....   i 92 *.htm-dokument

                                                                                                                               2014-01-27       avrundat 230 MB  ....   i 103 *.htm-dokument

                                                                                                                               2014-06-06       avrundat 260 MB  ....   i 105 *.htm-dokument

                                                                                                                               2016-02-11       avrundat 280 MB  ....   i 110 *.htm-dokument

                                                                                                                               2016-10-14       avrundat 310 MB  ....   i 118 *.htm-dokument

                                                                                                                               2016-12-12       avrundat 320 MB  ....   i 119 *.htm-dokument

                                                                                                                               2017-04-22       avrundat 330 MB  ....   i 121 *.htm-dokument

                                                                                                                               2017-09-18       avrundat 340 MB  ....   i 122 *.htm-dokument

                                                                                                                               2017-10-27       avrundat 345 MB  ....   i 123 *.htm-dokument

 

 

 

 

 

DISPOSITION — sakregistrets organisation

 

 

 

 

 

·          Centrala rubriker
— ordnade efter ämnesområdena matematik och fysik

·          Sakregister
— här ges fullständiga sakord och nyckelord med länkar till samtliga bokmärken i hela htm-komplexet:
hittas inte sökordet här, finns det (förmodligen) inte alls (tillsammans med någon egentlig upplysande beskrivning);

·          sök direkt på enstaka ord i registret
— använd den vanliga enkla sökrutan
— ta fram den med Ctrl+F
— för att söka på
enstaka sakord i sakregistret
typ ”solfysik”, ”solfläck”, ”atomkärna”, ”galax”, ”integral”, ”derivata”, etc.
— precis som i ett ordinärt sakregister i en ordinär fackbok
— alla ord i registret länkar till särskilda artiklar, avsnitt och ställen;
Sakregistret A-Ö innehåller
2008VI2 ca     1100  länkade radord
2008X25         1180  länkade radord
2009I10          3670  ord i   1324 rader
2010IV8          4864  ord i   1433 rader
2011VIII21     5925 ord i   1747 rader
Varje sakord har en egen rad (med ev. kort beskrivning)

 

Jämför FOCUS MATERIEN 1975 som känt exempel (finns på alla stadsbibliotek); sakregister ca 65 uppslagsord per spalt; 4sp per sida; 15 sidor; totalt ca 3900 uppslagsord att jämföra med radantalet ovan; UNIVERSUMS HISTORIA är i den jämförelsen ett LITET verk.

 

 

 

 

 

OMRÅDEN SOM BERÖRS AV UNIVERSUMS HISTORIA allmän klassifikation

 

ALLT — naturligtvis;

matematiken · fysiken · mänskligheten (främst den överhängande energifrågan)

Jag kollade nyss (2008-07-09) på Webben på svenska med sökfrasen »elementär vågmekanik». Noll.

Det svenska kunskapsutbudet är ERBARMLIGT dåligt. Det måste vi fixa. Vidare följer. OK 2008-12-16.

— Det finns redan (många) fina presentationer på webben i många av »centralämnena» — men de (flesta) är på engelska, eller andra språk.

— Det finns naturligtvis också en del fina exempel från den svenska webbdelen (och flera kommer). Men det är fortfarande (Apr2010) tunnsått med BESKRIVNINGAR SOM BERÖR BASKUNSKAPERNA [Vilket är en av anledningarna till att Universum Historia tillkommit]; elementarytorna, elementära vågmekaniken, ett enkelt spektroskop [äv. spektrometer] med två grässtrånpotensderivatanGlobala vattenflödets allmänna ekvation … . I de allra flesta fall, om alls, får man vända sig till den engelska delen för att få i varje fall en översiktlig (elementär) vy. Förhoppningen är (fortfarande för min del) att den svenska delen ska bli »självförsörjande» på samma sätt som den engelska är det för sin del.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CENTRALA RUBRIKER (befinner sig ännu under utformning)

 

 

UNIVERSUMS HISTORIA

allmän inledande beskrivning

 

MATEMATIKEN FRÅN BÖRJAN

 

grunderna i matematiken · komplexa algebran · formlagarna · analysen · ekvationsläran · funktionsklasserna · alla tal · elementarytorna ·

 

ATOMTRIANGELN · NOLLFORMSALGEBRAN  · DEN HÖGRE ANALYSEN ·

differens (Dx) · differential (dx) · DERIVATA och INTEGRAL

 

Räknelagarna · Rektangulära koordinater · Polära koordinater · Spegellagen · Reflexionslagen ·

PREFIXxSIN · PREFIXxCOS ·

 

Solmassan FRÅN Keplers tredje lag ·

 

FYSIKEN I ÖVERSIKTfysiken från spegellagen

 

Fysikaliska grundbegrepp                  fysikens grundbegrepp

 

ELEMENTÄR VÅGMEKANIK         fysikens grundbegrepp

 

ELEKTRISKA LADDNINGEN                kan inte härledas av modern akademi

 

PLANCKEKVIVALENTERNA                Fysikens genom Planckekvivalenterna, inte genom relativitetsteorin

 

GPS-exemplet                                                         Frekvensfunktionen i det globala positionssystemet (GPS) gäller lika för ljud och ljus — relativitetsteorin utklassas helt av Planckekvivalenterna

 

BEVISET FÖR MULTIPLA c                     Samma experiment med exakt samma matematiska samband, men genom helt skilda teorier

 

v+ic-felet                                                                      relativitetsteorin · jämförande korsreferens · v+ic-felet · Relativitetsteorins grundläggande matematik · RELATIVITETSTEORIN ·

Tidsdilationen

 

Aberrationen

elektriska förskjutningen

 

INDUKTIONEN OCH MAGNETISMEN

Elektrisk strömstyrka · Kapacitans · Kondensatorlagen

 

Ljusets friställning från Kinetiken

Ljusfrihetssatsen · c och v kopplar inte i fysiken · Absoluta Metriken

 

ALLMÄNNA GASLAGEN · Boltzmanns konstant · PEFECT — FOTOELEKTRISKA EFFEKTEN · GcQ-teoremet · Potentialbarriären

 

K-cellens värmefysik

K-cellens massa, universums massa · G-skuggning (grundämnesbildningen · varför Merkius fick en osedvanligt stor Järnkärna) · FLYKTHASTIGHETEN

 

ATOMKÄRNANS HÄRLEDNING ENLIGT TNED

PLANCKRINGEN · Atomkärnans Härledning Formella delen · Atomkärnans härledning Gravitella delen · ATOMKÄRNANS GEOMETRI · Atomkärnans dimensioner

NEUTRONENS FRAGMENT · Neutronens sönderfall · ATOMKÄRNANS np-STRUKTUR · laddningsdeplacementet · Centralkontakterna · ATOMENS CENTRALREGLERANDE DYNAMIK · kubgrafens kärnradier r=r0A1/3

Plancks konstant · Planckenergin · PLANCKEKVIVALENTERNA · ATOMKÄRNANS FORMBEVARANDRE KRAFT · atomkärnans elektrogravitation · BT-fältet allmänt — atomkärnans toppmagentiska fält · BT-fältet utförligt · Centralkontakterna — atomkärnans fysik

 

ATOMFYSIKENS TVÅ KUNGSEKVATIONER

J0K+3J1K = 0   impulsekvationen · FBT + FeZ = 0 kraftekvationen även Kemiekvationen · elektriska kraftkomponenten FeZ kopplar till Spektrum och Kvanttalen

Kärnmagnetiska momentet  — kärnmagnetiskt moment · kärnmagnetism · Spektrum · Kvanttalen · Diamagnetism · Paramagnetism · Ferromagnetism

 

ELEKTRONMASSANS KOMPONENTER

Elektronens bubbelkammarspår · Ljusets reflexion, brytning och polarisation · Grundämnenas periodiska system genom Keplerresonanserna

 

TERMOFYSIKEN ENLIGT TNED

VÄRMEFYSIKEN · Massfrihetssatsen · Massfysiken · Materiefysiken · Neutrinospektrum

 

STRÅLNINGSTRYCKET — Strålningstryckets Termonukleära Ekvivalent · Strålningstryckets kraftekvivalent · Strålningstrycket i modern akademi · degenerationstryck

Strålningstrycket OBSERVERA FÖR NYBÖRJAREN · Strålningstryckets Termonukleära Ekvivalent · Strålningstryckets Funktion

Stefan-Boltzmanns strålningslag · Plancks strålningslag · konstanten i Stefan-Boltzmanns strålningslag · Wiens förskjutningslag

 

FYSIKENS 7 PRINCIPER

 

Fysikens första princip           APARC                                                                                                 ¦

 

Fysikens andra princip           FUNTOP                                                                                               ¦

 

Fysikens tredje princip           POM                                                                                                       ¦

 

Fysikens fjärde princip           NEONS · se även mera utförligt från Ändringslagarna      ¦

 

Fysikens femte princip           GRIP                                                                                                       ¦

 

Fysikens sjätte princip           DEEP                                                                                                      ¦

 

Fysikens Sjunde Princip        PASTOM                                                                                              ¦

 

Energilagen

Primära massförstöraren

 

Jordens Fem Ekvationer · JORDENS 5 EKVATIONER ·

UNIVERSUMS HISTORIA GENOM JORDENS 5 EKVATIONER

 

Jordens 5 Ekvationer· en samlingsform för dessa finns ännu 2007-12-23 |  2010-05-05 inte i htm-form · ekvationerna finns dock per i Nuklidbildningarna

 

Jordens Första Ekvation       termogravitella jämviktstrycket

 

Jordens Andra Ekvation        fusionsgränsmassan

 

Jordens Tredje Ekvation        Solsystemets bildning

 

Jordens Fjärde Ekvation       diakvadraten med grundämnesfördelningarna i de olika himlakropparna

 

Jordens Femte Ekvation       himlakropparnas primärmassor

 

J-kroppens expansion · himlakropparnas expansionshastighet efter fusionsfasen

 

Himlakropparnas bildningstid · graf

 

 

 

SOLENS 11-ÅRSPERIOD

 

Solens energiproduktion

 

Solfläckarnas uppkomst

 

Solens 11-årsperiod       TNED ger ett utgångsvärde på 11,44 år — från Solens första dag, slutvärdet vid slutet av Solens primära energicykel ligger på drygt 9 år om nuvarande period är runt 11 år

 

Solens fusionsperiod     Så härleds Solens energicykel enligt TNED

 

Solens allmänna vågekvation

 

Solmagnetismens 22-årsperiod

 

Solens g-radie — Solens gravitella radie är större än den fotometriska med ca 1000 KM · SOLRADIEN · SOLENS GRAVITELLA RADIE

 

Solens 3 Ekvationer · finns i Solfysiken (I)

Solens Första Ekvation         värmegradens radiella variation

Solens Andra Ekvation          stjärnytans värmegrad

Solens Tredje Ekvation          effekten oberoende av temperaturen och absorptionskoefficienten

 

Koronafysiken

Koronafysiken · Joniseringen i Solkoronan · Värmegraderna · Solens Temperaturfysik · Solens fyra värmegrader

 

Stjärnfysiken I — Solfysiken

Stjärnornas effektförbrukning · Solens kapacitans · Solklotets elektronfrihet · Solranden · Elektrontätheten i Solytan · Solvinden · Solens ämnessammansättning · Väteytan ·

Gränsfrekvensen för primär egenrotation · Stjärnornas omfång · Rotationens inverkan på stjärnans fysik

 

 

Ovanstående är korta utdrag ur de mera omfattande delar som sakregistret omspänner (speciella kärndelar med min referens).

Mera utförligt i SAKREGISTER från början. Se även från UNIVERSUMS HISTORIA.

 

 

särskilda kortare artiklar (från sakregistret)

 

 

 

 

 

 

Spegellagen, Reflexionslagen

 

SPEGELLAGEN

 

Naturen visar geometrins, matematikens, fysikens och logikens grunder för människan

 

Blickpunkten gömmer — projicerar — en synlinje. Linjen mellan blickpunkten på vattenytan och motsvarande objektspunkt gömmer en skymd yta eller ett plan (nämligen det som bildas med spetsglans i din ögonpunkt). Planet (t.ex. vattenytan i sin tur) gömmer en volym. Punkten är formen för noll (0, ingenting) och anger formens minsta möjliga aspekt. Därmed logikens grundsats: punkten (0) gömmer linjen (x), linjen gömmer planet (xy), planet gömmer volymen (xyz), analogt 0®x®xy®xyz.

 

 

 

Naturvy från Härnösand 1981

 

Spegellagen

 

 

 

 

 

 

 

A = A

 

 

Bilden som ses underifrån ytan (allt vatten borttaget) på ytnormalavstånd, dvs., betraktaren ställd på huvudet och nedsänkt utmed lodlinjen — den bilden sedan horisontalvänd 180° — är samma som spegelbilden i vattenytan; upp-och-ner-bakfram.

 

SPEGELLAGEN

framgår direkt om vi tänker bort allt vatten (material) under den speglande ytan.

Synlinjen som göms av spegelpunkten är exakt densamma vi ser om vi vänder blickpunkten och tittar upp underifrån ytan genom samma spegelpunkt: Det vi ser i vattenspeglingen motsvarar blickpunkten från en lägre höjd över ytan än den vi faktiskt har. I spegelbilden syns inte det snöbeklädda bergpartiet bakom de högsta grantopparna i förgrunden.

Lutningen eller vinkeln (A) mot vattenytan för vår synlinje (a) till spegelpunkten och linjen (b) från denna till objektspunkten är genom symmetriverkan alltså en och samma vinkel: Synvinkeln är lika med objektsvinkeln;

Inkommande är lika med utgående, vilket är spegellagen.

 

 

REFLEXIONSLAGEN — även verkanslagen

 

VERKANSLAGEN

resulterande verkan från inkommande verkan är i verkanspunkten summan av verkanskomponenterna

 

Spegellagens mera generaliserade form i fysiken kallas reflexionslagen (impulslagen eller verkanslagen);

resulterande verkan från inkommande verkan är i verkanspunkten summan av verkanskomponenterna

Reflexionslagen ger härigenom det logiska instrumentet för att härleda den elementära fysikens olika aspekter genom plangeometrins enkla grundbegrepp.

 

 

 

 

 

 

 

 

PREFIXxSIN | Se även i Matematiken 1 | Se även särskilt nedan i PREFIXxCOS |

 

PREFIXxSIN

 

HARMOINISKA TRIGONOMETRISKA RELATIONER utgår från sinus som grundbegrepp;

 

ursprungligen från Indien via araberna enligt Ind. dji’va, Arab. dji’ba ® dja’ib, vik, Lat. si’nus

 

Vårt naturliga bredseende använder HORISONTEN eller bredseendets AXEL som referens, samma som x-axeln i xy-planet; komplementet blir cosinus (ital. complimenti sinus) som vertikala (lodräta) komplementet, samma som y-axeln; nämnda ordningen benämns här PREFIXxSIN. De harmoniska relationerna är enkla att minnas (exemplifierat i nedanstående illustration):

 

PREFIXxSIN — harmoniska

sin        =x/r;     sinus

cos       =y/r;     cosinus

tan        =y/x;     tangens

sec       =1/sin; secans

csc        =1/cos; cosecans

cot        =1/tan; cotangens

 

 

Figuren visar trigonometrins grundrelationer exemplifierat i PREFIXxSIN.

OrigoVinkeln (A) räknas som positiv om den öppnas moturs, från x-axeln och uppåt.

PrefixXcos

I MODERN AKADEMI ANVÄNDS ISTÄLLET DET BETYDLIGT MERA KRÅNGLIGA SÄTTET MED PREFIXxCOS;

 

PREFIXxCOS — icke harmoniska

sin        =y/r;

cos       =x/r;

tan        =y/x;

sec        =1/cos; observera omkastningen i termbegreppet

csc        =1/sin;  observera omkastningen i termbegreppet

cot        =1/tan; cotangens

 

Jämför

 

PREFIXxCOS  sin=y/r; cos=x/r; tan=y/x; [sec=1/cos; cosec=1/sin; cotan=1/tan]  .................     icke harmonisk

PREFIXxSIN   sin=x/r; cos=y/r; tan=y/x; [sec=1/sin; cosec=1/cos; cotan=1/tan]  .................     harmonisk

 

Secans skär tangens axel, cosecans skär cotangens axel. Gäller för bägge PREFIXxSIN|COS

 

Enda skillnaden är att sin|cos byter plats i de olika prefixen. Inget annat.

 

TRIGONOMETRISKA PREFIXFORMEN (PREFIXxSIN|COS) tjänar endast som grund för en MINNESREGEL

för att relativt lätt, snabbt, SÄKERT och enkelt komma ihåg (och samtidigt bli expert på) de formella grunderna (sin|cos|tan och deras inverser).

 

OM PREFIXxSIN används mera reguljärt, erinra att konventionella tekniska räknare/beskrivningar har omvända etiketter för sin|cos.

I övrigt finns inget att beakta.

— Skifta sin|cos. Inget annat. Lätt som en plätt (men det är enkelt att säga för mig som är en van användare: min uppfattning är därför värdelös för nybörjaren).

 

 

 

 

 

 

 

 

Rektangulära koordinater · Polära koordinater

 

 

REKTANGULÄRA OCH POLÄRA KOORDINATER

 

EXEMPEL i PREFIXxSIN:

y           = 1 + 0,2cos5x  .................       överst: funktion i rektangulära koordinater, illustrationens öppna vågdel intervallet ±1, se även förklaring nedan

r           = 1 + 0,2cos5x  .................       mitten: funktion i polära koordinater, illustrationens slutna vågdel intervallet 0-1 varv eller 0-2p radianer

 

      

 

Bilden ovan visar hur en och samma matematiska funktionsform tecknas olika beroende på funktionens typform.

Den rektangulära typen (överst mellan ±1) använder horisonten som variabel parameter. Kvadraten med sidan 1 är enhet.

Den polära funktionstypen (i exemplet den femuddiga centralformen) använder vinkelrummet (cirkeln) som variabel parameter. Cirkeln med radien 1 är enhet.

 

REKTANGULÄRA KOORDINATER

 

 

REKTANGULÄRA KOORDINATER längd och höjd P(xy) använder LINJÄRA variabelvärden (längden x) för att bilda funktionsvärden (y):

Typexempel: y   = 1 + 0,2cos5x  ....................    för varje x finns ett y

 

POLÄRA KOORDINATER

 

 

POLÄRA KOORDINATER vinkel och radie P(A°r eller xr med x i radianer, se transformationen nedan) använder CIRKULÄRA variabelvärden

(vinkeln A° via A°/360°=x/2p som ger allmänna vinkeltransformationen x=A°p/180) för att bilda funktionsvärden (r):

Typexempel: r   = 1 + 0,2cos5x  ....................    för varje x finns ett r

 

SAMBANDET MELLAN REKTANGULÄRA OCH POLÄRA KOORDINATER ges av den urgamla Pythagoras sats r2=x2+y2.

 

MED ETT GRAFITANDE PROGRAM kan man pröva sig fram på egen hand att upptäcka DE GRAFISKA FORMLAGARNA — genom att mata in godtyckliga matematiska funktionsuttryck för att se deras motsvarande grafer (Det är en Personlig Kunskapsbank som bara kommer med erfarenheten och som ingen annan än en själv kan frammana; inblicken i hur en viss matematisk form bildar en viss rumslig eller ytmässig ändring och variation).

 

 

 

 

 

 

BIHANG|— IMPULS — IMPULSMOMENT

 

IMPULS — rörelsemängd mv:

eng. linear momentum

 

 p = mv ....................................  KG·M/S

 

 

I svenskan används ofta ordet eller termen impuls för begreppet rörelsemängd (p): p = mv;

m för massa, v för hastighet.

 

   Impu’ls  (lat, impe’llere, pådriva), ...

Mek. I.  l.  rörelsemängd  är för en materiell punkt produkten av dess massa och hastighet, för en kropp med utsträckning produkten av dess massa och dess tyngdpunkts hastighet. I:s tillväxt per sekund är till storlek och riktning lika med resultanten (se d.o.) av de yttre krafter som verka på kroppen.”,

BKL Vsp1281

 

— I NORSTEDTS STORA SVENSK-ENGELSKA ORDBOK 1993s390 översätts svenskans impuls bl.a. med engelskans impetus. Korrekt använd motsvarande term och begrepp i engelskan inom mekaniken är linear momentum: p = mv. Norstedts ordartikel på impuls innehåller inte den engelska ordformen.

— I motsvarande NORSTEDTS ENGELSK-SVENSKA ORDBOK 1993s584 anges engelskans impetus med bl.a. svenska ordet rörelseenergi. Men rörelseenergi är inte p=mv utan istället (i mekaniken)  E=p·v/2=F·d=mv2/2. Norstedts engelska (linear-) momentum översätts dock korrekt med motsvarande svenskans impuls, rörelsemängd. Samt (angular-) momentum med impulsmoment — i äldre svensk facklitteratur även rörelsemängdsmoment.

 

 

IMPULSMOMENT — rörelsemängdsmoment mvr

eng. angular momentum

 

 J = mvr = mK  ......................   JS = KG(M/S)2

 

 

Beskrivning, impulsmoment:

1. MONTERA AV ETT CYKELHJUL (använd hushållspapper eller annat som ”muff”) och fatta tag om axeländarna med bägge händerna.

2. Skjut iväg hjulet mot golvet så att det får spinn (faktorn v i mvr).

3. Känn på impulsmoments kraft genom att försöka ändra hjulplanets riktning.

4. Exemplet ger oss en utomordentligt praktisk och klar insikt i — exakt — vad impulsmoment är: kraften som vill bevara spinnets tillstånd.

 

Impulsmomentets kraftvektorriktning — som vi kan känna ligger i linje med spinnaxeln — relateras genom högerhandsregeln:

 

 

1. Högerhandsregeln. Tummen pekar i kraftvektorns riktning J, fingrarna i rotationsriktningen v.

2. Planckringen med impulsmomentet J=mvr.

3. Impulsmomentet tillämpat praktiskt i ATOMKÄRNANS HÄRLEDNING; Planckfraktalerna som krävs för att definiera summa nollmoment: ringar i ringar i evighet utan slut definierar massekvivalenten m = m[n®¥]–1[n®¥], n är antalet ringar som växer obegränsat: Planckringen (J) innehåller i grunden inga beståndsdelar. Bara ren, strukturerad, kraft.

J i praktiken. Ett cykelhjul som hålls mellan händerna i axeländarna och roterar ger ett utmärkt exempel på innebörden av kraftvektorn J. Varje försök att ändra hjulets position i rotationsplanet stöter omedelbart på starkt motstånd.

 

I den här presentationen används beteckningen J genomgående för begreppet impulsmoment (eng. angular momentum).

Impulsmomentet (J) eller rörelsemängdsmomentet är sammansatt av faktorerna massa (m), hastighet (v eller spinn) och distans (r) enligt skrivsättet

             J = mvr

J får den fysikaliska enheten JouleSekund (JS). I grundfysiken relateras faktorerna vr särskilt som Keplers ytmoment (Se Keplermomentet, K).

 

Faktorn m i J=mvr anger hjulmassan idealt som belägen på avståndet r från spinnaxeln, v anger spinnhastigheten.

Eftersom v=2pr/T=(2p/T)r=wr — w (w i Symbol, grek. lilla omega) anger vinkelrotationen — kan impulsmomentet också skrivas mera behändigt

 

J = mvr = mwr2  .....................  impulsmomentet, JS = KG·M/S·M = KG·M2/S

 

 

 

 

 

Allmänt om UNIVERSUMS HISTORIA

 

Effekten av ATOMKÄRNANS HÄRLEDNING genom PLANCKRINGEN

 

h=mnc0rn = 6,62559 t34 JS [HOP s7–155] (t för 10, T för 10+)

mn neutronmassan [HOP Table 2.1 s9–65] 1,0086652u = 1,67481 t27 KG med atomära massenheten [ENCARTA 99 Molecular Weight] u=1,66033 t27KG

rn neutronkärnans tyngdcirkelradie 1,3196611 t15 M [se NEUTRONKVADRATEN]

 

värdena varierar marginellt beroende på standardiserad epok och institutionell metod

 

 

är (min uppskattning):

— som att tända ljuset i ett rum fullt av underbara ting där man tidigare försökte beskriva dem genom att känna sig fram i mörkret.

 

Den som avgör hur det förhåller sig med den saken är emellertid ytterst du som läsare och granskare av den här presentationen. Kortare texttrailers till de mest väsentligt upplysande avsnitten finns i Huvudrubrikerna i Inledning till Universums Historia.

 

 

 

Elektriska effekten

 

Arbete — Energi — Effekt

Från KRAFTLAGEN F=ma ges formellt ARBETET som rörelseenergi eller kraftvägen E=Fd=mad, Joule = KG(MS–2M)=KG(M/S)2, även allmänt energi. Speciellt genom accelerationen a=v/T=2d/T2 som ger d=vT/2 ges också arbetet eller kinetiska energin E=Fd=mad=m(v/T)(vT/2)=mv2/2 . Speciellt från ELEKTRISKA KRAFTLAGEN med elektriska potentialen U=k(Q/r)=Fr/Q=E/Q [Se efterföljande Fysikens allmänna förklaring] som ger energin E=UQ och ELEKTRISKA STRÖMSTYRKAN I=Q/T som ger energin E=U(TI), får man (elektriska) effekten E/T=UI=P, Watt=VA=J/S. Därmed ges också energi analogt i WattSekunder, WS, enligt E=PT.

 

 

 

 

 

 

BIHANG|FYSIKENS ALLMÄNNA FÖRKLARING

 

FYSIKENS ALLMÄNNA FÖRKLARING

sammanställd syntes

 

 

 

Fysikens allmänna förklaring enligt TNED

2006VI3

             GRIP — Gravitation principle, konvergensprincipen

             GRAVITATIONENS PRINCIP

             materialoberoende, kan inte skärmas ifrån: tidsoberoende

          F=ma=(w2/rm2m2m=(w2/m2m2m/r=(w2r/m2m2m/r2=G·m2m/r2, G = 6,67 t11 JM/(KG)2 | a=a=am/m=F/m; F=ma

 

             DEEP — Divergence principle, divergensprincipen, FULLSTÄNDIG NEGATION AV GRIP

             DIVERGENSENS PRINCIP

             materialberoende, kan skärmas ifrån: tidsberoende

          F=ma=ma(RA/RA)=m(c/dT)(RA/RA)=Rc(m/R)(A/dT)/A=kQ2/A, k=Rc=e–1=(376,73 W)(2,99792458 T8 M/S)=1,12941 T11 VM/C

 

 

 

Tidsberoendet i DEEP ger divergensens kvantitativa aspekt genom EN BESTÄMD TOPPHASTIGHET (toppdivergensen) c0.

Materieberoendet tvingar divergensen att bero av gravitationen.

EFTERSOM GRAVITATIONENS ABSOLUTVERKAN F=G(m2/r)2 verkar lokalt i varje rymdpunkt (dr) genom ett motsvarande sfärsiskt system av ekvipotentialytor (w2=Gm2/r), blir divergensens g-beroende på samma sätt grundat på ett sfäriskt elektriskt system med motsvarande lokal divergens c på varje r från g-centrum. SUPERPOSITIONSPRINCIPEN: varje kropp har sitt eget särskilda g-fält och c-fält oberoende av interferens och samverkan med andra kroppar.

c-fältet medflyttas alltså absolut g-fältet men inte med omedelbar c-uppdatering på stationära g-referenser.

GENOM GRAVITATIONENS ABSOLUTVERKAN och dess reglerande inverkan på divergensen tvingas alltså divergensen c verka lokalt i varje g-relaterad rymdpunkt (dr). Därmed står ljusfysiken helt frikopplad från kinetiken; Den lokala intervallösa divergensens differential får tvunget formen dv=c vilket påtvingar accelerationen a=dv/dT formen (absolutaccelerationen) a=c/dT. Det utpekar att motoriken för c är masslös (i annat fall oändlig kraft för varje minsta bestämda accelerationsmassa), och därmed inte utvecklar mekanisk tröghet och därmed heller ingen centrifugalkraft [se Solrandsavböjningarna].

ABSOLUTACCELERATIONEN a = c/dT betyder direkt som resultat av Newtons tredje lag ett lika kinetiskt frikopplat ELEKTRISKT MOTSTÅND (R); Eftersom v/¥=c=dv, ges direkt a=dv/dT=c/dT=Rc/RdT=Rc/dL.

c-KRAFTEN F=ma blir ma=m(c/dT)=m(Rc/RdT)=Rc(m/RdT), och sätts F i samband med en sfärisk yta (A) ges elektriska kraftlagen eller DIVERGENSKRAFTEN F=Rc(mA/RdT)/A=k(Q/r)2, med ELEKTRISKA LADDNINGEN Q=Ö (m/R)(A/dT) som motsvarar massan m i gravitationslagen eller konvergenskraften F=G(m2/r)2. Arbetet eller DIVERGENSENERGIN E=mas över brytpunkten s=ds blir Ec=m(c/dT)ds=mc2.

Potentialbegreppet i g-fysiken, w2=Gm2/r, blir i e-fysiken divergenspotentialen c2=Ec/m eller elektriska potentialen U=k(Q/r)=Fr/Q=E/Q som ger E=UQ, fältstyrkan respektive a=w2/r=Gm2/r2 och X=U/r=kQ/r2=F/Q, grekiskans X (ksi) för X.

 

 

 

Toppdivergenskraften Fc0=ma=m(c0/dT) = konstant med toppdivergensen c0 som ger c=Fc0dT/m visar formellt ett minsta m som ger ett största c enligt c0=Fc0dT/m=a·dT. Dvs., c0 ges med noll inverkan från massan. Då kan ett typ kraftvektorledet Fc0 = Fc + FG ses gälla som formen för LJUSETS GRAVITELLA BEROENDE; Fc0 och därmed c0 bevaras oberoende av gravitationens inverkan. Motsvarande energiled blir tvunget E=Ec+EG som efter eliminering av gemensamma massan ger v2=c2+w2=cc0 (se Cheops Rektangel).

 

 

             Ljusets massberoende · ljusets gravitella beroende ·  divergensens gravitella beroende ·  kraftvektorledet

 

Cheops Rektangel

 

Hur c beror av m från

w2=Gm2/r

Summan av energierna divergens (Ec=mc2) och konvergens (EG=mw2) ger alltså mc2+mw2=m(cv)2=Ev; c2+w2=cv2. Med divergensens variation från c0 till 0 ges via Cheops Rektangel (bd=h2) ekvivalent c2+w2=v2=cc0 som ger c2=cc0–w2 eller c/c0=1–w2/cc0 med lösningen

[±(c–c0/2)]2 = | (c0/2)2 – w2 |, analogt divergensens gravitella beroende (DGD). Med c/c0=1–w2/cv2 ges c=c0–w2c0/cv2 ; Med substitutionen (R0k/R0k=1) fås
R0kc = R0kc0 – w2R0kc0/cv2 där R0kc=Fc och R0kc0=Fc0 som ger

Fc = Fc0 w2R0c0k/cv2; Eftersom Ev=mcv2, m=Ev/cv2, ges med

Ev=Fvr=Fc0r=R0c0kr ekvivalenten

(m/r)=(Ev/cv2)/r=R0c0kr/cv2r=R0c0k/cv2, och därmed
w2R0kc0/cv2 =w2(m/r) = FG = (Gm/r)(m/r).
Och alltså gäller KRAFTVEKTORLEDET för ljusets gravitella beroende:

 

 

Fc = Fc0 FG ;  toppdivergensen c0 bevaras konstant oberoende av massans-gravitationens inverkan.

Härledningen till divergensens gravitella beroende kan alltså göras valfritt utifrån vilkendera delen med energin eller kraften. SAMBANDET finns inte i modern akademi, se vic-felet.

 

 

 

 

 

 

 

SAKREGISTER

 

 

innehåll: SÖK på denna sida Ctrl+F ·sök alla ämnesord överallt i SAKREGISTER

 

Fortfarande under utarbetande …

 

alla webbsidor i Universums Historia

 

                                                                                               ASUA  PNG-justerad frn. 7Jun2011 --  auto-PNG-utdataform. frn början [Alla efter 7Jun2011] -- S Originalförfattad med matematiken i Symbol, efter upptäckt senare med Unicode

 

AllaTal.htm                                                                  •S              1                 0

 

AGW.htm                                                                          S              2                 54

 

AGWbeviset.htm                                                           U                                63

 

AtomensTotalaEnergiTransf.htm                            S              3                 1

 

ATOMTRIANGELN.htm                                    S              4                 2

 

BlixturladdningensFysik.htm                                     •S              5                 3

 

BlixtTGF2011.htm                                                          U                                66

 

BlixtTGF2012.htm                                                          AU                               86

 

BlixtTGF2012BF245.htm                                            AU                               87

 

BlixtTGF2012JPG.htm                                                 AU                               88

 

BlixtTGF2014a.htm                                                       AU                               104

 

BlixtTGF2014b.htm                                                       AU                               105

 

CEPHekvationen.htm                                         S              6                 4

 

ElektriskaLaddningen.htm                              •S              7                 5

 

ElektronensBubbelkammarspr.htm                        S              8                 6

 

ElektronmassansKomponenter.htm                      S              9                 7

 

ElektronenLEC.htm                                                       U                                64

 

ElektronenVdW.htm                                                     U                                65

 

ExpBekr.htm                                                                    S              10              8

 

FysikaliskaGrundbegrepp.htm                                 S              11              9

 

FysikaliskaGrundbegrepp2.htm                               AU                               80

 

FysikenGrundGTaction.htm                                      AS                                85

 

Fysikens7Principer.htm                                              S              12             

 

GalaktiskaKoordinater.htm                                        S              13              10

 

index.htm                                                                      SU          14              11

 

IndMag_Induktionen.htm                                           •S              15              12

 

IndMag_Magnetismen.htm                                       •S              16              13

 

IndMag_Supra.htm                                                       AU                               68

 

IndMagAppendix.htm                                                  •S              17              14

 

IndMagAppendix2.htm                                                AU                               67

 

InduktionenOchMagnetismen.htm          •S              18              15

 

LjusetsPolarisation.htm                                               S              19              16

 

LjusVattenEleMekanik.htm                                       S              20              17

 

Matematiken1.htm                                                        •S              21              18

 

Matematiken1_1.htm                                                   •S              22              19

 

Matematiken2.htm                                                        S              23              20

 

Matematiken3D.htm                                                    SU          24              21

 

MatElementarYtorna.htm                                           S              25              53

 

MatematikenAnalys.htm                                            •S              26              22

 

MatematikenAnalysEXEMPEL.htm                      •S              27              23

 

MatematikenAnalysEXPINT.htm                           S              28              24

 

MatematikenAnalysPALM2.htm                            S              29              25

 

MatematikenAnalysPALM.htm                              S              30              26

 

MatematikenEkvation2.htm                                     S              31              27

 

MatematikenEkvation.htm                                        •S              32              28

 

MatematikenFunktion.htm                                        S              33              29

 

MatematikenFormlag.htm                                         AU                               81

 

MatematikenSinus.htm                                               AU                               82

 

MatematikenSinusKinTrig.htm                                 AU                               83

 

Neutronfragmenten.htm                                              S              34              30

 

NeutronfgmKompl1.htm                                              U                                60

 

NeutronfgmKompl2.htm                                              U                                61

 

Nuklidbildningarna.htm                                                S              35              31

 

NuklidradiernaDelII.htm                                   •S              36              32

 

PemA1.htm                                                                      AU            94

 

PemE1.htm                                                                       AU            95

 

PemE1a.htm                                                                    AU                               110

 

PemE1aOpSR.htm                                                        AU                               111

 

PemE1b.htm                                                                    AU                               112

 

PemE1c.htm                                                                    AU                               113

 

PemE1d.htm                                                                    AU                               114

 

PemE2Krets.htm                                                            AU                               115

 

PemEappGP.htm                                                           AU                               116

 

PemEappGS.htm                                                           AU            96

 

PemEappNchFB.htm                                                   AU            97

 

PemEappNoise.htm                                                      AU                               117

 

PemEappTOUCH.htm                                                 AU            98

 

PemEref.htm                                                                    AU            99

 

PemEreg.htm                                                                   AU                               118

 

PemM1.htm                                                                     AU            100

 

PemM2.htm                                                                     AU            101

 

PemM3.htm                                                                     AU            102

 

PemSO8DIL.htm                                                            AU            103

 

PeriodiskaSystemet.htm                                            •SU          37              33

 

PLANCKRINGEN.htm                                                •S              38              34

 

PlanckringensDimensioner.htm                               S              39              35

 

PULSARERNA.htm                                                     S              40              36

 

REGISTER.htm · dokumentet här                     SU          41              37

 

Solfysiken.htm                                                         S              42              38

 

SolfysikenEnergiproduktionen.htm                         S              43              39

 

SolfysikenRadierna.htm                                              S              44              40

 

SolfysikenSolflckarnasUppkomst.htm                 S              45              41

 

SolfysikenTemperaturfysiken.htm                          S              46              42

 

SolNeutrino.htm                                                              S                                 62

 

StjrnFysikn2005Del2.htm                               S              47              43

 

Stjrnfysikn2005Pictures.htm                                     S              48              44

 

TermofysikensMatematik.htm                    S              49              45

 

UniversumsHistoriaInledning.htm          S              50              46

 

UniversumsHistoriaAllmnnaSamband.htm        •S              51              47

 

UnivHistKcellen.htm                                           •S              52              48

 

UnivHistKcGRB1.htm                                                 AS                                74

 

UnivHistKcGRB1m.htm                                             AS                                75

 

UnivHistKcGRB1n.htm                                               AS                                76

 

UnivHistKcGRB2.htm                                                 AU                               77

 

UnivHistKcGRB2a.htm                                               AU                               78

 

UnivHistKcGRB3.htm                                                 AU                               79

 

UnivHistPrim.htm                                                          S              53              49

 

UnivHistStrukt.htm                                                       S              54              50

 

UnivHistTerMaJorden.htm                                        S              55              51

 

UnivHistTidenJorden.htm                                          S              56              52

 

zGMR2014.htm                                                              AU                               92

 

zGMRlagen2014.htm                                                   AU                               93

 

zGMR2015.htm                                                              AU                               104

 

zGMR2016.htm                                                              AU                               119

 

zrefEntropi.htm                                                               •S              57              55

 

zrefEPlanckLagen.htm                                                U             58              57

 

zrefINERTIA.htm                                                           •S              59              56

 

zrefRF.htm                                                                       AU                               69

 

zrefRFtH.htm                                                                  AU                               70

 

zrefRFbeta.htm                                                              AU                               71

 

zrefRFmetOrig.htm                                                       AU                               72

 

zrefRFkalkyl.htm                                                           AU                               73

 

zrefSanningensFilosofi2010.htm                             AU                               84

 

zStatNatur2013.htm                                                     AU                               89

 

zStatNaturPaus2013.htm                                           AU                               90

 

zStatNaturPaus2014.htm                                           AU                               91

 

zStatNaturPaus201516.htm                                      AU                               105

 

zStatNaturPaus201516a.htm                                   AU                               106

 

zStatNaturPaus201516b.htm                                   AU                               107

 

zStatNaturPaus201516c.htm                                   AU                               108

 

zStatNaturPaus201516d.htm                                   AU                               109

 

zStatNaturPaus201617a.htm                                   AU                               120

 

zStatNaturPaus201617b.htm                                   AU                               121

 

zStatNaturPaus201617c.htm                                   AU                               122

 

zStatNaturPaus201617d.htm                                   AU                               123

 

 

 

Originalen i Symbol:

ASU 16Okt2016

Notera webbläsarna (Okt2016) GoogleChrome(v54), InternetExplorer(v11) och MicrosoftEdge(v38):

Alla dessa vränger kolumnuppställningen ovan, samt visar texten (Microsoft Sans Serif 7) nära oläslig.

— FIREFOX är ännu (2016) enda webbläsaren som respekterar originalförfattningens PIXELBASERADE CopyRight — men inte teckengrafiska, vidare nedan. Se särskild teckentolk för FIREFOX i NotFIREFOX‡2.

   Se vidare i Copyrightintrång i exempel med skärmdumpsexempel.

 

ORIGINALFÖRFATTNINGARNA I SYMBOL — S

 

Webbläsaren Firefox (Tabell2010) kan inte läsa den naturvetenskapliga presentationen i 64 av 118 htm-dokument i Universums Historia. Dessa 64 är märkta med S i AUS-kolumnen till höger i alla webbsidor ovan.

   En teckentolk för FIREFOX finns i NotFIREFOX‡2.

   En delvis mera detaljerad och illustrerad beskrivning av de djupt nedslående komplikationerna @Internet året 2016 finns nu sammanställd i avsnittet Copyrightintrång i exempel. Detaljerna berörs något vidare i Microsoft-Google Internetintrång 2016.

 

— Många känner säkert inte till bakgrunderna i den milt sagt våldsamma — korrumperade — utvecklingen av HUR datorer FÅR och KAN användas, perioden i stort Windows 3.1 (år1994 för min del) till Windows 10 (år2016) — hela författningsutvecklingen i Universums Historia . Här följer en kortare förklaring till vad saken handlar om.

 

FIREFOXSAMFUNDET »vill att man ska använda UnicodeSYMBOL» i alla naturvetenskapliga htm(l)-författningar.

— Men något enhetligt entydigt » Teckensnitt UnicodeSYMBOL» existerar inte: stilen anpassas till ett särskilt »UnicodeSYMBOL» för varje särskilt vanligt teckensnitt.

— Men långt innan Firefox ens var påtänkt, och ens fanns uppmärksammat för min del, gjordes alla grundförfattningar i Universums Historia i Microsofts Windows — från Windows 3.1 runt 1994 och främst runt 10 år framåt, ett ytterst krävande och omfattande material: fel får inte förekomma. Tillhörande verktyg: MsWORKS och WORD2000. Särskilt galant i WORD är funktionen att omvandla matematiska-tekniska-fysikaliska specialtecken till de gängse ofta standardiserade symboler som använts och utvecklats sedan Platons tid (från runt år500 före vår tideräkning): Ctrl+Shift+Q med markerad bokstav typ pi för p, rhå för r, osv., ger direkt ett SYMBOL-tecken. Och väldigt kul att skriva på grund av det fina resultatet. Mer än 10 år gick.

   DET VAR STANDARD.

   Då.

   Webbläsaren Internet Explorer är perfekt utformad för att matcha alla Works och WORD-dokument. No Problemo. Inte ens i ens vildaste fantasier fanns minsta tanke på att datorkulturen skulle utvecklas KORRUMPERANDE mot den standarden.

 

Det var precis vad den gjorde.

 

Sedan Universums Historia kom in på Internet (21Sep2008), dröjde det ett tag innan Hålet upptäcktes:

   Firefox läser inte Symbol.

   Det var då inget större problem. Internet Explorer var fortfarande i stort sett den ledande webbläsaren. Men i takt med de fortsatta författningarna bestämdes att i varje fall försöka inkludera, så långt möjligt, även Firefoxläsaren i Universums Historia. De htm-dokumenten är markerade med U i ASU-kolumnen i förteckningen över alla webbsidor. Arbetsordningen ändrades för det, och motsvarande Symboltecken togs fram mera omständligt i UnicodeSYMBOL (man får kopiera särskilt för varje förekomst: extra arbete + delvis sämre teckenrepresentation; UnicodeSYMBOL är INTE Symbol).

 

Internet 2016 har — tydligen — förvandlats till ett mer eller mindre organiserat hackarhål

 

Nu 2016 är det mer eller mindre UTESLUTET att använda webbläsaren Internet Explorer — annat än Off-Line: Hackare har — tydligen mer och mer — specialiserat sig på att lägga in HTML-Redirekt-Trojaner i den läsaren — särskilt äldre IE-versioner: Datoranvändaren får bereda sig på att bli utsatt för allvarliga datorangrepp om det så bara gäller att besöka senaste väderutsikterna. Det är i varje fall min erfarenhet.

 

FIREFOX ÄR (Ännu slutet 2016 klart) BÄTTRE.

   Och där satt den:

— Alla som använder FIREFOX är utestängda från en saklig och upplysande naturvetenskaplig inblick i 64 av matematik-fysik-dokumenten i Universums Historia.

   Firefox läser inte Symbol.

   En särskild teckentolk finns i NotFIREFOX‡2.

   RIMLIG TID att genomgå dessa dokument nu i efterhand och ändra Symbol till UnicodeSYMBOL — grundförfattningarna omspänner runt (minst) 10 år — finns inte. Det är uteslutet.

   Framställningarna bygger — helt — på en minutiöst detaljerad korsreferensbas, med ett grundarbete för bästa läsbarhet som tydligen inte längre har visningsmöjligheter på Internet, men hade det från början: Minsta lilla fel i den framställningen — ändringar i efterhand som inte berör författningens sakinnehåll — kommer att skapa motsvarande raserade domäner — med icke förutsägbara slutresultat. Det är Bergvägg.

 

Och så var det med den Ljusa Framtidstron på ett Kunskapsorienterat @Internet. Kaos.

— Enda 2016 tillgängliga (relativt) säkra webbläsaralternativet On-Line för den som vill se den fullständiga litterära naturvetenskapliga författningen i Universums Historia — med minimala risker att bli utsatt för On-Line-HACK — är att använda senaste versionen av webbläsaren Google Chrome.

   Notera dock att Google Chrome, liksom IE i senaste versioner — och även (2016) den nya webbläsaren Microsoft Edge, särskilt för Windows 10 — alla ser ut i läsbarhet som (sämre än) gamla CRT-skärmar, speciellt på liten text: suddigt, diffust. SAMT, att kolumnordningar i originaldokumenten (typ ASU-kolumnen ovan i alla webbsidor) INTE respekteras, utan ser väldigt illa gjorda ut.

 

Se vidare i Copyrightintrång i exempel och Microsoft-Google Internetintrång 2016.

————————

Editor2016X16¦XII12

 

 

 

 

 

referenser

[HOP]. HANDBOOK OF PHYSICS, E. U. Condon, McGraw-Hill 1967

[BA]. BONNIERS ASTRONOMI 1978

[BKL]. BONNIERS KONVERSATIONS LEXIKON, 12 band A(1922)-Ö(1928) med SUPPLEMENT A-Ö(1929)

t för 10, T för 10+, förenklade exponentbeteckningar

MAC, modern akademi (Modern ACademy)

 

TNED

 

(Toroid Nuclear Electromechanical Dynamics), eller Toroidnukleära Elektromekaniska Dynamiken är den dynamiskt ekvivalenta resultatbeskrivning som följer av härledningarna i Planckringen h=mnc0rn, analogt Atomkärnans Härledning. Beskrivningen enligt TNED är relaterad, vilket innebär: alla, samtliga, detaljer gör anspråk på att vara fullständigt logiskt förklarbara och begripliga, eller så inte alls. Med TNED förstås (således) också

RELATERAD FYSIK OCH MATEMATIK. Se även uppkomsten av termen TNED i Atomkärnans Härledning.

 

 

 

Allmänna Referenser

MATEMATIKLITTERATUR

 

 

 

För min egen del, i stort perioden 1970-2000, och för att inte framstå som speciell i förhållande till mängden andra människor, har jag hållit mig strängt till utbudet på stadsbiblioteken.

 

Med referens till de tre olika svenska stadsbibliotek jag haft tillfälle att studera visade sig deras matematiska litteratur sett rent allmänt tämligen välsorterad:

I stort sett alla nyare läromedel med typ komvux och gymnasieskolans matematik

finns representerade.

Dessutom finns (i varje fall) följande allmänna (mera omfattande) matematiska referensverk som (i stort sett) är representativa för matematiken under hela 1900-talet:

 

Matematikens mera filosofiska (resonerande) bakgrunder (fram till 1950-talet) med många exempel:

SIGMA — MATEMATIKENS KULTURHISTORIA — 6 band

James R. Newman, Forum 1965 efter 1956 års original THE WORLD OF MATHEMATICS — det tog Newman 15 år att sammanställa verket.

Två olika typupplagor finns, en mindre med mindre stil och en större med text i normalstorlek.

Verket innehåller typ Isaac Newtons upptäckt/beskrivning av Binomialteoremet. Här får man veta den mera resonerande bakgrunden till de flesta av den moderna akademins landmärken inom matematiken.

 

 

Det senare 1900-talets Allmänna Avancerade Matematiska Referensverk på engelska:

MATHEMATICAL HANDBOOK FOR SCIENTISTS AND ENGINEERS

McGraw-Hill, Second Edition 1968, KORN&KORN.

En rejält tjock bumling — men på högskolematematikens språknivå.

 

 

Bra litterärt och typografiskt välskriven kurslitteratur av Lennart Brandqvist:

ITK MATEMATIKBIBLIOTEKERT — 10 band

från elementär matematik upp till motsvarande ingenjörsexamen

Lennart Brandqvist, INSTITUTET FÖR TEKNISKA KURSER 1962.

 

 

De förnämliga Cavallius-Sandgren-böckerna (I och II):

MATEMATISK ANALYS (I)

Cavallius/Sandgren, Lund 1958.

Utförliga beskrivningar (motsvarande lärobokslitteratur på universitetsnivå) på vältryckta sidor — sådana fina böcker trycks inte längre.

 

 

Den (på sin tid mycket) populära matematikboken av Lancelot Hogben

MATEMATIK FÖR MILLIONER

Lancelot Hogben, Natur och Kultur 1939.

Han hade med sin bok fattat ett riktigt grepp på matematiken. Men — som i så många andra avseenden inom relationslogiken — lämnat en del frågor och viktiga detaljer obesvarade. Hogben ger en beskrivning av härledningen till serierna för sinus och cosinus — som dock hoppar över väsentliga klargöranden som varken Hogben eller någon hans samtida kunde förklara. Detaljerna ansluter till grundbegreppen inom analysen: differens och differential. Genom att dessa saknar EXAKT BEGRIPLIG definition i den moderna akademins lärosystem, framstår likaledes ”härledningen till serierna för sinus och cosinus” i moderna termer som befolkad av (stora) öppna hål: ingen förstår hur. Man hoppar över, litar till sin ”intuition” (som betyder att de flesta hoppar av, då), och fortsätter vidare.

 

 

Utöver ovanstående, i stort representativt för hela 1900-talets matematiska referenskällor, kom (för min del) även referensen nedan in i bilden från 1990-talet:

 

 

Matematisk uppslagsbok till och med grundkurserna på universitetsnivå

WAHLSTRÖM & WIDSTRANDS MATEMATIKLEXIKON

Wahlström & Widstrand 1991

Efter bearbetad översättning av originalets

THE CRESCENT DICTIONARY OF MATHEMATICS, W. Karush 1962

 

 

Från (i stort sett) 1990-talets början introduceras sedan också INTERNET (World Wide Web, Världs Vida Nätet), eller som vi (numera 2008) säger, »webben»:

 

 

WEBBEN (@INTERNET för min del först från 2006) — det rena elektroniska mediet

Med en allt mera växande tillgänglighet i utbudet av litterära referenser generellt, är webben det självklart enklaste alternativet (utan motstycke). Det finns emellertid (ännu 2008) inte SÅ förfärligt mycket att se i ämnet utöver beskrivningar som bygger på redan väl etablerade matematiska fraser: Knappast någon förklarande beskrivning finns. Sådana finns bara (fortfarande) att hitta på typ universitetsbibliotek och liknande, och den referensgrunden har ingen representation i den här framställningen — eftersom den inte är tillgänglig på något enkelt sätt för gemene man.

   Det mesta vi kan hoppas på i det avseendet från den moderna akademins håll, är allmänna sammanställningar i typ WIKIPEDIA @INTERNET. Det är det bästa stället att titta på — först — om man söker allmänna etablerade referenser; Artiklarna i Wikipedia (numera) brukar vara rätt bra refererade med hänvisningar till etablerade källor. Det är ett bidrag vi alla är mycket tacksamma för då det normalt sett tar mycket tid i anspråk att formulera sådana hörnpelare. OM det sedan står något av värde i länken, är en annan historia.

 

 

 

 

SÄRSKILDA NOTERINGAR

 

KÄRNRADIERNA DEL II — särskilda noteringar

Storleken på htm-filen i KÄRNRADIERNA DEL II är (2008XI26) drygt 1,6 MB + bildfil på 1,57 MB — i normala fall skulle en så stor htm-fil (här) ha delats upp i flera (betydligt) mindre. Speciellt för ämnets sammanhängande presentation har emellertid KÄRNRADIERNA DEL II bibehållits från originalets författning, dels för att just behålla den sammanhängande översikten och dels som åtminstone ett konkret TESTEXEMPEL på hur en (rejält) stor htm-fil fungerar på webben.

 

Jämförande mobilUppkopplingsTest på den näst största htm-filen

PLANCKRINGEN (htm-storlek 2008XI26) i mobiluppkoppling för hela htm-filen på 883 KB + bildfil på 1,23 MB krävde vid ett test 48 sekunder — själva htm-textdokumentet kommer dock fram på ögonblicket och delen längst upp på webbsidan finns tillgänglig omgående. (Det som tar tiden i övrigt är uppladdningen av dokumentets bilddel).

   FÖR MOBILTELEFONINS RÄKNING BLIR EMELLERTID htm-filer generellt som är större än (max) 250 KB märkbart dryga i den totala uppkopplingstiden med nuvarande mobiltelefonteknik. (När det börjar närma sig tiotalet sekunder överväger man att avstå hellre än att fortsätta — om man inte har gott om tid, min referens).

   UNIVERSUMS HISTORIA blir med de nuvarande htm-filernas storlek (minsta htm-fil 58 KB, största 1 659 KB 2008XI26) ett vägande gränsfall — att ladda in t.ex. KÄRNRADIERNA DEL II på 1,7 MB kan bli (ytterst) påfrestande i väntetid om mobiltrafiken samtidigt generellt är hög (läs, extremt långsamma kopplingstider). Å andra sidan med normal mobiltrafikbelastning och htm-filerna generellt (utom de största) ger även mobiluppkopplingarna en hyfsad inblick på acceptabla htm-uppkopplingstider. (PERIODISKA SYSTEMETs htm-fil bör vara ett utmärkt exempel på att även en mobil koppling är helt OK; kör universumshistoria.se, sakregister, alla webbsidor, PeriodiskaSystemet). För tillfället får hela bygget också fortsättningsvis uppvisa den nuvarande formen. Eventuellt framtida aspekter får utvisa om några större ändringar behöver genomföras.

   Editor2008XI26

 

 

 

 

ÖPPNINGSMANUAL TILL KALKYLKORTEN I OPENOFFICE

 

 Senaste Nytt 30Apr2010 — Internet Explorer 7 har givit upp  

— MIN dator uppvisar den fasonen enbart på IE7 — medan alla andra testade webbläsare fortsätter fungera korrekt. MÖJLIGEN — men inte troligen — är det INTE så på din dator, min reservation.

Uppföljande undersökning pågår löpande.

 

 

Öppning av KALKYLKORT i OpenOffice (*.ods):

——————————————————————————————————————————————————————————————

DIREKTÖPPNING I SKRIVLÄGE FÖR KONTROLL AV VÄRDEN OCH RESULTAT I KALKYLKORTEN kan ske med med vanligt klick på länken till kalkylkortet i (de nedan angivna och med dessa kompatibla) webbläsarna —

| Flock | Netscape | FireFox | GoogleChrome | InternetExplorer7 |

Övriga öppnar i skrivskyddat läge — För att FÖR DE FALLEN aktivera användningen måste dokumentet sparas särskilt — vilket betyder omständliga rutiner som enbart försvårar.

 

 

                                                         Se särskilt Internet Explorer 8 vandaliserar

Översikt Webbläsare                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         

 

                                      OBS FÖR ÖPPNING AV

     AKTIVA KALKYLKORT till OpenOffice:

                                      INTE ALLA WEBBLÄSARE FUNGERAR PRAKTISKT:

                                                         Den här beskrivningen SKULLE INTE FINNAS om det fanns riktiga webbläsare — ännu idag Apr2010 finns [veterligt] ingen webbläsare som kan läsa vad man skriver utan att genomföra olika FEL

                                                        

 

 

Internet Explorer 8 öppnar, precis som IE7, bara i läsläge — och först efter (förnedrande) krav på att man måste ange särskild behörighet [på domäner och serverområden som redan är välkända i pålitlighet: motsvarande gäller ALDRIG när (och OM) man besöker Microsoft — mästaren på att programvandalisera, Se Ytterligare fel från Microsoft Corporation].

MEN Internet Explorer 8 vandaliserar OCKSÅ SAMTIDIGT dokumentpositionen: Det som kommer fram sedan IE8 härjat färdigt kan inte användas för att öppna OpenOfficeDokumentet i läsläge, och inte alls för att ens läsa dokumentet överhuvudtaget — utom i stympade delar (som bestäms av Microsoft Corporation). Se vidare i Särskilt tillägg IE8.

 

 

 

                                      OBS FÖR ÖPPNING AV

     AKTIVA KALKYLKORT till OpenOffice:

                                      INTE ALLA WEBBLÄSARE FUNGERAR PRAKTISKT:

                                                         Den här beskrivningen SKULLE INTE FINNAS om det fanns riktiga webbläsare — ännu idag Apr2010 finns [veterligt] ingen webbläsare som kan läsa vad man skriver utan att genomföra olika FEL